Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med arbetslagledarna ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas och revideras. Vår vision: På vår förskola ska alla barn och vuxna känna sig välkomna, trygga och respekterade oavsett kön,könsidentitet eller könsuttryck,etnisk tillhörighet,religion eller annan tros uppfattning,funktions nedsättning,sexuell läggning och ålder. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet: Bland förskolans äldre har det genomförts trygghetsvandring i förskolan inomhus och utom hus miljö. Barnens välbefinnande observeras av alla pedagoger. Vårdnadshavarnas delaktighet: Under hösten fick alla vårdnadshavare möjlighet att under utveckling samtalen ta del av likabehandlingsplanen. Vi kommer att använda oss av och arbeta vidare med vad de delgav oss utifrån likabehandlings plan i vår verksamhet. Personalens delaktighet: Under höstens mötes tillfällen har alla pedagoger deltagits i diskussion och reflektion över hur vi ska arbeta vidare med dessa frågor vi har utvärderat hur långt vi har kommit och vad vi ska arbeta vidare med. Förankring av planen: För att förankra planen hos all personal kommer vi tillsammans i arbetslagen reflektera vidare under olika mötesformer. Innehållet i planen ska ständigt vara levande i arbetet med barnen. Information kommer att gå ut till vårdnadshavare om vart de kan ta del av den färdiga planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderat: Vi har läst och samtalat runt den på våra avdelningsmöten och Apt. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: All personal och vår förskolechef i samarbete med den pedagogiska ledningsgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Vi kom fram till att vi behöver arbeta vidare med de vi kommit fram till föregående år för att verkligen förankra de i vår verksamhet. Se till att vi alltid belyser vårt arbete med likabehandling planen hos både gamla och nya föräldrar. Även ny personal och vikarie behöver ta del av den.

2 Främjande insatser Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller köns uttryck. Bli mer medvetna om hur vi bemöter barnen i vardagen t ex säga är skorna bekväma istället för att använda orden tuffa eller söta. De väcker en mer positiv känsla hos barnen och vi släpper våra könsnormer. Stärka individen istället för att stärka könsidentiteten. Insats: Se till att dela grupperna efter individ och inte efter kön. Ett litet tex pop,pop när vi behöver bli påminda och hålla diskussionen vid liv när något kommer upp. Ansvariga: All personal. Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Bjuda in till att barn och föräldrar med utländsk härkomst tar med sig tex musik,sagor berättelser från sin kultur. Låta barnen lära sig av varandras språk tex vad heter de eller de på dit hemspråk vid tex samling. Insats: Fråga om deras traditioner och festligheter för att få en inblick i hur de firar. Försöka översätta så mycket som möjligt av den information som vi vill delge föräldrarna och använda oss av tolk då de behövs vid samtal.. Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning. Bli mer öppna och fråga mer om olika religioner som förekommer på vår förskola. Belysa deras tro och även berätta om de kristna traditionerna med hjälp av t ex sagor. Insats: Fråga föräldrarna på uppföljnings samtal om de är okej att barnen deltar fullt ut i våra kristna traditioner t ex julkrubba och Lucia.

3 Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Vi planerar den dagliga verksamheten och utgår från ett relationellt perspektiv. Alla barn ska få vara delaktiga hela tiden försöka se varje barns behov genom att dela barngruppen. Se till att dela in barnen i grupper så att de kan lära av och utmana varandra. Insats: Se alla barns olika behov och forma vår verksamhet därefter genom att hela tiden observera och reflektera tillsammans. Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Visa på för barnen hur olika familje situationer kan se ut,inte alltid mamma, pappa och barn. Tänka på hur våra sånger och sagor är utformade. Inte lägga fram våra egna värderingar på ett nedlåtande sätt. Insats: Låta barnen rita och berätta hur de ser ut i deras familjer. Berätta kända sagor på ett annat sätt. Dramatisera med budskapet.. Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett ålder. Områden som berörs av insatsen ålder. Alla ska vara delaktiga Ge alla samma möjlighet att delta i olika aktiviteter, ålder ska inte var ett hinder eller styrande. Tänka på hur vi benämner när vi t ex ger beröm eller löser konflikter inte använda tex du som är så stor eller du som är så liten osv. Insats: Påminna varandra genom pop pop om någon pratar kränkande om barnens ålder. Se till individen och inte vara så ålders styrda vid olika aktiviteter alla måste få prova på.. Främja lika rättigheter och möjligheter av kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling. Vi vuxna påminner varandra om att inte kränka i t ex hall situationer genom ett ljud som pop pop.

