Högsby Utbildnings Center

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2003/ Beskrivning av Högsby center... 1 Personal... 1 Elever... 1 Elevstatistik... 2 Antal elever i program 03/04 - inriktning... 2 Antal elever i program 00/01 03/ Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m Mål... 4 Pedagogiskt koncept... 4 Delmål som vi har haft under läsåret... 4 Åtgärder/Aktiviteter... 5 Resurser (mänskliga och materiella) Utvärdering/redovisning Genomfört undervisning genom Flexibelt Individuellt Lärande i grupp i projektform Förbättrat elevvårdsarbetet för elever med behov av särskilt stöd genom individuella studieplaner, handlingsplaner, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, EVG och EVK Genomfört ett reellt elevinflytande i studierna för alla klasser på HUC genom att eleverna deltar i planering av kurserna, utvärdering av desamma och deltar med representanter i olika typer av konferenser Underlättat övergången mellan olika stadier: åk 9 till gymnasieskolan och gymnasieskolan till högskolan Arbetat med kvalitetsredovisning i olika verksamheter på HUC för att öka kvalitetstänkandet och öka möjligheten till måluppfyllelse Vi kommer nästa läsår 2004/2005 att satsa på följande områden... 16

2 Kvalitetsredovisning läsåret 2003/2004 Beskrivning av Högsby center Skolan är ett integrerat utbildningscenter med Ungdomsgymnasium med följande program: Samhällsprogrammet med inriktningarna: Samhälle, Kultur, Ekonomi Handelsprogrammet med inriktningarna: Turism och resor, Handel och service Barn och Fritidsprogrammet med inriktningarna: Fritid, Pedagogisk och social verksamhet Individuella programmet med inriktningarna: IV, IVSFI, Specialutformat industriprogram - SMIP, RSS Lärlingsutbildning Kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå Kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå - Distans Grundläggande vuxenutbildning GRUV SFI Särvux Kommunal Uppföljning I de olika verksamheterna har vi ca 285 elever engagerade i studier/praktik. I denna kvalitetsredovisning ingår endast verksamheten på ungdomsgymnasiet. Rapporten bygger bl.a. på inlämnade uppgifter från program-arbetslag. Vi kommer läsåret 2004/2005 att kontinuerligt arbeta med kvalitetsredovisning för att implementera det i det dagliga skolarbetet och därmed få en ännu högre grad av måluppfyllelse och kvalité. Personal Personalen på HUC består av 25 lärare och 4 medarbetare i den övriga personalen. Under läsåret anställdes 3 lärare varav 1 lärare på SFI och 2 lärare på gymnasiet (1,5 tjänst). Elever Elevantalet steg under året från 113 till 154 elever, se elevstatistiken sid. 2, 3 1

3 Elevstatistik Antal elever i program 03/04 - inriktning Vid datum: Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa SP Åk 1 (ej inriktning) Ekonomi Samhälle Specialutformat Summa BF Åk 1 (ej inriktning) 6 6 Fritid 3 3 Pedagogisk och social verksamhet 6 6 Specialutformat 1 1 Summa HP Åk 1 (ej inriktning) Handel och service Turism och resor Specialutformat Summa Antal elever i program 00/01 03/04 Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal 00/01 01/02 02/03 03/04 Barn- och fritidsprogrammet Turismprogrammet Specialutformat program Handels- och administrationsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Individuella program IV spec elever som efter 3 år läser upp betyg Individuella program SFI RSS Summa elever

4 Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m. 00/01 01/02 02/03 03/04 Totalt antal elever som slutat år Antal elever med slutbetyg Antal elever med samlat betygsdokument Medelbetyg för elever i åk 3 saknas 13,89 13,34 13,77 Antal behöriga till högskolan Antal elever med reducerade program Antal elever med utökade program Antal elever med specialutformat program Antal elever på individuella program Antal elever som under läsåret flyttat till annan kommun Antal elever som bytt program och börjat skola i annan kommun 4 2 Antal elever som efter 1 år bytt inriktning som ej finns på HUC och därför bytt till skola i annan kommun. 3

