T; C ITIZE NS.r a..f r Âr. - t t1"-1' t \ ;ç;l;'9. '.91 t. tl.:.- : 'i5r' 'i.1"' rì,t. *a 5 I I. .it;g ' a t -+ -.I. . :,ü..,!jt*.

Transkript

1 T; C TZE NS.r a..f r Âr l ( \ ' ' - 1"-1' ;ç;l;'9. { a 'i.1"' ï 'i5r' Ä{ \ rì, '.91 # "q l..- a D.i;g '.,ü..,!j*., * a *a 5,Ï

2 Delrapporr 206 _06_ 2 "*KrÅwîr Landskape i och kring Pyebroområde i Ängelholms kommun E försök ill landskapsvärdering uifrån Europeiska landskapskonvenionen Hembygdsporken i lingeholm v m!or ov akiv eer på en vädig en ya. Hör hor röden frnuilig ogis i anspråk ockå í höjdled 2

3 "En sudiecirkel om vår landskap", har vari e samarrangemang i ABFs regi mellan näverke Londscape & Ciizens och Föreningen Röddo Pyebroområde - Vörna Angelhoms ooser, som vid e ioal möesillfällen esa a jobba med en cirkel run Pyebroområde i cenrala Angelholm. Område är på cirka 2 km och ligger nära Kronoskogen, "sandskogen" kallad, vilke går illbaka ill de geografiska förhållanden, som ledde ill a saden Ängelholm överhuvud eablerades här, och Skälderviken. Pyebroområde omslingrar Rönneå som ju i sin ur omslingrar hela saden. Andra skogsområden i och ansluning ill vår cirkel, Nybroskogen, Tullakrok, Hembygdsparken, m fl, unyjas fliig av ängelholmarna, ine mins p g a denna närhe ill vaen. An i Pyebroområde omnämns hisorisk vid de gamla kronojägarbosälle Danmark rodde för mycke länge sedan handsksömmerskan Sava Karlberg sina passagerare fram och åer över ån. De var ofa "badgäser" - möjligen då e ny begrepp - men också kvinnor och barn som köp (ine fål) illsånd a plocka Pye b roo m râ d e ( öv e r oc h under) ör en del ov kommunen där invånorna görno ok verar sig pà olikd sä bränsle i Kronoskogen. Från beydlig modernare id (1943) har vi den lilla båplasen, e komple ålandskap, där flera nya båbyggen kommi a uföras under årens lopp och bruksbåar lägga ill eller läggas upp; idag är uren kommen ill friidsbåarna. denna cirkel råder en viss balans mellan naur och kulur föruom a jogga kan man ex promenera på ofa små gausråk invid kvarersform. E sörre anal svenska byggnadssilar (plus några ill!) är represenerade från idig 1900-alill idag, ofas rör de sig om svensk, småskalig modernisisk bebyggelse men de finns även inslag av äldre silar och även mindre höghus, run fem våningar. Vid Pyebroområde finns Sveriges sannolik minsa flygplasbyggnad bevarad, "Glänan", i bruk åren på de område norr om saden som idag är Angelhom-Hesingborg Airpor.l andra halv offenliga byggnader i område kan vi följa ängelholmarnas inresse för sina barn och hur de as omhand, liksom ex landes försvar (Scousugorna, Försvares Hus). De här är förvisso e "vardagslandskap", men där vi också, jus p g a den exiserande bebyggelsen i område, flyas illbaka ill de svenska folkhemmes begynnelse. De blev på iniiaiv av sadens enreprenör, G Grönvall, som saden upplä mark för de båda ldroshallarna, varav den ena förs ingick i Lindarängens flygplas (nu Bromma) i Sockholm, för a sedan åeruppföras i Angelholm Härinne döljer sig en inressan både naionell och lokal hisoria. en ov ldroshollarna hölls en gàng våldsamma poliisko diskussioner, som hondlade om Sverige under ondro viirldskfige. V möer dessa byggnoder ön idog... 3

