PROJEKTMATERIAL Västerås folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: projekt nr 47... 3 Projektnamn: n,... 3 A. Projektansvariga... 4 B. Projektpresentation... 4 1. Bakgrund:... 4 2. Syfte:... 4 3. Aktörer:... 5 5.Målgrupp/-er och rekrytering:... 6 C. Utveckling/Genomförande... 7 6. Utbildningens uppläggning:... 7 7. Utbildningens organisation:... 7 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 7 9. IT-stöd i projektet:... 8 10. Samarbete/samverkan... 9 D. Resultat... 10 11. Kursekonomi:... 10 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 10 14.Utvärdering av projektet:... 11 Slutrapport av projektet: n, KKS/ Folkbildningsrådets projektnummer: projekt nr 47. ( fria delen )... 12 Bakgrund:... 12 Syftet med projektet... 13 Projektets uppläggning och genomförande:... 15 Målgrupp... 16 Tekniken... 16 Slutsatser... 17 2
KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: projekt nr 47 Projektnamn: n, Sammanfattning: n: (Med halvdistansutbildning menas att eleverna studerar halva tiden på skolan och resten av tiden i hemmet med hjälp av IT-stöd.) Projektet syftar till att utbilda fem lärare i distansutbildning så att de kan initiera halvdistansutbildning ht-98. Utbildningen för lärarna är nu avslutad och har omfattat: basutbildning i data/it, kurs i distansundervisning, påbyggnadskurs i data/it, evaluering och plan för hur projektet går vidare. Projektet i sin helhet syftar till att, inom ramen för helfartsstudier på allmän kurs, pröva frågeställningar som; 1. Finns det studerande som av andra skäl än rent geografiska skulle ha fördelar av distansutbildning? 2. Finns det övriga vinster att göra med halvdistansutbildning, pedagogiska, ekonomiska m fl, och kan i så fall metoden användas i större skala inom folkbildningen? 3. Halvdistansutbildning förutsätter att lärare och elever är hopkopplade i ett elektroniskt nätverk. Kan detta underlätta lärarlagssamarbetet jämfört med traditionellt lärarlagssamarbete? 4. Går halvdistansutbildning att förena med folkhögskolans övriga målsättningar? 5. Hur passar halvdistansutbildning vår huvudsakliga målgrupp, korttidsutbildade vuxna? Summery: Half-time Distance Education in Folk High Schools (Half-time distance education means that students study approximately half of the course in school and the rest of the time at home with the help of IT support.) The activities covered by funding from the KK Foundation has now (June-98) been completed. The project aims at training 5 teachers in distance education so that by autumn 98 they will be able to provide half-time distance learning for students. The training program for the teachers has covered: a) Basic education in computers/it b) Course in distance learning c) Supplementary course in computers/it d) Evaluation and planning how to develop projects. The project as a whole aims at getting answers to questions concerning full-time general courses such as: 1. Are there students who would benefit from distance learning for reasons other than purely geographical? 2. Are there other benefits connected to half-distance learning such as; pedagogical, financial and others, and in that case, can the method be used on a larger scale in popular adult education? 3. Half-distance learning assumes that teachers and students are connected together in an electronic network. Can this facilitate co-operation between teachers compared to traditional co-operation between teachers? 4. Is it possible to integrate half-distance learning with other goals/activities in popular adult education? 3
5. How suitable is half-distance learning for our main target group, adults with incomplete education? A. Projektansvariga Projektledare: Erling Holmström Informationsansvarig: Erling Holmström Utvärderingsansvarig: Erling Holmström B. Projektpresentation Eftersom vårt projekt i första hand avser utbildning av distanslärare så har det inte varit möjligt att till alla delar följa denna mall. 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? På Västerås folkhögskola (före 97.07.01. Tärna folkhögskolas Västeråsenhet) har det sedan några år tillbaka funnits en ambition att i undervisningen mera aktivt använda sig av de möjligheter som den nya IT-utvecklingen ger. Med byte av huvudman gavs bättre förutsättningar för detta genom en mera uttalad data-policy från den nya styrelsen som konkret bl a innebar att skolans databestånd kunde upprustas. Att utveckla distansundervisning gavs hög prioritet. Samtidigt som skolan ville använda det bästa av de möjligheter som den snabba IT-utvecklingen ger ville den inte förlora det som är särarten med folkhögskolan där bl a det fysiska mötet med kurskamrater och lärare är viktigt. Så föddes idén med halvdistansutbildning som är ett försök att förena det bästa av den nya tekniken med det bästa från folkhögskolans traditionella värld. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Det finns inga tidigare försök på folkhögskolan att bedriva distansundervisning. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? De aktiviteter som ligger inom ramen för stöd från KK-stiftelsen syftar till att utbilda 5 lärare i distansutbildning så att de kan hålla i den halvdistansutbildning som planeras till ht-98. Distanskursen avses att gå på helfart med, i huvudsak, samma kursinnehåll som den allmäna kursen på skola. Dessutom vill vi inom det totala projektets ram, d v s även med den del som beräknas starta ht-98, försöka få svar på följande frågeställningar: 1. Finns det en kategori studerande som av andra skäl än rent geografiska skulle ha fördelar av distansutbildning? (Fysiska, psykiska och/eller sociala skäl) 4
2. Finns det övriga vinster att göra med halvdistansutbildning, pedagogiska, ekonomiska m fl, och kan i så fall metoden användas i större skala inom folkbildningen? 3. Halvdistansutbildning förutsätter att lärare och elever är hopkopplade i ett elektroniskt nätverk. Kan detta underlätta lärarlagssamarbetet jämfört med traditionellt lärarlagssamarbete? 4. Går halvdistansutbildning att förena med folkhögskolans övriga målsättningar? 5. Hur passar halvdistansutbildning vår huvudsakliga målgrupp, korttidsutbildade vuxna? Ett utförligare diskussion om syftet med projektet förs under den fritt utformade delen av slutrapporten. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet i stort har inte ändrats, åtminstone inte på det här stadiet i projektet. Däremot har det visat sig svårare än väntat att rekrytera elever till den planerade kursen ht-98. De flesta ansökningar som kommit in är från sökanden som bor långt från Västerås. Idén med halvdistansundervisning förutsätter att eleverna bor på pendelavstånd i förhållande till skolan. Misslyckas vi att nå den tilltänkta målgruppen måste vi ompröva hela idén med halvdistansundervisning. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Idén till projektet kommer från projektledaren. Fem lärare erbjöds att delta i projektet. I praktiken visade det sig att alla lärare som var intresserade att delta också kunde erbjudas plats i projektet. Projektledarens roll har varit samordnande samt kontaktperson gentemot KK-stiftelsen. I övrigt har lärargruppen varit självgående med långtgående ansvar för projektets genomförande. I lärargruppen har funnits en sammankallande till de regelbundna planeringsträffar som genomförts. Projektledaren har också deltaget vid flertalet av dessa planeringsträffar. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Flera kontakter har tagits med andra folkhögskolor som arbetar, eller planerar att arbeta med distansundervisning. Studiebesök har gjorts på bl a Åsa folkhögskola och Celsiusskolan i Uppsala. Lärargruppen har också haft kontakter med Gruppvaruexperterna i Uppsala, vilken var den utbildningsanordnare som arrangerade distansutbildningen Fjärran men nära som lärargruppen deltog i. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. 5
Västerås folkhögskola är en externat-folkhögskola som bildades 97.07.01. Skolan hade tidigare funnits i 27 år som en filial till Tärna folkhögskola. Huvudman är ABF Västerås, LO Västmanland, Hyresgästföreningen Västmanland, ABF Västmanland, Metall avd 20 Västerås, Handels avd 21 Västerås. Den nya verksamheten präglas av arbetarrörelsens värderingar om jämlikhet, solidaritet och demokrati. Förutom långa kurser genomför skolan kortare kurser i samverkan med främst huvudmannens medlemsorganisationer. Skolan har även en ettårig invandrarkurs. Skolan har också uppdragsutbildning inom ramen för Kunspapslyftet samt i samarbete med AMI. Skolans arbetsmetoder befinner sig i ständig utveckling. Grupparbeten med diskussioner är vanliga och ger goda möjligheter att tillvarata elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Vi arbetar ofta ämnesövergripande med teman och projekt. Detta arbetssätt skapar sammanhang och intresse för studierna. Eleverna upplever påtagligt sina egna och gruppens framsteg, något som stärker både självkänslan och gruppkänslan. Där så är möjligt, t ex engelska, läser vi nivågrupperat och årskurslöst. Ev är vi på väg mot en alltmer kursinriktad undervisning. Datorn är idag ett viktigt verktyg i undervisningen, både för att leta, sammanställa och redovisa kunskap. Alla elever får inledningsvis grundläggande datautbildning. Undervisningen förutsätter att eleverna tar stort ansvar för den egna studiesituationen. Eleverna och läraren gör tillsammans en terminsplanering.lärarrollen har gradvis förändrats från att vara föreläsande till att alltmera bli handledande. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Det är för tidigt att uttala sig i den frågan. Den egentliga distansundervisningen beräknas ju starta först ht-98. Det goda resultatet så här långt talar dock för att distansundervisning i någon form kommer att bli en viktig del av skolans verksamhet i framtiden. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja! Den datautbildning som lärargruppen fått har positivt påverkat och stimulerat den övriga personalen att också bygga ut sina datakunskaper. Frågor som rör distansundervisning inom folkhögskolans värld har också diskuterats i en helt annan omfattning på hela skolan än vad annars skulle ha varit fallet. Det finns fler lärare på skolan idag, jämfört med innan detta projekt drogs igång, som säger sig vara intresserade av att arbeta med distansundervisning. 5.Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Som redan nämnts är den planerade kursstarten satt till ht-98. Den målgrupp som vi vänder oss till är i stort sett samma som för övriga långa kurser, d v s kurser som kan ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Varför vände sig kursen till just dessa? 6
Korttidsutbildade vuxna är vår huvudsakliga målgrupp i Västerås. På den allmänna kursen har vi ständigt elever som av olika skäl har svårt att tillbringa hela dagar på skolan. En utförligare motivering i fem punkter finns under rubriken syfte ovan samt i den fria rapportdelen. Hur informerades om projektet? Den del av projektet som rör kursstarten ht-98 har informerats om fr a genom annonsering i lokalpress, arbetsförmedlingens platsjournal och på Internet samt genom information till de elever som redan går på skolan. I övrigt har en rad mera informella kontakter tagits. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Rekryteringen så här långt, juni-98, har gått sämre än förväntat. De flesta sökanden bor inte på pendelavstånd för att kunna gå den planerade halvdistansutbildningen. Förmodligen har vi inte lyckats fullt ut att klargöra vad halvdistansundervisning innebär. Det är dock för tidigt att av detta dra slutsatsen att vår målgrupp inte finns i närområdet. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Distanslärarutbildningen byggde fr a på den pedagogiska grundsynen att det i huvudsak var kursdeltagarna själva som tog huvudansvaret för kursens genomförande. Denna deltagarstyrning genomsyrar f ö all undervisning vid skolan. Kursen utmynnade i övergripande studiehandledningar. Mera detaljerade sådana görs i samverkan med eleverna. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, i stort sett. En viss vilsenhet, som funnits i gruppen, får nog tillskrivas det förhållandet att området var så nytt och oprövat. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Distanslärargruppen hade nedsättning i tjänst för att genomföra detta projekt. De arbetade fritt under eget ansvar. Då de dessutom hade vanlig undervisning på skolan (utom en som var tjänstledig till 75%) fanns det i det dagliga lärararbetet en naturlig daglig kontaktmöjlighet som varvärdefull. En sammankallande fanns i gruppen som kallade till planeringsträffar, ca varannan vecka. Vid dessa träffar deltog vanligen också den projektansvarige. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen tidigare erfarenhet fanns. Deltagarna hade ingen större datavana. Det som prioriterades var dock pedagogiskt kunnande. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? 7
Ja, i stort sett. Som projektansvarig hade jag kanske förväntat mig en ännu mera självgående lärargrupp än vad som blev fallet. Som ovan angetts tror jag detta berodde på att deltagarna beträdde jungfrulig mark och därmed ställdes inför utmaningar som både tog längre tid och krävde mera handledning/samordning än vad som hade förutsetts. Basutbildningen i data/it kom igång för sent. Tekniska problem och långa leveranstider som hängde samman med att vi bytte ut datorerna på skolan var nog den främsta anledningen till förseningen. När det gäller distanskursen Fjärran men nära, och som genomfördes av Gruppvaruexperterna i Uppsala, så kan sägas att den blivit en god grund för det fortsatta arbetet. Den har bl a inneburit; en god träning i teknik kunskap om distansutbildning som pedagogisk metod, inklusive tredje generationens distansutbildning god förståelse av både elev- och lärarperspektivet kunskaper om teknik och distansutbildning utifrån ett samhällsperspektiv kunskap och goda råd om uppläggning av studieuppgifter, studiehandledningar mm utkast till studiehandledningar Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet att starta distansutbildning krävde mer tid och insatser än vad deltagarna tänkt sig från början. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Vi använde oss av First Class främst av två skäl. För det första så fann jag, när jag som projektansvarig orienterade mig om vilka gruppkommunikationssystem som fanns på marknaden, att FC var ett av de vanligare systemen på marknaden. Det gav intryck av att vara enkelt och pålitligt. För det andra så såg jag det som en fördel, inte minst ekonomiskt, att redan använde sig av detta system. Vi hade därmed möjlighet att via s server åka snålskjuts. Under vt-98 fick vi möjlighet att lägga upp klassrum på s server. Därmed fick vi också tillfälle att pröva tekniken. Under våren har en av distanslärarna testat tekniken med våra ordinarie elever i ämnet filosofi. Eleverna har kommunicerat via FC med läraren och med varandra i diskussioner, redovisningar m m. Det har fungerat över förväntan. Ingen av oss inom projektet hade tidigare erfarenhet av FC eller andra liknande ITmedier. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Genom den försöksverksamhet som påbörjats vt-98 framgår det att den nya tekniken fungerar även i folkhögskolans värld. Den största begränsningen att 8