5 Mål Skolans mål är att erbjuda en personligt utformad utbildning som ger eleverna möjlighet att inskaffa sig de kunskaper, insikter, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna leva och verka i framtidens mångkulturella demokratiskt uppbyggda samhälle. Eleven får den undervisning han/hon verkligen behöver genom en individualisering av studierna. Pedagogiskt koncept Det pedagogiska konceptet bygger på en kunskapssyn som utgår från en individualiserad flexibel utbildning då det gäller tid, rum och kravnivå samt tillgång till en modern IT-miljö där vi ser datorn som ett pedagogiskt redskap. Utbildningen bygger på problembaserat tvärvetenskapligt förhållningssätt med synen på ett elevaktivt arbetssätt som grund med mål att utveckla arbetet i projektform. Detta innebär att verksamheten bygger på olika slags pedagogiska metoder där variationen av metoder skall genomsyra undervisningen och eleverna skall varje läsår delta i minst ett större ämnesintegrerat projekt och 2 st kursrelaterade projekt. Viktiga redskap som stöd för elevers lärande är IT, handledning, individuella studieplaner och utvecklingssamtal. Eleverna ska aktivt medverka vid planeringen och vid utvärdering av kurserna. Lärarna arbetar i arbetslag organiserade efter programstruktur. Delmål som vi har haft under läsåret 1. genomfört undervisning genom Flexibelt Individuellt Lärande i grupp i projektform 2. förbättrat elevvårdsarbetet för elever med behov av särskilt stöd genom individuella studieplaner, handlingsplaner, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, EVG och EVK 3. genomfört ett reellt elevinflytande i studierna för alla klasser på HUC genom att eleverna deltar i planering av kurserna, utvärdering av desamma och deltar med representanter i olika typer av konferenser 4. underlättat övergången mellan olika stadier: a. åk 9 till gymnasieskolan och b. gymnasieskolan till högskolan 5. arbetat med kvalitetsredovisning i olika verksamheter på HUC för att öka kvalitetstänkandet och öka möjligheten till måluppfyllelse I enlighet med Barn- och utbildningsnämndens (BUN) beslut har följande områden prioriterats läsåret 2003/04 för gymnasieskolan: 1. Arbetssätt och arbetsformer 2. Övergång mellan stadier 3. Kvalitetsredovisning 4

6 Åtgärder/Aktiviteter 1. Genomfört undervisning genom Flexibelt Individuellt Lärande i grupp i projektform Samhällsprogrammet * Genomförda projekt - Tidningsprojekt i årskurs 1 (svenska, engelska, data) - Samhällsplanering i årskurs 2 (samhällskunskap, geografi) - Egna producerade filmer (projekt, rörlig bild) - Journalistik genom skoltidning på nätet (projekt, lokal kurs) - Tema manligt/kvinnligt i årskurs 2 (samhällskunskap) - PowerPoint-redovisningar (engelska) - Argumentation och debatt i årskurs 1 (svenska, samhällskunskap) - Friidrottsdag för Rudaskolans årskurs 5 7 (idrott och hälsa B) - Specialarbete inom fotbollsprofilen. * Genomförda studiebesök - Tingrätten med årskurs 3 - SKB med årskurs 1 - Astronomicentrum med årskurs 2 - UF- mässan i Västervik där även elever från årskurs 2 var med och filmade - Fotbollsprofilen har varit i Växjö (Öster) och i Holland (Ajax). * Vi har haft föreläsare från försvaret, SKB och polisen * Flera temadagar har genomförts till exempel Räddningstjänst och biobesök. * Elever på fotbollsprofilen har genomgått grundkurs för fotbollstränare (steg 1) * Fyra elever på fotbollsprofilen har genomgått ungdomstränarutbildning (U1) * Vi har haft fria arbetsformer med mycket individuellt kunskapssökande med datoranvändning. Handelsprogrammet * Projektarbete film har genomförts, studiebesök/resor (t.ex. Estland) har gjorts * Tidningsprojekt har genomförts i Sv/Eng PowerPoint * Undervisningen har individualiserats i de flesta ämnen * Introduktionsveckan har givit nya elever möjlighet till att få inblick i olika arbetsformer samt vetskap om olika inlärningsformer * APU ett arbetssätt ute i verkligheten genomfördes utomlands, i Sverige, på regional och lokal nivå, bl.a. vinter-apu nov/dec i Gällivare för HP01 turism samt APU på Kreta (maj) för HP02 turism * Företagsintervjuer med studiebesök har genomförts där eleverna själva har tagit kontakt, har bokat tid samt genomfört intervjuerna * Litteraturseminarier har hållits framför allt i Sv B.* Temadagar (Radar-dag, film, räddningstjänsten, KRIS mm) har genomförts. 5