4 .-- Den ill sora delar bevarade Pyebanan med Pyebron formar sig konrapunkisk rensas från rädröer så a den dekoraiva senen åer kan bli en prydnad för saden. '- " 'r'i.'' 'i' ''l' ''; blinkrrmovarandraochadeärgenomdessasummareferenserviuläsersadenshisoria. '' -. ' ã Säder bygger ju broar och dessa påverkar ine sällan varandra; man kan renav säga a broarna Syrkan i människors landskapsidenie och hur denna kommer ill als spelar dock en roll. Uan.;.-,,.i...r-.i,ii --;,_,,,.;,y avaraspeciell"nyig"översinnuvarandevikigafunkionsomenpopulärbronäsanmii, j.),..i.), mo ån. Den är en vial påminnelse om Ängelholms bidrag ill landes inensiva järnvägsbyggnads- och indusrialiseringsepoker. För juvelen i dea landskap är naurligvis bron. Om själva "pye"-förleden i brons namn beräar Angelholms Jörnvägsmuseum en rolig hisoria i sin permanena usällning. Dess vara eller ine vara på denna plas har genom åren vari föremål för sundals hård deba med klara inslag av medborgardelagande men som olkas lie olika. Än sår bron dock inak, precis som ill invigningen av Pyebanan Engelholms-Klippons Järnväg i 1900-ales början. Och invänar nu sin väl förjäna renovering. Om denna uförs korrek kan bron så i 100 år ill, för fundamenen anses väl bevarade och är vackra prov på svensk senhuggarkons, i sig vär a både bevara och begrunda. Den för områdes bevarande akiva Föreningen Rddda Pyebroområde - Vörna Ängelholms oaser har med räa uppmärksamma vissa usaa delar i spårbanans yerkurva ner mo ån de bör, menar man, jaden, så börjar nu Pyebron även bli små emblemaisk. E påsående som vissa ängelholmare ändå värjer sig för sinnebildlig för vad? För många är nog pyebroområde ros..-;,,.) ),1*i,,!, 2,".,'^ ".-, akivieer. ldag alas de allmer om "urbana mellanrum", e uryck som leder ankarna ill landskap, ya. A lära sig observera si landskapsområdes hus och naur och a foografera hela livsmiljöer har vi funni meningsfull i vår cirkel. En av fördelarna är a man då ser husen lie mera "uifrån", vilke moverkar hemmablindhe. En annan a oplanerade landskap av Pyebroområdes yp jus kan bli någo som fler och fler inresserar sig för, miljömässig, hisorisk, demokraisk och eseisk. Precis som den amerikanske kulurgeografen M. Gandy säger (2013 ) "Deo ör någo vi behöver förså böre och också o mer hönsyn i de poiiska förhandingorna om sodsrummes föröndring. Vi behöver hel enkel uveckla e språk som böre kan beskriva vörde ov dessa odefinierode sodslondskop.,, 4 "Jag sköer mi londskap!" var en lorm av vorumörke î en del cenroleurope sko samhdllen på 7990-ole med kommunøl söd. E niio v som iinnu könns avlögse i Ãngelholm - ros o den í Sverige roificerode Europeisko londskopskonvenionen har som må a skopa sörre samørbee kring ondskape över grönser. Med medborgarno! Ovan wå bilder från paeen resp. Roddklubbens suga pyebroomrâde

5 Pyebrområde i Ängelholm kan ses som e idag ännu odefiniera sadslandskap. På andra håll diskueras bruke av sådana landskap all fliigare, ex i Kymlingeområde i norra Sorsockholm med en färdigsälld men ännu aldrig öppnad unnelbanesaion, delvis förklara som kommunal naurreserva sedan Häri ligger en ny bas för hållbar uveckling, ibland även nya former av medborgarrä rikig spännande områden allså! Pyebron med dess karakerisiska bågkonsrukion påverkades eseisk bl a av den försa Järnvägsbron (nu riven) invid Gröna Huse mo Järnvägsgaan i slue av 1800-ale. Den kom i sin ur a påverka uformningen av den nya gångbro, också en yp av fackverksbro, som nu arform över ån från Hälsosaden in mo Sorgaan. Broaröppnar som sag kunskapsvärldaroch binder ihop dåid med nuid för den inresserade flanören Är dea en yp av kunskap som ängelholmare eferfrågar idag? Både Pyebroområde och andra delar av Ängelholm, ja Skåne, har få delar av sin idenie formad av geografisk-hisoriska omsändigheer, som ännu kan avläsas i landskape. lbland är omsändigheerna sådana a På den nuvoronde Järnvägsbrons pas låg idigore en s k porobelfockverksbro som en gång inspirero ill vockro vykor från Angelholm ine alla har lus eller inresse a påminnas - medan andra insiserar på dea slags kunskap... Var går gränserna mellan bevarande, skösel och uveckling av e landskap? Och vem, vad, besämmer om dessa ing i Sverige idag? De är väl förs om sådan har chans a bli mer allmän diskuera, som vi kan bli fler som har chans a påverka landskape ill de bäre. Angelholm präglas mins lika mycke av sand, blås och biser vinerkyla, som när Kronoskogen - den "sadsgrundläggande" skogen - planerades. Men uffa yre omsändigheer skapar sam dig beroenden mellan medborgare och poliiker som måse kunna diskueras mera öppe. Sadens - den europeiska sadens, sor eller lien - karakär a få vara lie okonrollera kosmopoliisk har aldrig hamna så mycke i cenrum, som efer migraionsvågens Som landskapsarkieken Torbjörn Andersson säger (2016) "En rikig sad uvecklos under infyande av medborgarkuluf. "En sudiecirkel om vår landskap" har visa oss a e bre landskapsperspekiv på Pyebroområde och olika förslag från boende kan ge hela Ängelholm ny rnpu ill vad "uveckling" sår för. Minnes mak är sor. Men de gomlo bodhuses v ilkändo fosad ör ne löngre en levonde löroplonsch om Angehoms 6hosork ekur i originø. År 2O75 var byggnoden redan riven, efier en kor beslusprocess. Till hõger Hembygdsparken finns b! o denna Begrovningspos för hundor * Vi har i knnlnlunen in rcgi harsyn i!! a bevúa de ku iu r'isr,r sk,s' ar,lene ril rscklicl,yer 'riçrdr r,dqon gånü pa ü!lvar Qir de{ïii" v. l-l'1, i.ir, ln Su;-ieCirke! anr çår i rr.,^j.^,- 'i,''. ' -vl Ji >/1.J.!'..!v. ç 5

6 l \ ll ir\. - 'if ig+,{. \ '1..---'-.r *,i{ -. n rl Jonuar vy over Nybron och Havsbødsvägen iangelhoms Pyebroområd e. Alla foon hor ag s av - ') ì-ìs s-*-- -1, -r!l \. 1Þ.. r.!.'. l,r!.,'l F,.ï "ù n R Evo Thulin, uom i. ll vii på sidon 4, som hor agìs ov Ove Torgny, Ãngelholms Lokolhisorìsko förening i k h *^.Ì,T 6