Förvaltningshandbok HANDBOK. Informerande dokument Information. Sida 1 (19) Systemförvaltning. PUBLICERINGSDATUM ANSVARIG Irene Lundmark

Transkript

1 Informerande dokument Information Sida 1 (19) HANDBOK Förvaltningshandbok Systemförvaltning

2 Sida 2 (19) Innehåll 1 Inledning Vad är förvaltning? Syfte och målsättning Etablering Stödfunktionen Etableringsledare Förvaltningsmodellen Centrala begrepp Förvaltningsverksamhet Objektverksamhet IT-verksamhet Effektiva förvaltningsobjekt FO Light Verksamhetsstöd IT-stöd/Tjänster Tydliga verksamhetsuppdrag Förvaltningsplan Förvaltningsspecifikation Förvaltningsorganisation roller och funktioner IT-systemägare Objektägare Förvaltningsledare (FL) Förvaltningsledare IT/MT (FLIT) Objektspecialist Tjänsteansvarig Förvaltningsgrupp Driftansvarig Tillsättning av roller Landstingsövergripande system Verksamhetsspecifika system Styrning Styrprinciper Strategigrupp Objektfamilj... 15

3 Sida 3 (19) Styrgrupp Objektägarråd Planering - årskalender Beredning och beslut av planer Koppling till verksamhetsplan Rutiner Mallar/dokumentation Dokumentstyrning Förvaltningsobjektarkitektur (FOA) och objektfamiljer Finansiering Mötes- och beslutsforum... 19

4 Sida 4 (19) 1 Inledning Detta dokument är en beskrivning av Norrbottens läns landstings tillämpning av systemförvaltningsmodellen pm3. Kärnverksamheten inom NLL är att bedriva vård och för att kunna bedriva vården på ett effektivt sätt behöver vården IT och Medicintekniska system. Dessa system är vårdens verksamhetssystem, system som de behöver för att kunna bedriva sin verksamhet. På samma sätt är de IT-stöd som finns inom de administrativa områdena, dvs landstingets stödprocesser, den verksamhetens verksamhetsstöd. Förvaltningen av landstingets IT- och Medicintekniska informationssystem (MI-system) har successivt blivit mer och mer omfattande och i takt med införandet av fler IT- och MI-system har också mängden ökat till en betydande volym. För att kunna hantera denna mängd behöver en samlad ledning och styrning finnas som spänner över organisationsgränser. Verksamheten och Länsteknik behöver samarbeta och där kommer förvaltningsmodellen pm3 in. Förvaltningsmodellen innehåller metodstöd för att på ett strukturerat sätt kunna prioritera och följa upp, de avtal som behöver finnas och det ar-bete som behöver göras, för att systemen ska vara tillgängliga och användbara för verksamhetens behov.

5 Sida 5 (19) 2 Vad är förvaltning? Förvaltning handlar om att organisera och styra för att säkerställa den avsedda verksamhetsnyttan. Ett förvaltningsuppdrag handlar om att säkerställa både stabilitet och förändring samtidigt. Förvaltningsorganisationen ska leverera ett aktuellt och pålitligt stöd till verksamheten. Förvaltning handlar också om: Ett samarbete mellan teknik och verksamhet Tillfredsställa verksamhetens behov Säkerställa verksamhetens delaktighet Ansvar och roller vem gör vad? Planering, prioritering och uppföljning Ärendehantering, återkoppling Effektivt nyttjande av systemen

6 Sida 6 (19) 3 Syfte och målsättning Syftet med modellen är att skapa en enhetlig och effektiv förvaltning av IT- och MI-system. Detta uppnås genom likriktade arbetsmetoder, tydliga forum och klara beslutsvägar. Ett effektivt samarbete mellan verksamheterna och Länsteknik är av största vikt. Förvaltningsmodellen syftar till att samordna, prioritera, kommunicera och leverera det stöd som verksamheten kräver utifrån sin verksamhet. Modellen är enkel och kan hantera både små och stora system. Den förtydligar också vilka roller som ansvarar för vad inom systemförvaltning. Önskade effekter av en tillämpad modell är att säkra verksamheternas möjligheter att påverka systemen, förbättra samordning av flera förvaltningars behov, uppnå en stabil drift, synliggöra möjligheter till konsolidering samt att effektivisera resursanvändningen.

