Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1
Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion. Tack vare aktionsforskningen blev den också en plats för utveckling för både barn och vuxna. Tidigare rullade det mest på. Nu har vi bättre koll på hur vårt eget handlande bidrar till vad som händer på förskolan, säger en av deltagarna. Det är lugnt och stilla inne på förskolan Brunnsberg I Ur och Skur. Det är utetid för barnen och flera av dem är fullt upptagna i den stora sandlådan som är i ständig förändring. Ordentligt klädda för att stå emot kylan och fukten bygger barnen koncentrerat på höjden och gräver på djupet. Ljuden från leken tränger bara svagt in genom rutan. Inne på förskolan har ett arbetslag på fyra förskollärare samlats för att prata igenom och förbereda för den aktion som förskolläraren Cathrine Svensson ska leda inom ramen för sin utbildning, Kvalitetsarbete genom aktionsforskning i förskolan. Med på mötet är också förskolechefen Elisabet Hammar Hillbom. Genom åren har flera av hennes förskollärare utbildats i aktionsforskning, och erfarenheten har övertygat henne om att det är ett effektivt verktyg för utvecklingsarbete. Även om det är Cathrine Svensson som utbildas i aktionsforskning, är tanken att hela arbetslaget ska vara involverat. Cathrine Svensson berättar att det för hennes del är viktigt att ta sig tid och noga förklara de aspekter av aktionsforskningen som kollegerna behöver veta. För att dela med sig av sina teoretiska kunskaper skriver Cathrine Svensson också sammanfattningar från utbildningen till sina kolleger. Det här är inte bara mitt arbete, även om det är jag som går kursen. Mina arbetskamrater är i allra högsta grad delaktiga i min process. Det här är ett arbete vi ska göra tillsammans, det är inte valbart, säger Chatrine Svensson. Kartläggningen lägger grunden Tillsammans har arbetskamraterna med hjälp av tankekartor kartlagt hur olika situationer ser ut under en dag. Utifrån kartläggningen har de ringat in ett utvecklingsområde, att skapa en plats för konstruktionslekar. Sedan har de delat upp utvecklingsområdet i flera mindre aktioner som ska hjälpa dem att nå målet, att skapa en bygghörna. Kartläggningen är grunden för kvalitetsarbetet. Om man inte vet var man är när man börjar, blir det också svårt att veta vad man lärt sig. För att följa och analysera processen är dokumentationen en viktig del av aktionsforskningen, berättar Cathrine Svensson. I läroplanen för förskolan står att förskolan ska sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera. Nu har arbetslaget har enats om att de vill uppmuntra barnens intresse för bygg- och konstruktionslekar. Ofta när barnen kommer in från förmiddagens utepass 2
sätter de igång att bygga saker, men en särskild plats för leken saknas och ofta raseras konstruktionerna innan de ens hunnit bli klara. Nu har pedagogerna bestämt sig för att inreda en hörna i köket så att barnen ska få bättre förutsättningar för byggleken och för att samtidigt se ett lärande i leken. Eftersom vi är en Ur och skur-förskola har innemiljön blivit lidande. Vi vill att barnen ska kunna påbörja arbeten som sedan kan få stå kvar, berättar Cathrine Svensson Viktigt att barnen är delaktiga Pedagogerna vill att barnen ska vara delaktiga i skapandet av bygghörnan, annars är risken stor att den kommer att stå orörd. Därför ska Cathrine och hennes kollega Susanna samla en grupp barn som får berätta hur de vill använda bygghörnan, för att sedan göra en tankekarta över barnens förkunskaper och önskemål. Barnen är inte så vana vid att vi jobbar på det här sättet. Det känns kul om det kan bli en del av vårt arbetssätt, säger Cathrine Svensson. När Cathrine tillsammans med kollegerna tittar på de frågor hon förberett inför samtalet med barnen ser hon att många frågor berör vad, och att det behövs mer av hur. Arbetslaget går också igenom vilken kunskap om konstruktionsarbete de själva behöver och vilken litteratur de ska läsa för att ge barnen en pedagogisk koppling till leken. Pedagogerna vill läsa in sig på området så att de använder rätt begrepp tillsammans med barnen och därmed ger barnen möjlighet till ny kunskap. Vi måste till exempel lära oss att förklara och förmedla hur hävstångseffekten fungerar, säger Cathrine. Dokumentationen är viktig Alla aktioner som sedan görs - från samtal med barnen, litteraturinläsning, iordningställande av bygghörna och så småningom barnens lek i bygghörnan - ska dokumenteras. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom att notera reflektioner och iakttagelser i en enkel loggbok, eller genom att filma barnen och personalen i olika situationer. Cathrine och hennes kolleger landar i både en gemensam loggbok och i att de ska filma barnen när de leker för att få med deras tankar och samtal. Förskolepersonalen ska också ha egna små glosböcker i fickan när de är ute, för att snabbt kunna fånga upp när något händer. Dokumentationen är nödvändig för den reflektion och analys som ska leda till ny kunskap. Det vetenskapliga förhållningssättet hjälper aktionsforskaren att studera sig själv och vad hon gör lite på distans. Det kan ju vara jobbigt att se alla fel man gör, men det är först när man blir medveten om sitt beteende som det går att förändra, säger Chatrine Svensson. 3
