FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD MODELLBESKRIVNING
|
|
- Ulf Håkan Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD MODELLBESKRIVNING Modellsammanfattning Fguide på 5 minuter Känna till Modellfördjupning Begreppsdefinition Modellbeskrivning Förstå - Ansvarsområden & rollbeskrivningar - Förvaltningsprocesser Metod Innehåller Mallar och verktyg Används för att skapa Förvaltningsplaner och specifikationer Tillämpa - Etablering - Mätning - Idésälj Används för att stödja bedrivandet av den operativa förvaltningsverksamheten Stadsledningskontoret (13)
2 1. Inledning och bakgrund 3 2. Grundsyn på förvaltningsverksamhet inom Stockholms stad 3 3. Kännetecken för affärsmässig systemförvaltning Tydliga förvaltningsuppdrag Mål och delmål Effektiva förvaltningsobjekt Beskrivna, förstådda och accepterade förvaltningsprocesser Förvaltningsverksamhet kontra linjeverksamhet Förvaltningsverksamhet kontra utvecklingsverksamhet Processbeskrivningar Förvaltningsorganisationer med klargjorda ansvarsroller Samverkan med externa leverantörer i förvaltningsorganisationen Beslutsgrupper Att bedriva systemförvaltning affärsmässigt Fguide i användning 13 Stadsledningskontoret (13)
3 1. Inledning och bakgrund, hädanefter benämnd Fguide, är Stockholms stads gemensamma modell för att organisera systemförvaltning så att den kan bedrivas på ett effektivt sätt. Systemförvaltning handlar om att vidmakthålla och vidareutveckla förvaltningsobjekt där IT-stöd ingår som delar. Detta arbete, som innebär att både garantera stabilitet och förändring samtidigt, utgör något av en paradox eftersom stabilitet och förändring samtidigt utgör varandras kontrahenter. Det faktum att de existerar sida vid sida i en förvaltningsverksamhet ställer därför extra höga krav på hur förvaltningsverksamhet organiseras. Genom att styra förvaltningen inom Staden baserat på förvaltningsuppdrag genom målstyrning och klargjorda ansvarsroller kan en kostnadseffektiv och proaktiv förvaltning skapas i syfte att över tiden öka verksamhetsnyttan av gjorda IT-investeringar. Detta dokument beskriver en grundsyn på förvaltningsverksamhet inom Stockholms stad. Rätt etablerad säkerställer Fguide en kostnadseffektiv förvaltning som ger hög affärsnytta för verksamheten. Fguide består av följande dokument; Modellsammanfattning Fguide på 5 minuter Känna till Modellfördjupning Modellbeskrivning Läsanvisning och begreppsdefinition Förstå - Ansvarsområden & rollbeskrivningar - Förvaltningsprocesser Metod Innehåller Mallar och verktyg Används för att skapa Förvaltningsplaner och specifikationer Tillämpa - Etablering - Mätning - Idésälj Används för att stödja bedrivandet av den operativa förvaltningsverksamheten Figur 1. Dokument som ingår i Fguide. 2. Grundsyn på förvaltningsverksamhet inom Stockholms stad En förutsättning för styrbar systemförvaltning är att skilja mellan organisation (vem som gör) och verksamhet (vad som görs). Genom att fokusera verksamhet snarare än Stadsledningskontoret (13)
4 organisation i förvaltningsperspektivet ges även förutsättningar för stabilitet och kontinuitet, då förvaltningsverksamheten bland annat blir mindre känslig och påverkad av organisatoriska aspekter, exempelvis omorganisationer. För att kunna styra och organisera förvaltningsverksamheten inom Stockholms stad bör den skiljas ut från övrig verksamhet (se figur 2). Objektverksamhet (A) används som generiskt begrepp för vilken verksamhet som helst ( t ex ekonomiverksamhet, undervisningsverksamhet). Objektverksamheten genererar någon form av resultat/produkt till en marknad. För att kunna framställa resultatet behöver objektverksamheten ofta någon form av IT-stöd. De aktiviteter som utförs för att hantera IT-stödets drift, utveckling och förvaltning benämns här IT-verksamhet. Genom att skilja ut förvaltningsverksamheten från objektverksamheten och IT-verksamheten kan förvaltningsuppdraget tydliggöras och vilka delar som ingår, dvs verksamhetsnära förvaltning (B) och IT-nära förvaltning (D) samt den gemensamma styrningen av förvaltningsverksamheten (C). I många avseenden liknar detta hantering av verksamheter som bedrivs i projektform, där projektuppdraget definieras vid sidan om ordinarie linjearbete, och arbetet bedrivs av en projektorganisation. Objektverksamhet Förvaltningsverksamhet IT-verksamhet A B C D E Verksamhetsnära förvaltning IT-nära förvaltning Figur 2: Förhållande mellan förvaltningsverksamhet kontra objektverksamhet och ITverksamhet Tabell 1: Exempel på förvaltningsverksamhet kontra linjeverksamhet Exempel på Exempel på Exempel på IT-verksamhet objektverksamhet förvaltningsverksamhet Löpande bokföring Upprätthålla mall för AGRESSO Upprätthålla rapportspecar och frågeverktyg Administration av nätverk och annan grundläggande infrastruktur Handläggning av barnomsorgsansökningar Vidareutveckla och förbättra e- formulär för ansökan om barnomsorg Byta version av operativ system i teknisk plattform Genom att betrakta förvaltningsverksamheten enligt detta perspektiv är det möjligt att betrakta och organisera förvaltning på liknande sätt som projekt. Effekten blir ökad styrbarhet med tydligt uppdragsfokus och att förvaltningsverksamheten därmed knyts närmare till de verksamheter som IT-stödet syftar till att stödja, istället för att hanteras som en verksamhet i ordinarie linjeorganisation med professionaliserad förvaltningsverksamhet. Ett införande av detta synsätt inom Stockholms Stad innebär att positionera förvaltningsverksamhet i förhållande till annan verksamhet och IT-verksamhet, att Stadsledningskontoret (13)
