Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Definitiner, begrepp ch råd för genmförande 4 Organisatin 6 Litteraturförteckning 9 Genmförande Bilaga 1 Bakgrund, kartläggning ch arbetsprcessen Bilaga 2 2

Inledning Till Lunds kmmun anländer kntinuerligt ett varierande antal elever med en bakgrund sm invandrare/flyktingar/asylsökande. För nyanlända elever har förberedelseklassverksamhet rganiserats. Denna verksamhet har sedan starten varit lkaliserad till ett antal lika sklr. Ytterst syftar föreliggande riktlinjer till att skapa en ny hållbar ch flexibel rganisatin för nyanlända elever inm grundsklan sm ger ökad måluppfyllelse utifrån lärplan ch grundskleförrdning flexibel insklning i reguljär undervisning individuellt anpassat stöd ch planering utifrån barns/elevers behv effektivare resursanvändning en tydlig ansvarsfördelning I detta dkument beskrivs riktlinjer för mttagandet, LundaVälkmsten, riktlinjer för arbetet med nyanlända barn/elever inm respektive sklmråde/enhet samt hur arbetet följs upp. 3

Definitiner, begrepp ch råd för genmförande Nyanländ elev Begreppet nyanländ används m barn eller ungdmar sm kmmer till Sverige nära eller under sin skltid i grundsklan, särsklan, gymnasiesklan eller gymnasiesärsklan. De har inte svenska sm mdersmål ch kan ftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på lika villkr ch under lika förhållanden. (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever) Närhetsprincipen Närhetsprincipen ska gälla för placering i basgrupp, d v s eleverna ska så långt gruppens kapacitet medger, placeras utifrån elevens bstadsadress, i den gegrafiskt närmsta basgruppen. Studiehandledning Studiehandledning på mdersmålet är en särskild stödinsats på mdersmålet sm ges till elev sm har svårigheter i sklarbetet. Behvet av stöd utreds efter uppgifter från eleven, elevens vårdnadshavare eller persnal samt efter beslut av rektr. En elev skall få studiehandledning på sitt mdersmål, m eleven behöver det. (5 kap.2 GrF) Mdersmålsundervisning Mdersmålsundervisning skall erbjudas elev m en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska sm mdersmål ch språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven. (2 kap. 9 GrF) Mdersmålsundervisning kan anrdnas 1. sm språkval, 2. sm elevens val, 3. inm ramen för sklans val, eller 4. utanför timplanebunden tid. (2 kap. 10 GrF) Svenska sm andraspråk Svenska sm andraspråk är ett kärnämne. Undervisning i svenska sm andraspråk skall m det behövs anrdnas för 1. elever sm har ett annat språk än svenska sm mdersmål, 2. elever sm har svenska sm mdersmål ch sm har tagits in från sklr i utlandet, ch 3. invandrarelever sm har svenska sm huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. Rektr beslutar m undervisning i svenska sm andraspråk skall anrdnas för en elev. (2 kap. 15 ) Åtgärdsprgram Om det genm uppgifter från sklans persnal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkmmer att eleven kan ha behv av särskilda stödåtgärder, skall rektrn se till att behvet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektrn se till att ett åtgärdsprgram utarbetas. Av prgrammet skall det framgå vilka behven är, hur de skall tillgdses samt hur åtgärderna skall följas upp ch utvärderas. (5 kap. 1 GrF) Uppföljningsprgram Ett uppföljningsprgram innehåller vad sm skall mätas, hur ch när det skall göras samt av vem. (se bilaga 1) 4

Sklintrduktinsplan En plan för insklning av nyanländ elev i Lunds kmmun (se bilaga 1) 5

