Förvaltningsplan för samordnad planering i landstinget och länets kommuner 2016

Transkript

1 Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (16) Förvaltningsplan för samordnad planering i landstinget och länets kommuner 2016 GÄLLER FÖR VERKSAMHET [Gäller för verksamhet] DOKUMENT-ID ARBGRP ANNELI GRANBERG VERSION

2 Sida 2 (16) Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förvaltningsobjektet... 3 Objektverksamhet... 3 Verksamhetsstöd... 4 IT-stöd... 4 Förvaltningsaktiviteter... 4 Mål och budget... 5 Nulägesbesivning - Problem och behovsinventering... 5 Mål... 7 Budget Förvaltningsorganisation Bemannad förvaltningsorganisation Supportvägar inom NLL Roller på lokal nivå inom NLL Roller på lokal nivå inom kommunerna Beslutsfora Regelverk och lagar Till denna plan finns en specifikation med fördjupade besivningar som omfattar följande avsnitt: 1 Objektbesivning 2 Förvaltningsaktiviteter 3 Förvaltningsorganisation 4 Förvaltningsprocesser GÄLLER FÖR VERKSAMHET [Gäller för verksamhet] DOKUMENT-ID ARBGRP ANNELI GRANBERG VERSION

3 Sida 3 (16) Inledning Syfte och målgrupp Syftet med förvaltningsplanen för samordnad planering är att klargöra vad som ska göras i förvaltningsarbetet samt hur förvaltningen ska utföras och styras. Förvaltningsplanen är det operativa styrdokumentet för samordnad planering. Förvaltningsplanen besiver förvaltningsobjektets innehåll, avgränsningar och roller. Målgrupp för dokumentet är de som ansvarar för och de som bedriver förvaltningen av samordnad planering. Dokumentet ägs av objektägare Anneli Granberg, chef Hälso- och sjukvårdsenheten. Det förvaltas av förvaltningsledare Anette Larsson, Hälso- och sjukvårdsenheten. Förvaltningsperiod Förvaltningsplanen gäller för perioden till och med Inför påföljande period ska förvaltningsplanen förnyas enligt processen för målstyrning (se Förvaltningsspecifikationen avsnitt 4.1) Förvaltningsobjektet Förvaltningsobjektet är det som ska förvaltas och avgränsar därmed förvaltningsorganisationens ansvarsområde gentemot objektverksamheten och IT/MT verksamheten. Inledningsvis besivs den objektverksamhet som förvaltningsobjektet ska stödja, därefter besivs förvaltningsobjektet i form av verksamhetsstöd och IT-stöd. Objektverksamhet Förvaltningsobjektet syftar till att stödja den verksamhet inom NLL och länets kommuner vars uppdrag är att bedriva samordnad planering mellan olika vårdinrättningar inom NLL och kommunerna. Aktörer inom objektverksamheten är öppenvård, slutenvård, öppen psykiatrisk tvångsvård samt öppen rättspsykiatrisk vård inom NLL. Kommunens aktörer finns inom socialtjänsten. Nedan följer exempel på vad objektverksamheten genomför: Behovskartläggning av insatser i öppenvård Samordnad individuell planering i öppenvård In- och utmeddelande mellan kommun och akutmottagning Insivningsmeddelande i samband med insivning i slutenvård Kallelse till samordnad planering inklusive bokning av samordnad planering via kalenderfunktion Justering av samordnad plan vid utsivning Utsivningsmeddelande i samband med utsivning från slutenvård Utsivning till öppenvård inom ramen för psykiatrisk tvångsvård GÄLLER FÖR VERKSAMHET [Gäller för verksamhet] DOKUMENT-ID ARBGRP ANNELI GRANBERG VERSION