bygga ut detta till något mera allmänt på skolan är ekonomisk. Det behövs betydligt fler datorer om det ska fungera bra. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? De problem som vi har haft med att få tekniken att fungera har nog mest berott så svårigheter att organisatoriskt få alla delar att fungera och inte så mycket på brister i tekniken som sådan. Till en del har nog problemen legat hos folkbildningsnätet, som av förståeliga skäl ibland har haft svårt att serva oss samtidigt som hela den verksamheten befunnit sig i ett snabbt utbyggnadsskede. I stort sett har det dock fungerat bra. Vi är medvetna om att en hel del återstår att göra här på skolan innan kursstart ht-98 vad gäller tekniken, samt att distanslärarna behöver fortbilda sig ytterliga inom detta IT-media. Skolans data-ansvarige har också huvudansvaret som FC-administratör. Dessutom försöker vi genom utbildning i distanslärargruppen på sikt nå därhän att samtliga distanslärare skall ha grundläggande kunskaper som FC-administratörer. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej, inte på den nivå vi använt systemet. Vi är dock undrande till om vi kan använda oss av s server om vi kommer igång i större skala med distansundervisning. Bl a måste vi kunna göra snabba ändringar i systemet, något som troligen är svårt i nuläget då vi är beroende av s FC-administratör. Vi vill dock gärna pröva hur vi med begränsad administratörsbefogenhet här på skolan kan få det hela att fungera innan vi söker andra tekniska lösningar. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? De kontakter vi tagit externt har mest handlat om att vi velat lära av andra som hunnit längre än vi med distansundervisning. Något egentligt samarbete kan vi nog inte kalla detta för. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt. Det var för det första inte svårt att hitta intresserade lärare. För det andra så har det under projektets gång funnits en nyfikenhet från övriga lärare såväl som från elever på skolan om hur projektet fortskrider. Kanske hade det varit bra om distanslärargruppen hade informerat mer om projektet utåt än vad som blivit fallet. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? I stort sett bra. Team-andan inom hela projektgruppen hade dock kunnat vara bättre. Det mesta samarbetet har nog skett i mindre grupper inom gruppen Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) De fem distanslärarna som ingick i gruppen kände varandra väl sedan lång tid tillbaka. Detta var naturligtvis på ett sätt en stor fördel. På ett annat sätt kan det ha inneburit en nackdel. Det blev svårt att bryta gamla samarbetsmönster. De lärare som tidigare föredragit att samarbeta med varandra har fortsatt med detta även i 9
distansprojektet. Projektledaren får nog också ta på sig en del av ansvaret för att inte gruppen som helhet blev det starka team som var avsett. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 270.000 kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Kostnad för nedsättning i tjänst 210.000 Distanslärarutbildning i Uppsala 48.500 Övrig extern utbildning 25.000 Studieresor, logi o d. 18.000 Datorer, 5 st, program o d 63.000 Totalt: 364.500 Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Projektet var kostnadsberäknat till 367.150 kr. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Vad gäller förutsättningar för utveckling av verksamhet med IT-stöd så ser vi mycket ljust på detta för Västerås folkhögskolas del. Projektet upplevs av distanslärarna och skolledning som en stor framgång så här långt. Tar man dessutom hänsyn till att distanslärarna i projektet hade liten tidigare datavana och ingen tidigare erfarenhet alls av distansundervisning så framstår resultatet som ännu mera anmärkningsvärt. En helt ny kunskap har tillförts skolan. Distanslärarna ser stora möjligheter att arbeta vidare med detta. Så gör också skolledningen. En målgrupp för distansundervisning som vi f n också bearbetar är våra medlemsorganisationer. Vi tror att de på sikt kan få stor nytta av att vi kan erbjuda distanskurser, både kortare och längre, både på hel- och deltid. Den nya satsningen på personallån av datorer till anställda öppnar intressanta perspektiv på denna typ av utbildning, och då inte bara till våra medlemsorganisationer. Förmodligen finns här en helt ny möjlighet till uppdragsutbildning. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? 10