4 Nedvärderande språk mot barn och vuxna (sarkasm) får inte förekomma de blir genast pop pop. Observera och samtala med barnen om en kränkning har uppstått. Fysisk kontakt ska inte vara obehaglig. Spela upp de inträffade omgående med hjälp av t ex dockor. Samtala med barnen om vad de har sätt och upplevt i dockteatern. Leka samarbets leka med samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Arbeta med taktil massage och sagor i barngrupperna när tillfälle ges. Se till att de alltid finns tillfälle i efterhand och inte ibland barnen att samtala om varför de blev pop, pop. Kartläggning Kartläggnings metoder: Vi använder oss av en genus kartläggning som sitter på vägen och där all personal har möjlighet att fylla i hur många pojkar/ flickor som deltar i leken/aktiviteten. Diskussion/reflektion utifrån personalens tankar efter att ha läst" Lika rättigheter i förskolan". Föräldramöte där föräldrar från båda avdelningarna satt och pratade genus utifrån en artikel de fick läsa och egna erfarenheter. Tankar och åsikter som rör flera av dessa områden som föräldrar tar upp vid olika samtal. Enkät svar frän föräldrar och personal. Barnen har fått gå en så kallad säkerhetsvandring där de har fått möjlighet att berätta hur de uppfattar inne och utomhus miljön på förskolan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen: Vi har tagit till vara på de föräldrarna delgivit oss under olika samtals former Vi har reflekterat med varandra hur de olika kartläggningarna kan tillföra något till barnen och hur vi ska gå tillväga på våra avdelningsmöten. Även på utveckling samtalen har vi belyst hur vi arbetat vidare med genus. Risken är att vi glömmer att bjuda in och uppmärksamma olika kulturer. Vi har frågat samtliga föräldrar om de går bra att deras barn följer med till julkrubban men inte om Lucia firandet eller påsk firande.

5 Lyssna på föräldrarna vid lämning hur morgonen har varit. Vara flexibla vi kanske måste tänka om idag, inte vara för stressiga, vänta in barnet. Alltid benämna förälder med vårdnadshavare istället för förälder både i samtal och text. Vi benämner för mycket mamma, pappa och barn som överförs till barnen i leken. Föräldrar kan ibland överföra till sina barn att de är viktigt att vara stor och även vi pedagoger. De för vi ständigt ett samtal med föräldrarna och med oss själva hur vi kan utmanna barnen just nu och inte efter ålder. Barnen har fått gått en så kallad säkerhets vandring inom och utomhus. För att få möjlihet att berätta om de finns någon eller något de tycker är skrämande eller obehagligt på förskolan. Föräldrarna kommer att få ta del av vår plan, vad vi kommit fram till på våra möten under hösten Hur personalen har involverats i kartläggningen: Vi har haft diskussioner/ reflektioner över de vi har läst tillsammans på avdelningsmöte, Apt Vad vi har sett i vår verksamhet och vad vi behöver arbeta mera med. Resultat och analysvi behöver få föräldrarna ännu mera involverade på ett naturligt sätt t ex prata om de på utvecklingssamtal och i de dagliga bemötandet. Forsätta att möta individen som vi börjat prata om och inte könet. Bjuda in olika kulturer som finns i våra grupper mera än vi gör. Berätta på uppföljnings/utvecklingssamtal att vi vill veta/ höra mer om deras kultur. Prata med föräldrarna på uppföljnings samtal, om de är okej att deras barn deltar i olika traditioner med kristna budskap. Se till att vara flexibla och vänta in barnen, vara förbered inför de olika aktiviteterna. Mindre grupper när tillfälle ges. Begrännsa oss i användandet av mamma, pappa och barn i olika sammanhang i verksamheten. Använda vårnadshavare istället för förälder. Inte använda stor,liten eller bebis på ett för barnen nedlåtande sätt. Se till att alla barn oavsätt ålder får ta plats och prova. Vi behöver tänka på att de är inte oss som personer vi påminner när vi kränker något barn utan oss som pedagoger. Se till att samtala med och observera barngruppen så att de inte går för långt(förebyggande).

6 Förebyggande åtgärder Förebygga lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Områden som berörs av åtgärden Kön och Könsidentitet eller köns uttryck. Tänka på vilket tonläge vi använder och vilket ordval både mot barn och föräldrar så de inte blir annorlunda beroende på kön. Innefattar också kropp språket. Inte hamna i köns tryck tex vi vinklar utifrån könen(cool/gullig). Åtgärd: Påminna varandra genom ett ljud tex pop pop och samtala om de eftråt. Case låda prata om de ni har sätt, hört, varit med om själva på avd möten. Motivera åtgärd Vi har upptäckt att de före kommer vi tex hämtning och lämning och i hall situationer. De är där vi behöver påminna och bli mer medvetna själva.. Förebygga lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet. Titta på vilka kulturer vi har på vår förskola och prata om hur vi på bästa sätt kan involvera dessa i vår verksamhet Åtgärd: Se till att alla pedagoger vid uppföljnings/utvecklingsamtal upplyser om att vi vill ta del av deras kulturella bakgrund i vår verksamhet med barnen. Motivera åtgärd: Ibland så krockar våra kulturer med varandra för att vi vet för lite. Genom att få mer inblick och förtåelse kan vi möta barnen och föräldrar på ett bättre sätt i vår verksamhet. Ansvarig Alla pedagoger Förebygga lika rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan trosuppfattning. Områden som berörs av åtgärden Religion eller annan trosuppfattning. Få mer kunskap om de religioner och traditioner som finns på vår förskola. Åtgärd Fråga föräldrarna om de är intresserade av att berätta om eller visa på när de gäller tex vad de sjunger eller bakar mm när de rör sig om deras religioner och traditioner. Motivera åtgärd Få mer kunskap om hur vi kan bemöta barn/ föräldrar på bästa sätt och se vad som är viktigt för oss att tänka på.