4 Utsivning till öppenvård inom ramen för rättspsykiatrisk vård Verksamhetsstöd Förvaltningsverksamheten levererar stöd till ovan nämnda verksamheter för att möjliggöra samordnad planering: Stöd för samordnad individuell planering i öppenvård Stöd för samordnad plan vid utsivning inklusive reglering av betalningsansvaret för en patient med behov av insatser från kommunen Stöd för att säkerställa övergångar av patient mellan öppen- och slutenvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) Stöd för att säkerställa övergångar av patient mellan öppen- och slutenvård enligt lagen om rättpsykiatrisk vård (ÖRV) IT-stöd För att kunna tillhandahålla ovanstående verksamhetsstöd till objektverksamheten ävs följande IT-stöd: Meddix SVP inklusive ÖPT/ÖRV samt in- och utmeddelande Meddix ÖV Meddix SVP utgår från Betalningsansvarslagen och innehåller funktioner för insivningsmeddelande från slutenvård till kommunen för de patienter som har eller förväntas behöva insatser från kommunen. Det kan röra sig om patienter i särskilt boende eller patienter med behov av insatser i hemmet. Meddix SVP hanterar kallelse till samordnad planering och har funktioner för upprättande och justering av samordnad plan vid utsivning. Betalansvaret beräknas av systemet. I systemet finns även funktion för generella meddelanden mellan landsting och kommun. Meddix ÖPT/ÖRV ingår i applikationen Meddix SVP utgår från Lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättpsykiatrisk vård. Betalansvaret räknas ut av systemet. I Meddix ÖPT/ÖRV anges även inom vilket lagrum patienten vårdas. Meddix in- och utmeddelande till akutmottagning ingår i applikationen Meddix SVP och används till att skicka meddelande om att en patient med insatser från kommunen är på väg in till akutmottagning på sjukhus. Efter avslutat besök kan akutmottagningens personal skicka meddelande om att patienten är på väg hem från akutmottagningen. Uppgifter om patientens hälsotillstånd anges i dessa meddelanden. Meddix ÖV utgår från Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen och innehåller funktioner för upprättande av samordnad individuell plan i öppenvård. Det finns även funktion för behovskartläggning, uppföljning och utvärdering. I systemet finns även funktion för meddelanden. Förvaltningsaktiviteter Förvaltningsaktiviteterna i samband med förvaltning av samordnad planering är följande: Förvaltningsstyrning

5 Användarstöd Ändringshantering För en fördjupad besivning av förvaltningsaktiviteterna se Förvaltningsspecifikationen, avsnitt 2. Mål och budget Nulägesbesivning - Problem och behovsinventering Följande problem- och behovsbild har identifierats för förvaltningen av samordnad planering. Styrning av objektet Meddix är sedan 2015 ett eget förvaltningsobjekt. Förvaltningen saknar resurser för objektspecialist Meddix SVP hos landstinget och för kommunerna finns hittills en representant i förvaltningen. Styrgruppen består av tre representanter från kommunen och tre representanter från landstinget. Tillsättandet av resurser i förvaltningen diskuteras med socialcheferna i kommunerna och i landstingens ledning. Förvaltningsgruppen har haft ett antal förvaltningsmöten och har tagit fram en aktivitetslista som uppdateras vid varje möte. Landstingets supportvägar har besivits och utbildning av support på central nivå påbörjas under hösten Förvaltningsledaren har samlat in samtliga avvikelser kopplat till Meddix som rapporterats inom landstinget och ansökt om behörighet för att kunna ta del av avvikelser i syftet att kunna rikta förvaltningens aktiviteter. Landstinget har inventerat samtliga användarstöd i närsjukvårdsområdena och dessa kommer att erbjudas utbildning. Under 2016 ska förvaltningen främst utbilda användarstöd och slutanvändare och planera in a utbildningstillfällen cirka 4 gånger per år. Utbildningen sker av superanvändare i närsjukvårdsområden tillsammans med de ingående kommunerna. I utbildningen av Meddix ingår även utbildning i samverkansriktlinjen, som innehåller förutsättningarna för planeringen och arbetssättet. Förvaltningen ska även arbeta med förberedelser av införandet av Lifecare som ersätter Meddix. Troligen kommer det att tillsättas en projektledare för landstinget och en projektledare för kommunerna som får i uppdrag att ta fram och förana nya arbetssätt kopplat till ny lagstiftning. Förvaltningen kommer att samarbeta med projektledarna under Landstinget har tillsammans med Kommunförbundet Norrbotten, Haparanda och Luleå kommun samt Luleå Tekniska Universitet beviljats projektmedel från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Projektet syftar till att skapa en väl fungerande kvalitetssäad arbetsprocess med en ändamålsenlig informationsöverföring mellan alla involverade aktörer vid samordnad individuell plan. Den samordnade individuella planen ska finnas elektroniskt tillgänglig för patient/brukare och närstående som en invånartjänst via 1177 Vårdguiden vilket ger möjlighet till ökad delaktighet och bättre överblick över vårdprocesserna vilket bidrar till en ökad personcentrering och ökad patientsäkerhet. Projektets namn är Tillgängliga samordnande individuella planer. Den totala budgeten för projektet är 23,8 m och projekttiden uppgår till drygt tre år.