7 Barn och Fritidsprogrammet * Under introduktionsveckan studerade elever ur Bf03 kursen Arbetssätt och lärande. Eleverna i Bf02, som läste kursen föregående läsår, deltog som mentorer och inspiratörer. Olika moment i denna kurs har sedan fortlöpande följts upp undervisningen i andra kurser, t.ex. individuellt anpassade arbetssätt, olika sätt att söka fakta, olika redovisningsformer och presentationer som bildspel, posters, muntlig framställning, rapporter, verklighetsanknutna övningar utanför egna skolmiljön etc. * Eleverna har fått arbeta i projektform, dels i kursen Projektarbete, där eleverna fått välja ämnesområden inom ramen för karaktärsämnenas kursplaner, dels i s.k. ämnesövergripande projekt. Ett exempel på det senare är projektet En friluftsdag. Eleverna har här fått planera och genomföra en friluftsdag med en klass från Fröviskolan (grundskola). Integrerade kurser har varit Naturkunskap A, Pedagogiskt ledarskap, Förskola Skola Fritidshem och Fritidens betydelse. Lärare och elevrepresentanter har tillsammans planerat och genomfört temadagar. De elever som behövt särskilt stöd i någon kurs har bl.a. erbjudits närvara på s.k. resursdagar. * Under läsåret har samtliga elever vid programmet gjort 5 veckors praktik. Praktiken har gjorts inom sektorn förskola, skola, fritidshem och i något fall inom äldreomsorg. Praktikplatserna har företrädesvis legat i Högsby kommun. Samarbetet mellan HUC och praktikarbetsplatserna har utvecklats under läsåret. Ett programråd med representanter för arbetsplatserna och eleverna samt programansvarig lärare är under uppbyggnad. En träff med praktikhandledare har ägt rum på HUC under våren. Individuella programmet - IV * Ett flexibelt individuellt lärande i grupp har genomförts i projektform. Alla elever har arbetat med individuellt uppsatta mål. Ibland har lärandet skett ute i arbetslivet, ibland i studiegrupp på skolan. Nivån har kunnat variera mellan olika ämnen och kurser från grundskola för att nå behörighet eller till gymnasienivå. Individuella programmet: Svenska för invandrare - IVSFI * Flexibelt lärande är en av hörnstenarna då dessa elever kommer från helt andra skolformer och med olika kunskapsnivåer. Undervisningen har varit verklighetsanknuten och många studiebesök, föreläsare, praktik och olika uppdrag i samhället har hjälpt eleverna att förankra integrationen. Stor vikt har lagts på samhällsinformation på svenska. Respekt för varandras kulturer, en humanistisk människosyn, den svenska demokratin och kritiskt tänkande har varit andra viktiga moment. Undervisningen har varit upplagd tematiskt och eleverna har hjälpt till med att göra kursplaneringen under 2 års tid. Dessa elever har tidigare varit hänvisade till vanlig Sfi-undervisning och har nu erbjudits kurser anpassade efter deras nivåer i svenska och andra ämnen på gymnasieskolan. 6

8 2. Förbättrat elevvårdsarbetet för elever med behov av särskilt stöd genom individuella studieplaner, handlingsplaner, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, EVG och EVK Samhällsprogrammet Elevvårdsarbetet har förbättrats genom: * Handlingsplaner och uppföljning vid risk för IG i något ämne * Åtgärdsprogram * Resursdagar, där elever kan få enskild och speciell hjälp i ett eller flera ämnen * Elevvård. Skolsköterska och kurator finns på plats för stöd och hjälp * Lärarengagemang * Alla treor (01:or) gick ut gymnasiet med slutbetyg. Handelsprogrammet Elevvårdsarbetet har förbättrats genom: * Engagerad personal * Handlingsplaner * Åtgärdsprogram * Elevvård på plats (kurator, skolsköterska) * Resursdagar * Resultat detta läsår: alla elever i årskurs tre fick slutbetyg. Barn- och fritidsprogrammet Elevvårdsarbetet har utvecklats bl.a. genom * närheten till eleverna * lärarnas stora tillgänglighet * fungerande individuella handlingsplaner och åtgärdsprogram * resursdagar, där elever som så behöver får extra stöd och handledning * tillgång till elevvårdsteam samt nätverksarbete med BUP Individuella programmet - IV * För varje elev har en individuell handlingsplan utarbetats. För dessa elever har studier varvats med praktik i olika perioder och andelar. Handlingsplanerna har i vissa fall reviderats vid olika tillfällen under året. * Elevvårdsarbetet: Kontakter med SYV, kurator, skolsköterska m.fl. har förekommit vid behov. Samtal och avstämning har ägt rum vid olika tillfällen för att se om uppsatta mål har varit realistiska och dessa har justerats vid behov. Individuella programmet: Svenska för invandrare - IVSFI * Klassen har haft 2 mentorer, en för varje åk, vilket har medfört en väl anpassad studiegång efter varje elevs behov och förutsättningar där stor hänsyn har tagits till kunskaper i svenska språket. 7

