KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Hedängsgårdens förskola
|
|
- Hanna Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisningen fastställd av Sandra Sinclair, förskollärare och Kerstin Johansson, rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Hedängsgårdens förskola Bollebygds kommun
2 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Hedängsgårdens förskola ligger i nedre botten på ett hyreshus. Det är gångavstånd till centrum och förskolan har närhet till skog och mark. Vi har 20 barn mellan 1-5 år samt några fritidshemsbarn som har kvällsomsorg hos oss. Öppettiderna kan variera från för hos oss har barn till föräldrar med annorlunda arbetstider möjlighet att få placering efter särskild prövning i barn och utbildningsnämnden. Hedängsgården öppnar kl Vi har flexibel frukost Efter frukosten gör barnen sina egna smörgås-lådor som tas fram till vårt flexibla mellanmål Barnen får själva avgöra var de vill äta sitt mellanmål. Syftet är att slippa bryta leken samt att personalen finns mer i barngruppen istället för att ta tid till diskning. Vi arbetar mycket i smågrupper, ålder och behovsrelaterat och använder oss mycket av utemiljön som finns runt omkring oss. Våra arbetspass innebär fyra skift, samt en resurs på 50%. Två av skiften måste vara flexibla och på grund av våra öppettider, läggs schemat om varannan vecka. Då skolan/fritids stänger kl har vi även fritidsbarn. Kl serverar vi kvällsmat. Då barnen stannar längre kvällar följer kvälls och omsorgsrutiner, samt läggning. Barnen hämtas kl Personal Vi som arbetar i barngrupperna på Hedängsgården är 5 personer varav en är förskollärare, tre barnskötare och en vikarie som har estetisk utbildning inom bild. En av barnskötarna är extra resurs i barngruppen. Arbetslaget är förstärkt med en extra barnskötartjänst för att täcka våra förlängda öppettider. Huset har mottagningskök med en ansvarig kökspersonal vilket innebär att totalt 6 personer arbetar tillsammans i huset. Förskolan har tillgång till specialpedagog och uppdrag till specialpedagogen prioriteras av rektor. 1.3 Materiella resurser Förskolan ligger i ombyggda lägenheter mitt i bostadsområdet. Lokalerna är ljusa och trivsamma men trånga. Gården är liten och där finns ingen lekutrustning utöver en sandlåda och en gunghäst. Förskolan har tillgång till dator och digitalkamera. 1.4 Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas förskolan en barnpeng baserad på antal barn och åldrar på barnen. 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som har sin arbetsplats belägen på annan förskola. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, inflytanderåd och vid behov även vid andra former av föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Verksamhetsbesök görs av rektor varannan vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete.
3 Förskolan har tagit del av det statliga bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder. Bidraget har använts till kompetensutveckling för samtlig personal i EQ-arbete, likabehandling, barnolycksfall. All personal har fått brandskyddsutbildning. Datautbildning har påbörjats i personalgrupperna utefter var och ens grundkunskaper. Vi har också fått utbildning i miniröris. Nätverksträffar tillsammans med pedagoger från andra förskolor i kommunen har genomförts i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter pedagoger emellan. Ämnet för nätverksträffarna detta läsår har varit likabehandling, pedagogisk dokumentation och barns lärande. All personal har getts möjlighet att delta i nätverksträffar 2-3 gånger per termin.på Hedängsgårdens förskola finns en utvecklingssamordnare (USAM)som har det övergripande ansvaret för utvecklings och kvalitetsarbete tillsammans med rektor. Framtida kompetensutveckling som behövs är fortbildning i uppföljning och utvärdering. 2. Viktiga händelser under året Vi har under våren infört flexibelt mellanmål, där barnen har sin egen smörgåslåda. I samband med frukosten gör barnen i ordning sin mellanmålslåda och ställer i kylskåpet. Det blir då mer tid för personalen att ägna sig åt barnen istället för att diska efter mellanmålet. Barnen behöver inte avbryta sin lek utan kan ta sitt mellanmål när det passar. Föräldrarna ser till att matlådan blir rengjord innan barnen går hem för dagen. Förskollärare från Hedängsgården har deltagit i kommunens representationsdag på Göteborgs universitet, i syfte att locka fler förskollärare till Bollebygd. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Trivsel och trygghet Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det särskilt anges hur skolan avser att arbeta med förebyggande antimobbningsarbete, och den skall innehålla en plan för hur man hanterar olika mobbningssituationer. Förvaltningen skall kontinuerligt följa upp barnens/elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vidta nödvändiga åtgärder. Tillsammans med barnen arbeta med likabehandlingsplanen och göra den synlig, genom att ta ner den på barnens nivå, göra den förståelig genom samtal i framför allt mindre barngrupper. Personalen ska arbeta för att vara mer delaktiga, observanta och rörliga. Vi ska arbeta med EQ Personalen ska vara goda förebilder och ha ett positivt förhållningssätt mot varandra, barnen och föräldrarna.