Kan det vara så att nästan all undervisning, inom några år, i någon mening är distansundervisning, och i så fall hur rustar vi oss inför denna utveckling? Kommer alla lärare vid skolan att bli distanslärare? För vår del, som ännu inte kommit igång med elevundervisningen, så återstår i stort sett alla frågor att besvara som finns under punkten syfte ovan. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Uppgifterna som rör distansutbildning för fem av våra lärare har samlats in i dialog med samtliga lärare. Den projektansvarige har sedan sammanställt synpunkterna, samt tillfogat sina egna synpunkter, som sedan avlämnats i denna rapport. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Västerås folkhögskola Centrallasarettet, Ingång 20 721 89 Västerås E-mail; erling.holmstrom@vasteras.fhsk.se Västerås 1998-06-18 Erling Holmström 11
Slutrapport av projektet: Halvdistansutbildning inom folkhögskolan, KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: projekt nr 47. ( fria delen ) Med halvdistansutbildning menas att eleverna studerar halva tiden på skolan och resten av tiden i hemmet med hjälp av IT-stöd. Bakgrund: Projektet syftade till att utbilda fem lärare i distansutbildning så att de kan initiera halvdistansutbildning ht-98. Utbildningen för lärarna har innefattat: basutbildning i data/it, kurs i distansundervisning, påbyggnadskurs i data/it, evaluering och plan för hur projektet går vidare. På Västerås folkhögskola (före 97.07.01. Tärna folkhögskolas Västeråsenhet) har det sedan några år tillbaka funnits en ambition att i undervisningen mera aktivt använda sig av de möjligheter som den nya IT-utvecklingen ger. Med byte av huvudman gavs bättre förutsättningar för detta genom en mera uttalad data-policy från den nya styrelsen som konkret bl a innebar att skolans databestånd kunde upprustas. Att utveckla distansundervisning gavs hög prioritet. Samtidigt som skolan ville använda det bästa av de möjligheter som den snabba IT-utvecklingen ger ville den inte förlora det som är särarten med folkhögskolan där bl a det fysiska mötet med kurskamrater och lärare är viktigt. Så föddes idén med halvdistansutbildning som är ett försök att förena det bästa av den nya tekniken med det bästa från folkhögskolans traditionella värld. Västerås folkhögskola är en externat-folkhögskola som bildades 97.07.01. Skolan hade tidigare funnits i 27 år som en filial till Tärna folkhögskola. Huvudman är ABF Västerås, LO Västmanland, Hyresgästföreningen Västmanland, ABF Västmanland, Metall avd 20 Västerås, Handels avd 21 Västerås. Den nya verksamheten präglas av arbetarrörelsens värderingar om jämlikhet, solidaritet och demokrati. Förutom långa kurser genomför skolan kortare kurser i samverkan med främst huvudmannens medlemsorganisationer. Skolan har även en ettårig invandrarkurs. Skolan har också uppdragsutbildning inom ramen för Kunspapslyftet samt i samarbete med AMI. Skolans arbetsmetoder befinner sig i ständig utveckling. Grupparbeten med diskussioner är vanliga och ger goda möjligheter att tillvarata elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Vi arbetar ofta ämnesövergripande med teman och projekt. Detta arbetssätt skapar sammanhang och intresse för studierna. Eleverna upplever påtagligt sina egna och gruppens framsteg, något som stärker både självkänslan och gruppkänslan. Där så är möjligt, t ex engelska, läser vi nivågrupperat och årskurslöst. Datorn är idag ett viktigt verktyg i undervisningen, både för att leta, sammanställa och redovisa kunskap. Alla elever får inledningsvis grundläggande data- 12
utbildning. Undervisningen förutsätter att eleverna tar stort ansvar för den egna studiesituationen. Eleverna och läraren gör tillsammans en terminsplanering. Lärarrollen har gradvis förändrats från att vara föreläsande till att alltmera bli handledande. Syftet med projektet: Som nämndes inledningsvis så syftar den del av projektet som nu är avslutad, och ligger inom ramen för stöd från KK-stiftelsen, till att utbilda 5 lärare i distansutbildning så att de kan hålla i den halvdistansutbildning som planeras till ht-98. Dessutom vill vi inom det totala projektets ram, d v s även med den del som beräknas starta ht-98, försöka få svar på följande frågeställningar: 1. Finns det en kategori studerande som av andra skäl än rent geografiska skulle ha fördelar av distansutbildning? (Fysiska, psykiska och/eller sociala skäl) Distansutbildning används ju normalt för att överbrygga geografiska avstånd. Som dagfolkhögskola, där vår målgrupp fr a finns i närområdet, kan ju detta inte vara något skäl till att bedriva distansundervisning. Vårt