Högsby Utbildnings Center

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2010/ Beskrivning av Högsby center...1 Personal...1 Elevstatistik...2 Antal elever i program - inriktning...2 Antal elever i program 09/10-10/ Elever slutbetyg, högskolebehörighet, medelbetyg m.m....3 Nationella prov...4 Pedagogiskt koncept...5 Mål...5 Normer och värden...6 Elevernas ansvar och inflytande...8 Kunskaper...9 Bedömning och betyg...11 Öka närvaron på lektionstid...12 Medvetandegöra den lokala likabehandlingsplanens innehåll, betydelse och förverkligande...14

2 Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 Beskrivning av Högsby center Skolan är ett integrerat utbildningscenter med: Ungdomsgymnasium med följande program: Barn och Fritidsprogrammet med inriktningarna: Fritid, Pedagogisk och social verksamhet Byggprogrammet lärlingsutbildning Handelsprogrammet med inriktningarna: Turism och resor, Handel och service Hantverksprogrammet - lärlingsutbildning Medieprogrammet med inriktningen: Medieproduktion Naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna: Miljövetenskap, Naturvetenskap Samhällsprogrammet med inriktningarna: Samhälle, Kultur, Ekonomi Individuella programmet med inriktningarna: IV, Specialutformat industriprogram - SMIP, RSS Lärlingsutbildning Vuxenutbildning med: Grundläggande vuxenutbildning GRUV Kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå KGY Svenska för invandrare SFI Utbildning för vuxna utvecklingsstörda SÄRVUX I de olika verksamheterna har vi ca 205 elever engagerade i studier/praktik ( ). I denna kvalitetsredovisning ingår endast verksamheten på ungdomsgymnasiet. Rapporten bygger bland annat på inlämnade uppgifter från arbetslag. Personal Personalen på HUC består av två skolledare (2*0,5 tjänst), en SYV (0,5 tjänst), en administrationsassistent, en vaktmästare (0,5 tjänst), ett cafeteriabiträde), 18 lärare (14,0 lärartjänster varav 4,39 tjänster i vuxenundervisningen) och 1 elevassistent (0,5 tjänst). Elevantalet på gymnasiet minskade under läsåret från 132 elever till se elevstatistiken sid. 2, 3. 1

3 Elevstatistik Antal elever i program - inriktning Vid datum: Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa BF Barn- och Fritidsprogrammet Fritid Pedagogisk och social verksamhet BP Byggprogrammet - lärling HP Handelsprogrammet Handel och service Priv HV Hantverksprogrammet - lärling MP Medieprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Specialutformat OP Omvårdnadsprogrammet Specialutformat SP Samhällsprogrammet Ekonomi Samhälle Specialutformat Priv IP Industriprogrammet IV Individuella programmet IV IV-SMIP IV-SFI IV-RSSM Summa Gy-elever

4 Antal elever i program 09/10-10/11 08/09 09/10 10/11 Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet - lärling Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet - lärling Individuella programmet Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Summa elever i gymnasiestudier *elever i åk 3 Elever slutbetyg, högskolebehörighet, medelbetyg m.m. 08/09 09/10 10/11 Totalt antal elever som slutat år Antal elever med slutbetyg Antal elever med samlat betygsdokument Antal behöriga till högskolan Medelbetyg för elever i åk 3 (utan idrott) 13,64 12,20 Medelbetyg NV Medelbetyg SP** 14,47 12,61 13,69 Medelbetyg MP Medelbetyg HP 11,59 11,14 12,24 Medelbetyg BF - 12,40 11,90 Antal elever med reducerade program* Antal elever med utökade program* Antal elever med specialutformat program* Elever som efter 3 år (slutbetyg) läser upp betyg Antal elever som bytt program och börjat skola i annan kommun Interkommunala ersättningar elever från andra kommuner *elever i åk 3 som är behöriga till högskolan ** gäller även elever på SM som läser med Sp 3

5 Nationella prov Gy08 Antal IG G VG MVG p/f 0/1 MA C -- 0/ /1 EN B -- 0/ /11 SV B 2/0 12/3 1/6 0/2 Gy09 p/f 6/6 MA B 0/1 6/ /5 MA C -- 0/1 0/4 1/0 8/12 EN B 0/1 4/4 3/6 1/1 Gy10 p/f 9/4 MA A 4/2 2/4 0/ /5 EN A 2/0 8/ /0 EN B -- 1/ p = pojkar och f = flickor 4

