Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska.

Transkript

1 Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Personalen är lagenlig; barnträdgårdslärare, vårdare och vid behov personliga assistenter. Vi kan också konsultera specialbarnträdgårdsläraren Anne Karjalainen vid behov. De viktigaste begreppen i vårt arbete är värdegrund och målsättning. Solstrålarnas värdegrund bottnar sig på daghemmets gemensamma, där barnets människovärde ställs i främsta rum. Det vi anser viktigt är att: - föräldrarna känner tillit till den ansvarstagande personalen - barnen erbjuds en miljö där de känner trygghet, och har trygga människoförhållanden - barnen blir förstådda och uppmärksammade som de är - utgångspunkten för verksamheten är att den grundar sig på familjernas och barnens behov - att vi respekterar varandra Vi arbetar för barnens välmående och familjens bästa. Verksamheten präglas av en pedagogik där en god kombination av vård, fostran och lärande tryggar barnens utveckling. Så gott som all inlärning kan ske via lek. Personalen planerar verksamheten och inlärningsmiljön med hänsyn till de individuella förutsättningarna, så att barnen känner sig trygga men att de också stöter på utmaningar varje dag. Vi understryker betydelsen av det sociala nätverk barnets vardag består av. En trygg miljö där alla vet att man blir bra bemött och väl förstådd i alla situationer. Ett barn med gott självförtroende kan leka ensam och med vänner, kan förhandla och dela med sig. I en social och trygg miljö kan man vänta på sin tur, stå på sig vid behov och stå för det man gjort - det är viktigt att lära sig be om förlåt. Personalen observerar barnet och följer med i vilka situationer hon/han behöver hjälp och stöd. Tillsammans med barnets föräldrar ställs det upp mål för vad som är bra för barnet att lära sig och hur alla parter kan hjälpa barnet att uppnå målet. En del av målen diskuteras också med barnet, beroende på ålder och själva målet. Vi bygger upp vår årsplan så, att barnen ska kunna delta i verksamheten med alla sina sinnen. Huvudsakligen indelar vi inte undervisningen i vare sig matematik eller språk, allt vi gör är viktigt. Barnet lär sig med alla sinnen och är öppet för intryck hela tiden. Man kan säga, att allt inverkar på allt! Det ena inverkar alltid på det andra! De sex grundpålarna i småbarnspedagogiken är: 1. Språk 2. Etik 3. Matematik 4. Estetik 5. Biologi 6. Historia och samhälle Vi har nolltolerans då det gäller mobbning och fysiskt våld. Detta betyder inte, att vi helt kan hindra att sådant händer, för barnen är små och de agerar först och tänker sedan. Men vi talar igenom alla svåra situationer och gör det klart, att det inte är acceptabelt. Vi gör reglerna tillsammans med barnen och förklarar på ett för barnet förståeligt sätt varför reglerna är viktiga. Alla bör förstå skillnaden på rätt och fel, gott och ont och lära sig förstå olika handlingars konsekvenser

2 LEKEN Barn uttrycker sig via sin lek, leken har sitt egenvärde. Barn i olika ålder och utvecklingsskede leker väldigt olika. Under dagens gång är leken ibland spontan och räcker endast en kort stund men den kan också vara längre tider och är då mera koncentrerad. Samtidigt som leken är underhållande är den också en situation där barnet lär sig nya färdigheter, t.ex. sociala, språkliga och matematiska. Personalen deltar alltid i leksituationerna, och beroende på behovet, har vi vuxna olika roller. Vi kan vara som exempel, vi stöder så att leken kan utvecklas, vi observerar. Oftast bygger barnen upp sina egna lekar, men vi kan också använda leken som ett instrument vid inlärning. Ett gott exempel leder ofta till insikt. Utan insikt utvecklas inget! Vi planerar dagen så, att barnen kan i mån om möjlighet leka utan att bli avbrutna. DEN SPRÅKLIGA UTVECKLINGEN Solstrålarna kommer från hem, där man aktivt använder två språk. Föräldrarnas önskan är att vi lär barnen tala svenska. Vi föregår med gott exempel, vi talar tydligt och undviker dialektala uttryck Målet är att barnen vågar uttrycka sig inför grupp, lär sig sånger och ramsor och att de utvecklar goda förutsättningar för läs- och skrivinlärning. Hos oss betyder det att barnen - kan berätta t.ex. vad har du gjort under veckoslutet, vad ser du på bilden... - tar emot instruktioner och kan följa dem - får mungymnastik (ex. övning av bokstaven R) - lär sig sagor, ramsor, sånger, hittar själv på sagor - lär sig begrepp och ord eller vilken sak hör inte hemma här? (ex. päron, äpple, fisk, mandarin) - får stöd i form av bilder och siffer- / bokstavsmodeller Vi uppmuntrar dem till läs- och skrivinlärning och vi leker med ord och bokstäver. FYSISK AKTIVITET Vårt mål är att barnet får en positiv inställning till att vara fysiskt aktiv, vågar delta och försöka sitt bästa. Årligen deltar vi i Varpaat Vauhtiin och Nuori Suomis sportlekar. Vi gör så här; - i planering av aktiviteter utgår vi ifrån barnens naturliga rörelseglädje - vi gör utflykter i varierande terräng, spånbanan, skogen, lekparker, hallar osv. - hinderbanor, skidning, skridskoåkning, klättring, tafatt, bollkastning, längdhopp, bollsporter, dans osv. FORSKNING Vi ställer frågor. Vad tror du själv? Av vem kunde vi fråga? Vi utgår från tanken, att barnet själv vill tänka och förundra sig över vad det hör och ser. Vi uppmuntrar barnet att på eget initiativ ta reda på information från olika källor Vi söker tillsammans reda på information i t.ex. böcker. KONST OCH KULTUR, OCH FÖRMÅGAN ATT UTTRYCKA SIG GENOM DESSA Barnet får möjlighet att uppleva och bekanta sig med konstens olika uttrycksformer och också med den finlandssvenska kulturen. Vi ger barnen utrymme att uttrycka sig och använda sin fantasi. Vi betonar också estetiken i naturen. Då barnen själv producerar, lär vi dem rätt teknik, och de får jobba ned bra material och goda redskap.