projekt syftar istället till att bl a ta reda på om det kan finnas andra fördelar med distansstudier. Flera av våra elever har trots hög studiemotivation svårt att kunna tillbringa hela dagar på skolan. Det kan t ex vara problem med barntillsyn, fysiska och/eller psykiska handikapp. Vissa av dessa elever tvingas avbryta studierna. Kanske kan halvdistansutbildning vara ett alternativ för dess elever. Vi tror också att det finns en grupp elever som inte kommer till folkhögskolan överhuvudtaget just p g a det skälet att vi f n kräver heltidsnärvaro på skolan, 5 dagar i veckan. Det kan vara invandrarkvinnor som av sina män inte tillåts vara ifrån hemmet i den utsträckning som krävs för heltidsstudier på folkhögskola. Det kan vara deltidsarbetande. Kanske kan vi med en alternativ studieform, som rymmer möjlighet till större flexibilitet, nå även denna målgrupp. 2. Finns det övriga vinster att göra med halvdistansutbildning, pedagogiska, ekonomiska m fl, och kan i så fall metoden användas i större skala inom folkbildningen? Flera elever uttrycker missnöje med att tiden inte räcker till. Några elever säger att de skulle vilja kunna utnyttja tiden de tillbringar på skolan på ett bättre sätt än de gör idag. Några tycker att det finns för lite tid till självstudier och självreflektion. Andra tycker att lärarna pratar/föreläser för mycket vilket tar tid från självstudier och grupparbeten. (Det finns även elever som på traditionellt sätt vill bli matade med mer föreläsningar och mindre grupparbeten. Den inställningen brukar dock förändras efter en tid på folkhögskolan) Kanske kan halvdistansutbildning vara ett alternativ för elever med en mera aktiv och självstudieinriktad stil. De senaste årens forskning inom pedagogiken har alltmer börjat fokusera intresset på olika inlärningsstilar. För vissa individer tycks närmiljöns påverkan på inlärningsförmågan vara av stor betydelse. Några föredrar musik vid inlärning, 13
andra vill ha helt tyst. Några måste röra på sig nästan hela tiden för att uppnå bästa inlärningsresultat o s v. Det säger sig självt att det i skolmiljö blir mycket svårt att kunna skapa inlärningsmiljöer som passar alla utan att istället åstadkomma kaos. Kanske kan halvdistansutbildning vara till hjälp för elever som ställer sådana krav på inlärningsmiljön att vi har svårt att uppfylla dem inom folkhögskolans väggar. Lokalkostnaderna utgör idag en ganska stor del av totalkostnaderna inom folkhögskolan. Detta gäller inte minst Västerås folkhögskola som ligger centralt i en större stad. Med halvdistansutbildning, där eleverna bara tillbringar ca hälften av studietiden på skolan, öppnas intressanta möjligheter att utnyttja lokalerna effektivare. I princip kan då lokalkostnaden slås ut på nära det dubbla antalet elever. Detta öppnar möjligheter att använda dessa resurser på för undervisningen kvalitetshöjande insatser av olika slag som t ex mer personalfortbildning, snabbare IT-utbyggnad, mindre studiegrupper. En del av resurserna behöver förmodligen också användas för att subventionera uthyrning av datorer till eleverna. (se nedan under projektets genomförande, fas 2.) Även om syftet med detta projekt inte i första hand är att bredda upptagningsområdet så får man nog räkna med att det blir en följdeffekt. Redan idag finns det ett mindre antal elever på allmän kurs som är bosatta i grannkommunerna. Om man t ex finner att det finns fördelar med att organisera halvdistansstudierna så att man träffas på skolan endast 2-3 dagar i veckan så bör det mera begränsade resandet som blir följden av detta göra det intressantare för elever i åtminstone kranskommunerna till Västerås att studera på folkhögskolan. 3. Halvdistansutbildning förutsätter att lärare och elever är hopkopplade i ett elektroniskt nätverk. Kan detta underlätta lärarlagssamarbetet jämfört med traditionellt lärarlagssamarbete? På Västerås folkhögskola strävar vi alltmer mot att arbeta i väl sammanhållna lärarlag. Detta är en förutsättning för att framgångsrikt kunna arbeta mera ämnesövergripande. På en liten skola blir det nästan oundvikligt att lärarna måste arbeta samtidigt på flera olika kurser. Det blir därför inte alltid så lätt att hitta tider som passar alla för samplanering. Vi vill med detta projekt se i vilken utsträckning lärarlagssamarbetet kan underlättas genom att lärarna finns sammanknutna i ett elektroniskt nätverk. 4. Går halvdistansutbildning att förena med folkhögskolans övriga målsättningar? Producerar den IT-stödda distansundervisningen samarbetsmänniskor eller hopplösa individualister? Folkhögskolestudier kännetecknas ju bl a av att man arbetar mycket i grupp. Vikten av detta kan nog inte överskattas. För att överhuvudtaget komma ifråga för ett arbete idag förutsätts nästan alltid att man kan samarbeta bra med andra människor. Det har en längre tid diskuterats om distansundervisning går att förena med folkhögskoleidealen. Viss distansutbildning har redan startats inom folkhögskolans ram. Vårt projekt med halvdistansutbildning kan sägas utgöra en blandform där ambitionen är att försöka kombinera det bästa av två världar. Når man ända fram till folkhögskolans målsättning om eleverna bara tillbringar hälften så mycket tid 14