Organisatin LundaVälkmsten Basgrupp/klass Klass Basgrupp LundaVälkmsten Mttagandet i LundaVälkmsten är det första steget i en sklintrduktin för nyanlända elever i Lunds kmmun ch syftar till att så snart sm möjligt skapa gd sklgång. Verksamheten genmförs av Lunds sklrs resurscentrum i samarbete med Flyktingteamet vid scialförvaltningen. Uppdraget LundaVälkmsten har uppdraget att genm kartläggning skapa en bild av elevens/familjens bakgrund ch nuvarande situatin samt elevens förutsättningar ch behv att förmedla väsentliga kunskaper till persnal vid mttagande skla att bistå elev ch vårdnadshavare att få till stånd åtgärder för att hantera elevens eventuella hälsa att stödja enheters mttagande ch arbete med nyanlända samt intrducera planen för sklintrduktin att skapa nätverk för lärare sm arbetar med nyanlända att leda utvärdering av arbetet med nyanlända utifrån riktlinjerna ch gemensamt uppföljningsprgram att ge knsultatin, handledning ch samrdning av kmpetensutveckling till den persnal vid enheter inm Lunds kmmun sm tar emt nyanlända. Detta beställs av rektr på aktuell enhet Kartläggningen skall visa aspekter sm är relevanta för planering av sklgången: Elevens språkutveckling, ämneskunskaper ch allmänna kmpetenser. En manual för kartläggningsarbetet utarbetas (se Bilaga 1). Kartläggningsresultat skall, efter att vårdnadshavare gdkänt rapprtens innehåll, rapprteras till mttagande skla. Vårdnadshavare ch representant från LundaVälkmsten deltar vid en överlämnandeknferens. 6

Resurser LundaVälkmsten finansieras via en riktad resurs ch tilldelas Lunds sklrs resurscentrum för genmförande av uppdraget (lärare, tlk, sklsköterska, psyklg, samrdnare etc). Uppföljning Arbetet inm LundaVälkmsten följs upp ch utvärderas årligen. (se bilaga 1) Basgrupp Basgrupp är andra steget i sklintrduktin i Lunds kmmun. Efter LundaVälkmsten får eleven placering i basgrupp på en skla, enligt närhetsprincipen. Mttagande skla rganiserar undervisning utifrån genmförd kartläggning ch överlämnande knferens. Uppdraget Basgruppen har uppdraget att i samråd med LundaVälkmsten göra bedömning av vilket sklår eleven skall tillhöra att ge eleven en klassplacering i sklan att ge undervisning i SvA för att ge eleven ett basrdförråd att ge intrduktin i övriga ämnen utifrån ett SvA perspektiv att utgöra en plattfrm för successiv inslussning i den egna klassen/gruppens undervisning tillse att studiehandledning på mdersmålet ges Vid överlämnande knferensen medverkar eleven ch dennes vårdnadshavare tillsammans med en representant från LundaVälkmsten. Sklan skall, utifrån den gemensamma sklintrduktinsplanen, ha rutiner för nyanlända elevers intrduktin i klassen, återkmmande ge eleven ch elevens vårdnadshavare infrmatin m sklans värdegrund, mål ch arbetssätt. Resurser Arbetet med nyanlända elever finansieras via en riktad särskild resurs (prduktinsbudget) enligt beslut av Kmmunfullmäktige. Resursen är årlig ch baserad på 60 nyanlända elever i kmmunen i sklår F 9. Resurserna fördelas till LundaVälkmsten samt de sklmråden inm BSN Lunds stad ch de team inm BSN Lund Öster sm rganiserar basgrupper för nyanlända elever. Resursen utbetalas till sklmrådet för 18 månader med start det datum eleven anländer till berörd basgrupp. 7

Den resurs sm utbetalas dimensineras utifrån åldersgrupperna F 2, 3 5 ch 6 9 ch är störst för de äldsta eleverna. Resurser för sklbarnmsrg ges för de barn sm mfattas av detta. Uppföljning Arbetet med nyanlända elever följs upp ch utvärderas årligen utifrån resultat enligt uppföljningsprgram (se bilaga 1). Lena Leufstedt Förvaltningschef BSN Lunds stad 8