7 Sida 7 (19) 4 Etablering Huvudsyftet med processen för etablering är att säkerställa att resultaten från projekt uppdrag inom NLL överlämnas till förvaltning. Utan tydlig mottagare tenderar projekten att fortsätta under lång tid, och utan etablerad förvaltning finns ingen mottagare som kan förvalta projektets resultat. Syftet är därmed att säkerställa att inget projekt får avslutas innan en förvaltning finns etablerad. För detaljerad beskrivning och arbetstrutiner, se Etableringsprocess.

8 Sida 8 (19) 5 Stödfunktionen Kring modellen finns en stödfunktion som stöttar objekten i dess vardagliga arbete inom förvaltning exempelvis genom stöd vid planarbete. Stödfunktionen ansvarar för etablering av nya objekt och genomlysning av redan befintliga objekt där det kan behövas förändringar. Stödfunktionen finns organisatoriskt på Länsteknik men är ett stöd för hela NLL i förvaltningsfrågor. 5.1 Etableringsledare Rollen Etableringsledare finns inom stödfunktionen och tillsätts när ett projekt ska övergå i förvaltning. Etableringsledaren stöttar projektet i arbetet med att få ett etablerat objekt på plats för att kunna lämna över resultatet från projektet.

9 Sida 9 (19) 6 Förvaltningsmodellen Modellen delar in ansvar i två huvudsakliga områden: ansvar för verksamheten, sk verksamhetsnära förvaltning och ansvar för IT-sidan, sk ITnära förvaltning. Ansvaret för att fånga upp behov av ny och förändrad funktionalitet ligger på de verksamheter som använder systemet medan ansvaret för drift och hantering av systemet ligger hos Länsteknik. 6.1 Centrala begrepp Det finns tre centrala begrepp som är viktiga för att förstå förvaltningsmodellen; förvaltningsverksamhet, objektverksamhet och IT-verksamhet. 6.2 Förvaltningsverksamhet Förvaltningsverksamhet innebär att kontinuerligt stödja, vidmakthålla, vidareutveckla och tillgängliggöra stöd till en verksamhet. De fyra huvudaktiviteter som utförs för att göra detta är; förvaltningsstyrning, användarstöd, ändringshantering samt daglig IT-drift och underhåll. Förvaltningsaktiviteterna består av både verkssamhetsnära och IT-nära aktiviteter. Objektverksamhet Förvaltningsverksamhet IT-verksamhet Objektverksamhet Objektverksamhet innebär de aktiviteter som stöds av en viss förvaltningsverksamhet. Det är nödvändigt att definiera objektverksamheten för att klargöra förvaltningsverksamhetens syfte. Exempel på objektverksamhet kan vara verksamheter som arbetar med ekonomiadministration, diarieföring, journalföring, diagnostisering. IT-verksamhet För de som förvaltar den tekniska plattformen utgörs objektverksamheten av IT-aktiviteter, som exempelvis rättning, anpassningar, förbättringar och uppgraderingar i IT-system samt drift. 6.3 Effektiva förvaltningsobjekt Indelningen och avgränsningen av det som ska förvaltas, det vill säga förvaltningsobjekt, styrs i förvaltningsmodellen av verksamhetsnytta. Ett förvaltningsobjekt innehåller en kombination av både verksamhetsstöd och IT-stöd. Verksamhetstöden förvaltas av den verksamhetsnära förvaltningen och IT-komponenterna förvaltas av den IT-nära förvaltningen.