4 Våra föräldrar ska bli mer delaktiga i likabehandlingsarbetet genom diskussionsforum på våra föräldramöten då detta ämne diskuteras. Mycket av specialpedagogens arbete består av förebyggande arbete för att kunna möta en del av de svårigheter som finns eller uppstår på förskolorna på ett tidigare plan. Verksamhetsbesök görs regelbundet i förebyggande syfte för att etablera en god kontakt mellan specialpedagog och de barn och den personal som finns i verksamheten Resultat och bedömning av måluppfyllelse I våra barnenkäter och föräldraenkäter kan vi se att det råder stor trivsel bland både barnen och deras föräldrar, gällande personalens bemötande, information, kompisrelationer, verksamhetsmål och arbetssätt. Det som visat missnöjdhet är vistelsen utomhus, förskolans gård och måltiderna. Varför det visats negativa svar på utemiljön kan bero på att vi har en tråkig gård att leka på. Däremot är vi ofta och besöker andra uterum, skogen, andra lekplatser och promenader eller upptäcktsfärder till olika platser. Något vi vet uppskattas av både barn och föräldrar. Angående missnöjet av måltid kan bero på att Hedängsgården får mat i kantiner från skolköket. Maten är då alltså i många fall anpassad till skolbarn. Det kan även finnas ett missnöje hos föräldrarna att personalen ibland inte äter tillsammans med barnen i så stor utsträckning på grund av att den pedagogiska måltiden inte subventioneras helt och hållet. För pedagogisk måltid betalar personalen ca halva kostnaden. Vi har startat en diskussion med de större barnen om hur man är en bra kompis, hur gör man någon glad och hur gör man någon ledsen? Barnen har haft många tankar och funderingar som vi vuxna har spunnit vidare på. Med de mindre barnen har det varit lättare att utgå från en eller flera böcker där olika känslor kommer fram. Vi känner att detta är en god start och att vi kommer att fortsätta arbeta med detta. Att vi vuxna deltar eller finns till hand i barnens lek är viktigt för deras trygghet. Det blir lättare att snabbt ta del i konflikter som uppstår, som konfliktlösare och medlare. I en grupp där det finns barn i behov av särskilt stöd är det extra viktigt att en vuxen finns nära, som en trygghet för hela barngruppen då det kan uppstå konflikt och utanförskap. Vår förskola är relativt liten vilket gör det möjligt att finnas nära till hand för barnen. Vi har också provat på att den personal som har en speciell arbetstid( sen ) skall lägga mer tid i stöttning kring det barnet som har behov av särskilt stöd. Det fungerade till en början men har nog upplevts som punktmarkering, vilket inte var meningen ifrån början. Förhållningssättet/ diskussionen har försvunnit på vägen. All personal på avdelningen har nu gått utbildningen EQ. Detta har bidragit till mer kunskap och idéer kring detta ämne. Vi startade med att arbeta med olika känslor genom att använda oss av ett känsloträd, där barnen får berätta hur de mår. Vi personal ställer frågor. Efter ett tag kunde vi se att barnen kunde ändra sin känsla under dagen och visade det genom att ändra färg på sin prick. Vi ville efter ett tag utveckla EQ arbetet och började i liten skala med en Berättarsten. Detta är något som vi planerade att starta med, men på något sätt har vi inte gjort det så mycket som vi önskade i början. Trots att vi alla var delaktiga i beslutet så har det glömts bort. Vi har inte så många samlingar längre, det kan vara en av anledningarna till varför det inte funnits så många tillfällen för berättarstenen. Att ha ett gemensamt gott förhållningssätt gentemot varandra, barnen och föräldrarna känns mycket viktigt. Vi har en öppen dialog, stöttar varandra och kan ta emot och ge varandra
5 konstruktiv feedback. Det känns som barnen verkligen ser att vi har ett gott arbetsklimat och det gör dem genast tryggare och ökar deras trivsel. Även för föräldrarna är detta av stor vikt. Märker de att arbetslaget mår bra känner de stor trygghet och trivsel. Att föräldrarna har känt delaktighet är vi övertygade om. Föräldramötena har förvandlats från informationsmöte till ett diskussionsforum. De verkar mer och mer intresserade av verksamheten och vågar ta del i diskussionen om vad de har för synpunkter på vårt arbete och barnens lärande. Som personal är det roligt att ta del av föräldrarnas idéer och tankar. Bedömningen av det specialpedagogiska arbetet grundar sig på att specialpedagogen märkt en tydlig skillnad i att antalet uppdrag gällande enskilda barn har minskat om man jämför med tidigare och är mer preciserade då de inkommer. Specialpedagogen upplever sig också ha fått en god kontakt med de barn och den personal som finns i de olika verksamheterna då hon lär känna barnen och personalen bättre vid varje besök och personalen visar intresse och engagemang och har förberett sig med eventuella frågor Måluppfyllelse: God Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi vill fortsätta samtala och göra barnen delaktiga i likabehandlingsarbetet. Vi har startat en diskussion bland personalen om genuspedagogiken, hur kan vi gå vidare? Vi behöver arbeta mer med de frågorna. Personalen känner dock att det fortfarande finns för lite kunskap kring detta ämne. Vi vill bejaka och uppmärksamma de olika språken som finns i vår barngrupp Vi ska utveckla vårt EQ arbete tillsammans med barnen genom fortsatta diskussioner och samtal om känslor. Vi vill göra känsloteckningar till olika musikstycken och olika färgsättningar. Vi kommer att arbeta med sagor och berätta samma saga från olika synvinklar och diskutera vidare med barnen hur de olika karaktärerna känner sig. Personalen ska repetera EQ pärmen för att få inspiration och se möjligheter. Vi kommer att ha flexibelt mellanmål, där barnen har sin egen smörgåslåda och personalen kan ägna sig åt barnen istället för att diska efter mellanmålet. 3.2 Barninflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över Sin utbildning och det inre arbetet i skolan Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med barnets/elevens inflytande och det inre arbetet i skolan. Arbeta med portfolio för barnets eget lärande. Våga säga ja till barnens idéer och vara medupptäckande pedagoger. Arbeta mer gruppindelat, i olika konstellationer, bland annat utifrån IUP.