5 fastställa förvaltningsobjekt, dvs det som skall förvaltas samt skapa en förvaltningsorganisation per förvaltningsobjekt. 3. Kännetecken för affärsmässig systemförvaltning Fguide bygger på fyra tillstånd (se tabell 2) som skall vara uppnådda för att det skall vara möjligt att bedriva effektiv systemförvaltning. Tabell 2. Tillstånd som bör uppnås för att bedriva affärsmässig systemförvaltning Komponent Detta innebär att: Tydliga förvaltningsuppdrag Förvaltningsverksamhet är uppdragsbaserad och målstyrd med hjälp av årliga förvaltningsplaner. Effektiva förvaltningsobjekt Förvaltningsobjekt innehåller både IT-stöd och verksamhetsstöd som är avgränsade av objektverksamhetens produkter. Förvaltningsorganisationer med Relationen mellan uppdragsparterna präglas klargjorda ansvarsroller av ett vinna-vinna förhållande och förvaltningsorganisationer är bemannade och ansvarsroller klargjorda avseende Beskrivna, förstådda och accepterade förvaltningsprocesser ansvar, befogenheter samt arbetsuppgifter. Förvaltningsaktiviteter är identifierade, positionerade och beskrivna i form av processer. 3.1 Tydliga förvaltningsuppdrag Tydliga förvaltningsuppdrag är nödvändiga för att säkerställa att förvaltningsverksamheten inom Stockholms stad bedrivs i enlighet med uppdragsgivarens avsikt. Eftersom förvaltningsverksamhet ofta är komplex till sin karaktär och berör flera olika parter och omfattar både vidmakthållande och vidareutveckling uppstår det lätt oklarheter i bl.a. ansvarsfördelning, resursåtgång och prioriteringar. Detta kan resultera i målkonflikter eller situationer där förvaltningsverksamheten blir självgenererande och nyttan för verksamheten går förlorade. Exempelvis kan de personer som arbetar med den verksamhetsnära förvaltningen arbeta för långt ifrån den dagliga verksamheten för att kunna göra rätt prioriteringar och anpassningar utifrån verksamhetens behov. För att säkerställa de olika krav/behov som kan komma från olika uppdragsparter bör därför förvaltningsverksamhetens parter skapa en tydlig målbild som är baserad på krav/behov från uppdragsgivarna och dokumentera det i en förvaltningsplan Mål och delmål Allt arbete som ska genomföras inom ramen för förvaltningsverksamheten ska målstyras. Målstyrningen säkerställer att förvaltningsverksamheten inom Stockolms stad stödjer objektverksamhetens mål. Resurserna är oftast begränsade och en tydlig målsättning säkerställer att rätt prioriteringar görs av de resurser som finns till förfogande. Stadsledningskontoret (13)
6 Resursberäkningarna är viktiga styrinstrument, inte minst för att plocka fram de dolda kostnader som ofta finns i förvaltning och göra även dem styrbara. Det kan verka svårt att planera förvaltningen eftersom den innehåller mycket ändringsarbete, men med god framförhållning kan man planera och genomföra de flesta ändringarna innan de hinner bli akuta. Akuta ändringar har en tendens att bli mycket kostsamma Effektiva förvaltningsobjekt Förvaltningsobjekt är benämningen på det som förvaltas. Att identifiera ett förvaltningsobjekt syftar till att föra samman de ansvarsområden som ska hanteras av förvaltningsorganisationen och skilja ut linjeverksamhetens och närliggande förvaltningsobjekts ansvarsområden. Förvaltningsobjektet tjänar således som grund för organisering av förvaltningsarbetet. Det vanligaste sättet att avgränsa förvaltningsobjekt är att objektet utgörs av ett eller flera IT-stöd. Risken med detta är att IT-stöden fokuseras, snarare än vad de bidrar med till i verksamheten. Detta kan leda till att IT-stöden inte följer efter och stödjer objektverksamheten när yttre förutsättningar förändras och verksamheten måste anpassa sig för att tillfredställa dessa behov. I Fguide är principen att förvaltningsobjekt inom Stockholms stad bör avgränsas utifrån objektverksamhetens resultat. Leveransen från förvaltningsverksamheten till objektverksamheten utgörs av förvaltningstjänster som i sin tur kan innehålla IT-tjänster. Detta bygger på ett tjänsteperspektiv där objektverksamheten skall fokusera sin egen kärnverksamhet och inte lösa IT-frågor. I figur 3 visas en objektsmodell som visar ett förvaltningsobjekts beståndsdelar, baserat på resonemanget ovan Objektverksamhet 2. Förvaltningstjänst 3. IT-tjänst 4. Infratjänst Förvaltningsobjektet Figur 3. Ett förvaltningsobjekts beståndsdelar Ett förvaltningsobjekt består av förvaltningstjänster och IT-tjänster. Exempel på förvaltningstjänster kan vara effektiva arbetssätt, stöd för utdata i form av rapportspecifikationer och frågeverktyg, kunskapsstöd i form av lathundar och användarmanualer. Förvaltningstjänsterna kan innehålla IT-tjänster baserat på ett eller Stadsledningskontoret (13)