6 Pedagogiskt koncept Det pedagogiska konceptet bygger på en kunskapssyn som utgår från en individualiserad flexibel utbildning då det gäller tid, rum och kravnivå samt tillgång till en modern IT-miljö där vi använder datorn som ett pedagogiskt redskap. Utbildningen bygger på ett flexibelt, entreprenöriellt och tvärvetenskapligt förhållningssätt med synen på ett elevaktivt arbetssätt som grund med mål att arbeta tematiskt och i projektform. Detta innebär att verksamheten bygger på olika slags pedagogiska metoder där variationen av metoder skall genomsyra undervisningen och eleverna skall varje läsår delta i minst ett större ämnesintegrerat projekt och 2 st kursrelaterade projekt. Viktiga redskap som stöd för elevers lärande är IT, handledning, utvärdering, individuella studieplaner och utvecklingssamtal. Eleverna skall aktivt medverka vid planeringen och vid utvärderingen av kurserna. Mål Skolans mål är att erbjuda en personligt utformad utbildning som ger eleverna möjlighet att införskaffa de kunskaper, insikter, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna leva och verka i framtidens mångkulturella och demokratiskt uppbyggda samhälle. Målen tagna ur Högsby kommuns skolplan som gäller för år är: 1. Normer och värden 2. Elevernas ansvar och inflytande 3. Kunskaper 4. Bedömning och betyg Egna delmål som vi under läsåret haft på gymnasieskolan: 5. Öka närvaron på lektionstid 6. Medvetandegöra den lokala likabehandlingsplanens innehåll, betydelse och förverkligande 5

7 Normer och värden De dagliga mötena i skolan ska präglas av respekt, empati, ansvar och samhörighet. För att nå detta ska värdegrundsfrågor diskuteras och behandlas inom ramen för undervisningen, mentorsträffar, projekt m.m. Varje elev ska under läsåret delta i flera mentorstider med fokus på olika värderingsövningar, utifrån grupp, samhällssituation, etc. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Varje måndag under hela läsåret har alla klasser haft sin egen mentorstid. En gång i månaden har varje klass haft protokollfört klassråd. Ungefär en gång i månaden har mentorstiden också inneburit besök eller information av olika samhällsorganisationer o. dyl. Övriga mentorstimmar har bland annat inneburit diskussioner kring arbetssätt, attityder, ansvar och värderingar samt gemensamma aktiviteter. Under läsåret ägnades genom olika projekt mycket arbete åt normer och värden: Vem bestämmer ht 2010 åk 1 Företagsamhet ht 2010 Hp-Mp åk 2 Lekens och Sagornas betydelse ht 2010 Bf åk 2 Teori och praktik ht 2010 Nv åk 2 Kritiskt tänkande ht 2010 Sp åk 2 Människans natur ht 2010 åk 3 Migration och kulturmöten vt 2011 åk 1 Oceanien och Hållbar utveckling vt 2011 åk 2 Kärlekens språk vt 2011 åk 3 I projektet Migration och kulturmöten behandlades möten mellan olika kulturer i samhället och vilken samhörighet, empati och respekt som då krävs. I projektet Människans natur fick eleverna arbeta utifrån filosofi, psykologi och religion med människans olika sidor och värderingsgrunder. Diskussioner kring begreppen rätt och fel utgjorde grunden. I projektet Vem bestämmer? ställdes demokratibegreppet mot begreppet makt. Projekt Kärlekens språk har genomförts med etik och moral som kärna. I projekt Företagsamhet och i samband med APU har lagar, krav och förväntningar från näringslivet diskuterats. Genom deltagande i FN-rollspelet i Kalmar/Borgholm, studieresa till koncentrationsläger i Polen och andra studiebesök har eleverna fått en inblick i andra människors livsöden samt andra länders kulturer och styrelseskick. 6