9 3. Genomfört ett reellt elevinflytande i studierna för alla klasser på HUC genom att eleverna deltar i planering av kurserna, utvärdering av desamma och deltar med representanter i olika typer av konferenser Samhällsprogrammet * Elevers kursutvärderingar tyder på aktivt inflytande i planering och genomförande av kurser * Elevdemokrati med elever från varje årskurs som har deltagit i arbetslagsmöten etc. * Elevrådet ansvarade för Tema jul. Handelsprogrammet * Detta har genomsyrat arbetet helt och fullt ut * Elevrepresentanter har varit med vid olika konferenser/samråd och vid anställningsintervjuer * Eleverna har planerat utifrån kursplanerna samt tagit del av betygskriterier * De individuella studieplanerna har gåtts genom tillsammans med mentor/syv Barn och Fritidsprogrammet * Eleverna har varit delaktiga i planeringarna av kurserna inom programmet. Kurserna har också utvärderats av eleverna. Dessa utvärderingar har visat att eleverna är nöjda och positivt inställda till undervisningen och kursinnehållet. Genom representanter har eleverna haft inflytande över planeringen av temadagar. * Av trivselenkäterna en på höstterminen och en på vårterminen framgår att eleverna trivs bra på skolan. Ett bra exempel på vad eleverna själva gjort för ökad trivsel är höstmiddagen, en trivselkväll för elever och personal, som arrangerades av skolans elevråd. (se även punkten Övergång) Individuella programmet - IV * Elevinflytandet har tillämpats dels genom den individuellt utformade handlingsplanen där utgångspunkten är elevens egna mål, dels vid planeringen av arbetet inom de olika kurser eleven deltar i. Individuella programmet: Svenska för invandrare IVSFI * Eleverna har hjälpt till med att göra kursplaneringen under 2 års tid. Dessa elever har tidigare varit hänvisade till vanlig Sfi-undervisning och har nu erbjudits kurser anpassade efter deras nivåer i svenska och andra ämnen på gymnasieskolan. 8

10 4. Underlättat övergången mellan olika stadier: åk 9 till gymnasieskolan och gymnasieskolan till högskolan Samhällsprogrammet * Höstterminen var årskurs 3 på studentmässa i Malmö * Årskurs 1 introducerades i ett friare arbetssätt genom kursen Arbetssätt och lärande 50 p * I samhällskunskap B har årskurs 2 diskuterat förväntningar och krav för studier på högskolan. Hur är det att läsa på högskolan? * Årskurs 3 har haft möjlighet att besöka högskolan i Kalmar och universitet i Växjö * Under hösten genomfördes en halv Temadag med besök från Svenskt Näringsliv (Radar) * Årskurs 2 och 3 har haft en veckas praktik under vårterminen. Handelsprogrammet * Introduktionsvecka (för att underlätta övergången grundskolan åk9 gymnasiet) * Kursen Arbetssätt och lärande för nya gymnasieelever * Utarbetat gemensamma kriterier för kunskaperna i Datorkunskap (grundskolan åk9 gymnasiet) genom Janne G (grundskolan) och Josef H (gymnasiet) och dessa representanter har dessutom skisserat upp ett gemensamt intranät för att grundskoleelever skall känna igen datormiljön vid övergången till gymnasiet * SYV har haft informationsmöten om högskolan * Öppet hus 9:orna var här och tittade på skolan samt fick information om hur studierna bedrivs här * HP01 har varit på student-/utbildningsmässa i Malmö samt besökt högskolor och universitet (Växjö och Kalmar) Barn och Fritidsprogrammet * Direkt vid höstterminsstarten hölls en introduktionsvecka där eleverna på barn- och fritidsprogrammets båda årskurser fick tillfälle att lära känna varandra. Under läsåret ordnade skolan informationsträffar för elever i årskurs 9 och deras föräldrar. Individuella programmet IV * För att övergången mellan stadier ska underlättas har vi haft studiebesök inför fortsatt studieval och samtal och information om fortsatta studier. Kommande års IV-elever har erbjudits besök på HUC för en första planering. Individuella programmet: Svenska för invandrare IVSFI * Eleverna har tidigare varit hänvisade till vanlig Sfi-undervisning och har nu erbjudits kurser anpassade efter deras nivåer i svenska och andra ämnen på gymnasieskolan. De blev väldigt glada över att de erbjöds dessa kurser i en gymnasiemiljö och att de kan gå på samma skola som andra ungdomar. De har även haft möjlighet att tillägna sig grunder i datakunskap (datagrunder 50 p), ett viktigt verktyg i inlärandet och en del i integrationen i det svenska samhället. 9