7 flera applikationer/system i olika tekniska miljöer, i vissa fall även utvalda delar av en applikation/system. IT-tjänsterna kan i sin tur baseras på generella komponenter, sk infratjänster. Infratjänster benämns de tekniska komponenter eller tekniska plattformar som stödjer IT-tjänsterna med funktionalitet vars fysiska komponenter ej ingår i förvaltningsobjektet. Infratjänster utgörs ofta av nätverk och kommunikation, inloggningstjänster och andra tjänster som försörjer fler förvaltningsobjekt inom Staden. I likhet med det förhållande mellan objektverksamhet, förvaltningsverksamhet och ITverksamhet som beskrevs i figur 2, kan även förhållandet mellan förvaltningstjänster, ITtjänster och infratjänster beskrivas som leveranser mellan olika parter. Infratjänster förvaltas och vidareutvecklas av en förvaltningsorganisation, vilket resulterar i en tjänsteleverans. Denna mottas av de parter som förvaltar och vidareutvecklar ITtjänsterna. IT-tjänsterna levereras i sin tur till de parter som arbetar med den verksamhetsnära förvaltningen, där de sampaketeras med regelverk, arbetssätt och andra verksamhetsnära stöd. Resultatet blir de förvaltningstjänster som objektverksamheten inom Stockholms stad behöver för att kunna producera sina egna resultat, t ex barnomsorg. 3.2 Beskrivna, förstådda och accepterade förvaltningsprocesser Förvaltning innebär att kontinuerligt stödja, vidmakthålla och förädla förvaltningsobjekt i syfte att säkerställa avsedd nytta i verksamheten. När målstyrd förvaltning bedrivs är det viktigt att bryta ned förvaltningsbegreppet i aktiviteter som sedan kan användas som underlag vid målformulering och som grund vid ansvarsfördelning i förvaltningsorganisationen. Aktiviteterna utgör på så sätt en förutsättning för styrbar förvaltning. I tabell 3 beskrivs de huvudaktiviteter som oftast ingår i stadens förvaltningsverksamhet. Tabell 3. Förvaltningsaktiviteter Förvaltningsaktivitet Definition/exempel Förvaltningsstyrning Avser åtgärder för att styra och förbättra förvaltningsverksamhet i syfte att uppnå överenskomna mål för förvaltningsobjektet. Exempelvis; prioritera ärenden besluta om förvaltningsplan planera och fördela arbetsuppgifter i förvaltningsorganisationen Användarstöd Avser såväl reaktiva som proaktiva åtgärder i syfte att stödja användare och öka deras kunskap om förvaltningsobjekt. Exempelvis; besvara frågor och ta emot felanmälan från användare uppdatera användardokumentation utbilda användargrupper Stadsledningskontoret (13)
8 Förvaltningsaktivitet Ändringshantering Daglig IT-drift och underhåll Definition/exempel Avser åtgärder i syfte att hantera förbättringsåtgärder och ändringar som initieras i förvaltningsobjekt och dess omvärld. Exempelvis; genomföra kostnads/intäktsanalys för ändringar genomföra och testa ändringar releaseplanera Avser åtgärder för kontinuerlig hantering av teknisk infrastruktur/it-stöd i syfte att göra IT-stödet tillgängligt för användare. Exempelvis; felsöka och problemhantera ta backuper, övervaka För mer detaljerad beskrivning av förvaltningsaktiviteter hänvisas till processbeskrivningar i Modellfördjupningen. 3.3 Förvaltningsverksamhet kontra linjeverksamhet Förvaltningsverksamheten bör positioneras gentemot linjeverksamheten för att tydliggöra vad som ingår i förvaltningsuppdraget och vilka parter som är berörda. Det är svårt att åstadkomma en effektiv förvaltningsverksamhet enbart genom styrning i linjeorganisationen, eftersom förvaltningsarbetet alltid berör flera organisatoriska enheter. Detta kan leda till otydlighet i styrning av respektive verksamhet. Genom att tydligt avgränsa förvaltningsverksamhetens ansvarsområden i förhållande till den verksamhet som styrs av linjeorganisationen, dvs objektverksamheten och IT-verksamheten, kan en styrbar förvaltningsverksamhet åstadkommas. Detta exemplifieras i tabell 4. Tabell 4. Exempel på förvaltningsverksamhet kontra linjeverksamhet inom staden Exempel på Exempel på förvaltningsverksamhet objektverksamhet Bokslutsarbete Underhåll och vidareutveckling av: Löpande redovisning - Processbeskrivningar Avstämningar - Effektivt arbetssätt (mall) Administrera utbetalningar Genomföra ändringar i rapportmallar avseende gjorda utbetalningar 3.4 Förvaltningsverksamhet kontra utvecklingsverksamhet Förvaltningsverksamheten inom staden bör även positioneras gentemot utvecklingsverksamheten. De ändringar som krävs för att ge objektverksamheten rätt stöd i sitt arbete kan vara av väldigt varierande karaktär, både vidmakthållande, vidareutveckling och nyutveckling av IT-stöd kan vara aktuella (se figur 4). Vidmakthållande är till sin karaktär skilt från vidareutveckling och innefattar främst rättningar av fel, medan vidareutveckling innehåller större komplexitet och kan innefatta stöd för helt ny funktionalitet. Som stöd i arbetet att genomföra ändringar finns dels tjänsteutvecklingsmodellen Uguide, dels Fguide med syfte att skapa ordning och reda i Stadsledningskontoret (13)
