Utvä rdering äv Att skrivä sig till lä sning lä sä ret
|
|
- Lovisa Viklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvä rdering äv Att skrivä sig till lä sning lä sä ret Omgång 8 Alla deltagares svar på utvärderingen som gjordes i samband med årets ASL-avslutning. Bilden ovan är en sammanställning av orden som finns med i texten. Ordens teckenstorlek utgår från hur många gånger de nämns i texten. Sammanställningen är gjord i Tagxedo. //Ann-Christin Forsberg, CMiT
2 Hur stämmer ASL- strategin med styrdokumenten? På vilka sätt upplever du att ditt/ert arbete med ASL lever upp till läroplanens (Lgr-11) formuleringar. Ge exempel "Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära" Jag upplever, tror och hoppas att arbetet vi gjort med ASL och ipaden har varit lustfyllt för eleverna. Även på fritids väljer elever att sitta med ipaden och göra egna sagor i olika appar. "Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet." Genom arbetet med ASL har eleverna fått möjlighet att utveckla tron till sin språkliga förmåga genom att fått komma i kontakt med många olika typer av berättelser, hittat på egna och berättat för varandra. Varje gång de sammarbetar kring exempelvis en berättelse kommunicerar de med varandra. Skapandet handlar inom ASL både om finmotoriken (plusplus, pärlplattor, klippa, klistra och pyssla på andra sätt) och om skapandet de gjort i ipaden och på datorn (PuppetPals, imovie, animerade filmer, fota, skriva...) "... skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet" Det är ju precis det vi gör. Det gör den ju på många sätt; Utforskande, nyfikenhet och lust = basen till lärande. Min uppgift som lärare: se till att eleven vill lära och har tilltro till sitt lärande. Att ge möjlighet att få utvecklas efter sina förutsättningar och utifrån att det är meningsfullt. Ämnesövergripande, lära både själv och tillsammans med andra, mm det är väl ASL. "Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund,
3 tidigare erfarenheter, språk och kunskaper." ASL-arbetet anpassas i stor grad till varje elevs förutsättningar och behov, då de många gånger utgår från sig själva, sin bakgrund och tidigare erfarenheter. De samtalar, listar, skriver och samarbetar vilket främjar deras kunskapsutveckling och det innebär också att de lär av varandra. "En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap." ASL stimulerar eleverna och de visar en enorm vilja och nyfikenhet att arbeta såväl självständigt som i par. De får komma med egna förslag och idéer och de läser med glädje upp vad de åstadkommit. I LGR 11 står det i kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag bl. a. att "Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenhet, språk och kunskaper." Det står även att skolan ska främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden, samt att de ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändring. Eleverna ska dessutom ges möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Alla dessa delar anser jag att eleverna får tillgång till i arbetet med ASL, att de får känna sig säkra i användandet av datorer tidigt ger
4 dem senare möjlighet att utforska världen genom digitala medier. Förhoppningsvis lär de sig också själva eller tillsammans med andra att kritiskt kunna granska fakta och förhållanden! Skapande av texter där ord och bild samspelar. - vi har använt lite olika typer av skapande. Både dator och ipad. Elevnära texter.- Vi har använt oss av våra egna texter då vi har bearbetat en text. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.- genom att få visa och använda sina egna texter så ger det också en större mening och det känns viktigt. Känslan att jag kan och dessutom inte behöver lägga fokus på exempelvis att forma bokstäver. Jag kan fokusera på innehållet. Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.- bland annat genom våra olika redovisningsformer men också då vi har använt oss av spökskrift i våra skrivarpar. Vi har absolut fått lyssna och återberättat i dessa situationer. Ur Lgr 11 lyfter man gärna fram 5 förmågor som ska tränas dvs. kommunikativa, begreppsliga, hantera info-, analytiska, och metakognitiva förmågor. Man kan även se att det är de förmågorna som bedöms i samband med NP i åk 3,6 och 9. När de samarbetar i ASL så tränar de sig på att utveckla de olika förmågorna. Analysförmåga; Vi har arbetat med historia i åk ett. De har arbetat med hur människor levde i Sverige för 100 år sedan och så har de arbetat med att finna likheter och skillnader i hur det är att leva som barn för 100 år sedan kontra nutid.