11 5. Arbetat med kvalitetsredovisning i olika verksamheter på HUC för att öka kvalitetstänkandet och öka möjligheten till måluppfyllelse Vi har arbetat med detta kriterium genom att ha pedagogiska genomgångar på studiedagar, genom att arbeta med pedagogiska diskussioner i arbetslagskonferenser och försöker i det dagliga arbetet med eleverna i temaarbete och projektarbete utgå från en holistisk grundsyn i lärandet. Vi har varje termin kursutvärderingar i varje kurs och alla elever i skolan svarar på en gemensam trivselenkät varje termin. Lärarna svarar på en liknande enkät varje år. Vi dokumenterar materialet, sammanställer och diskuterar det på arbetslagskonferenstid. Vi presenterar även resultatet på mentorstid i klasserna och på arbetsmiljökonferenstid för personalen. 10. Har du fått den hjälp du anser att du behöver av dina lärare för att uppnå minst betyg G? Ja Nej Av en del lärare Samhällsprogrammet * Arbetslaget har kontinuerligt under läsåret arbetat med kvalitetsredovisningen * Har haft samläsning och aktiviteter mellan årskurserna för att skapa kontakter mellan stadierna (Sp ). Handelsprogrammet * Har arbetat med underlag till kvalitetsredovisningen kontinuerligt och fortlöpande. Barn- och fritidsprogrammet * Kursutvärderingar och trivselenkäter samt elevernas medverkan vid kursplaneringar och diskussioner på mentorstid har utgjort underlag till kvalitetsredovisningen. Individuella programmet - IV * Det övergripande målet har varit att bli behörig för fortsatta gymnasiestudier. 10

12 Resurser (mänskliga och materiella) Året har kännetecknats av att mycket av skolledar- och administrativ resurs återigen har lagts på att fortsätta med att strukturera upp verksamheten, implementera administrativa rutiner och integrera nya lärare och elever till verksamheten. Verksamheten är mycket komplex med samläsning mellan olika årskurser, olika program, olika kurser och med olika skolformer. Elevantalet har ökat med ca 35 % vilket även har inneburit ökade administrativa arbetsuppgifter. Vi har dessutom haft besparingsåtgärd med minskning av skolledarresursen med 0,5 tjänst. Lärarresurserna har under läsåret i stor utsträckning fokuserats till elevernas lärande, individualisering och flexibla lösningar, individuella studieplaner, utvecklingssamtal och att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. För att underlätta samarbetet och utveckla teamkänslan anordnades under året diverse aktiviteter som var mycket uppskattade av personalen. Vi anordnade julmiddag med bowling i Kalmar och avslutade läsåret för personalen med studiebesök och aktiviteter i Byxelkrok under 2 dagar i juni. Elevresurser Elevdemokrati är det som har kännetecknat årets arbete. Eleverna har under läsåret deltagit med representanter i alla arbetslagsträffar och i alla övriga konferenser på skolan. Detta har medfört att elevernas synpunkter på skolarbetet har fått stor betydelse vid alla beslut som har tagits. Det har under året dessutom funnits en kurs på 50 p i Elevdemokrati där 9 st. elever har deltagit. Dessa elever har suttit som representanter i de olika konferenserna. Elevrådets ordförande har haft kontakt med rektor varje vecka angående skolans inre arbete. När det gäller materiella resurser så har vi sett till att användningen av IT effektiviserades genom inköp av bärbara datorer till alla elever i åk 3. Vi har även kompletterat i aulan så att all nödvändig AV-medieutrustning finns tillgänglig där. Vi har också kompletterat alla klass-salar så att all nödvändig AV-media finns i respektive sal. 11

13 Utvärdering/redovisning Läsåret har kännetecknats av mycket arbete men med mycket goda resultat 1. Genomfört undervisning genom Flexibelt Individuellt Lärande i grupp i projektform Året har kännetecknats av ett utökat arbete i tema och i projektform i fler kurser än föregående år. Fler lärare har under året anammat ett varierat arbetssätt där eleven/eleverna får ta ett större ansvar för sitt och gruppens lärande. Fler lärare och därmed fler elever har tagit/fått möjligheten att presentera sina kunskaper muntligt och på annat sätt än genom skriftliga prov vilket hos både elever och personal har minskat stressmomentet dels att arbeta utanför skolan för att hinna med och dels att värdera poäng i förhållande till betygsnivåer. Ett bevis på att vi är på rätt väg är att fler elever väljer att göra sin gymnasieutbildning hos oss men även att alla elever som lämnade åk 3 fick slutbetyg och endast en av dessa saknade högskolekompetens (eleven saknade en kurs på 50 p). Man kan även avläsa i trivselenkäten att många elever trivs med arbetet här på HUC, se bilaga. 1. Trivs du här på HUC? Ja Nej För det mesta Det som kan förbättras under läsåret 04/05 är att fler kurser planeras att läsas integrerat i tema och projekt för att få mer tid till samarbete och reflektion. Det är dessutom önskvärt att fler lärare/elever använder IT teknik t.ex. PowerPoint-presentationer vid presentationer av sina arbeten. 12

14 2. Förbättrat elevvårdsarbetet för elever med behov av särskilt stöd genom individuella studieplaner, handlingsplaner, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, EVG och EVK Det har under året arbetats hårt med att hjälpa elever med behov av stöd för att klara G i sina kurser. Detta har resulterat i hög kvalité på våra mitterminskonferenser vilket i sin tur har underlättat för inblandad personal att stödja eleven i studierna. Studieplanerna har aktualiserats och varje elevs studieplan har noggrant granskats och detta har medfört en effektivare hjälp vid t.ex. byten av kurser. Vi har arbetat fram planeringsunderlag för elevernas 3-åriga studier vilket har underlättat mycket för både lärare och elever när det gäller att nå målen som är uppsatta. Varje mentor har haft 2 st utvecklingssamtal med sina mentorselever, ett på höstterminen och ett på vårterminen, vilket har gjort elever/föräldrar medvetna om mål och måluppfyllelse. Även trivseln i skolan har diskuterats vid dessa träffar. Vi har arbetat mycket med närvaroregistrering för att få en större närvaro på lektioner för några av eleverna och använder för detta ett registreringsprogram som heter Historik. Detta har medfört att vi uppmärksammar elevers frånvaro tydligare. 12. Har du fått den hjälp du anser du behöver av din mentor. 17. Har du fått den hjälp av elevvården (kurator, skolsyster) som du har behövt? Ja Nej För det mesta Ja Nej För det mesta Det som kan förbättras till nästa läsår är att flera bland personalen tydligare uppmärksammar de elever som ofta är frånvarande genom att se till att det blir samtal respektive EVG/EVK angående elevens studiegång. Vi låter det ibland gå för lång tid med hög frånvaro innan vi anmäler eleven till elevvårdsteamet vilket gör att det ibland är omöjligt under pågående läsår för eleven att reparera ej inhämtad kunskap vilket medför att elevens studier förlängs med ett år. 13