10 Sida 10 (19) Roller inom den verksamhetsnära förvaltningen ansvarar för att helheten är användbar för objektverksamheten. Den viktigaste faktorn som bidrar till effektiva förvaltningsobjekt är att ansvaret samlas för den totala mängden verksamhetsstöd och ITs-stöd som används för en särskild objektverksamhet. För att få effektivitet måste indelningen av objektet utgå från den verksamhet som ska ta emot och använda leveransen från objektet. Indelningen i de olika objekten är gjorda utifrån en kartläggning av verksamheter och dess IT/MI-stöd (Objektmodelleringar). FO Light För förvaltningsobjekt där förändringar inte sker så ofta tillämpar vi en förenklad modell som vi kallar FO Light. Förändringar inom objektet sker normalt på initiativ från verksamheten. Typiska förändringar är applikationer som kommer in, ska uppgraderas till nya versioner eller ska tas bort. Objektet är etablerat i och med bemanning av förvaltningsorganisation och upprättandet av dokumenten Förvaltningsåtagande samt Supportens åtagande. Länstekniks leverans förutsätter att objektet finns definierat i ärendehanteringssystemet med ett unikt UH-avtal. FO Light bemannas med ansvarig chef och kontaktperson i verksamheten samt systemägare och tjänsteansvarig på Länsteknik. Verksamhetsstöd Verksamhetsstöd är det stöd man behöver i verksamheten för att utföra sitt arbete. Exempel kan vara stöd för rapportuttag, stöd för lönehantering, stöd för journalföring osv. I praktiken kan det vara handböcker, manualer, processbeskrivningar m.m. som behövs för att kunna använda tillhörande IT-stöd. IT-stöd/Tjänster IT-stöd är de IT-komponenter som används i objektet. Exempel på ITkomponenter är IT-tjänster, IT-system, applikationer, plattformskomponenter osv. 6.4 Tydliga verksamhetsuppdrag För att förvaltningsuppdraget ska bli tydligt och lätt att följa upp beskrivs detta i dokumenten Förvaltningsplan och förvaltningsspecifikation. Systemförvaltningsaktiviteterna kan delas in i två olika huvudtyper: Vidmakthållande som består av felrättningar, användarstöd och daglig IT-drift och underhåll Vidareutveckling består av anpassningar och förbättringar (mindre utveckling av befintlig funktion/tjänst). Nyutveckling bedrivs oftast i form av separat uppdrag eller projekt.

11 Sida 11 (19) Förvaltningsplan Förvaltningsplanen ska tydligt binda samman organisationens övergripande mål och strategier med det dagliga förvaltingsarbetet samt omhänderta behov från verksamheten i form av ändringsförslag. Ett förvaltningsmål bör alltså beskriva ett uppnått tillstånd som verksamhetsnytta eller effekter, exempelvis; För att möjligöra utökad verksamhet enligt expansionsplanen har faktureringsstödet anpassats. Förvaltningsplanen innefattar både ett verksamhetsnära och IT-nära perspektiv på de delmål och aktiviteter man avser att genomföra under året. Delmålen delas upp i vidmakthållande för de delar som handlar om att se till att det man har fortsätter att fungera, samt vidareutveckling för de delar som handlar viss förbättring och mindre utveckling. Därmed har förvaltningsplanen en unik förmåga att sammanföra strategiska mål med omedelbara och kontrekta behov hos användare. Utifrån de uppsatta målen resursuppskattas förvaltningsuppdraget. Planen uppdateras varje år. Se Rutin Planarbete. Större nyutvecklingsuppdrag genomförs oftast inte inom ramen för förvaltning och finns därför inte med som delmål i planen, enbart som bevakning av ett kommande resultat. Avgränsningen görs utifrån ett praktiskt och nyttoperspektiv och är överenskommen med alla involverade parter. Planarbete påbörjas på hösten med en behovsinventering och prioritering Planen revideras varje år (nytt år = ny plan) Planen tas fram gemensamt mellan verksamhet och Länsteknik Förvaltningsspecifikation Förvaltningsspecifikationen utgör en detaljerad och fördjupad beskrivning av förvaltningsobjektet och dess ingående komponenter, roller och processer. Specifikationen uppdateras vid förändringar. 6.5 Förvaltningsorganisation roller och funktioner Nedan följer övergripande beskrivningar av rollerna för förvaltning av systemen. I de unika förvaltningsobjekten kan dessa roller se mer eller mindre olika ut, beroende på objektets omfattning och karaktär. För mer detaljerade beskrivningar, se respektive Förvaltningsobjekts förvaltningsspecifikation.