8 HUCs likabehandlingsplan har diskuterats och reviderats, värderingsövningar och allmänna diskussioner om respekt, empati, ansvar och samhörighet har genomförts. Regelbundna personaldiskussioner för ett likvärdigt arbetssätt har ägt rum. Resultat och analys: Genom projekten har eleverna utvecklat sitt ansvarstagande, varit med i den demokratiska beslutsprocessen samt utvecklat sin förståelse för sina egna och andras behov och möjligheter att kunna påverka. I projektet Kärlekens språk fick eleverna en fördjupad kunskap om olika sexuella läggningar och en förståelse för andras livssituation. Projekt Skola och Näringsliv (Regionförbundet) har dragit igång under slutet av vårterminen 2011, med studiebesök i det lokala näringslivet för åk 3 och samråd mellan näringsliv och lärare för en första diskussion. Detta projekt kommer att utvecklas ytterligare under nästa läsår 2011/2012 Normer och attityder och olika samhällsnormer har lyfts fram genom 4 elever som jobbat med området under läsåret. Dessa har bl a besökt Stockholm och deltagit i olika föreläsningar där, vilket redovisades muntligt och digitalt för hela gymnasiet på HUC. Trivselenkäten visar att eleverna trivs på HUC. 1) Trivs du på HUC? Ja Nej För det mesta Gy-elever 0% 20% 40% 60% 80% 100% Åtgärder och förbättringar: Vi skall fortsätta arbetet kring attityder, respekt och gällande samhällsnormer genom diskussioner och samtal. Vi skall ytterligare arbeta med åtgärder för att förebygga mobbning enligt HUCs likabehandlingplan. Vi skall utöka samarbetet med samhället, näringslivet i Högsby kommun och grundskolan. Vi skall utöka samarbetet bland eleverna inom årskurserna, men också öka samhörighetskänslan mellan årskurserna (åk 1 3). 7

9 Elevernas ansvar och inflytande Alla elever har möjlighet att påverka, vara delaktiga och ta ansvar för sina studier och för HUC. Varje gymnasieklass ska ha minst ett protokollfört klassråd varje månad. Varje gymnasieklass ska ha elevrepresentanter i elevrådet. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Alla elever har haft möjlighet att påverka, vara delaktiga och ta ansvar för sina studier och för HUC, t ex genom aktivt deltagande i planeringar och genom kursutvärderingar. Varje gymnasieklass har haft ett protokollfört klassråd varje månad. Varje gymnasieklass har haft elevrepresentanter i elevrådet. Resultat och analys: Flertalet elever anser att de informerats om kursplaner och betygskriterier. 8) Har du fått ta del av nationella kursplaner och betygskriterier i dina kurser? Ja Nej I vissa kurser Gy-elever 0% 50% 100% Flertalet elever anser att de fått medverka i kursplaneringarna. Vi kommer att följa upp elevernas medverkan i kursplaneringarna vid flera tillfällen under hela kursen. Alla lärare ska gå igenom resultatet på varje kursutvärdering i respektive grupp/klass. 9) Har du fått medverka i planeringen av kurserna? Ja Nej I vissa kurser Gy-elever 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8

10 Elevrådets arbete kan förbättras. Rektor träffar elevrådet varje månad. Klassens elever medvetandegörs om elevrådet och kommer med förslag till elevrådsrepresentanterna vad man vill ha gjort. 21) Tycker du att elevrådet fungerar på ett bra sätt? Ja Nej För det mesta Gy-elever 0% 20% 40% 60% 80% 100% Klassråden har fungerat bra. Fortfarande är dock svårt att få eleverna att engagera sig i elevrådet, inte minst på ledande poster. Åtgärder och förbättringar: Vi skall medvetandegöra eleverna ytterligare om sina rättigheter och skyldigheter. Ett fungerande elevråd är viktigt för medinflytande och möjligheter att påverka i skolan. Elevernas ansvar och inflytande skall läsår 2011/12 garanteras genom: 1. Klassråd minst en gång per månad 2. Elevråd med rektor en gång i månaden 3. Kursplaneringar i början av varje kurs och revidering vid behov. Kursplaneringarna publiceras på skolans hemsida 4. Trivsel- och arbetsmiljöenkäter Kunskaper Alla elever ska stimuleras till att utveckla sin förmåga utifrån sina förutsättningar för att nå kursplanernas mål. Alla elever ska känna till att olika lärstilar finns och vilken (vilka) deras personliga lärstil(ar) är. Arbetssättet i undervisningen anpassas till dessa lärstilar. All undervisning ska präglas av variation. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Genom de olika projekt vi genomfört under året har eleverna fått utveckla sina intressen, färdigheter och kunskaper inom de kurser och ämnen de läst. Undervisningen har präglats av varierade arbetssätt, t ex presentationer, grupparbeten, enskilda arbetsuppgifter och projektform. Eleverna har efter teoretiska diskussioner genomfört praktiska övningar inom både text-, ljud- och bildmedier. 9