6 Vid inköp av nytt material får barnen vara delaktiga både när det gäller inne och utemiljö. Vid planering av verksamheten vara lyhörda och observanta på vad barnen vill göra Resultat och bedömning av måluppfyllelse I barnenkäten kan man se att det är mer åt det negativa hållet i år. Enligt svaren i jämförelse från förra årets enkät får de inte lika mycket bestämma själva om vad de vill leka på förskolan. De får heller inte vara i fred lika mycket som förra året visade på. Det första svaret förvånar oss lite eftersom barninflytande har varit ett av de prioriterade målen i år, men vi personal kan fortfarande behöva arbeta på att våga ändra den planerade verksamheten och utgå ifrån barnets önskemål, ibland vill man ju bara leka! På vår förskola har vi ont om rum och små vrår, vi kan förstå om barnen har svårt att gå undan för sig själv ibland, men vi gör så gott vi kan om vi märker att det behovet finns. Vi känner att vi är på väg ifrån det gamla portfolioarbetet, där vi samlat alster och material från barnen. Kunskapen har ökat med hjälp av litteratur och diskussioner mellan oss och andra kollegor i våra nätverksgrupper. Vi har också insett att det är dags att förändra portfolioarbetet. Nu vill vi fokusera på barnet och vad hon/han vill ha med i sin portfoliopärm. Vi vill få med barnets tankar och kommentarer. Förskolorna i Bollebygds kommun arbetar för att få fram en gemensam grundplåt för hur portfolioarbetet skall gå till. Vi ser fram emot denna och tycker i samma stund att det är viktigt att avsätta tid för detta dokumentationsarbete. Vi märker att vi alla blivit bättre på att lyssna på barnen, blivit mer lyhörda och vågar prova på barnens förslag. Vi ser att barnen blir gladare och känner stolthet. Fortfarande kan vi känna trots vår förändring att det kan av enkelhet bli ett och annat nej för mycket, i situationer som t.ex. barnet ska snart gå hem eller personalen har planerat något som känns besvärligt att ändra på. Vi vill fortfarande ha en JA-dag i månaden för att ytterligare träna på att bemöta barnen mer lyhört och positivt. Att arbeta med smågrupper har vi verkligen anammat. Eftersom vi har en grupp mellan 1-5 år ser vi det som mycket viktigt att kunna dela upp oss i mindre grupper på grund av olika behov. I en liten grupp är det lättare för barnen att ta plats och komma fram. Dessa grupper har varit både kontinuerliga och spontana. Våra temagrupper är de kontinuerliga, med stora och lilla gruppen. Spontana grupper har blivit mer i andra syften, som t.ex. om man märker att det varit någon konflikt eller utanförskap. I en liten grupp känner man lättare tillhörighet och kan skapa kompisrelation lättare. Vi kan lättare föra samtal med mindre barn åt gången. Att arbeta med smågrupper utifrån IUP har fungerat dåligt. För vår del känns det som om vi haft dåligt med planeringstid och reflektionstid. Kanske har vi även haft svårt att prioritera denna biten. Vi tycker dock att det är viktigt att få med IUP:n, här kan vi på ett enkelt sätt se vad barnen vill och har för behov och göra grupper utifrån det. Vi gör barnen delaktiga i inköp av material genom samtal observationer. Vi uppmärksammade att våra leksaker skapade mest klassiska pojklekar. Avdelningen var i behov av mer typiska flickleksaker för att öka möjligheten till båda typer av lek. Detta visade sig vara ett bra inköp då det välkomnade både flickor och pojkar till lek. Leksakerna var fler Ken-dockor och annat Barbietillbehör. För oss känns det positivt att utgå från barnen, deras förslag och behov är betydelsefulla. Genom att utgå från deras intresse så finner vi också nyfikenheten hos dem. Måluppfyllelse: God
7 3.2.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Utgå mer och kontinuerligt från barnens IUP för att lättare kunna planera utifrån barnens behov och önskemål. Vi behöver kontinuerligt utvärdera IUP på specifika planeringstillfällen, då glöms det inte bort och det blir en struktur. Fortsätter arbeta gruppindelat, främst i tema grupper. Kommande termin behöver vi 3 grupper istället för 2 på grund av barn i behov av särskilt stöd. Starta pojk- och flickgrupp för att få in ett mer utvecklat genuspedagogiskt arbete. Vi fortsätter att vara positiva till barnens delaktighet och förmåga att komma med idéer. Vi planerar tillsammans med barnen en fest med tema var 6:e vecka. Personalen vill ha en JA- dag var 6:e vecka. 3.3 Föräldrars delaktighet och inflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med föräldrasamverkan. Synliggöra verksamheten genom lättillgänglig dokumentation. Enkät från inflytanderådet. Stärka och synliggöra inflytanderådets roll i verksamheten. Föräldramöten där föräldrarna får framföra sina förväntningar på verksamheten. Personalen ska ge tydlig information i alla lägen. Personalen ger ett positivt bemötande. Ha föräldravecka, dropp-in kafé. Kontinuerliga utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Resultat och bedömning av måluppfyllelse Hedängsgården har börjat arbeta mycket mer med dokumentation, framförallt utifrån våra utvecklingsmål. På ett tydligt sätt har vi genom foton och text dokumenterat barnens utveckling och lärande, genom att alltid ha våra utvecklingsmål och styrdokument nära till hands. Föräldrarna har fått ett större intresse och har på ett enkelt sätt kunna ta del av barnens vardag samt verksamhetens utveckling. Dokumentationen har satts upp lättillgängligt och det har varit enkelt för föräldrarna och barnen att uppmärksamma den. Det har även varit roligt och givande för oss personal där vi får en tydlig bild på vad vi faktiskt gör och att vi följer både utvecklingsmålen och läroplanen. Vi känner dock att detta arbete skulle kunna fungera bättre om vi hade mer planeringstid, under våren har vi endast haft planeringstid till våra verksamhetsmöten varannan vecka. En bra idé skulle vara att ge varandra tid och möjlighet att gå undan och arbeta med dokumentation och reflektion, även tillsammans med barnen.