5 Begreppslig förmåga; De får ta till sig många nya begrepp vid samtal och listning och därigenom blir de bekanta och förstår innebörden av nya begrepp. Kommunikativ förmåga; Denna förmåga övas verkligen med ASL. De samtalar, resonerar, diskuterar, motiverar och presenterar när de arbetar med ASL. Metakognitiv förmåga; De får träna sig på att lösa problem, avgöra rimlighet, pröva och ompröva när de arbetar med ASL. Ex arbetet med att skriva gåtor så att de andra kan lösa dem, lösa varandras gåtor (rimlighet) osv... ProcedurförmågaVi har samtalat om att kritiskt granska information. Vi har arbetat med att skriva och läsa faktatexter samt att skriva och läsa "påhittade" sagor/texter. Vi har belyst skillnaden på faktatexter och påhittade texter. Den ger bra utrymme, precis som vi/ jag bloggat om i den uppgiften. Det är förhållningssättet i ASL som är det viktiga. Man kan använda sig av datorer som man använder en penna och kanske missa hela grundtanken och vice versa. Men i ASL tränas ju den kommunikativa förmågan på många sätt. Lyssna, kommentera, fråga, berömma och berätta, etc. Arbetet blir synligt, intressant och aktuellt. Eleverna blir väldigt medvetna om vad och hur och varför tycker jag. De tänker och funderar, ser skillnader och likheter. De kan också formulera sig allt tydligare, både muntligt och skriftligt. Som så mycket beror det helt klart hur pedagogen använder sig av ASL. Kommunikativa- arbetar för det mesta i par där det samtalas inklusive respons från pedagog. Olika typer av redovisningsformer. Begreppsliga- eftersom de blir mycket tal om språket vid deras texter samtalas också mycket och förståelse och innebörden av begrepp ökar. Metakognitiva- de lär sig välja mellan olika strategier. Analytiska- se och jämföra bland annat likheter och skillnader i
6 sina texter eller redovisningsformer. Informationshantering- exempelvis källkritik när vi har sökt information på internet. Kommunikativ förmåga: I ASL ges verkligen möjlighet att samtala, diskutera, motivera och senare presentera ett arbete som gjorts, eftersom tanken är att de ska arbeta två och två. Begreppslig förmåga: I ASL får eleverna många nya begrepp dels genom att samtala med varandra, följa instruktioner och kunna koppla nya begrepp till tidigare erfarenheter. Analysförmåga: Även här har eleverna glädje av att arbeta i par. De kan även skriva listor där de gör jämförelser mellan exempelvis förr och nu. Procedurförmåga och Metakognitiv förmåga: Genom att tillsammans leta fakta om olika arbetsområden kan eleverna lära sig att de måste kunna granska om det som skrivs alltid är sant eller om man kanske måste leta efter flera källor innan man skriver om något. Kommunikativa förmågan tränar eleverna hela tiden i arbetet kring ASL i och med att det vi gör, det gör vi tillsammans eller två och två. Planering av berättelse eller annat ASL-arbete samt genomförandet sker i samspel med en annan vilket gör att den kommunikativa förmågan till allra högsta grad sätts på prov. Begreppsliga förmågan tränas mycket när vi läser böcker och stöter på nya ord. Dessa tillämpar och befäster eleverna sedan när de själva planerar och skriver egna texter. Begrepp inom svenskan som punkt, utropstecken, meningar, ord, stycken osv är alla begrepp som naturligt kommer upp i arbetet med ASL. Att hantera, söka, samla och sortera information gjorde vi i arbetet med flyttfåglarna där eleverna fick komma med egna idéer om hur vi skulle/hur man kan ta reda på de frågor som barnen ville ha svar på. Vi sorterade sedan upp svaren i en