Litteraturförteckning Natinella styrdkument: Utl., LMA, Skllagen, SFS, GrF, Lp 94, 2006 Sklverket: Förslag till mål ch riktlinjer för nyanlända elever. Redvisning av regeringsuppdrag. Dnr 2006:2145 Sklverket: Allmänna råd för kvalitetsredvisning, (SKOLFS 2006:18) Sklverkets lägesbedömning 2006, Rapprt 288 Rätten till utbildning, 2008, Sklverkets Rapprt 309 Lunds kmmun: Mångfaldsplan, 2002 Granskning av sklrnas insatser för elever i behv av särskilt stöd, Lunds kmmun 2007 10 10 Aktiv flerspråkighet, förslag till framtida flerspråkighetsprjekt i Lunds kmmuns sklr, 2007 Enhetens för mångkulturell utveckling, Götebrgs stad: Välkmstens effekt på Gunnareds arbete med nyanlända elever en utvärdering, 2006 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, 2008 9

Genmförande Bilaga 1 Innan den nya rganisatinen genmförs bildas följande arbetsgrupper för utarbetande av nedanstående dkument: Arbetsgrupp Upprätta en manual för kartläggning av nyanlända elever, Lunds sklrs resurscentrum i samarbete med Verksamhetsmråde arbete ch försörjning inm Scialförvaltningen. Arbetsgrupp Upprätta en sklintrduktinsplan, genmförs av Lunds sklrs resurscentrum, Verksamhetsmråde arbete ch försörjning ch lärare från basgrupperna. Arbetsgrupp Upprätta ett uppföljningsprgram, genmförs av Lunds sklrs resurscentrum i samarbete med Verksamhetsmråde arbete ch försörjning ch Lunds stads Sklkntr. Den nya rganisatinen genmförs sen successivt ch följs systematiskt upp av förvaltningskntret. 10

Bakgrund, kartläggning ch arbetsprcessen Bilaga 2 Det inledande arbetet (kartläggning) Under hösten 2007 genmfördes en prcesskartläggning av nyanländas väg från ankmst till deltagande i den vanliga undervisningen, sm gav svar på: vad sm styr eller driver igång prcessens aktiviteter vilka aktiviteter sm genmförs vem/vilka sm är ansvariga för respektive aktivitet vilka metder sm används hur lika aktiviteter är länkade till varandra vilka val sm görs, vad sm dkumenteras Kartläggning ch analys genmfördes av ledare ch medarbetare sm är invlverade i prcessen med nyanlända barn/elever. Prcessen dkumenterades. Bakgrund Lunds kmmun Förberedelseklassverksamheten har de senaste åren varit lkaliserad på ett antal sklr. Antal nyanlända elever till Lunds kmmun varierar över tid. Svängningarna ställer stra krav på förberedelseklassverksamheten vad gäller tillgång till lkaler ch kmpetent persnal. I samband med genmförd prcesskartläggning knstaterades ett antal utvecklingsmråden i det befintliga sättet att rganisera verksamheten: Nyanlända elever uppvisar stra skillnader vad gäller skl ch språkbakgrund. Anländande elever är allt från analfabeter till ägare av ett eller flera språk vilket ger ett varierande behv av stöd i frm av mdersmålsundervisning, studiehandledning på mdersmålet ch undervisning i svenska. Både mdersmålsundervisning ch studiehandledning på mdersmålet ges idag i för liten mfattning. Att förberedelseklassverksamheten är förlagd till två enheter har inneburit att närhetsprincipen (se definitin sid 4) inte tillämpats vid sklplacering. Att eleverna/barnen är inskrivna vid Lerbäcksklan men placerade på Vikingasklan skapar en tydlig ansvarsfördelning mellan enheternas rektrer ch för samrdnaren. De barn/elever sm haft sitt första bende i de centralt placerade mtttagningsbstäderna får fta långt till sklan när de fått ett mer permanent bende. En kntinuerlig uppföljning av verksamheten för nyanlända elever saknas. 11