tillsammans på skolan som tidigare? Detta är naturligtvis en viktig fråga som vi vill försöka få svar på med detta projekt. Mycket talar för att distansutbildning blir allt vanligare i framtiden. Dels finns den nya gruppkommunikationstekniken som på ett påtagligt sätt underlättar kommunikationen mellan lärare/elev, elev/elev och lärare/lärare. Dels förutsätter den snabba teknikutvecklingen ett livslångt lärande. Distansutbildning kommer för många att vara det mest praktiska och ekonomiska sättet att fortbilda sig i framtiden, inte minst vid högskolestudier. Folkhögskolan kan med distansutbildning ge eleverna ett verktyg som de inte bara kan ha nytta av i samband med studierna på folkhögskolan utan också vid fortsatta studier för livslångt lärande samt överhuvudtaget i arbetslivet där elektronisk kommunikation blir allt vanligare. 5. Hur passar halvdistansutbildning vår huvudsakliga målgrupp, korttidsutbildade vuxna? Det sägs att framgångsrik distansundervisning förutsätter ganska högt studiemotiverade elever. Jag tror att detta fr a gäller äldre typer av distansutbildning, som t ex Hermods, som använde sig av den tidskrävande brevkommunikationen i första hand. Med de nya gruppkommunikationssystemen öppnas helt nya möjligheter till snabb kommunikation som delvis kan simulera klassrumsundervisning. Med detta projekt blir det möjligt att jämföra med den mera traditionella folkhögskoleundervisningen som går parallellt. En intressant jämförelse kan vara att se hur respektive studieform påverkar elevernas studiemotivation. Det som ev talar för halvdistansutbildningen i detta avseende är följande: Förutom att man som elev får hjälp och stöd av läraren och av gruppen när man träffs i skolan kan man lätt, när som helst, kommunicera med varandra på elektronisk väg, och därmed stötta och entusiasmera varandra. Denna utökade möjlighet till kommunikation, jämfört med vår traditionella undervisning, bör användas medvetet i undervisningen inte bara för kunskapsutbyte och det som rör enbart studierna, utan också för sådan kommunikation som vi på arbetsplatser ibland lite nedlåtande kallar för fika och lunchskvaller. Forskning inom området visar att denna typ av improduktiv kommunikation kan stå för 20-30% av all kommunikation på en arbetsplats och ha en nog så viktig funktion för att annan, mera arbetsrelaterad kommunikation också ska komma till stånd. När man jämför internatformen med dagfolkhögskola brukar man peka på att internatet ger rikare möjligheter för eleverna att umgås utanför lektionstiden. Även om elektroniska hjälpmedel inte kan jämföras med direktkontakt mellan människor så tillför kanske dessa nya hjälpmedel ändå något värdefullt för dagfolkhögskolan i form av ökade möjligheter till kontakter. En utvärdering av ovanstående frågeställningar kan av naturliga skäl göras först i samband med att den första kullen av distanselever genomfört utbildningen. Du som är intresserad av detta kan kontakta den projektansvarige. Projektets uppläggning och genomförande: Fem lärare erbjöds att delta i projektet. I praktiken visade det sig att alla lärare som var intresserade att delta också kunde erbjudas plats i projektet. Lärarna är fr a 15
pedagoger och hade förhållandevis lite datavana och ingen tidigare erfarenhet av distansundervisning. Projektledarens roll har varit samordnande samt kontaktperson gentemot KK-stiftelsen. I övrigt har lärargruppen varit självgående med långtgående ansvar för projektets genomförande. I lärargruppen har funnits en sammankallande till de regelbundna planeringsträffar som genomförts. Projektledaren har också deltaget vid flertalet av dessa planeringsträffar. Flera kontakter har tagits med andra folkhögskolor som arbetar, eller planerar att arbeta med distansundervisning. Studiebesök har gjorts på bl a Åsa folkhögskola och Celsiusskolan i Uppsala. Basutbildningen i data/it kom igång för sent. Tekniska problem och långa leveranstider som hängde samman med att vi bytte ut datorerna på skolan var nog den främsta anledningen till förseningen. Den datautbildning som lärargruppen fått har positivt påverkat och stimulerat den övriga personalen att också bygga ut sina datakunskaper. Frågor som rör distansundervisning inom folkhögskolans värld har också diskuterats i en helt annan omfattning på hela skolan än vad annars skulle ha varit fallet. Det finns fler lärare på skolan idag, jämfört med innan detta projekt drogs igång, som säger sig vara intresserade av att arbeta med distansundervisning. När det gäller distanskursen Fjärran men