7 mindmap och gick igenom vilka svar de fått fram. Analys och den metakognitiva förmågan tränas genom att exempelvis skriva listor där man jämför saker med varandra. I arbeten där eleverna först fått gissa vad som kommer att hända och sedan efter utförandet fått reflektera över och komma fram till lösningar varför det blev som det blev har de använt sig av dessa förmågor. Bara genom "vanliga" arbetet med ipaden och datorn (göra berättelser) får eleverna hela tiden möjlighet att ge förslag på lösningar på olika problem. Alla elever ska ges bästa förutsättningar för att lära sig så mycket som möjligt. Det gäller att hitta en organisation och formulera uppgifter som använder tekniken på bästa sätt. Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört ör dig gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Ge exempel Väldigt stora förändringar. Jag började med att riva mitt bokstavsschema som jag hade ägnat flera timmar åt att få färdigt dagen innan min första utbildningsdag i ASL. Vi har individualiserat och slopat veckans bokstav. Eleverna har själva arbetat med sin egen bokstav, skriver på dator och arbetar mycket i par. Nästan bara i par när vi skriver. De som inte skriver på dator arbetar efter ett schema med olika stationer. Jag som pedagog styr sedan vilka par som skriver på dator. Mycket mer än så här och jag känner verkligen att det här är bara början. * Datorerna används relativt mycket i åk 1. Tidigare har vi använt datorerna mer frekvent i åk 2 och framförallt i åk 3. * ASL är resurskrävande, framförallt i inledningsskedet, vilket inneburit att vi lagt ASL på de lektionstillfällen som vi är flest pedagoger. Det innebär samtidigt att andra moment/ämnen inte har lika många pedagogresurser. *Eleverna har lärt sig att använda datorerna i tidigare ålder och det ser man fördelar med redan nu i slutet av åk 1. De är säkrare,
8 arbetar mer självständigt och vi kan ha fler skrivarpar igång samtidigt. * Vi har mestadels kopplat vårt ASL-arbete till arbetesområden vi haft i svenska, so och no vilket vi upplever som positivt. Svårt att säga vilka förändringar de medfört för mig som inte arbetat så länge i skolan än. Arbetet har dock gett mig en stor portion idéer, en trygghet (med handledare som kan hjälpa mig in på rätt spår) och en stor nyfikenhet på att fortsätta utveckla min undervisning inom detta område. Med hjälp av tekniken tror jag att man på ett enklare sätt kan individualisera arbetet för eleverna så att alla får förutsättningar att lära sig så mycket som möjligt. Även om alla får samma uppgift - exempelvis "skriv en faktatext om krokodiler" - så kan varje elev utmanas och utmana sig själv på sätt som utvecklar dem. Tidigare har vi inte använt datorerna så mycket i årskurs 1 men nu känner jag mig trygg i att låta eleverna i större utsträckning arbeta med dem. Vi har kopplat vårt ASL arbete med uppgifter vi arbetat med under terminens gång. Rent organisatoriskt så krävs det mycket personal i arbetet med ASL, detta innebär att vi till exempel inte har kunnat vara så mycket personal vid ex. mattelektioner där eleverna också skulle ha glädje av att vi var fler i klassrummet. Tycker att skrivande/ arbete tillsammans är utvecklande. Och använder mig nog mer av pararbete än tidigare i alla ämnen. Jobbar också mera med arbetsstationer. Nyttjar ipad med olika appar så smått mer och mer i dessa. Jag skyndar långsamt. Tycker att jag använt projektorn tidigare, men kanske jag ändå nyttjar den lite mer och naturligare nu.