6 Utvecklingen av Lifecare för öppenvård pågår och avstämningar sker regelbundet med leverantören. Lifecare för slutenvård testas i produktionsmiljö i Gävleborg. I verksamheten finns ett stort behov av kontinuerlig utbildning och tillgång till information. En informationssida som nås via webbsidan NLLplus som nås av både kommun och landsting är under uppbyggnad. Utbildningsmaterial till Meddix/Lifecare-användare ska länkas till den gemensamma informationssidan. Avtal och finansiering NLL har ett avtal tecknat med Tieto där NLL är beställare. Kommunerna har ett så kallat hängavtal på detta avtal och är således inte avtalspartner mot Tieto. Samtliga kostnader för IT-stöden fördelas med 60 procent för landstinget och med 40 procent av kommunerna. Licenskostnaderna för Meddix SVP och Meddix ÖV tas ut med en månadskostnad och faktureras kvartalsvis. Licenskostanden för Meddix ÖV baseras på antalet invånare och för landstinget finansieras det med centrala medel. Fördelning av kvartalskostnad för respektive kommun baseras på procentuell fördelning av länets invånare per kommun. Licenskostaden för Meddix SVP baseras på de fyra senaste årens insivningsmeddelanden per månad. Bemanning på operativ nivå och utbildning Bemanning för att hantera olika aktiviteter i förvaltningen har tillsätts under Fortsatt saknas objektspecialist för Meddix SVP inom landstinget samt objektspecialister och superanvändare för Meddix SVP och Meddix ÖV från kommunerna. Utbildning av nytillsatta objektspecialister och superanvändare måste ske under Användarstödsärenden/felanmälan Idag hanteras de flesta användarstödsärenden/felanmälan för Meddix ÖV av de två objektspecialister som finns verksamma inom närsjukvården och inom kommunen. Ett tydligt supportflöde inom respektive huvudman ska tas fram. Idag hanterar VASjouren upplägg av användare inom NLL. På Kommunförbundet finns en representant som tar alla supportärenden för kommunerna i länet. Ändringshantering/kostnader Idag samlas önskemål in via förvaltningen som samordnar aktiviteterna innan de skickas till leverantören. Det finns ett antal inplanerade leveranser men det går att begära fler leveranser än de inplanerade. Meddix används av flera landsting och kommuner i Sverige men möjligheten finns att även få unika kundanpassningar. Dessa unika anpassningar som leverantören utvecklar hanteras genom att offert på utvecklingen tas in och nuvarande styrgrupp fattar beslut om det ska utvecklas eller inte. Kostanden förkundanpassning ingår inte i licensavgiften utan måste hanteras av den kund som beställer utvecklingen. Utveckling bekostas med 60 procent från landstinget och 40 procent från kommunen. Det ävs avsatt tid för att objektspecialisterna i landsting och kommun ska kunna testa tillsammans. Leverantören kan skicka ärenden och vill ha svar omgående vilket är svårt