8 Enkäterna är viktiga men vi kan känna att det i vissa fall kan vara svårt att tyda och känna motivation till förändring då vi inte vet om föräldrarna som svarat är från vår förskola eller någon annan. Det skulle kännas lättare att tyda enkäterna om vi visste att missnöje eller positiva åsikter handlade om oss på vår förskola. Vi har alltid haft en representant och ett föräldraintresse för inflytanderådet. Att få de andra föräldrarna till att ställa frågor och visa intresse har varit svårt. Detta året har vi varit extra tydliga och i god tid informerat om inflytanderådets möten och gett föräldrarna möjlighet att lämna synpunkter, tankar och idéer i en låda som är placerad i tamburen. Vi har alltid gett ut ett protokoll efter mötet och även bett föräldrarna delta i en skrivelse gällande förskolans utegård, få föräldrar har hört av sig. Vi kommer dock fortsätta arbeta på liknande vis i framtiden då vi ändå märker att föräldrarna är nöjda. På våra föräldramöten har vi som punkt på vår dagordning att diskutera pedagogiska frågor i smågrupper, vilket har visat sig vara mycket positivt. Föräldramötet har under året ändrat karaktär, det är inte längre ett informationsmöte utan ett diskussionsforum. För oss på Hedängsgården är det mycket viktigt att föräldrarna blir positivt bemötta. Känner de sig välkomna trivs både de och deras barn bra hos oss. Att rätt och viktig information kommer fram till föräldrarna är av stor betydelse. Vi har månadsbrev och informationsvägg, samt vid snabb information känns det okej både från personal och föräldrar att ha telefonkontakt. Våra utvecklingssamtal och uppföljningssamtal fungerar mycket bra. Personalen och föräldrarna känner att det är ett bra tillfälle att prata om barnets utveckling, samt om det finns annat som är viktigt att prata om. Vi vill dock göra barnen mer delaktiga och där vet vi att portfolio arbetet har stor betydelse. Att ha haft en föräldravecka har varit mycket uppskattat av både föräldrarna och barnen. Barnen har fått möjlighet att få visa upp sin arbetsplats. Detta vill vi gärna utveckla till att ha 1dag/månad istället. Dropp-in kafé vill vi helst sluta med på grund av att vi ställer oss frågan, varför sitta och fika med sin förälder medan andra barn tittar på? Nej, då tror vi istället på föräldradagar. Måluppfyllelse: Mycket God Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi vill fortsätta utveckla dokumentationen genom att ha mer tid för reflektion tillsammans med barnen. Utveckla portfolioarbetet och göra föräldrarna delaktiga Fortsätta ha föräldramötena som ett diskussionsforum, där olika pedagogiska frågor ställs. Föräldradag 1 gång i månaden. Utvecklingssamtal 2 gånger / år. Uppföljningssamtal efter inskolning och avslutningssamtal för de barn som slutar på förskolan. Ha ett fortsatt positivt och tryggt bemötande och vara lyhörda för ett fortsatt gott samarbete.