9 Hur kan ASL- strategin ge möjligheter för fler elever att lära mer? Ge exempel De tar del av varandras idéer, samtalar och listar och får på så sätt nya infallsvinklar och nya idéer. De läser upp sina texter för kompisar, föräldrar och andra personer och då lär de sig genom att läsa upp för andra samtidigt som de som lyssnar lär sig. Pararbete är utvecklande. Lära tillsammans, få nya idéer och infallsvinklar. Kunna förklara för andra, fördjupar sin egen kunskap. Roligt att jobba tillsammans vilket är stimulerande. Få jobba vidare utifrån sina förutsättningar och sin kunskapsnivå, individualiserat arbete. Mer, tidigare fokus på skriftspråket - Ord, stavning, meningsbyggnad skrivspråk kontra talspråk etc. De tar del av varandras idéer, samtalar och listar. De ger varandra feedback och de får läsa/visa upp det som de gjort. Eftersom det är lättare att individualisera så ges större chanser att få gå vidare i mitt lärande, exempelvis att slippa arbeta med veckans bokstav då jag redan kan läsa. Sedan så ger samarbetet så mycket, vi lär tillsammans och genom varandra. Som jag skrev i frågan ovan: individualiseringen. Samt att skriv och läsinlärningen blir mer lustfylld genom att arbete utifrån ASL-strategin. Elever som inte knäckt läskoden än kan ändå skriva långa fina berättelser och behöver inte fastna i att den inte kan skriva än. Ingen elev behöver heller fastna i att handstilen inte är tillräckligt fin eller att finmotoriken inte utvecklats så mycket än att det faktiskt blir jättejobbigt och ansträngande att skriva ens några få ord. Sedan tror jag mycket på att ge eleverna stora möjligheter och förutsättningar till att komma i kontakt med olika sorters berättelser och texter. Högläsning, tyst läsning, parläsning, titta på film, ljudböcker, böcker som visas på datorn (lässugen, läs med sagor)... Allt för att
10 skapa en lust till att läsa och skriva egna berättelser - bidrar till en bättre läsförståelse. Varför kan ASL bidra till att öka elevernas positiva självbild De lyckas och vill lära. Snyggt och läsbart för alla elever, stolthet över sina arbeten. Genom att de lär sig producera text i allt större mängd. De känner sig stolta över vad de producerat. De får visa upp något som de åstadkommit (text och bild) och de har intresserade åhörare vilket stärker självbilden. Genom att de slipper skämmas/kämpa med en handstil som "inte duger", de kan också skriva långa berättelser och berätta sin historia trots att de inte lärt sig skriva eller läsa riktigt än. Eleverna producerar mycket text och bild även om de inte till en början kan skriva(spökskrift), de ser ett resultat och jag som pedagog kan renskriva. De lär sig dock fort att skriva som vanligt och texterna blir längre och snyggare när de är skrivna på dator. Bland annat genom sina egenproducerade texter och att de snabbt får känna sig som skrivare och läsare. Alla kan också läsa de som eleven skriver och de gör sig lättare förstådda. Vilka fallgropar kan den finnas med arbetssättet? Organisatoriskt. De pedagogiska resurserna, används de vid rätt tillfällen? Jag tror det är viktigt att ha arbetsstationer som är utvecklande också på andra sätt än motoriskt. Så att man får läs/skrivtillfällen varje dag för eleverna. Jag är rädd att det kan bli för mycket "pyssel". Men med varierande och genomtänkta stationer blir det bra. Jag hoppas att de fått börja redan i f-klass eller tidigare. Då skulle det vara suveränt! Eleverna ges färre tillfällen att arbeta med sin personliga handstil,