7 om det inte finns avsatt för detta. I dagsläget har inte objektspecialisterna avsatt tid för tester när extra leveranser sker utanför planerade leveranser. Objektspecialisterna är de som har den grundläggande kunskapen om systemet och kan själva göra vissa små förändringar i systemet; lägga upp nya mottagningar (organisatoriska förändringar), byta roller, sökord osv. Under kommande år kommer två stora utvecklingar som kommer att äva en hel del arbetsinsatser för både tester och utbildning: Meddix SVP görs om till Lifecare Meddix ÖV görs om till Lifecare Kopplingar mot andra objekt/system Meddix har inom NLL en koppling/integration mot VAS som ingår i objektet NLL Gemensam vård. Integrationen förvaltas av Mikael Fors, Länsteknik. Kontaktvägar mellan NLL gemensam vård och samordnad planering måste tas fram, så att man kan hantera frågor som rör båda objekten, t.ex. uppgraderingar i VAS som påverkar Meddix och vice versa. Projektpåverkan under perioden Följande projekt/kända ändringar kommer att påverka förvaltningen under perioden. Projekt/känd ändring Fortsatt arbete med omsivningen av Meddix SVP till Lifecare Fortsatt arbete med omsivningen av Meddix ÖV till Lifecare Förändringar i Betalningsansvarslagen Projektet Tillgängliga samordnande individuella planer Påverkan Resurser för detta måste avsättas. Utbildningsbehov, nya rutiner, nya arbetssätt. Resurser för att delta måste avsättas. Utveckling i befintligt Meddix ÖV kan komma att begränsas. Utbildningsbehov, nya rutiner och nya arbetssätt, nya avtal måste tecknas med kommunerna Beviljad strukturfonsdansökan december Förvaltningen blir involverad i utvecklingsarbete under en kommande 3- årsperiod. Mål Målet för samverkan mellan landsting och kommun är att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen ska tillgodoses. Den enskilde med behovsanpassade insatser ska få möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Det övergripande målet för förvaltningsperioden är att det i förvaltningsplanen besivna arbetssättet fortsätter samt att aktiviteter genomförs för att uppfylla delmålen nedan. Delmål för år 2016 Styrningen av förvaltningen är tydlig, föranad och resurssatt.

8 All personal som arbetar i samverkan med kommunerna är utbildade i IT-stöden för samordnad planering. Supportvägar för verksamheten är kända. Utvecklingsbehov är omhändertagna, prioriterade och beställda. Informationsvägar är kända och når ut till berörda i verksamheten. Avvikelser dokumenteras och följs upp. Upprättande av en gemensam informationsyta på NLLplus. Ett gemensamt utbildningsmaterial för Lifecare finns tillgängligt för användarna. För att nå delmålen för 2016 ävs ett antal aktiviteter. Aktiviteterna kan avse vidmakthållande (VM) eller vidareutveckling. Med vidmakthållande avses aktiviteter som syftar till att upprätthålla styrningen av objektet och befintlig funktionalitet i IT-stödet. Med vidareutveckling (VU) avses förbättringar för verksamheten eller utveckling av IT-stödet. Aktiviter förvaltningsledare Löpande förvaltningsstyrning är genomförd i enlighet med denna förvaltningsplan. Förvaltningen är etablerad i enlighet med denna förvaltningsplan. Pågående projekt har bevakats och resultat/delresultat är mottagna av förvaltningsorganisationen och resurser har tillförts enligt ställda behov. Berörda licenser, support- /underhållsavtal och dess kostnader är identifierade. Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Typ kostnad Verksamhetsnära förvaltning landsting Verksamhets-nära förvaltning kommun VM - Persondagar 6 0 VM - Persondagar 8 8 VM - Persondagar VU Persondagar 1 Förvaltningsmöten 4 ggr/år VU Persondagar 3 Informationsspridning vid införandet av Lifecare Avstämningsmöten med objektägare (räknas troligen bara för 2015, ingår sedan i löpnade förvaltningsstyrning) Kommunikation/avstämningsmöten med leverantören VM Persondagar 6 6 VM Persondagar 4 VU Persondagar 8 8 Uppdatatering av gemensamma hemsidor. VM Persondagar 2 2