12 Sida 12 (19) IT-systemägare IT-system ägare svarar för att tillgodose verksamhetens behov av IT/MT tjänst. Denne ansvarar för att i samråd med Objektägare godkänna och följa upp förvaltningsplan för objektet. Ansvarar även för att i samråd med Objektägare samordna och teckna avtal med extern leverantör. Objektägare Objektägare ansvarar för att objektverksamheten har verksamhetsstöd som är anpassade för att omsätta IT/MIs nyttoeffekter i verksamheten. Denne ansvarar för att förvaltningsobjektet har en aktuell förvaltningsplan med mål kopplade till verksamhetens mål. Objektägare har även ansvaret för att fastställa utarbetade rutiner kopplade till verksamhetsnära förvaltning. Förvaltningsledare (FL) Förvaltningsledare arbetar på uppdrag från Objektägare. Denne ansvarar för att verkställa och effektuera förvaltningsplanens mål inom givna ramar. Ansvarar också för att verksamhetsstöden är användbara för objektverksamheten och att godkänna leveranser från IT-verksamheten. Förvaltningsledare IT/MT (FLIT) Förvaltningsledare IT/MT arbetar på uppdrag av IT-systemägare. Denna roll ansvarar för att leveransen av IT/MT-tjänst från Länsteknik till förvaltningsorganisationen sker enligt överenskommelse. Denna roll ansvarar också för att tillsammans med Förvaltningsledare verkställa och effektuera förvaltningsplanens mål inom givna ramar. Objektspecialist Objektspecialist är den roll som finns på verksamhetssidan och agerar operativt. Denne är kunnig på verksamhetsstöden och användandet av ett system och dess rutiner och arbetssätt. Tjänsteansvarig Rollen som tjänsteansvarig (TJA) finns på Länsteknik och innehas som regel av personal med god kompetens inom det arbetsområde som systemet avser. TJA stödjer FLIT och utför aktiviteter fastställda i aktivitetslistan. Beroende på systemets kategorisering kan detta även innefatta

13 Sida 13 (19) teknisk och funktionell support. TJA kan ha olika kompetensprofil beroende på vad som krävs för en effektiv förvaltning. Förvaltningsgrupp För ett enskilt objekt bildar rollerna FL, FLIT, Tjänsteansvarig och Objektspecialist tillsammans en förvaltningsgrupp som är den arbetsgrupp som förvaltar objektet med ingående verksamhetsdelar och IT/MT-delar. Driftansvarig Driftansvarig ansvarar för att leveransen av en tjänst är tillgänglig enligt överenskommelser mellan Länsteknik och Förvaltningsorganisationen samt för planering och genomförande av service och underhåll för tilldelad IT/MI-utrustning på komponentnivå (servrar, hårdvara, operativsystem). Denne har även ansvar för att omsätta funktionella krav från verksamheten till bästa tekniska lösning samt säkerställa att eventuella förändringar passar in i den teknikiska miljön. Driftansvarig tillhör objektet NLL Klient/Server och har därmed en roll som Driftansvarig i övriga objekt. 6.6 Tillsättning av roller Beroende på om objektet hanterar landstingsövergripande eller verksamhetsspecifika system tillsätts roller på olika sätt. Landstingsövergripande system Landstingsdirektören har ansvaret för att utse vilken organisatorisk enhet som äger ansvaret för förvaltningen om systemet är landstingsövergripande. Det kan vara antingen en division eller en enhet i landstingsdirektörens stab. I nästa steg är det Divisionschef respektive stabschef som har ansvaret att utse objektägare. Systemägare utses alltid av divisionschef för Länsteknik. Divisionschef alternativt stabschef har också som uppdrag att säkra att rollerna Förvaltningsledare och Objektspecialist tillsätts medan Länsteknik ansvarar för rollerna Förvaltningsledare IT/MT, Tjänsteansvarig och Driftansvarig. Det är mycket viktigt att rollerna tillsätts för att en förvaltningsorganisation ska fungera. Verksamhetsspecifika system Om systemet endast används inom ett verksamhetsområde är det praxis att verksamhetschefen också är objektägare. Det är därmed också verksamhetschefens uppdrag att säkra att rollerna förvaltningsledare och objektspecialister tillsätts. För att inte ta fler resurser i anspråk än nödvändigt kan en person ha både rollerna Förvaltningsledare och Objektspecialist respektive Förvaltningsledare IT/MT och Tjänsteansvarig. Det är då viktigt att detta dokumenteras och att alla berörda är medvetna om att personerna kan ha flera olika roller. Dock ska verksamhetssidan och IT-sidan alltid representeras av olika personer.