11 vilket gör hantverket långsammare och svårare. De ser inte när de stavat fel eftersom det inte dyker upp något "rödmarkerat streck". Även användandet av stor bokstav och punkt kommer till korta. Att vi inte använder oss av rätt struktur, stressar igenom och inte finns med och ger direkt feedback på bland annat språket. Jag tror att om man inte funderar över vad arbetet ska ge eleverna är det nog lätt att tro att bara för att man tar in datorer i klassrummet en gång i veckan och har ett ASL-pass så kommer eleverna lära sig läsa. Jag vet lärare som har en bokstavsbok där eleverna ska skriva berättelser till varje bokstav, en berättelse varje vecka. Ibland får de läsa upp vad de gjort och ibland inte. Arbetet upplevs inte som roligt av eleverna utan rätt enformigt och tråkigt. Istället tror jag på att ta in ASL-arbetet i allt arbete som man gör i skolan, inom alla ämnen, och variera uppgifterna. Ibland kanske man kan få göra en film av det man skrivit eller en berättelse i puppetpals. Handstilen övas inte i samma utsträckning, vilket kan innebära att eleverna inte behärskar den lika bra. Hur har arbetssättet påverkat andra ämnen och aktiviteter i klassrummet? Som jag tidigare skrivit så går det mycket pedagogresurser till dessa tillfällen, dessutom så känner jag att vissa arbetsområden fått stå tillbaka något. Särskilt i början av ASL arbetet tog det lång tid och var resurskrävande. Det går mycket pedagogresurser till dessa tillfällen. Vissa arbetsområden har fått mindre utrymme, särskilt i början av ASL-arbetet. Vi använder datorerna ofta, eleverna kan skriva och berätta mer i no/so. De jobbar mer tillsammans, utvecklar sin kommunikativa förmåga. Har mer varierande redovisningsformer. Mer lättlästa och intressanta böcker i klassbiblioteket...
12 Absolut, vi har även använt oss av datorerna i bland annat matematiken. För oss har det funnits med ända från i höstas när vi fick vår ipad till klassen. När vi arbetar med den språkliga delen (Trulle) använder vi ipaden och gör uppgifter på den tillsammans, gör berättelser kring saker vi pratat om i arbetet med Trulle osv. När vi arbetar med teman har ipaden också en given plats i arbetet. Även om vi inte alltid gör berättelser, skriver eller gör filmer kring temaarbetet så använder vi den som dokumentation. Vi fotar vad vi gör, skriver ut bilder och sätter upp på väggen. När vi arbetar med massage och avslappning får ipaden fungera som musikspelare och spelar lugna låtar för oss. Vilka är de viktigaste erfarenheterna du personligen gjort under året? Jag tycker det har varit ett mycket lärorikt år. Jag har lärt mig mer om datorn och ipads, vilket jag kommer att ha nytta av framöver i mitt yrke. Jag känner mig tryggare i användandet med datorn när jag ska introducera eleverna samt när vi tillsammans ska lista och skriva. Jag tycker att eleverna har gjort enorma framsteg och trots att det varit resurskrävande och många gånger stressigt, så hoppas och tror jag att ASL-arbetet har bidragit till att eleverna kommer att kunna använda datorerna i stor utsträckning under kommande läsår och på så sätt "har man igen den tid som lagts ned på introduktionen". Kommunikationen mellan eleverna. Jag tycker verkligen de utvecklas tillsammans och hjälper och stöttar varandra. Den har varit och är givande och utvecklande. De kommer längre än de hade gjort på egen hand. Att det allt eftersom eleverna hanterar datorerna bättre byggs upp ett lugn och arbetsro där eleverna kan jobba väldigt självständigt tillsammans, med gott resultat. Där jag som pedagog kan hjälpa och stötta där det behövs. Oj, det är så mycket. En viktig erfarenhet är hur jag kan använda mig av elevernas