9 Aktiviter förvaltningsledare Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Typ kostnad Verksamhetsnära förvaltning landsting Verksamhets-nära förvaltning kommun Enskilda avstämningsmöten med VM Persondagar 2 2 objektspecialister och superanvändare (kan behövas under 2015) Fakturahantering VM Persondagar 1 Nationella användarträffar med leverantör Förvaltningsfrågor i samverkan med kommunen VM Persondagar 4 4 VM Persondagar 4 4 Summa onor vidmakthållande - (VM) 6 Summa onor vidareutveckling (VU) 0 0 Totalt onor förvaltningsstyrning - Totalt persondagar förvaltningsstyrning Support Det övergripande målet med användarstöd är behovsanpassat stöd till användarna avseende förvaltningsobjektets olika delar. Aktiviteter objektspecialister Användarna har fått erforderligt stöd vid problem med befintliga verksamhets- och IT-stöd. Förvaltningsobjektets nyttjare har adekvat utbildning/kunskap avseende objektets verksamhetsstöd. Första linjens support hålls kontinuerligt informerade om förändringar i förvaltningsobjektet. Förvaltningsobjektets kunskapsstöd är uppdaterade och tillgängliga för förvaltningsobjektets nyttjare. Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Typ kostnad Verksamhetsnära förvaltning landsting Verksamhetsnära förvaltning kommun VM - persondagar VM - persondagar 1 1 VM - persondagar 5 5 VM - persondagar Summa Ändringshantering Det övergripande målet med ändringshantering är att förvaltningsobjektet är aktuellt, korrekt och anpassat efter verksamhetsmässiga och tekniska behov. Aktiviteter objektspecialister Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Typ kostnad Verksamhetsnära förvaltning landsting Verksamhetsnära förvaltning kommun

10 Fel i förvaltningsobjektets verksamhetsstöd VM - persondagar och IT-stöd har hanterats genom att rättning är genomförd alternativt infört och prioriterat i åtgärdslista. summa - Beslutade säkerhetsnivåer är säkerställda. VM - persondagar 3 Utbildning i samband med Införande av Lifecare Utbildning av VAS-jouren/support kommunerna summa - VU persondagar summa - VM persondagar 3 3 summa - Tester i samband med leveranser VM persondagar summa - Delta i nätverksträffar VM persondagar 3 3 summa - Insamla utvecklingsbehov VU persondagar 5 5 summa - Delta i omsivningen av Meddix ÖV VU persondagar summa - Summa onor vidmakthållande (VM) - Summa onor vidareutveckling (VU) 0 0 Totalt onor ändringshantering - Totalt persondagar ändringshantering Delmål superanvändare Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Typ kostnad Verksamhetsnära förvaltning Verksamhetsnära förvaltning, kommun Delta i nätverksträffar 4 ggr/år VM - persondagar 3 3 Insamla utvecklingsbehov i närsjukvårdsområdet Utbilda användare i närsjukvårdsområdet summa persondagar 5 5 summa persondagar summa Utföra enklare support i närsjukvårds- persondagar 10 10

11 området summa Ansvara för avvikelser persondagar 2 2 summa Summa onor vidmakthållande (VM) Summa onor vidareutveckling (VU) 0 0 Totalt onor daglig IT-drift och underhåll Totalt persondagar daglig IT-drift och underhåll Budget Detta avsnitt besiver budget för förvaltningsobjektet baserade på resursberäkningarna i föregående avsnitt. Förvaltningsobjektets totala budget under är Kostnaderna fördelas per kvartal enligt nedan: Norrbottens läns landsting (60 %). Per kvartal Länets kommuner (40 %). Per kvartal Fördelning NLL Kostnadsbärare Månadskostnad 2016 HSE Medicin Opererande 4921 Primärvård 3280 Psykiatri 999 Summa priset är kvartalsvis ställt ( ) inkluderande SNI uppräkning. Årskostnad NLL Övriga utgifter i förvaltningen Kostnader för resor, övernattning, lokaler och fika vid utbildningstillfällen kan tillkomma. Fördelning kommunerna Fördelning av kvartalskostnad för respektive kommun baseras på procentuell fördelning av länets innevånare per kommun (SCB ) Kommuner Antal invånare Fördelning % Arjeplog %