3 1. HUR VI JOBBAR MED SPRÅKET Med ett litet barn är språket konkret, med de äldre barnen använder vi mera nyanser. Vi talar med barnet om det vi gör för stunden. Jag sätter en strumpa på din fot, jag klappar dig på magen, du har två öron men en näsa. Du klappar händerna och stampar med fötterna. Vid behov upprepar vi samma ord och begrepp på svenska finska - svenska Vad har du gjort, vad vill du göra, vad ser du på bilden? Då barnet fritt talar, har vi koll på språkets utveckling. Våra barn kommer från tvåspråkiga familjer, de talar ofta ett flytande blandspråk. Att lyssna på barnet hjälper oss en hel del då vi dokumenterar barnets språkliga utveckling. Dagligen har vi smågruppsverksamhet. Då barnen är några, orkar de vänta på sin tur. Intresset för vad de andra tror och tänker håller intresset vaket då man också själv kan bli hörd inom rimlig tid. Muntliga instruktioner. Bilden är ett bra stöd vid inlärningen av nya begrepp. Ett yngre barn kan behandla korta instruktioner lägg nalle i sängen. Då språket utvecklas och barnets förmåga att minnas invecklade instruktioner kan vi säga lägg först nallen på sängen, och gå sedan till salen och välj en sagobok. Glöm inte att stänga dörren! Mungymnastik. Ibland kan barnet ha uttalssvårigheter. Då kan vi med hjälp av spegel titta hur munnen ser ut då vi säger OOOOOOOOOOOOOOOOOO IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII eller AAAAAAAAAAAAAAAAA. Tungan pekar uppåt, tungan pekar neråt, tungan tittar på kinden, andra kinden. Med hjälp av ett sugrör lär barnet sig skillnaden att suga eller blåsa. Detta gör vi som en lek. Detta ersätter aldrig behovet av talterapi eller pedagog, om barnet t.ex. på grund av sin ålder är sen i talutvecklingen. Saga, sång, rim och ramsor. Vi leker och läser sagor varje dag. Albert Einstein har sagt, att det viktigaste vi kan erbjuda barnet är, att vi ger plats och tid för fantasin. Barnet behandlar sina dagliga upplevelser och sina känslor genom att inleva sig i sagans figurer och handlingar. En bra sagas kännetecken är, att barnet förstår att detta händer i sagan, inte här och nu. En bra saga kan vara spännande, sorglig, rolig, men den slutar alltid bra. Nästan alla barn har sina favoritsagor. Via dem lär de sig behärska sin rädsla, empati, skilja på saga och sanning, njuta av närhet mm. Sånger, sim och ramsor är, förutom roliga, också viktiga för dessa ska man lära sig utantill. Rytmen i sång och rim utvecklar barnets språkliga färdigheter. Begrepp och sammanhang. Årstider och veckodagar, färger, vädret, vi tar vara på allt det ögat ser. Skillnaden på stor / liten mera / mindre lätt / tung mörk / ljus... Hur vet vi skillnaden på frukt och grönsaker, lika och olika... Siffer- och bokstavsmodeller. Vi gör siffror och bokstäver bekanta genom att hålla dem synliga. Vem är här i dag? Både barn och personal. En siffra har en konkret bild som berättar vad den står för 2 - Bokstaven får stöd av en bild B -