9 3.4 Barns hälsa och livsstil Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa Insatser Uppdrag till förvaltningen - Skolan skall erbjuda alla barn/elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Använda utemiljön som ett uterum. Smågrupper för en mindre stressad miljö. Skapa en harmonisk innemiljö. Få kontinuerlig handledning av specialpedagog, psykolog, logoped eller socionom Resultat och bedömning av måluppfyllelse Enkäten från föräldrarna visar ett missnöje med barnens utemiljö. Detta kan bero på vår dåliga och intetsägande utegård. Enligt kommunen skall det ej läggas några pengar på den på grund av att Hedängsgården om några år skall flytta till ett nybygge. Det vi här på förskolan hr gjort i stället är att bege oss ut flera dagar i veckan på promenader, skogsutflykter och besök på andra mer äventyrliga lekplatser som finns runt om i Bollebygd. Detta märker vi har varit av stort tycke av både barnen och föräldrarna. Att vara mycket ute gör att barnen vid innelek har ett mycket lugnare tempo, vilket minskar på stressen. Vi har arbetat mycket med smågrupper, vilket har varit bra från flera synvinklar. För att få en mer harmonisk grupp och för att tillgodose barn med behov av särskilt stöd. Vi i personalen trivs med att arbeta i smågrupper. Barnen mår bättre på grund av större möjligheter att ta plats och synas. Det är bra för självkänslan och ger barnen möjlighet att komma till tals och kunna uttrycka sig. Genom att arbeta med likabehandlingsplanen, EQ, barninflytande och föräldrainflytande kan man se en röd tråd i det hela. Barnen mår bättre, är gladare och trivs med sig själva och varandra. Föräldrarna känner gott förtroende för personal och verksamhet vilket gör att det blir ett gott klimat som genomsyrar hela verksamheten. Förskolans specialpedagog har varit hos oss 3 gånger under årets lopp på verksamhetsbesök. Vi har dock inte haft några uppföljningsamtal. Vi har i arbetslaget varit 4 heltider och 1 halvtid. Halvtidspersonalen är en extra resurs för ett barn med behov av särskilt stöd. Trots att vi har haft ökad personalstyrka och mycket kunskap och erfarenheter, hade det kanske varit positivt om hela arbetslaget fått handledning och stöttning i ett pågående arbete, för att på ett ännu bättre sätt utvecklas för ett gemensamt förhållningssätt. Måluppfyllelse: God Åtgärder för bättre måluppfyllelse Kommande år kommer vi prioritera hälsa och livsstil ännu mer
10 Fortsätta med kontinuerliga utevistelser. Ha fler heldagar ute, ca var 6:e vecka. Ha mini-röris mer kontinuerligt inomhus och utomhus. Mer strukturerat med mindre grupper och ett planerat program dvs. längre eller kortare pass på grund av barnens behov, ålder och ork. Fortsätta arbeta i smågrupper för ett lugnare och harmoniskt tempo. 3.5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång Eventuella delmål/mål för enheten Insatser Större delen av vår fastanställda personal har under vårterminen 08 fått utbildning i att arbeta med EQ metoder vilket har lett till att ett aktivt arbete har bedrivits på förskolan. Likabehandlingsplanen har diskuterats på inflytanderåd och föräldramöten. Den finns också synlig för alla i tamburen. Nätverksträffar och arbetsplatsträffar har varit personalens diskussionsforum i likabehandlingsfrågor. Fallbeskrivningar har använts som diskussionsunderlag. Varje hemvist har också utformat en enkel utvecklingsplan över likabehandlingsarbetet Resultat och bedömning av måluppfyllelse God Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Vi skall arbeta med att få med likabehandlingsarbetet i vardagen och utforma en egen plan för förskolan med den gemensamma som grund. 4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamhetens måluppfyllelse bedöms som helhet vara god. Bedömningen grundar sig på enkätresultat, avdelningarnas utvärderingar och spontana telefonsamtal, brev och kommentarer från föräldrar. Förskoleverksamheten totalt i kommunen har expanderat kraftigt under senare år och nybyggnationen av förskolor har inte hängt med i samma takt som utökningen av förskoleavdelningar. Detta har bidragit till att vi i kommunen har många provisoriska lokaler för förskoleverksamhet. 4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Bristen på förskollärare är stor såväl i Bollebygd som i riket. Det är därför viktigt att öka antalet förskollärare för att säkerställa kvaliteten inom Bollebygds förskolor. Två barnskötare startade utbildning till förskollärare ht 2007 och ytterligare två barnskötare kommer att påbörja utbildning ht Då konkurrensen om behöriga förskollärare är hög kommer vi att satsa på att aktivt arbeta med rekrytering. Kvalitetsredovisningen sammanställd av Sandra Sinclair, förskollärare och Kerstin Johansson, rektor
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET
Kvalitetsredovisningen sammanställd av Ylva Högfeldt, förskollärare, Aneth Törnäng, barnskötare Kerstin Johansson, rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Kråketorps förskola Bollebygds kommun 1.