13 egenproducerade texter istället för färdiga läromedel. Jag har fått massor av erfarenheter under året. Något jag lärt mig är att inte vara rädd att prova på. Även om något känns krångligt och man gruvar sig för hur eleverna kommer klara av det så är det bättre att prova och misslyckas än att låta bli. 9 gånger av 10 klarar de det perfekt! Jag har självklar lärt mig massor kring hur man kan arbeta med tekniken i skolan, lärt mig sortera bland miljoner appar och blivit duktig på att hitta små guldkorn på internet som man kan använda i undervisningen. Jag har inte arbetat så länge än men upplever att arbeta så som jag gjort under året är mindre tidskrävande på många sätt. Det allra mesta finns redan färdigplanerat om man vet var man ska söka - fina idéer om hur man kan arbeta med saker -, när vi arbetar med ipaden så slipper jag att koppla, föra över, skriva ut, redigera i många olika program och apparater. Allt finns i ipaden. Att eleverna snabbt lär sig och att även jag fått lära mig massa nytt. Hur kommer arbetslaget/du att jobba vidare i f-klass/ åk 2-3? Mitt mål är att fortsätta utforska teknikens verktyg och möjligheter. Jag skulle också vilja integrera blogg och mail i skolarbetet. ETwinning är också en nyfikenhet som lockar. Sedan kommer jag använda mig av de böcker som vi har läst under kursen för att påminna mig om möjligheternas värld och den inspiration som de ger. Jag kommer fortsätta arbeta ASL-inspirerat vart jag än hamnar till hösten. Jag får bara hoppas att resurser och teknik finns att tillgå för att det ska vara möjligt. Jag vill lära mig ännu mer och bli ännu bättre på att prova nya grejer och utmana eleverna med roliga upptåg. Vi har redan sett ut några arbetsområden som kommer att passa bra till ASL, bl. a. en planering som tar upp ämnena svenska, matematik och geografi med ett historiskt perspektiv. Använda tankekarta som flera kan skriva i så att alla får komma till tals o s v. Jag kommer att jobba vidare både med
14 skrivande/ bokstavsformande för hand samt användande av datorer/ipad. Viktiga verktyg att ha med. Vi har ju skrivit också för hand redan nu i ettan parallellt med datorskrivandet och tänker att vi fortsätter så i åk 2. Vi har sett ut några arbetsområden som vi kommer att arbeta med. Vi kommer att koppla ASL till passande arbetsområden och integrera. Vad har du för uppfattning om CMiTs insatser, ang utbildningsdagarna Jag tycker att det har varit givande att sitta och samtala i grupp. Områdena har varit intressanta och givande. Att "lyfta en fråga" och samtala runt den på det sätt vi gjort har varit mycket givande. Kollegiesamtal!! Jag tycker att det har varit intressant och givande att sitta och samtala, dels om böcker och dels om "när man lyfter en fråga". Jag finner det också givande att vi delgivits tankar, tips och idéer ang. olika appar som vi kan ha användning för. Bra med liten grupp. Effektivt, man får komma till tals ofta. Bra och intressanta diskussioner och tips. Trygghet i liten grupp, kanske mer ärliga diskussioner. Givande för oss med en handledare i klassrummet och en annan på utbildningsdagarna, de kompletterar varandra! Har inga förbättringsförslag. Bra, aningen mycket uppgifter för att hinna praktisera de nya som vi får lära oss. Bra! I början kunde jag ibland känna att det blev lite "långtråkigt" när det var så mycket fokus på just hur man använder sig av ipaden. Jag har full förståelse för att det måste vara så eftersom den tekniken var så ny för många. Men för mig som hade en egen ipad hemma och var van att navigera mig fram på den blev det ibland lite "segt". Som sagt förstår jag att det måste vara så i början! Annars tycker jag det var jättebra! Att vi fick ta del av vad de andra gjorde i sitt klassrum har gett jättemånga fina och goda idéer som man kommer ha med sig och kollegiesamtalen var också mycket intressanta och givande - kanske särskilt för mig som