Ovant att granska sig själv Hon berättar också att en oväntad aspekt av aktionsforskningen är att hon i processen också får en ledarroll gentemot kollegerna. Något hon ser som en både stor och svår utmaning. Den stora uppgiften är att få med kollegerna på tåget. En del känner motstånd, eftersom aktionsforskning bygger på ett inifrånperspektiv där också det egna agerandet studeras. För en del är det ovant och obekvämt att granska sig själv tillsammans med kollegorna. Andra värjer sig för att de helt enkelt vill ha arbetsro efter alla de förändringar som förskolorna gått igenom de senaste åren. Många reagerar också på att aktionsforskningen bygger på systematisk dokumentation och analys. Det kan upplevas som att ett nytt arbete ska göras, samtidigt som det finns en helt ny terminologi att ta till sig. Men Cathrine Svensson berättar att hon har ett starkt stöd i sin kollega Susanna som tidigare gått samma kurs i aktionsforskning. Det känns gott att vi kan stötta varandra och att någon i arbetslaget pratar samma språk. Inom aktionsforskningen finns det många nya begrepp som inte är så självklara. Kollegan Maria bekräftar att det ibland kan vara svårt att hänga med i terminologin som Susanna och Cathrine använder sig av. I början fick jag fråga mycket, det var så mycket som var självklart för dem. Till exempel vad är en aktion rent konkret? Ibland känner jag att jag har dålig koll, och det gillar jag inte riktigt. Tankekarta tillsammans med barnen Nu börjar det stökas i hallen och de vuxna bryter upp från mötet samtidigt som fem barn kommer in i lokalen. De ska prata med Cathrine och Susanna, Cathrine leder samtalet medan Susanna antecknar barnens önskemål på tankekartan. Cathrine hinner knappt säga att de ska bygga en ny hörna för bygg- och konstruktionslekar, innan barnen är igång med förslag. Jag vill göra en ritning för hur det ska se ut. De andra kan prata, så ritar jag, säger en flicka som heter Isabel. Cathrine vill försäkra sig om att barnen vet vad konstruktion betyder och frågar barnen vad de vet om det. En pojke börjar genast prata om att han brukar bygga kojor, en annan berättar att han byggt ett vindskydd. Det går att bygga saker av kuddar och madrasser också, säger en flicka. När Cathrine frågar vad som ska finnas i bygghörnan hoppar ett par av barnen upp. Star Wars! En gunga! Nej, två gungor, en rutschkana! Isabel säger att hon vill ha en sida med sånt som tjejerna vill göra och en sida med sånt som killarna vill göra. Men då säger Cathrine att det här ska vara en plats där killar och tjejer bygger tillsammans. Ja, kanske en borg, säger Isabel. Det gillar ju både killar och tjejer. 4
Cathrine och Susanna utväxlar blickar. Får vi ihop något av det här? De bestämmer sig för att barnens önskemål kanske blir tydligare när arbetet påbörjas. Reflektionen av dagens kartläggning blir att läsa på mer inför samtalet med nästa grupp barn. Alla barn ska vara delaktiga i processen, så arbetet med barnens tankekarta kommer att ta flera veckor. Samtidigt väcks också en diskussion mellan kollegerna om vikten av att arbeta med genusneutralt material. Tidigare rullade det mest på När Cathrine Svensson några månader senare är färdig med grundutbildningen i aktionsforskning, tycker hon att både hon själv och hennes kolleger har blivit mer observanta på vad som händer i den dagliga verksamheten. Tidigare rullade det mest på. Nu har vi bättre koll på hur vårt eget handlande bidrar till vad som händer på förskolan. Hon berättar också att alla på förskolan Brunnsberg I Ur och Skur är överens om att det gemensamma verktyget för kvalitetsutveckling är aktionsforskning. Vi har lärt oss så mycket och utvecklats i vår profession av att studera en enda sak. Vi tycker att vi vinner på att noga välja ut vilka processer som ska dokumenteras och analyseras. Och eftersom vi hela tiden kritiskt granskar oss själva som pedagoger, går det inte att komma undan, konstaterar Cathrine Svensson. Under skapandet av bygghörnan, eller byggelibygghörnan som barnen döpt den till, har Cathrine blivit mer medveten om hur hon är som pedagog. Eftersom hon noga dokumenterade hela processen från idé till färdig hörna fick hon syn på att hon själv, trots goda föresatser, ibland glömmer bort att låta barnen vara delaktiga. Det var ganska smärtsamt för mig att inse det. Jag trodde att jag agerade på ett visst sätt och så visade det sig att det inte alls var så. Aktionsforskning är ett lagarbete Nu tänker hon att den som aktionsforskar måste vara beredd på att det kanske inte blir som man tänkt. Men att det då är viktigt att se resultatet som en erfarenhet att dra lärdom av, istället för som ett misslyckande. I slutändan är det ju den egna kompetensen som höjs, och då blir det också roligare att jobba, säger hon. En annan stor fördel med aktionsforskningen är att den vilar på vetenskaplig grund. Allt som görs går att koppla till litteratur, vilket ger arbetet en högre trovärdighet, menar Cathrine Svensson. I aktionsforskningen finns också ett underifrånperspektiv som Cathrine Svensson uppskattar. I relation till sin chef känner hon att aktionsforskningen varit ett gemensamt arbete där bådas synpunkter och erfarenheter är lika viktiga, samtidigt som hon känt ett starkt stöd. Uppföljningar av aktionsforskningen har varit en stående punkt på arbetsplatsträffarna och Cathrines chef har alltid varit mån om att hålla sig informerad. 5
Den stöttningen och det bollandet kan man behöva när man är mitt uppe i processen. Därför har det känts skönt att Elisabeth förstår vad aktionsforskningen går ut på. Text: Annette Wallqvist 6