7 Förebygga lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Skynda långsamt, barnen ska alltid vara i fokus. Se till att personalen kompetens utvecklar sig genom att läsa böcker som vi kan samtala kring. Åtgärd Se till att hitta någon bra litteratur som vi kan använda oss av i arbetet tillsammans med barnen i våra grupper. Motivera åtgärd Vi behöver sträva åt samma håll tänka lika när de gäller alla barn i våra grupper. Ansvarig All personal. Förebygga lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Områden som berörs av åtgärden Sexuell läggning Se till att inte våra egna värderingar styr när vi pratar med barnen gällande olika familje situationer. Se till att vi inte visar föräldrar våra egna värderingar. Åtgärd Samtala med barnen runt olika familje konstillationer,när vi läser sagor eller dramatiserar. Låna böcker där vi kan belysa olikheter. Motivera åtgärd Barnen ska inte behöva känna sig annorlunda, för alla familje konstillationer ser olika ut,tryggheten är de viktigaste.. Förebygg lika rättigheter och möjligheter oavsett ålder. Områden som berörs av åtgärden ålder. Inte benämna stor, liten eller bebis så de blir nedlåtande för barnen. Se till att alla barn får ta plats och prova på oavsätt ålder. Åldern ska inte vara ett hinder eller styrande. Åtgärd Se till att de äldre barnen delar med sig till de yngre inte både ute och inne så de inte blir" störst först". Påminna varnadra och föräldar att ålder inte ska vara något hinder eller styrande utan de viktigaste är de enskilda barnets behov. Motivera åtgärd Barnen ska inte ha den känslan att de är viktigt att vara"stor". Alla barn ska ges samma möjligheter att var med i alla aktiviteter utifrån sin egen förmåga.

8 Förebygga lika rättigheter och möjligheter av kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling. Se till att alla barn känner sig trygga i vår förkola både ute och inne. Vi ska jobba med respekt/empati för varandra både vuxna och barn. Åtgärd Använda oss av mycket drama och dockteater där vi tillsammans med barnen får möjlighet att ta upp och samtala kring om något har hänt som inte får hända. Leka samarbets lekar både ute och inne. Använda oss av massage och massage sagor,inte bara vid vila utan när de behövs. Motivera åtgärd Alla på förskolan ska känna sig tryggga,sedda och känna empati för varandra. Rutiner för akuta situationer PolicyIngen på förskolan skall uppleva en kränkning utan att vi på förskolan reagerar vi upptäckt. Pedagogerna som ser eller blir medvetna om kränkningen skall rapportera denna på avsedd blankett för uppföljning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. * Case box för att fånga upp händelser i vardagen för uppföljning på avd möten. * Barnbarometer på avd möten. *Arbeta med kontakt schema barn-pedagog. * Vara aktiv i lyssnandet med barnen samtal-barn intervjuer. * Att vi följer upp och lyssnar in föräldrars tankar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Alla som arbetar på förskolan skall vara lyhörda i möten med barnen och föräldrar. Ta kontakt med en pedagog är starten, nästa steg är att söka arbetslagsledarna på förskolan och tredje steget förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Så fort förskolans personal har fått kännedom om en uppfattad kränkning skall efterforskning inledas. Arbetslaget runt barnet skall skyndsamt inom två dagar ha gjort en första uppföljning. Ansvarspedagog antecknar och dokumenterar i barnets dokumentation. Har en kränkning skett skall den rapporteras på avsedd blankett till arbetslagsledare och förskolechef. Förskolechef följer sedan upp frågan med arbetslagsledaren.

9 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Den som uppfattar kränkningar skall reagera och försöka stoppa kränkningen. När kränkning skett skall arbetslagsledaren och förskolechef underrättas. Dokumentation förs på avsedd blankett. Arbetslagsledaren och förskolechefen samverkar om hur frågan skall utredas. Kontakt upprättas med den som uppfattar kränkningen för att så tydligt som möjligt få en bid av händelsen. Rutiner för uppföljning Frågan finns med i ledningsgruppen möten varannan vecka. ssamt på varje Apt på förskolan och ENSAM. Rutiner för dokumentation Kränkande handlingar skall dokumenteras på avsedd blankett och föras till förskolechef. Ledningsgruppen följer upp frågor regelbundet på sina möten samt på ENSAM Ansvarsförhållande Alla pedagoger ansvarar för kontinuerligt arbeta med rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Alla anställda är ansvariga för att anmäla vetskapen om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier på anvisad blankett till förskolechef. Förskolechefen ansvarar för att föra informationen vidare till huvudmannen( barn och skol nämden). De gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i förskolan.