15 3. Genomfört ett reellt elevinflytande i studierna för alla klasser på HUC genom att eleverna deltar i planering av kurserna, utvärdering av desamma och deltar med representanter i olika typer av konferenser Vi har som policy att alla lärare skall planera varje kurs tillsammans med sina elever. Vi lägger sedan ut planeringen på Internet. Detta verkar tyvärr inte blivit gjort i alla kurser åtminstone inte enligt elevernas uppfattning. Nu kan ju resultatet bero på att enskilda elever inte deltog på lektionen då planeringen utfördes. Inför nästa år skall alla elever vara medvetna om att planering har gjorts tillsammans med eleverna. 7.Har du fått ta del av nationella kursplaner och betygskriterier i dina kurser? 8. Har du fått medverka i planeringen av kurserna? Ja Nej I vissa kurser Ja Nej I vissa kurser 55 Under varje termin har vi sedan kursutvärdering för att kunna korrigera eller utveckla det som eventuellt behöver ändras. Vi har dessutom varje termin en för skolan gemensam trivselenkät för att försöka följa upp elevers synpunkter och önskemål. Vi har under året lagt arbetslagskonferenstid på att respektive lärare/mentor ska sammanställa enkäterna. Vi har under året haft representanter från elevrådet tillika elever i kursen Elevdemokrati i alla arbetslagskonferenser, skolkonferenser och arbetsmiljökonferenser som vi har haft under läsåret. Detta har enligt undertecknads bedömning varit mycket uppskattat både från lärarhåll och från elevernas sida. Det har även medfört en ökad medvetenhet, ökad respekt mellan lärare och elever och därmed ökad kvalité i det gemensamma arbetet på skolan. 4. Underlättat övergången mellan olika stadier: åk 9 till gymnasieskolan och gymnasieskolan till högskolan Detta är ett av våra mål som vi behöver arbeta mer med under nästa läsår dels med övergången från åk 9 då vi är utsatta för en konkurrenssituation från andra skolor men även att för att förbereda eleverna ytterligare för att underlätta uppstarten i kursarbetet för dem som ska läsa här på HUC. Vi kommer nästa läsår att utveckla detta arbete bl.a. genom att besöka åk 8 på Fröviskolan (grundskola) och låta dem lära känna våra lärare/elever. När det gäller övergången till Högskolan arbetar vi med flexibelt lärande i grupp med tema och projekt och låter därmed eleverna ta mycket eget ansvar vilket är en viktig kunskap när det gäller högskolestudier. Vi låter även eleverna i åk 3 besöka någon högskola men behöver förstärka kunskapen om högskolestudier genom att vi t.ex. bjuder in representanter från högskolor som berättar om hur det är att gå på högskola. 14

16 5. Arbetat med kvalitetsredovisning i olika verksamheter på HUC för att öka kvalitetstänkandet och öka möjligheten till måluppfyllelse Detta är ett arbete som pågår under hela läsåret året men implementeringen är en lång och komplex process där vi är på god väg men vi har fortfarande mycket arbete framför oss för att alla ska se att detta är både en nödvändig och en kvalitetshöjande del i arbetet för att nå verksamhetens uppsatta mål. Vi ser tydligt att fler elever och fler personal har anammat detta synsätt och har en positiv attityd till kvalitetsredovisning och att det diskuteras mellan kollegor och i utvecklingssamtal med föräldrar och elever. Det som vi kan förbättra till nästa läsår är att vi har årligt återkommande utvärderingar på ytterligare verksamheter som pågår på HUC. Vi har i år använt konferenstid till sammanställning av olika utvärderingar och detta har medverkat till en ökad förståelse hos personalen för användningen av dem som pedagogiska hjälpmedel Detta har också ökat graden av förförståelse för elevernas medverkan i lärandet och därmed ges eleverna en större möjlighet till måluppfyllelse i sina kurser. 15

17 Vi kommer nästa läsår 2004/2005 att satsa på följande områden 1. sträva efter ett flexibelt individuellt lärande i grupp, i projektform för alla elever 2. utveckla elevvårdsarbetet så att alla elever får den hjälp som är möjlig för att medverka till att varje elev får möjlighet att få ett slutbetyg från gymnasieskolan 3. underlätta övergången mellan stadier (grundskolan gymnasium högskola) för eleverna enligt BUN (3:e året) 4. utveckla kvalitetsredovisningsarbetet för verksamheterna på HUC enligt BUN (2:a året) 5. arbeta med värdegrundsfrågor enligt BUN (1:a året) Undertecknad Kenneth Johansson har varit rektor vid Högsby center under läsåret 2003/2004. Högsby 17/ Kenneth Johansson Rektor Högsby center 16