9 arbetet att utforma och genomföra mindre vidareutvecklingsuppdrag. Som stöd för projektstyrning finns även projektstyrningsmodellen lilla Ratten. Förvaltning Utveckling Vidmakthållande Vidareutveckling Nyutveckling Figur 4: Förhållande mellan förvaltningsverksamhet kontra utvecklingsverksamhet Ändringens storlek och komplexitet kan utgöra grund för beslut om vilken styrmodell som ska användas som stöd vid genomförandet, det viktiga är dock att någon av styrmodellerna följs. Ledstjärnan för förvaltningsarbetet är att mindre vidareutveckling och mindre komplexa ändringar bör klassificeras som förvaltningsverksamhet och därmed styras enligt Fguide medan nyutveckling och stora komplexa ändringar som berör många parter och förvaltningsobjekt bör klassificeras som utveckling och därmed styras enligt Uguide. Ett helhetsperspektiv avseende styrning av ändringar är dock viktigt för att skapa en effektiv verksamhet. 3.5 Processbeskrivningar Baserat på identifierade förvaltningsaktiviteter bör processbeskrivningar fastställas. Processerna definierar vad man faktiskt utför i förvaltningsarbetet och knyter ihop ansvarsroller med arbetsuppgifter i förvaltningen. Processbeskrivningar är särskilt viktiga när det är många parter inblandade, t ex i arbetet med förvaltningsstyrning, användarstöd och ändringshantering. Processerna skall vara beskrivna, förstådda och accepterade. Först därefter blir de använda. Processbeskrivningar över förvaltningsprocesserna skall ej förväxlas med de processbeskrivningar som beskriver objektverksamhetens processer inom staden, t ex processer för handläggning, fakturering, mm. 3.6 Förvaltningsorganisationer med klargjorda ansvarsroller Förvaltning är en verksamhet som bedrivs av olika parter i organisationen, eftersom det finns behov av olika typer av kompetenser. Detta gör det mycket viktigt att klargöra vem som har vilket ansvar för att åstadkomma ett förvaltningsobjekt som ger hög verksamhetsnytta. Förvaltningsverksamheten inom Stockholms stad bör därför bedrivas av en mikroorganisation för förvaltningen, här benämnd förvaltningsorganisation. Det ska finnas en förvaltningsorganisation för varje förvaltningsobjekt. Stadsledningskontoret (13)
10 Förvaltningsorganisationen fungerar som en projektorganisation, vilket innebär att man kan ha fått tilldelat sig andra befogenheter i förvaltningsorganisationen än de man har i det vanliga linjearbetet. I förvaltningsorganisationen ingår ett antal roller på olika nivåer. Det viktiga är att dessa agerar som jämbördiga parter vid styrningen och genomförandet av förvaltningsverksamheten. Rollerna på operativ nivå ändras efter behov i det enskilda objektet. I figur 5 visas förvaltningsorganisationen. Objektverksamhet Förvaltningsverksamhet IT-verksamhet A B C D E Verksamhetsnära förvaltning IT-nära förvaltning Nivå Verksamhet Denna nivå utgör kärnan i förvaltningsverksamhetens VERKSAMHETS- NÄRA FÖRVALTNING IT-NÄRA FÖRVALTNING Budgetnivå Objektansvarig Verksamhet (OA-V) Objektansvarig IT (OA-IT) Styrgrupp Beslutsnivå Objektförvaltare Verksamhet (OF-V) Objektförvaltare IT (OF-IT) Förvaltningsgrupp Operativ nivå Tex. Tjänsteförvaltare Verksamhetsspecialist Verksamhetsutvecklare Modulansvariga T ex Leveransansvarig Tjänsteförvaltare IT Figur 5: Förvaltningsorganisation De roller som tidigare funnits inom Stockholms stads förvaltningsmodell ersätts nu av nya roller med en annan innebörd. På varje nivå i förvaltningsorganisationen finns två roller som kan betraktas som representant för uppdragsgivare (objektverksamhet) respektive uppdragstagare (IT-verksamhet). Varje rollinnehavare ska alltså ha någon att träffa överenskommelser med och därför kan en person inte vara både uppdragsgivare och uppdragstagare för samma objekt. Detta leder till att man varken ska ta bort eller lägga till roller på budgetnivå eller beslutande nivå. På operativ (utförande) nivå kan däremot roller adderas efter behov. Ofta behövs specialister för olika delar av förvaltningsobjektets leverans, dvs. förvaltningstjänst respektive IT-tjänst. Det viktiga är att rollinnehavaren representerar sin part på ett tillfredsställande sätt. Undvik att göra flera led i förvaltningsorganisationen, det räcker med ett verksamhetsansvar och ett IT-ansvar. Stadsledningskontoret (13)
11 Att de kommer från olika organisatoriska parter inom staden löses genom överenskommelser mellan de som ansvarar i linjeorganisationen. Principen är densamma som i ett projekt. Liksom i ett projekt fungerar rollerna på beslutsnivå som projektledare för förvaltningsverksamheten. Objektförvaltare verksamhet leder arbetet med den verksamhetsnära förvaltningen och Objektförvaltare IT leder arbetet med IT-tjänsternas leveranser och att det sker i enlighet med förvaltningsplanens ramar. Det är viktigt att förvaltningsorganisationen är bemannad med fysiska personer. Styrelser och nämnder inom staden kan således inte bemanna roller i förvaltningsorganisationen, även om dessa sammanslutningar rent juridiskt fungerar som ägare. Ännu en princip som är viktig för tydligheten och effektiviteten i förvaltningsverksamheten är att kommunikationen i förvaltningsorganisationen ska ske horisontellt eller vertikalt, inte diagonalt. Rollernas ansvar klargörs i tydliga rollbeskrivningar. Dessa utgår från de förvaltningsaktiviteter som är relevanta för det aktuella förvaltningsobjektet. När förvaltningsverksamhet är styrbar är förvaltningsorganisationer bemannade och ansvarsroller är klargjorda avseende ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter. För mer detaljerad beskrivning av förvaltningsorganisationens roller hänvisas till Modellfördjupningen Samverkan med externa leverantörer i förvaltningsorganisationen Kontraktstyrning av externa partners sker vanligen via ramavtal, avropsavtal och SLAavtal. Förvaltningsplanen, som beskriver förvaltningsuppdraget och de mål som skall uppnås under perioden fungerar som ett underlag för utformande av SLA-avtal Beslutsgrupper I likhet med projektverksamhet styrs och beslutas förvaltningsarbetet i beslutsgrupper. De två viktigaste är styrgrupp och förvaltningsgrupp. Styrgruppen, som fastställer ramarna för förvaltningsverksamheten, bemannas alltid minst av Objektansvarig Verksamhet och Objektansvarig IT. Om flera organisatoriska parter berörs bör även representanter för dessa ingå i styrgruppen. Förvaltningsgruppen, som är det forum som planerar och prioriterar förvaltningsarbetet inom givna ramar, bemannas av Objektförvaltare Verksamhet och Objektförvaltare IT, samt operativa roller efter behov. För att formalisera det dagliga arbetet i förvaltningsverksamheten kan även operativa arbetsgrupper skapas, t.ex. användargrupper Att bedriva systemförvaltning affärsmässigt När förvaltningsverksamheten är organiserad är det dags att börja bedriva systemförvaltningsarbetet på ett affärsmässigt sätt. Om tillstånden för affärsmässig systemförvaltning är uppfyllda finns goda förutsättningar för att bedriva en förvaltningsverksamhet som ger hög nytta för verksamhetens parter och samtidigt är kostnadseffektiv ur ett ledningsperspektiv. I figur 6 illustreras hur det löpande förvaltningsarbetet bör bedrivas inom Stockholms stad. I det löpande förvaltningsarbetet uppkommer krav på ändringar, användarstöd och tillgänglighet. Förvaltningsgruppen styr och prioriterar förvaltningens mål och aktiviteter utifrån förvaltningsplanen vilken styrgruppen som representanter för verksamhet Stadsledningskontoret (13)
12 respektive IT-verksamhet har godkänt och strateginivån sanktionerat. Så länge aktiviteterna ryms inom planen sker avrop mellan Objektförvaltare Verksamhet och Objektförvaltare IT. När en aktivitet faller utanför målbilden i förvaltningsplanen är det styrgruppen som skall fatta beslut om genomförande. Vid beslut om genomförande ska nya resurser tillsättas alternativt befintliga resurser omprioriteras. För att säkerställa helhetsbilden kan styrgruppen vara gemensam för flera förvaltningsobjekt med liknande verksamhetsområden, dvs en objektsfamilj. I de fall prioritering måste ske mellan förvaltningsobjekt i olika objektsfamiljer tar styrgruppen där ärendet initierats fram ett beslutsunderlag som presenteras för identifierade parter/part på strateginivån, vilken prioriterar mellan objekten. Strateginivån identifieras för varje enskilt förvaltningsobjekt och kan exempelvis utgöras av en befintlig ledningsgrupp för det verksamhetsområde som förvaltningsobjektet stöder. Politisk styrning Politiska mål Legala krav som måste tillgodoses Prioritering mellan olika tjänsteområden Här styrs och prioriteras förvaltningsarbetet ur ett strategiskt perspektiv Strateginivå Förslag till förvaltningsplan Ändringsförslag utom ram Periodiska rapporter Beslutsunderlag Beställargrupp Styrgrupp beslutar om Här styrs och prioriteras det dagliga förvaltningsarbetet Beslutad förvaltningsplan Omprioriteringar Förvaltningsgrupp Prioriterade och beslutade förvaltningsaktiviteter Uppdrag Aktiviteter inom förvaltningsplan inom ram Uppdrag Aktiviteter utom utom förvaltningsplan ram (projekt) Införande Användargrupp Krav Införande Förvaltningsobjekt Figur 6: Löpande förvaltningsstyrning Stadsledningskontoret (13)
13 4. Fguide i användning Fguide präglas av en pragmatisk grundsyn, vilket innebär att det läggs stor vikt vid införande och användning av modellen. Detta är anledningen till att det i Fguide finns flera verktygslådor med olika inriktning som beskriver hur Fguide kan användas för olika syften. Värdet av Fguide uppstår först när den är i användning vilket ställer krav på att den införs på ett för organisationen meningsfullt sätt. Införandet kommer därmed att innebära att ett antal vägval måste göras avseende vad som meningsfullt i det enskilda fallet. I detta dokument beskrivs vilka tillstånd som behöver uppnås baserat på forskning och praktisk erfarenhet vilket utgör ledstjärnor vid införandet av Fguide på de olika förvaltningsobjekt som finns inom Stockholms stad. Vid införandet formas de enskilda förvaltningsuppdragen med hjälp av verktygen i Etablerarens verktygslåda och förvaltningsplanen tas fram för de olika förvaltningsobjekt som finns inom Stockholms stad. Den största utmaningen ligger ofta i att förändringen uppnås i det dagliga arbetet, och att inte arbetet glider tillbaks till tidigare arbetssätt. Till stöd för detta arbete finns Förvaltarens verktygslåda som innehåller mallar och verktyg för de roller som arbetar operativt med förvaltningsaktiviteter. Stadsledningskontoret (13)
FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD
FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD LÄSANVISNING OCH BEGREPPSDEFINITION Läsanvisning begreppsdefinition Modellsammanfattning Fguide på 5 minuter Känna till Modellfördjupning Modellbeskrivning
Läs merFörvaltningsplan för Selma
Förvaltningsplan för Selma Dokumentnamn Förvaltningsplan för Selma Fastställt av Siv Olofsson Dokumentansvarig Ulf Pantzare Version 1,0 Datum 070516 Status Fastställd 1 Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merSödermalms stadsdelsförvaltning
Södermalms stadsdelsförvaltning FÖRVALTNINGSPLAN FÖR SOMMARKOLONIVERKSAMHET 2014 2012-01-03 1 (21) 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte och målgrupp... 4 1.3 Förvaltningsperiod... 5 1.4 Begreppsdefinitioner...
Läs merRamverk för systemförvaltning
Peter Yngve IT-centrum 2011-04-29 1.1 1 (8) Peter Yngve IT-centrum 2011-04-29 1.1 2 (8) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 FORUM OCH GRUPPER... 3 LANDSTINGETS LEDNINGSGRUPP... 3 IT-GRUPP... 3 PROGRAMSTYRGRUPP...
Läs merIT-verksamheten, organisation och styrning
IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1
Läs merpm 3 version 2.0 Cecilia Åkesson, På AB Copyright På AB
pm 3 version 2.0 Vad är pm 3? pm 3 är en förvaltningsstyrningsmodell vars syfte är att organisera vidmakthållande och vidareutveckling så att det kan bedrivas på ett affärsmässigt sätt. Med hjälp av pm
Läs merIT-Systemförvaltningspolicy
n av 5 för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun April 2005 av IT-samverkansgruppen n 2 av 5 Inledning Policyn ger en övergripande, generell bild av hur kommunerna ska arbeta med systemförvaltning
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun
1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:
Läs merKarolinska Institutets Systemförvaltningsmodell 2.1
Sid:1/41 Karolinska Institutets Systemförvaltningsmodell 2.1 UF IT-avdelningen, 2015-10-13 Dnr 1-594/2015 Ann-Mari Ninnas, Muj Gellvén, Peter Book Sid:2/41 Revisionshistorik Datum Kommentar Reviderad av
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merE-tjänst Särskilt boende Projektplan. 2014-09-16 Version 1.0
E-tjänst Särskilt boende Projektplan 2014-09-16 Version 1.0 Versionshantering Datum Version Beskrivning Ändrat av 2014-08-29 1.0 Godkänd Josephine Andersson Innehåll 1. Mål och ramar 3 1.1 Verksamhetsmål
Läs merModellpresentation. pm 3 2015. Modellpresentation pm 3 2015 På i Stockholm AB. På i Stockholm AB
Modellpresentation pm 3 2015 På AB Styrbarhet och samverkan Införande och tillämpning av pm3 pm3:s koppling till övrig styrning pm3 pm3:s koppling till övrig IT styrning pm3 och förvaltning i praktiken
Läs merDigital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
Läs merUniversitetsgemensam förvaltningsmodell IT-avdelningen, Stockholms universitet
Universitetsgemensam förvaltningsmodell 2016-02-21 IT-avdelningen, Stockholms universitet Syfte Förvaltningsmodellens syfte är att: säkerställa att IT-stöd ger avsedd nytta i verksamheten erhålla styrbarhet
Läs merProjektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20.
Projektdirektiv Journal- och läkemedelstjänster för invånare och vårdpersonal Inera mall Projektdirektiv v2.0 2012-10-10 Sid 1/6 1. Namn. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Handlingsplan 2013 2018 (Landstings,
Läs merSystemförvaltningshandbok
Systemförvaltningshandbok Titel: Systemförvaltningshandbok Version: 1.3 Godkänd av: Joakim Jenhagen Datum: 2011-09-15 Systemförvaltningshandbok 1(12) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merBeslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Läs merSammanfattning. Angeles Bermudez-Svankvist. Camilla Gustafsson. Sida: 2 av 17
Dnr: AF-2010/436389 Datum: 2011-05-13 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011, 3.10 Systemstöd Arbetsförmedlingens Återrapportering 2011 Plan för utvecklings- och implementeringsarbetet av det
Läs merMANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM
MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM Innehållsförteckning: sidan Syfte och omfattning... 3 Kort om Advania... 3 Affärsidé... 3 Kvalitetspolicy... 4 Miljöpolicy... 4 Arbetsmiljöpolicy... 5 Jämställdhetspolicy...
Läs merNr Iakttagelse Risk Risknivå Pensionsmyndighetens svar till Riksrevisionen 2014-05-03, dnr VER 2014-132
Riksrevisionen årlig revision 1 (12) 4.2 Systemgenererade listor över applikationsförändringar kan för närvarande inte produceras. Avsaknad av fullständiga listor över applikationsförändringar som har
Läs merInförandeplan. Handlingsplan. KA-system Version 1.0
Sidan: 1 (13) Införandeplan & Handlingsplan KA-system Version 1.0 Sidan: 2 (13) Innehåll 1 REVISIONSINFORMATION... 3 2 OM DETTA DOKUMENT... 4 2.1 Syfte... 4 2.2 Effektmål... 4 2.3 Omfattning... 4 3 CHECKLISTA
Läs merAvtalsförvaltning avseende Gemensam ITservice
Avtalsförvaltning avseende Gemensam ITservice Nr 1, 2015 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-177/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet
Läs merDelprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Bemanning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)
HÖGSKOLAN I BORÅS Projekt för implementering av ny organisation Linda Sörensen, projektledare DELPROJEKTDIREKTIV 2014-02-03 Dnr 042-14 1 (5) Delprojektdirektiv Implementering av ny organisation Delprojekt
Läs merUpphandling av IT-tjänster och outsourcing av delar av verksamheten
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2010-05-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kst 2010/212 Upphandling av IT-tjänster och outsourcing av delar av verksamheten Förslag till beslut Kommunledningskontorets förslag 1.
Läs merFörvaltningsplan NyA 2016
Systemförvaltning och systemdrift Föredragande Anders Mobjörk Systemansvarig 010-470 06 38 anders.mobjork@uhr.se BESLUT Diarienummer 4.2.2-1263-2015 Datum 2015-12-04 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm
Läs merPolicy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET
Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Lunds universitets policy för hållbar utveckling Lunds universitet ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merVästerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8
Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5.
Läs merKrisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Läs merDok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB
1(12) Inledning... 3 Företagspresentation... 3 Affärsidè... 3 Verksamhetssystemets omfattning... 3 Organisation... 4 Ledningsforum... 4 Ledningsfunktionen, VD... 5 Försäljning... 5 Produktenheten... 5
Läs merProcessbeskrivning Projektstyrning
ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen
Läs merUppdaterad webborganisation för SLU
1(8) Kommunikationsavdelningen 2015-05-12 Uppdaterad webborganisation för SLU Bakgrund och syfte med förändringen I början av 2015 fanns drygt 1 500 behöriga webbredaktörer eller skribenter vid SLU. Antalet
Läs merE-tjänst över näringsidkare
E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2
Läs merOrganisation, ansvarsområden och roller
n av 5 Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun April 2005 av IT-samverkansgruppen n 2 av 5 Systemförvaltningsorganisationen består av olika funktioner som samarbetar. Dessa funktioner existerar alltid,
Läs merBilaga 1 Förvaltning av befintligt Ladok och NyA
förvaltningsorganisation för Ladok Bilaga 1-4 2.0 Sida 1 av 19 Förnyad förvaltning del 1 Datum 2013-10-15 Denna bilaga gick ut 2013-05-27 till samtliga medlemmar inom Ladokkonsortiet. Ett antal förtydliganden
Läs merStyrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK
Styrande dokument beslutat av GD 2(11) Styrande dokument innehåller: Policy spolicy Krav och råd Vårdprogram Slottsarkitekt spolicy (11) spolicy SFV:s kulturarvspolicy beskriver hur vi ser på vårt uppdrag
Läs merDokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning
Dokument: Objektägare-ITs placering Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning Version A Sida 1 av 9 Datum 2015-03-25 Bil p 820 : 1 Objektägare-ITs placering Innehåll Objektägare-ITs placering... 1
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merPostadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning
Läs merFramställan om initiering av förstudie för GIS-samordning
1(5) KS 2011/0243 Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i budget 2011 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur kommunens GIS-verksamhet
Läs merNy utbildningsorganisation vid SLU
Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men
Läs merFas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal.
Tjänsteutlåtande Projektledare 2014-03-04 Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Dnr: Anne-Sophie.Arbegard@upplandsvasby.se KS/2011:239 Kommunstyrelsen Arbetsupplägg för projektet Väsby Entré och projektbudget
Läs merIT-policy med strategier Dalsland 2009-2013
IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merIntegrationstjänsten - Anslutningstjänsten Version 1.0
Tjänstebeskrivning Integrationstjänsten - Anslutningstjänsten Version 1.0 Introduktion En Anslutning utgår från att två system vill kommunicera med varandra, det kan vara regelbundet eller vid valda tidpunkter.
Läs merSyftet Att förbättra. Örjan Carlsson Arkitekturenheten
Syftet Att förbättra - Kvaliteten på informationen i våra system - Tillgängligheten i våra system. - Arbetsmiljön för användarna - Produktiviteten och effektiviteten för våra användare - Säkerheten, minska
Läs merKommun Användare Antal Treserva-personer Arbetsuppgifter Övrigt stöd/kommentar
Kommun Användare Antal Treserva-personer Arbetsuppgifter Övrigt stöd/kommentar Ale Totalt 800 100 HSL 50-60 ÄO/FH/AME 550 Totalt 4 personer Systemadministratör 50 % Systemadministratör HSL 50 % Systemadministratör
Läs merMER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Läs merStyrsystem för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad
Läs merINKÖPSSTRATEGI Inköpsbarometern rapport nr 1 februari 2012
INKÖPSSTRATEGI Inköpsbarometern rapport nr 1 februari 2012 ProSourcia AB Tegelviksgatan 79 116 47 Stockholm www.inkopsbarometern.com info@inkopsbarometern.com Inköpsstrategi 2 Executive Summary Inköpsbarometerns
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merRevisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010.