11 Eleverna i årskurs 1 har genomfört APU-period/praktik 5 dagar på vårterminen. Lärlingsutbildningen i åk 1 har haft en dag/vecka i APU. Eleverna i årskurs 2 och 3 har haft sin APU förlagd varje torsdag under hela läsåret, men för IP åk 2 och 3 har det legat en längre APU-period under vårterminen Lärlingsutbildningen i åk 2 har i genomsnitt haft 2,5 dag/vecka i APU. Resultat och analys: Trots att flertalet elever är nöjda måste nedanstående siffror förbättras. 11) Har du fått den hjälp du anser att du behöver av dina lärare för att uppnå minst betyget G? (individualiserad undervisning) Ja Nej Av en del lärare Har ej behövt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Gy-elever Flertalet elever anser att de arbetat tillräckligt med sitt skolarbete. 25) Har du själv arbetat tillräckligt mycket med ditt skolarbete för att nå dina mål? Ja Nej För det mesta Gy-elever 0% 20% 40% 60% 80% 100% Genom projektformerna har alla elever sett och lärt sig strukturen av rapportskrivning, vilket är viktigt inför Projektarbetet i åk 3. Varje elev har gjorts medveten om att olika lärstilar finns samt fått finna sitt speciella sätt att arbeta och samarbeta i olika grupper. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sig genom olika medier vilket har lett till en större självkännedom om den lärstil som passar bäst. Valet av praktikplatsen har stor betydelse för elevernas kunskapsinhämtning. Utifrån individuella studieplaner har eleverna varit med och planerat sina studier. Detta har lett till att eleverna fått insikt i vad de lär sig och vet vad de ska göra. Vi har tät kontakt med föräldrar och har individuella samtal med eleverna. 10

12 Åtgärder och förbättringar: Vi skall uppmuntra eleverna att använda alternativa redovisningsformer och inte bara hålla sig till de traditionella med rent muntliga och skriftliga presentationer. Vi skall anordna fler externa möten för att belysa det som anses särskilt viktigt för en lyckad framtida yrkesverksamhet, inte minst inom projektet Skola-Näringsliv. Programråden ska utvecklas under läsåret. Läraren skall hjälpa till mer med att hitta praktikplatser som passar målen för elevens studieinriktning samt se över upplägget av APU-perioden. För att vi ska kunna öka elevernas kunskaper och se till att varje elevs behov tillgodoses behöver vi utveckla ett bättre samarbete med grundskolan. Elevernas förmåga att inhämta kunskaper skall läsår 2011/12 främjas genom: 1. Presentation och tester av lärstilar 2. Varierad undervisning med utgångspunkt från de olika lärstilarna 3. Individuella studieplaner där varje elev går igenom sin ISP med sin mentor minst en gång per termin 4. Genom projektarbeten med t ex multimediala presentationer, grupparbeten, enskilda arbetsuppgifter och rapporter 5. Apu/praktik Bedömning och betyg Skolan ska arbeta aktivt för att alla elever ska ha kunskaper för minst betyget godkänt i alla kurser. Elevernas arbetssätt ska utvecklas på ett sådant sätt att eleverna under sin studietid ökar sin förmåga till ett mer ansvarstagande och aktivare arbetssätt, i en anda av entreprenörskap. Bedömningen av de olika projekten utgör grunden för att analysera utvecklingen i arbetssättet. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Vi har utgått från läroplanens mål att eleverna ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. De har fått välja såväl metoder som infallsvinklar inom sina valda ämnesområden inom de olika projekten vi gjort. Genom projektformen har de även fått ta större ansvar och har fått ett aktivare arbetssätt. Undervisningen har präglats av nivåanpassning. Genom samtal under kursens gång och utvecklingssamtal görs eleverna medvetna om nivåer och omdömen, samt vad som krävs för att de ska nå sina betygsmål. Vi har minst 2 gånger per läsår erbjudit betygssamtal. Resultat och analys: Se Elever slutbetyg, högskolebehörighet, medelbetyg m.m. 11

13 Under en treårsperiod kan man se att eleverna utvecklar kunskapsinhämtning och arbetssätt på ett positivt sätt, vilket syns i deras slutbetyg. Genom de olika projekten märks det tydligt att eleverna under sin gymnasietid lär sig ta eget ansvar för arbetssättet och utvecklar förmågan att samtala och diskutera. Av utvärderingarna att döma bör vi vara ännu tydligare med betygskriterierna. Vårt individanpassade arbetssätt har givit goda resultat. Vi har också märkt att eleverna trivs med att arbeta i teman och projekt där de själva varit delaktiga i planeringen. Studiemotivationen har ökat och lett till bättre studieresultat. Åtgärder och förbättringar: Vi skall minska gapet mellan programmen, såväl kunskapsmässigt som betygsmässigt. Vi skall erbjuda fler och tätare betygsdiskussioner i de olika grupperna. Bedömning och betyg skall läsår 2011/2012 förbättras genom: 1. 2 utvecklingssamtal under läsåret 2. Minst 2 betygssamtal i alla klasser under läsåret 3. Arbete i projekt Betygsmedelvärdet skall öka och antalet IG minska. Öka närvaron på lektionstid Medvetandegöra det viktiga i närvaro på lektionstid genom obligatorisk deltagande vid ett ökat antal muntliga moment t. ex. seminarier/diskussioner i samtliga kurser. Snabbare kontroll av elevernas frånvaro genom datorprogrammet Historik och en effektiv uppföljning genom mentorssamtal, EVG, EVK och klasskonferenser. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Allmänt: Genom de övergripande projekt som genomförts har eleverna sett vikten av närvaro både under arbetsprocessen i de olika grupperna och vid redovisningarna. Diskussioner och seminarier under lektionstid ingår i det betyg som sätts i kurserna vilket motiverar eleverna att närvara vid lektionerna. Eleverna har uppmärksammats på de problem som uppstår för dem själva och för gruppen, om de inte är närvarande. Vi har via samtal, föräldrainformation och kontinuerlig uppföljning påtalat vikten av god närvaro för att nå önskade resultat. 12

14 Det har även diskuterats vikten av att arbeta effektivt under lektionstid för att minimera arbetsbelastningen i hemmet. Närvarostatistiken i programmet Historik har kontinuerligt analyserats av därför speciellt avsatt personal. Resultat och analys: Allmänt: De flesta elever har, oavsett program, god närvaro men ett fåtal har väldigt hög frånvaro. Detta kan avspeglas i studieresultaten. Genom inrättande av ytterligare elevvårdsinsatser har skolan skaffat sig en tydligare bild av frånvaron. Jobba med elevernas självkänsla och trygghet i gruppen för att våga delta i redovisningar och uppgifter. Tydliggöra konsekvenserna av vad som händer vid missade moment/redovisningar. Frånvaro total översikt per årskurs Åk 1: 9,52 % Åk 2: 5,15 % Åk 3: 13,93 % Frånvaro total översikt per klass Klass Frånvaro (%) Bf08 17,9 Bf09 4,0 Bp09 8,3 Bp10 6,2 Hp08 6,8 Hp09 8,9 Hv10 2,1 Ip08 24,3 Ip09 3,7 Ip10 14,0 Iv10 10,4 13

15 Mp08 10,5 Mp09 4,9 Mp10 16,6 Nv09 6,2 Op09 3,8 Sm 14,3 Sm08 12,7 Sm09 3,7 Sm10 8,0 Sp08 11,3 Sp09 2,9 Åtgärder och förbättringar: Allmänt: Genom fortsatt aktiv uppföljning av elevernas frånvaro och ytterligare utvecklande av konsekvenser hoppas vi kunna minska elevernas frånvaro. Genom att fortsätta att utveckla ett elevaktivt arbetssätt vill vi öka elevernas närvaro. Den nya skollagen öppnar också upp för större uppföljning av frånvaron. Medvetandegöra den lokala likabehandlingsplanens innehåll, betydelse och förverkligande För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Allmänt: Likabehandlingsplanen har tagits upp under introduktionsveckan, på arbetsmiljökonferenser, klassråd, utvecklingssamtal och inom projektarbeten. Uppföljning/utvärdering har skett genom trivsel- och arbetsmiljöenkäter. Likabehandlingsplanen har under läsåret reviderats. 14

16 Resultat och analys: 6) Känner du till skolans arbete med likabehandling och skolans likabehandlingsplan? Ja Ganska mycket Nej Gy-elever 0% 20% 40% 60% 80% 100% Åtgärder och förbättringar: Intensifierad arbete för att sprida kännedom om likabehandlingsplanen och för att än mer förverkliga dess intentioner. En särskild temadag skall avsättas för detta arbete. Kvalitetsredovisningen är en sammansatt rapport med synpunkter från arbetslag vilka har bearbetats och sammanställts av lärare och med synpunkter från skolledning. Rapporten har sedan färdigställts av undertecknad. Undertecknad Elisabet Bjuvsjö har varit rektor vid Högsby center under läsåret 2010/2011. Högsby 21/ Elisabet Bjuvsjö Rektor gymnasiet Högsby center 15