15 är så pass ny var det väldigt givande att få höra mer erfarna lärares syn på saker och ting. Vad har du för uppfattning om CMiTs insatser, ang. klassrumshandledningen Jag tycker det har varit riktigt bra! Regelbunden och tydlig handledning! Idéspruta och tips, Mycket bra! Anki har varit ett stort stöd i arbetet med ASL. Hon har stöttat och peppat och kommit med förslag och idéer. Jag har verkligen fått den hjälp och det stöd jag behövde och det kändes som att vi redan från dag ett var inne på samma spår kring vad vi ville göra, jag och mina handledare. De har hjälpt mig med allt möjligt angående tekniken i skolan och verkligen varit stor del i min utveckling det här året. Tydlig och strukturerad. Kände mig trygg och är nöjd med handledningen. Den har betytt mycket. Givande, bra stöd av Anki, bra idéer och stort engagemang! Vad har du för uppfattning om CMiTs insatser, ang. litteraturen och det sätt vi bearbetat den på. Litteraturen har varit intressant men alldeles för omfattande. Att man dessutom ska blogga om arbetet i klassen samt skriva citat med tillhörande reflektion har tagit mycket tid. Arne Tragetons bok "Att skriva sig till läsning" känns förlegad. Jag kan förstå att den finns med, med tanke på att det är från honom arbetssättet kommer, men tungläst med gamla referenser och en gammal läroplan till grund. Jag tycker all litteratur vi fått ta del av under året har varit relevant och intressant. Bra att man ska plocka ut citat - då tvingas man fundera och ta ställning till det man läser. Intressant också att sedan få höra de andras tankar kring böckerna och det de tog upp. Mycket bra litteratur. Tänkvärd och intressant. Som jag skrev tidigare så har det varit mycket uppgifter
16 så ibland kanske det hade räckt att läsa boken och träffas för att diskutera? Litteraturen har varit intressant, men mycket omfattande. Att blogga om det man gjort, tankar, citat och egna reflektioner är mycket tidskrävande. Jag hade föredragit att "ha som läxa" att lära sig nya appar och arbeta med dessa i klassen och därefter delge varandra det arbetet, istället för att skriva reflektioner om alla böckerna. Det har varit bra, om än det ibland känts betungande med allt annat som vi haft :). Det har dock varit ett givande år, även om jag tycker det är lite komp, 2 dagar, för arbetet. Bra och varierande litteratur. Både teori och praktik, och i stort ganska lättillgänglig. Även om jag egentligen inte gillar bloggande så har det varit ett bra sätt. Praktiskt och enkelt att dokumentera för oss. Lätt att ta del av övrigas kommentarer = intressant. Och sen fortsatt diskussion och tips från det på träffen. Vad har du för uppfattning om IT- avdelningens insatser ang. teknikstödet Inget har direkt strulat med ASL-arbetet. Men alltid när tekniken strulat, i år eller tidigare, har jag alltid fått snabb och "positiv" hjälp av IT! Jag har inte varit i kontakt med dem alls tror jag och har därför inget att säga om det. Lite oklart vad som menas med frågan.. :) Om du menar supporten från IT ang. ex. projektorn som felade, så tog ju det väldigt lång tid att få det åtgärdat. Menar du att vi har fått två datorer och två ipads, så är vi överlyckliga över att ha fått dem att tillgå i vår verksamhet! Det har fungerat bra vi har inte haft så mycket tjorv, men det är sårbart. Mycket bra, har fått många bra tips som underlättar i arbetet.