Revisionsrapport Gymnastik- och idrottshögskolan Box 5626 114 86 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0728 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan
Läs merFör brukarna i tiden
DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och
Läs merFrukostseminarium - Portföljstyrning med pm3
Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Johanna Nilsson och Axel Bolander från På AB Agenda Inledning och presentation Vad är portföljstyrning och varför behövs den? Hur adresserar pm3 portföljstyrning
Läs merSystem- och objektförvaltning - roller
System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ
Läs merKvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403
Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:
Läs merXmentor - för potentiella partners
Xmentor - för potentiella partners Xmentor AB - www.xmentor.se - Köpmannagatan 2-652 26 Karlstad OM XMENTOR Den höga förändringstakten i dagens organisationer liksom den ofta kritiska tillgången på kompetens
Läs merUppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)
LÄGESRAPPORT 1 (5) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) Försäkringskassan har genom regeringsbeslut
Läs merANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-03-12\dagordning\tjänsteutlåtande\7.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2008-013248-112 SID 1 (6) 2009-02-17 Verksamhetsstöd
Läs merArbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd
Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merLedningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster
Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare
Läs merBilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Läs merRiktlinjer för investeringar
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning
Läs merBilaga 3 Dnr 2013-5103-4985. 2.1 Huvudprocesser för hantering av hemutrustningslån
Översikt Hemutrustningslån HUT 1 Inledning Hemutrustningslån infördes 1 januari 1991. Lånet ger en möjlighet för flyktingar att låna till inköp av grundutrustning som behövs i ett hem. Det går att få låna
Läs merIT-säkerhetspolicy för Åtvidabergs kommun
Version 2005-01-26 Denna är s övergripande dokument styrning och kvalitetsutveckling av IT-säkerheten i den kommunala verksamheten. n innehåller strategier att uppnå målen. Kommunfullmäktige antar den
Läs merFörtydliganden till AID 2009-10-12
= Förtydliganden till AID 2009-10-12 = = = fååéü ää= 1. Övergripande=KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=P 2. Organisation=KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=Q
Läs merÖvergripande granskning IT-driften
www.pwc.se Övergripande granskning IT-driften Sollentuna Kommun Bakgrund och syfte Inledning Under augusti-september 2013 har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun genomfört
Läs merPsykisk ohälsa och arbetslivet
Psykisk ohälsa och arbetslivet Uppdragsavtal angående projektet Psykisk ohälsa och arbetslivet ett länsprojekt för förebyggande, stödjande och attitydförändrande insatser 1 Parter Mellan Samordningsförbunden
Läs merMICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS
MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS KOMPLETT MOLNBASERAT AFFÄRSYSTEM FÖR ELINSTALLATÖREN KOMPLETT MOLNBASERAT AFFÄRSSYSTEM FÖR ELINSTALLATÖREN VÅRA LÖSNINGAR FUNGERAR
Läs merUppdragsavtal avseende konsulttjänster och programvara för framtagande av e- tjänster inom projekt Harriet. Konfidentiellt
avseende konsulttjänster och programvara för framtagande av e- tjänster inom projekt Harriet 1 Förhandlande parter 1.1 Detta avtal (nedan kallad Avtal ) har ingåtts mellan Logica Sverige AB och Stockholms
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merISO 15489 I PRAKTIKEN
ISO 15489 I PRAKTIKEN Anki Steen DOKUMENTHANTERINGEN INNEBÄR ATT fastställa riktlinjer och regler fördela ansvar och befogenheter skapa och främja tillämpningen av rutiner och riktlinjer tillhandahålla
Läs merKVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB Sida 1 av 7 KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Kvalitetssystem 3 Intern
Läs merInriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen
PM 2015:106 RI (Dnr 171-332/2015) Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Inriktningen
Läs merRevisionsrapport Mönsterås kommun
Revisionsrapport Granskning av hur kommunstyrelsen utövar sin förvaltningskontroll (uppsiktsplikt) Mönsterås kommun Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 8 november 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merGranskning av inköpsrutinen och köptrohet
www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Carl-Magnus Stensson Granskning av inköpsrutinen och köptrohet Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...
Läs merLönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen
Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön
Läs merPrinciper för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den
Läs merSLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925
SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna
Läs merHandlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Läs mer6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet
6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)
Läs merNationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper
Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning
Läs merLäkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1
Läs merExtern utvärdering av projektet HP5
Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport I 2010-08-01 2010-10 31 1. Bakgrund...1 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer
Läs merRevisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.
Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Östersunds Kommun 16 Maj 2013 Marianne Harr certifierad kommunal revisor Veronica Blank revisor Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning...
Läs merFysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)
2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att
Läs merFrågor och svar på ramavtal för IT-konsulter, resurskonsulter
Datum Sid 1 (6) Frågor och svar på ramavtal för IT-konsulter, resurskonsulter Avrop 1. Om en upphandlande myndighet har ett uppdrag som omfattar mindre än 160 timmar kan vi ändå konkurrensutsätta detta?
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merKrisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab
1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för
Läs merModell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka
Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns
Läs merAnvändande av plankonsult vid upprättande av tilläggsplan Motion (2015:24) av Henrik Sjölander m.fl. (M)
Utlåtande 2015:133 RII (Dnr 106-779/2015) Användande av plankonsult vid upprättande av tilläggsplan Motion (2015:24) av Henrik Sjölander m.fl. (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
Läs mer