14 Sida 14 (19) 7 Styrning Förvaltning enligt pm3 handlar ytterst om att skapa en enhetlig och effektiv förvaltning av IT- och MI-system vilket ställer krav på samorganisering mellan Länsteknik och den verksamhet som använder systemet samt en tydlighet i vad som ska göras av vem under året. En del av styrningen är förvaltningsplanen vars uppgift är att tydligt binda samman organisationens övergripande mål och strategier med det dagliga förvaltingsarbetet samt omhänderta behov från verksamheten i form av ändringsförslag. Det är i detta dokument som det framgår vad man tillsammans (verksamhet och Länsteknik) planerar att hinna med under året. Det är därför viktigt att denna plan endast innehåller sådant som är förankrat och finansierat i såväl verksamhetens egna plan som i Länstekniks egna årsplanering. Detta dokument fastställs av objektägare och IT-systemägare gemensamt. Det kan vara olika grader av komplexitet att kunna fastställa förvaltningsplanen. Komplexiteten beror på om verksamhetssystemet används i hela landstinget eller bara i en verksamhet. 7.1 Styrprinciper Nedanstående bild visar styrprinciper enligt pm3-modellen. Strategigrupp Det är den gruppering i landstinget som har till uppgift att säkra att beslutade förändringar i landstingets förvaltningsobjekt och projektleveranserna är viktiga utifrån den sammantagna bedömningen och att landstingets verksamheter har möjlighet att ta emot och börja använda de förändringar som genomförs.

15 Sida 15 (19) Objektfamilj I landstinget finns det mer än 20 förvaltningsobjekt inom NLL och för att underlätta det fortsatta arbetet har dessa objekt grupperats in i tre objektfamiljer. Dessa objektfamiljer är grupperingar av förvaltningsobjekten utifrån landstingets verksamhetsuppdrag. Grupperingarna objektfamilj vård (kärnverksamhet), administrativa stöd (stödverksamhet) och Teknisk infrastruktur (informations- och kommunikationsteknologiverksamhet). De roller som bemannar dessa objektfamiljer är objektägare och ITsystemägare. Grundtanken med objektfamiljerna är att alla objektägare samlas, åtminstone en gång per år, för genomgång av respektive förvaltningsobjekts fokusområden kommande år. Denna genomgång syftar till att ge en allmänbildning till alla om vad som är på gång i respektive förvaltningsobjekt. Det är också lämpligt att i detta forum gå igenom vilka projektleveranser som kommer att utöka förvaltningsuppdraget inom objektfamiljen under året. Styrgrupp Styrningen av själva objektet utgörs av Objektägare och IT-systemägare som bemannar objektets styrgrupp. Alla beslut inom ramen för förvaltning tas ytterst av objektägare och systemägare. Om förvaltningsobjektet skär över flera organisatoriska linjeenheter bemannar även övriga berörda verksamhetschefer förvaltningsorganisationen antingen direkt, eller om man blir för många, genom representationsskap i form av deltagande i ett forum, ett sk objektägarråd. Objektägarråd För att ge objektägaren ett forum som ytterst syftar till att stötta objektägaren i sitt beslut kring innehåll i förvaltningsplan, samt fastställande av rutiner vid användning, finns enligt pm3 objektägarråd. Detta forum är särskilt viktigt om förvaltningsobjektet skär över flera organisatoriska linjeenheter. Bemanningen i detta forum kan se lite olika ut men antingen bemannar alla övriga berörda verksamhetschefer objektägarrådet direkt, eller om man blir för många, genom representations skap. Om forumet finns och hur det är bemannat framkommer i förvaltningsobjektets specifikation. 7.2 Planering - årskalender Planarbetet följer kalenderåret där det genomförs ett antal möten och aktiviteter som planeras in under året. Uppföljning av förvaltningsarbete sker varje tertial i form av en Förvaltningsrapport. För detaljerad planering se Årskalender. Beredning och beslut av planer Framtagande av förvaltningsplan påbörjas på hösten i form av en behovsinventering i verksamheten. Därefter fortgår arbetet med att få fram en förvaltningsplan för kommande år. För detaljerad rutinbeskrivning se Berednings- och beslutsgång planer.

16 Sida 16 (19) Påbörjas i september Mitten av oktober Avstämningsmöten med OÄ/ITSÄ Preliminär plan klar mitten av november Behovsinventering Mall Ändringsönskemål fylls i 2.1.3Tvärträff Projektpåverkan specificeras Planen skrivs Finns finansiering? Stäm av plan med OÄ och ITSÄ VO-råd stämmer av planerna inkl. projektpåverkan Återkoppling till objekten VO-rådet slutgodkänner planerna OÄ och ITSÄ godkänner planerna i VIS Aktiviteterna läggs in i produktions kalendern Beslutad förvaltningsplan Januari VO möte slutet av november VO möte mitten/ slutet av december Slutet av dec Koppling till verksamhetsplan De mål och aktiviteter som tas upp i förvaltningsplanen ska ha koppling till verksamhetsmål och verksamhetsplaner. Rutiner Till arbetet med förvaltning finns en mängd rutiner framtagna. Dessa rutiner finns tillgängliga på systemförvaltningssidan på Insidan. Mallar/dokumentation En mängd mallar finns framtagna för förvaltningsarbete. Dessa finns tillgängliga i VIS samt från systemförvaltningssidan på Insidan. Dokumentstyrning Kopplat till arbetet med förvaltning finns en dokumentstyrning framtagen. Denna beskriver hur dokument ska sparas i VIS och vilka dokumenttyper som finns tillgängliga. Se Dokumentstyrning Förvaltning. 7.3 Förvaltningsobjektarkitektur (FOA) och objektfamiljer Enligt styrningsprinciper i pm3 bör man skapa en en förvaltningsobjektarkitektur (FOA). Genom att skapa en FOA och samla alla förvaltningsobjekt och deras förvaltningsuppdrag i en förvaltningsportfölj, möjliggörs ledning och styrning av vidmakthållande och vidareutveckling för den totala för-

17 Sida 17 (19) valtningen inom organisatioen och förvaltningsstyrning blir en naturlig del av organisationens agenda. Landstinget FOA är indelad i tre objektfamiljer. Dessa objektfamiljer är grupperingar av förvaltningsobjekten utifrån landstingets verksamhetsuppdrag. Grupperingarna är objektfamilj vårdadministration (kärnverksamhet), administrativa stöd (stödverksamhet) och Teknisk infrastruktur (Informations och kommunikationsteknologiverksamhet). Se bild nedan. Vårdadministration Administrativt stöd Teknisk infrastruktur Landstingets FOA ritas upp enligt ovanstående modell och fylls med respektive förvaltningsobjekt för att ge överblick. Den aktuella FOAn finns på systemförvaltningssidan på Insidan.

18 Sida 18 (19) 8 Finansiering De landstingsövergripande förvaltningsobjekten har central finansiering via landstingets IT-budget. Övriga förvaltningsobjekt har finansiering via sin division. Finansiering av förvaltningsobjekt kan ske via investeringsbudget eller driftbudget. Enligt landstingets finansiella regler ska inköp och utveckling av CE-märkta Medicinteknisktekniska informationssystem finansieras via landstingets ordinarie investeringsprocess.

19 Sida 19 (19) 9 Mötes- och beslutsforum För att styrningen av frågor inom förvaltningsarbetet ska fungera finns i landstinget nedanstående mötes- och beslutsforum etablerade. Mötes- och beslutsforum Mandat Beredningsorgan IT/MT (BIT) Bereder ärenden för beslut i utvecklingsrådet. Objektägarråd I det fall ett sådant finns etablerat fungerar det som styrgrupp till förvaltningsobjektet. Det är objektägare och systemägare som ytterst tar beslut men objektägaren får stöd för beslutet av övriga verksamhetsrepresentanter i objekägarrådet. Styrgrupp förvaltningsobjekt Objektägare och IT-systemägare beslutar om inriktningen på förvaltningsplaner. Samordningsmöte I objektfamiljen för administrativa stöd finns en gemensam budget för finansiering. Därmed har samordningsmötet tidigare haft till uppgift att gemensamt ta fram hur budgeten på bästa sätt ska fördelas mellan förvaltningobjeten genom förslag till prioriteringar och genom att visa på ev. samordningsvinster. Förvaltningsledningar Förvaltningsledare och Förvaltningsledare IT beslutar inom ramen för förvaltningsplaner och avvikelserapporterar till styrgrupp. Skriver förslag till förvaltningsplan. Tvärträff Tvärträffen bemannas av FLIT från alla förvaltningsobjekt inom NLL, samt FL från objekten NLL Klient/Server och NLL Kommunikation. Syftet med detta möte är att fånga upp och samla in ändringar för kommande år, som kan ha påverkan på infrastrukturen inom NLL och som kräver planering och resurser inom objekten NLL Klient/Server och NLL Kommunikation samt beröringspunkter mellan andra förvaltningsobjekt. Arbetsgrupp förvaltning FL och FLIT tillsammans med övriga roller på operativ nivå inom förvaltningen.