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
Kvalitetsredovisningen fastställd av Elinor Lundin förskollärare Jane Edlund förskollärare Ulla Andersson barnskötare Kerstin Johansson rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Odensgårdens förskola
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
Fastställd 080630 Betty Backsell,rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Frejagårdens förskola Bollebygds kommun 1 Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Frejagården startades jan
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
Kvalitetsredovisningen för Solrosorna sammanställd av Catarina Wennerholm, dagbarnvårdare och Kerstin Johansson rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Dagbarnvårdargruppen Solrosorna Bollebygds
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Söråns förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Söråns förskola har tre avdelningar och ligger i centrala Olsfors. Två
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
Fastställd 080630 Betty Backsell, rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Skattegården Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Skattegården består av sex hemvister
Läs mer1 (10) Myrans kvalitetsredovisning 2010/2011 Fastställd Myrans förskola. Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN
1 (10) Myrans förskola Kvalitetsredovisning BOLLEBYGDS KOMMUN 2 (10) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Förskolan startade sin verksamhet i februari månad. På förskolan finns det
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merVår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008. Hindås dagbarnvårdargrupp Bollebygds kommun
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Hindås dagbarnvårdargrupp Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Vi är tre dagmammor som arbetar med barn i familjedaghem i
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merFörskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Läs merGrantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merTEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter
Läs merSkogsgläntans förskola
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merArbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015
150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merTEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala
Läs merFörskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merArbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola
150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter
Läs mer1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet
1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merHolma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering
Läs merVästhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merUtvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht -17/Vt -18 Beskrivning av förskolan Ryrsjöns förskola är belägen i Göta med närhet till skog, äng och sjö. I dagsläget är det två avdelningar på förskolan, Gläntan
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merKalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för
Läs merFörskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merBRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska
Läs merNattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)
Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet
Läs merÄventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merFörskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA upprättad Januari 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter
Läs merVerksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Läs merGläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Läs merBeskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merNallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander
Läs merLikabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan
Läs merVerksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013
Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Skriv om upprättad/reviderad 130218 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika
Läs merSpekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merTreklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017
Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef Pär-Johan Emanuelsson
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Prästgårdslidens förskola 2016 Innehåll Uppföljning av föregående plan... 2 Medverkande av barn och föräldrar... 2 Ansvarsfördelning... 3 Definitioner...
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merVästhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merArbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten
Läs merVälkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016
Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016 Torneusgårdens Förskola Stationsvägen 6 957 31 ÖVERTORNEÅ Tel:0927-72150, 070-2705763 E:mail: torneusgarden@utb.overtornea.se Organisation
Läs merFörskolechef Beskrivning av förskolan
Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merVerksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merSkogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merMineralens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mineralens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-4 år a för planen Susanna Nilsson Carina Lundberg Emelie
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt
Läs merArbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse
Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merLokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010
Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010 Förutsättningar för Verksamhetens måluppfyllelse vt 2010 Barnkullen Filuren 18 barn 1,3-4,3 år 2,75 pedagoger Kryddan 20 barn 3,6-6,3 år 21 barn
Läs merVästergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merGimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen
Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merEkbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2017/2018 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen och förskolechefen på Ekbackens
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet. Bräcke Hede Boken 2018-2019 Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs mer