12 Arvidsjaur % Boden % Gällivare % Haparanda % Jokkmokk % Kalix % Kiruna % Luleå % Pajala % Piteå % Älvsbyn % Överkalix % Övertorneå Totalt % % Årskostnad för länets kommuner är Övriga utgifter i förvaltningen Kostnader för resor, övernattning, lokaler och fika vid utbildningstillfällen kan tillkomma. Förvaltningsorganisation Eftersom olika huvudmän/parter är delaktiga i objektet har ett objektägarråd bestående av representanter från landsting och kommun skapats med representanter från landsting och kommun. Objektägare är Anneli Granberg, chef för Hälso- och sjukvårdsenheten. Förvaltningsledare är tillsatt för att ansvara för den taktiska styrningen. Denna är Anette Larsson, verksamhetsstrateg på Hälso- och sjukvårdsenheten. Kommunen har Karin Sundström som förvaltningsledarens motpart, samordnare för kommunerna i länet. Den operativa styrningen sker av objektspecialister med spetskometens inom de olika delarna i Meddix, SVP, ÖV, In- och utmeddelande, ÖPT/ÖRV, funktionerna fördelas på 3 objektspecialister inom NLL respektive 2-3 objektspecialister som representerar länets kommuner. Rollerna är inte fullt tillsatta idag. NLL har superanvändare inom varje närsjukvårdsområde samt en för barnsjukvården och länssjukvården, totalt 7 st. Länets kommuner utser kontaktpersoner som är support inom respektive kommun. Bland dessa kontaktpersoner utses 5-7 superanvändare som ingår i förvaltningsorganisationen. Lokala användarstöd utses inom olika enheter även för länets kommuner. Rollerna tillsätts med personer med verksamhetsnära anknytning och med kunskaper i Meddix. Objektspecialisternas uppdrag: delta i nätverksträffar 4 ggr/år insamla utvecklingsbehov

13 delta i tester vid leveranser av utveckling utföra support utbilda support, för NLL VAS-jouren delta i punktinsatser såsom vid större utvecklingsprojekt Superanvändarnas uppdrag: delta i nätverksträffar 4 ggr/år insamla utvecklingsbehov utbilda användare utföra enklare support ansvara för avvikelser Lokala användarstödens uppdrag, ca 1-2 timmar/vecka: utbilda användare utföra enklare support informera användare lokalt om nyheter och annat Bemannad förvaltningsorganisation För IT-stöden i samordnad planering finns ingen IT-nära förvaltning hos NLL eller kommun annat än för själva integrationen mellan VAS och IT-stödet som omfattar NLL. ITstöden är webbapplikationer som leverantören ansvarar för. Förvaltningsorganisationen för samordnad planering bör bemannas av från följande verksamheter/följande personer: Nivå Budgetnivå Part Verksamhetsnära förvaltning NLL Objektägare Anneli Granberg Hälso- och sjukvårdsenheten Objektägarråd Gitt Ström Camilla Andersson Kristina Östman Verksamhetsnära förvaltning kommunerna Objektägarråd Ingrid Carlenius Kaisa Björnström Maj-Lis Ejderlöf Beslutsnivå Förvaltningsledare Samordnare Anette Larsson Hälso-och sjukvårdsenheten Karin Sundström Kommunförbundet Operativ nivå Objektspecialister Meddix SVP Meddix In- och utmeddelande Meddix ÖPT/ÖRV Meddix ÖV, Åsa Engström Objektspecialister Meddix SVP Meddix In- och utmeddelande Meddix ÖPT/ÖRV Meddix ÖV, Karin Sundström

14 Supportvägar inom NLL Arbetsplats I första hand ska användaren vända sig till det lokala användarstödet på arbetsplatsen. Om denna inte finns på plats kan användaren vända sig till VAS-jouren på telefon eller skapa ärende i Medusa via Ärendeportalen. Användarstöd I första hand kan användarstödet inom närsjukvården vända sig till superanvändaren i respektive närsjukvårdsområde. Om det inte går att komma i kontakt med superanvändaren kan VAS-jouren kontaktas. Användarstöd inom länssjukvården kan vända sig till länssjukvårdens superanvändare i första hand och i andra hand till VAS-jouren (se ovan). Superanvändare i närsjukvård och länssjukvård Superanvändarna vänder sig i första hand till respektive objektspecialist. Meddix SVP inklusive in och utmeddelande på akutmottagning har en objektspecialist, Meddix ÖPT/ÖRV har en objektspecialist och Meddix ÖV har en objektspecialist. I andra hand kan superanvändarna vända sig till VAS-jouren (se ovan). Objektspecialist Objektspecialisten kan vända sig direkt till Tieto per telefon och lägga ett ärende i Tone. I förekommande fall kan det vara nödvändigt att kontakta VAS-jouren (se ovan) för att informera dem om ett känt problem eller för att rådgöra med dem om inkommen fråga. VAS-jouren I de fall frågan inte kan lösas i VAS-jouren kan VAS-jouren kontakta objektspecialisten via Medusa. I andra hand kan de lägga ärendet till Tieto via Tone. När frågan är besvarad/avhjälpt av Tieto tar VAS-jouren kontakt med användaren om inte Tieto har gjort det. Supporten kategoriserar ärenden i felavhjälpning respektive användarstöd. VAS-jouren meddelar anmälda fel till respektive objektspecialist via e-post. Frågor som gäller samverkan mellan landsting och kommun ska lösas av närmaste chef eller närsjukvårdschef.