Det varierande behvet av verksamhet för nyanlända elever skapar stra krav på flexibla tjänsteknstruktiner både för mdersmålslärare ch lärare inm förberedelseklasser. Variatinen ställer ckså stra krav på rganisatinen, när behvet av platser ökar ger det en ökad utslussningstakt. Erfarenheter från verksamheten pekar på svårigheter vid övergången mellan förberedelseklass ch vanlig klass. Idag finns ingen klar bild över enheternas förmåga att ta emt elever från förberedelseklasser. Bakgrund sklverket Sklverket har genmfört kartläggningar av hur kmmunerna arbetar med utbildning för nyanlända elever. En samlad bild av kartläggningen presenterades 2006 ch ger en bild av många alternativa sätt att rganisera arbetet. Nedan presenteras Sklverkets kartläggning i sammandrag. De flesta kmmuner har ett mttagande, allt från krtare samtal till en dck mer sällan förekmmande verksamheter där elevens allsidiga kunskaper ch behv kartläggs under en krtare intrduktinsperid. Inm grundsklan placeras nyanlända elever antingen i förberedelseklass eller i vanliga klasser. Antalet nyanlända beskrivs sm den avgörande faktrn i valet mellan dessa sätt att rganisera undervisningen. Nyanlända elever har ibland inte tillgång till svenska sm andraspråk ch mdersmål. I sklverkets lägesbedömning 2006 sammanfattas att utbildningsinspektinen återkmmande har visat att bestämmelserna m mdersmålsundervisning, undervisning i svenska sm andraspråk ch studiehandledning på annat mdersmål än svenska inte efterlevs. När det gäller studiehandledning på elevens mdersmål är den sällsynt förekmmande. I en av sklinspektinens rapprter knstaterades att för flertalet av de elever sm inte når kunskapsmålen skulle möjligheterna att göra detta avsevärt öka m stöd gavs på mdersmålet. Vidare uppvisar ett antal sklr bristande förmåga att skilja på när språksvårigheter ch andra särskilda stödbehv förekmmer. De elever sm placeras i förberedelseklass tillbringar inte sällan en ganska lång tid där, mellan ett halvår ch två år, i enstaka fall ända upp till fyra år. I vissa kmmuner är eleven samtidigt inskriven i vanlig klass ch deltar efter hand i vissa ämnen i sin klass. I andra kmmuner är eleven inte inskriven i vanlig klass förrän efter utslussning från förberedelseklass. Förberedelseklassen, enligt en studie av Blb, 2004, syftar till att förse den nyanlända eleven med grundläggande kunskaper i det svenska språket, förbereda eleven för inträde i vanliga klasser samt erbjuda en mjukstart för hela familjen. Begreppet förberedelseklass finns inte beskrivet i gällande författningar ch är därmed ett sätt att rganisera undervisning sm inte har stöd i författningar. Sklverket knstaterar i sin lägesbedömning (Dnr 2006:2145) att nyanlända elever har behv av särskilt stöd eftersm de inte behärskar svenska ch därför kan ha svårt att nå utbildningens mål, trts detta saknar de fta åtgärdsprgram. 12