nära, och som genomfördes av Gruppvaruexperterna i Uppsala, så kan sägas att den blivit en god grund för det fortsatta arbetet. Den har bl a inneburit; en god träning i teknik kunskap om distansutbildning som pedagogisk metod, inklusive tredje generationens distansutbildning god förståelse av både elev- och lärarperspektivet kunskaper om teknik och distansutbildning utifrån ett samhällsperspektiv kunskap och goda råd om uppläggning av studieuppgifter, studiehandledningar m m utkast till studiehandledningar Målgrupp De elever som vi vänder oss till med halvdistansutbildning är i stort sett samma målgrupp som för övriga långa kurser, d v s kurser som kan ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Det rör sig i huvudsak om korttidsutbildade vuxna inom Västeråsområdet. På den allmänna kursen har vi ständigt elever som av olika skäl har svårt att tillbringa hela dagar på skolan. Under rubriken syfte ovan försöker vi ringa in vår målgrupp mera i detalj. Tekniken Vi använde oss av First Class främst av två skäl. För det första så fann jag, när jag som projektansvarig orienterade mig om vilka gruppkommunikationssystem som fanns på marknaden, att FC var ett av de vanligare systemen på marknaden. Det 16
gav intryck av att vara enkelt och pålitligt. För det andra så såg jag det som en fördel, inte minst ekonomiskt, att redan använde sig av detta system. Vi hade därmed möjlighet att via s server åka snålskjuts. Under vt-98 fick vi möjlighet att lägga upp klassrum på s server. Därmed fick vi också tillfälle att pröva tekniken. Under våren har en av distanslärarna testat tekniken med våra ordinarie elever i ämnet filosofi. Eleverna har kommunicerat via FC med läraren och med varandra i diskussioner, redovisningar m m. Det har fungerat över förväntan. Den största begränsningen att bygga ut detta till något mera allmänt på skolan är ekonomisk. Det behövs betydligt fler datorer om det ska fungera bra. En annan begränsning har legat hos folkbildningsnätet, som av förståeliga skäl ibland har haft svårt att serva oss samtidigt som hela den verksamheten befunnit sig i ett snabbt utbyggnadsskede. Vi är medvetna om att en hel del återstår att göra här på skolan innan kursstart ht- 98 vad gäller tekniken, samt att distanslärarna behöver fortbilda sig ytterliga inom detta IT-media. Skolans data-ansvarige har också huvudansvaret som FC-administratör och har gått utbildning för detta. Dessutom försöker vi genom utbildning i distanslärargruppen nå därhän att samtliga distanslärare skall ha grundläggande kunskaper som FC-administratörer. Ingen av oss inom projektet hade tidigare erfarenhet av FC eller andra liknande ITmedier. Slutsatser Vad gäller förutsättningar för utveckling av verksamhet med IT-stöd så ser vi mycket ljust på detta för Västerås folkhögskolas del. Projektet upplevs av distanslärarna och skolledning som en stor framgång så här långt. Tar man dessutom hänsyn till att distanslärarna i projektet hade liten tidigare datavana och ingen tidigare erfarenhet alls av distansundervisning så framstår resultatet som ännu mera anmärkningsvärt. Det var inte svårt att hitta intresserade lärare för projektet. Det har också under projektets gång funnits en positiv nyfikenhet från övriga lärare såväl som från elever på skolan om hur projektet fortskrider. Kunskaperna och intresset för distansundervisning har därmed ökat påtagligt på hela skolan. Kanske hade det varit bra om distanslärargruppen hade tagit ännu mera tid i anspråk till att informera om projektet utåt än vad som blev fallet. De fem distanslärarna som ingick i gruppen kände varandra väl sedan lång tid tillbaka. Detta var naturligtvis på ett sätt en stor fördel. På ett annat sätt kan det ha inneburit en nackdel. Det blev svårt att bryta gamla samarbetsmönster och därmed åstadkomma det starka team som var avsett. 17
Det kanske största värdet med projektet så här långt består i att en helt ny kunskap har tillförts skolan. Distanslärarna ser stora möjligheter att arbeta vidare med detta. Så gör också skolledningen. En målgrupp för distansundervisning som vi f n också bearbetar är våra medlemsorganisationer. Vi tror att de på sikt kan få stor nytta av att vi kan erbjuda distanskurser, både kortare och längre, både på hel- och deltid. Den nya satsningen på personallån av datorer till anställda öppnar intressanta perspektiv på denna typ av utbildning, och då inte bara till våra medlemsorganisationer. Förmodligen finns här en helt ny möjlighet till uppdragsutbildning. Inom några år är kanske den mesta undervisningen på folkhögskolan i någon mening distansundervisning. Genom detta projekt har vi fått möjligheter att förbereda oss inför detta möjliga framtidsscenario. Projektansvarig är Erling Holmström. Jag kan nås på tel: 021-14 06 75. Fax nr: 021-14 46 92. E-mail; erling.holmstrom@vasteras.fhsk.se Västerås 1998-06-18 Erling Holmström 18