15 Roller på lokal nivå inom NLL ROLL BEMANNAS AV VERKSAMHETSNÄRA FÖRVALTNING SUPERANVÄNDARE NÄRSJUKVÅRD ELISABETH SALOMONSSON KIRUNA SUPERANVÄNDARE NÄRSJUKVÅRD ANN-CHARLOTT WESTIN GÄLLIVARE SUPERANVÄNDARE NÄRSJUKVÅRD KALIX ELISABETH HJELM SUPERANVÄNDARE NÄRSJUKVÅRD ÅSA ENGSTRÖM LULEÅ/BODEN SUPERANVÄNDARE PITEÅ VIVECA LUNDMARK SUPERANVÄNDARE LÄNSSJUKVÅRD ANNA-LENA PESULA/JENNY BACKTEMAN SUPERANVÄNDARE BARNKLINIKEN VACCANT, TILLSÄTTS SENARE ANVÄNDARSTÖD EN ELLER FLERA MEDARBETARE PÅ DE OLIKA VÅRDENHETERNA I LÄNET Roller på lokal nivå inom kommunerna ROLL BEMANNAS AV VERKSAMHETSNÄRA FÖRVALTNING SUPERANVÄNDARE ARVIDSJAUR MARIE LIDSTRÖM SUPERANVÄNDARE BODEN CARINA WESTERBERG SUPERANVÄNDARE JOKKMOKK IDA ÅSTOT SUPERANVÄNDARE KALIX MARIA KARLSSON SUPERANVÄNDARE KIRUNA THERESE STARLIND SUPERANVÄNDARE LULEÅ STIG LAKSO SUPERANVÄNDARE PITEÅ SOFI STENSTRÖM JOHANSSON Beslutsfora För att arbetet med samordnad planering ska kunna styras så effektivt som möjligt ävs följande beslutsfora. Beslutsforum Arbetsuppgifter Deltagare Frekvens Kallar Länsstyrgrupp - Besluta förvaltningsplan - Gemensam styrgrupp inom hälsooch sjukvård, omsorg och skola med chefer från landsting och kommun Styrgrupp - Godkänna förvaltningsplan och överlämna för beslut till länsstyrgruppen - Besluta om utökning/ indragning av resurser Förvaltningsgrupp - Besluta om förslag till förvaltningsplan - Bereda beslutsunderlag inför styrgrupp - Prioritera och planera inom ramen för förvaltningsplanen - Följa upp utfall mot förvaltningsplanen - Objektägare - Kommunrepresentanter för kommun och skola - Förvaltningsledare - Förvaltningsledare - Kommunrepresentanter - Roller på operativ nivå 1 gång Ordförande länsstyrgruppen 2-4 gånger per år samt vid behov Förvaltningsledare 4 gånger per år Förvaltningsledare

16 Regelverk och lagar Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT 1991:1128) Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV 1991:1129) Patientsäkerhetslag (2010:659) Tandvårdslagen (SFS 1998:554) Föresifter och allmänna råd Samverkan vid in- och utsivning av patienter i sluten vård (SOSFS2005:27) Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20) Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2001:1) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) Meddelandeblad och cirkulär Meddelandeblad egenvård Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten (SKL Cirkulär 09:66) Egenvård (Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 6/2013, april 2013)