Nyanlända elever når sämre resultat i sklan. Enligt Sklverkets rapprt Utbildningsresultat, Riksnivå (2007a) når eleverna sm kmmit till Sverige under sin skltid betydligt sämre resultat än elever sm är födda utmlands men kmmit före sklstart. Frskningen visar att elever med annat mdersmål än svenska får en ptimal kunskapsutveckling, när de har tillgång till undervisning på både sitt mdersmål ch på svenska. Tillgången till flerspråkig persnal i undervisningen ch lärare i svenska sm andraspråk spelar därmed en viktig rll för nyanländas kunskapsutveckling. Elever i den bligatriska sklan skall ha en individuell utvecklingsplan. Dessutm finns, för elever i behv av särskilda stödåtgärder, krav på åtgärdsprgram. För nyanlända elever upprättas individuella skriftliga planeringar i varierande grad. I många kmmuner är det vanligt att eleverna inte får individuella planer förrän de börjar i vanlig klass. Målen för utbildningen för nyanlända är fta tydliga vilket får till knsekvens att utbildningen sällan utvärderas ch sällan ingår i sklrs ch kmmuners kvalitetsarbete ch kvalitetsredvisningar. De flesta nyanlända elever har erfarenheter från sklr i andra länder. I den svenska sklan möter de en syn på lärares ch elevers rller sm fta är annrlunda än den de är vana vid. Också arbetsfrmer ch synen på vad sm är kunskap kan för många elever te sig främmande. Sklverket pekar på ett antal utvecklingsmråden för utbildningen för nyanlända elever: Tillämpning av författningarna Validering av elevens ämneskunskaper ch individuell planering mt kursplanernas mål Intrduktin för elever ch vårdnadshavare till sklans kunskapssyn, arbetssätt ch rller Sklans samverkan med elevens vårdnadshavare ch med närsamhället för att underlätta nyanlända elevers intrduktin Kmmunens ch sklans frmulering, för utbildning av nyanlända elever, av åtgärder för att uppnå de natinella mål Kvalitetsarbetet ch analysen av effekterna av sklans arbetssätt ch åtgärder Samarbete för att stödja asylsökande elever Språkstödjande ämnesundervisning ch enspråkig undervisning i engelska ch mderna språk Mdersmålsundervisning, studiehandledning på mdersmål ch ämnesundervisning på mdersmål Svenska sm andraspråk Tillgång till distansundervisning på mdersmål ch webbaserat analys ch stödmaterial Elevens tillgång till kamratstödjare ch mentrer Kmpetensutveckling för lärare ch sklledare med utgångspunkt från de mråden sm behöver utvecklas 13

Bakgrund Migratinsverket Enligt Migratinsverket är några dminerande prblem att: Mttagandet av eleverna i sklan drar ut på tiden Kmmunen erbjuder inte full sklgång En del kmmuner vill att eleverna är hälsundersökta före start Migratinsverket uppfattar att det fungerar bra i de kmmuner där det finns någn frm av samrdnare med särskilt ansvar för frågr kring asylsökande barns sklgång. Arbetsprcessen för nya riktlinjer Det frtsatta arbetet har mfattat en analys av utvecklingsmrådena ch utarbetande av förslag till riktlinjer. Arbetet har genmförts av en arbetsgrupp med chefer ch medarbetare från de rganisatiner sm arbetar i direkt kntakt med nyanlända elever: Scialförvaltningen Utbildningsförv. BSF Lunds stad Verksamhetsmrådet för arbete ch försörjning Lunds sklrs mdersmålsverksamhet Sklöverläkare Lerbäck ch Vikingasklan Sklmråde 2 (f d BSN Söder) Sklkntret SvA knsulent Gruppen har kntinuerligt invlverat fackliga företrädare inm BSN Lunds stad i arbetet i samband med rdinarie samverkan. Samråd har genmförts med ledningsgruppen inm BSN Lund Öster ch BSN Lunds stad. Resultaten från arbetsgruppens arbete presenterades vid central samverkan vid BSN Lunds stad. Ett förslag skickades ut på remiss till BSN Lund Öster, alla sklmråden inm BSN Lunds stad, fackliga rganisatinerna, Mdersmålets rektrsmråde (Lsm), samrdnande sklhälsvård, Lunds sklrs resurscentrum, Barn ch ungdmsteamet samt Scialförvaltningen. Remissvaren bearbetades ch nya riktlinjer arbetades fram av en delvis ny arbetsgrupp bestående lärarrepresentant från respektive förberedelseklass på Lerbäcksklan ch Vikingasklan, sklledning från Lsr, Klster, Lerbäck, Järnåkra/Klstergården, Liner/Östratrn ch Nyvångssklan inm BSN Lund Öster, enhetschef från Verksamhetsmråde arbete ch försörjning samt utvecklingsledare från sklkntret inm BSN Lunds stad. 14