4 2. ETISK UPPFOSTRAN Barnen ges möjlighet att förundra, fråga och få förklaringar, komma till insikt. Barnen delas ofta in i smågrupper. Samtidigt som de lättare får uppmärksamhet och den individuella hjälp de behöver, känner de sig sedda och hörda. För att kunna ge värde och plats åt en annan bör man först själv uppleva detta. Dagligen kommer vi i kontakt med olika kulturer, seder och vanor. Vi kan lära oss av alla vi är tillsammans med, de sociala färdigheterna utvecklas. Personalens uppgift är att bekanta sig med olika seder och religioner. Vi kan i viss mån upplysa och berätta om detta, men vi kan inte vara lärare i detta ämne. Vi har månatligen besök från Salo församling. Programmet följer kyrkoårets händelser. Vi talar om hur vi ska handla i olika situationer. Genom sagor eller drama kan känslor och olika åsikter bli lättare att behandla. Ska alla alltid tänka lika om allt? Barn har vanligtvis lättare att överföra sina känslor på djur. Hur känns det för lilla kaninen om stora kaninen knuffas? Vem kan hjälpa? Vad skulle du kunna göra? Vi läser böcker som behandlar mobbning och känslor. Vi talar om hur viktigt det är att vi är olika, men vi ska lära oss att komma överens, tillsammans. Vi kan tycka olika utan att det är fel eller rätt, vi kan vara vänner och vänliga ändå. När vi rör oss i naturen skräpar inte, vi bryter inte kvistar och vi talar med barnen varför vi gör så! Skogen är djurens hem, vi är deras gäster! Barn och föräldrar är medvetna om vårt aktiva program ang. mobbning. Alla daghem i Salo följer upp ett program där det läggs vikt på hållbar utveckling. I smått och stort lär vi oss att ta det vi behöver, inte allting och inte för mycket. Vi lägger vikt på att inte skräpa ner, vi sparar på vatten, släcker lamporna då vi går ut och allehanda återanvändning har alltid varit daghemspraxis. 3. VÅR MATEMATIK Matematiken synliggörs i vardagen. Med hjälp av matematik utvecklas också konsten och intresset för problemlösning. Vilken ser större ut? Vilken tror du väger mera? Hur mycket tror du vi behöver för att det ska räcka till åt alla? Nedan några exempel på begrepp, spel och lekar där matematiken kommer in i vardagen på ett för barnet naturligt sätt: Matematiska begrepp Spel Lekar storlek, längd memory, domino svampleken mängd sällskapsspel sånger, ramsor lägesbegrepp pussel kimlek former logico hur många är vi i dag varannan, var tredje...

5 4. ESTETIK I VÅR VARDAG Olika former av pyssel hör till daghemmets vardag. Själva processen är det viktigaste, och beroende på barnets ålder, kan vi också ställa vissa krav på barnets prestationer. Vad en anser estetiskt, kan för en annan vara det motsatta. Vi ger plats för allas syn på saken. Till estetisk uppfostran hör också vikten av att sköta om vår gemensamma omgivning, hålla sakerna på plats städa undan. Också via musik, drama och fysisk aktivitet kan vi få estetiska upplevelser. Pyssel Musik Drama modellera spela olika instrument, improvisera teater (dockteater, bordsteater) klippa och limma dans och sång fri dramatisering rita och måla egna sagor handarbete och slöjd plastpärlor naturmaterial återanvändning 5. BIOLOGI MED SMÅBARN Vårt daghem ligger så, att vi kan följa med naturens växlingar under alla årstider. Vi samlar material till pyssel, men vi skadar inte naturen genom att kapa eller bryta. Barnens intresse och förmåga att förstå är riktlinjerna i verksamheten (ålder, utveckling och intresse). Kanske har någon sett något intressant på en resa? Detta kan vara upphovet till ett stort tema-arbete! Vi talar också om barnet och mänskan som en del i detta led. Vi söker skillnad och likhet i mänskans, djurens, och växtrikets sätt att växa och leva. 6. SAMHÄLLE OCH HISTORIA I Solstrålarna berättar vi vad som hör till den finlandssvenska kulturen, t.ex. svenska dagen och Lucia Vi tar i beaktande olika kulturer. Genom att respektera blir vi själv respekterade. Den som godkänner sig själv och som har upplevt förståelse, kan lättare lära sig godkänna och respektera andra. I vårt daghem hör vi dagligen talas många språk. Vi talar också om den övriga världen och berättar i stora drag hurudant det kan vara i andra länder. Då barnet växer upp i en miljö där det ser omkring sig mänskor som ser olika ut och talar olika språk, utvecklas dessutom också förmågan för tolerans.