17 Vad har du tyckt om att blogga kring ASL-utvecklingsarbetet? Reflekterande och roligt att ta del av andras tankar. Inspirerande att se kollegers arbeten i sina klasser. Kanske kunde begränsas så att bloggandet enbart gällde arbete i klassrummen och böckerna kunde läsas och diskuteras utan att blogga? Lite för att minska stressen så mer tid kan gå till genomförande av det vi lär oss. Personligen tycker jag inte om att blogga. Exploatera mig själv och mitt tyckande är inte för mig...;) Men som alltid måste man ju tänka till och reflektera över vad man gjort eller läst, innan man sätter det på pränt. Och då har ju även jag blivit lite klokare... Sen så har vi ju tränats i bloggande och "tvingats upptäcka" att det är väldigt enkelt. Jag tycker det har fungerat bra. Som sagt mycket givande att få ta del av de andras arbete och fina idéer. Hur tänker du dig att du ska nyttja CMiTs stöd i fortsättningen Ge förslag När jag får funderingar eftersom ni besitter sådan erfarenhet och kunskap som kan ge mig stöd till att effektivisera mitt arbete. Jag vet faktiskt inte hur mycket jag kommer kunna utnyttja CMiT i Piteå i och med att jag flyttar härifrån... Men jag hoppas att det finns liknande hjälp att få i Övik. Om inte så ringer jag nog er, tar kontakt via mail eller facebook och ber om hjälp ändå :) Att få tips och idéer. Få lyssna till föreläsningar inom området. Jag ska skynda långsamt. Men tänker mig att vid ev. uppstart av något tema eller projekt kunna nyttja CMiT-personal som handledare i klassrummet. Jag skulle vilja arbeta mer med ipads i klassen, alternativt i mindre grupper. Det skulle vara roligt och intressant att bli säkrare på bl. a. Puppet Pals och arbeta med bl. a. den appen kopplat till arbetsområden vi kommer att arbeta med. Jag önskar att vi skulle få fortsätta att få handledning och hjälp av Anki i klassen vid dessa tillfällen! :)
18 Annat du vill tillägga Tack för det här året, Det har varit intressant och lärorikt! Trevlig sommar Sammanställt av Ann-Christin Forsberg CMiT
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Pedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström
Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".
Så svarade 128 lärare
Så svarade 128 lärare Under Berättarministeriets Lärardag, den 16 nov 2015 på Fotografiska museet, fick deltagarna svara på frågor på ipads gällande konferensens tema berättande i undervisningen och digitalt
Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter
2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Holken Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Informationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund
Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system
Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Storyline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Pedagogisk planering år 1 Börja skriva för hand
Pedagogisk planering år 1 Börja skriva för hand Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du få
Tina Sundberg
Tina Sundberg tina.sundberg@kronoberg.se Twitter:@tinasundberg www.avmedia.kronoberg.se Aktuellt Inslag i TV4 Nyheterna 5 mars Arne Trageton Skandinavien 2006 Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning:
LPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Svenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen
VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!
VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA
Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.
PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så
Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
Svenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Kvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
THOMAS HALLING SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle ska åka till sin farmor. Han ska ta tåget alldeles själv, men farmor ska möta honom på stationen. Efter en stund på tåget blir han kissnödig,
Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014. Lisa Eriksson och Perra Jansson
Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014 Lisa Eriksson och Perra Jansson Syfte och mål Syfte Syftet är att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg för att stödja barnets lärande
Kan man lära sig att läsa genom att skriva?
Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Lokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Veckobrev för Opalen2 v.35-37
Veckobrev för Opalen2 v.35-37 Hej alla barn och föräldrar!! 3 september 2015 Nu har vi satt igång på riktigt med skolarbetet och det är underbart att se hur engagerade och flitiga era barn är! Vi har haft
om läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Tro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
LPP för Fritidshem BILDCIRKELN
LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning
Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Deltagarnas utvärdering av 23 saker
Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet
Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
LPP Läsprojekt Svenska År 1. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
LPP Läsprojekt Svenska År 1 Beskrivning av arbetet Tidsperiod: April + lite maj 2013 (4 veckor) Ämnets syfte: Undervisningen i ämnet ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen
Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.
Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom
Lärplattan som stöd för språkutveckling. (Digital berättarglädje)
Lärplattan som stöd för språkutveckling. (Digital berättarglädje) Kan appar på olika språk vara en lösning? Kan lärplatta vara ett hjälpmedel för vårt arbete med språkutveckling och modersmålsstöd? Kanske
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för
Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
IT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och
ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola
2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför
[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Stöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Boken om svenska för 3:an
Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala
Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2
Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
IKT-handlingsplan för Vallhovskolan
IKT-handlingsplan för Vallhovskolan Inledning HT-13 gick Vallhovskolan in i kommunens 1-1 satsning och våra elever från åk.1 fick en egen dator. Satsningen på 1-1 är en del av kommunens strategi för ökad
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Årsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla