Högsby Utbildnings Center

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2007/ Beskrivning av Högsby center...1 Personal...1 Elever...1 Elevstatistik...2 Antal elever i program 07/08 - inriktning...2 Antal elever i program 05/06 07/ Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m...3 Nationella prov...4 Pedagogiskt koncept...5 Mål...5 Delmål som vi har haft under läsåret...5 Måluppfyllelse/Aktiviteter Barn och Fritidsprogrammet...17 Resurser (mänskliga och materiella)...27 Vi kommer läsår 2008/2009 att satsa på följande områden...29

2 Kvalitetsredovisning läsåret 2007/2008 Beskrivning av Högsby center Skolan är ett integrerat utbildningscenter med Ungdomsgymnasium med följande program: Barn och Fritidsprogrammet med inriktningarna: Fritid, Pedagogisk och social verksamhet Handelsprogrammet med inriktningarna: Turism och resor, Handel och service Samhällsprogrammet med inriktningarna: Samhälle, Kultur, Ekonomi Individuella programmet med inriktningarna: IV, Specialutformat industriprogram - SMIP, RSS Lärlingsutbildning Grundläggande vuxenutbildning GRUV Kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå KGY Svenska för invandrare SFI Utbildning för vuxna utvecklingsstörda SÄRVUX Kommunal Uppföljning KUP I de olika verksamheterna har vi ca. 230 elever engagerade i studier/praktik ( ). I denna kvalitetsredovisning ingår endast verksamheten på ungdomsgymnasiet. Rapporten bygger bl.a. på inlämnade uppgifter från arbetslagen i de olika programmen. Vi har läsåret 2007/2008 kontinuerligt arbetat med kvalitetsredovisning i all verksamhet för att implementera denna i det dagliga skolarbetet och därmed få en ännu högre grad av måluppfyllelse och kvalité. Personal Personalen på HUC består av 27 personer varav 1 skolledare, 1 SYV, 1 adminassistent, 1 vaktmästare (0,5 tjänst), 1 cafeteriabiträde (plusjobb), 20 lärare (16 lärartjänster varav 6,2 tjänst i vuxenundervisningen) och 2 elevassistenter (1,60 tjänst). Elever Elevantalet på gymnasiet minskade under året från 154 elever till se elevstatistiken sid. 2, 3. 1

3 Elevstatistik Antal elever i program 07/08 - inriktning Vid datum: Inriktning Åk 1 07 Åk 2 06 Åk 3 05 Summa BF Åk 1 (ej inriktning) 5 5 Fritid Pedagogisk och social verksamhet 3 3 Specialutformat Priv S:a 8 HP Åk 1 (ej inriktning) 3 3 Handel och service Turism och resor 6 6 Specialutformat Priv 1 1 S:a 23 SP Åk 1 (ej inriktning) Ekonomi Samhälle Kultur 3 3 Specialutformat Priv S:a 55 IV IV IV-RSS 5 5 IV-HUC 8 8 IV-SFI 3 3 IV-Gy 4 4 S:a 32 Summa Gy-elever 118 2

4 Antal elever i program 05/06 07/08 Elev antal Elev antal Elev antal 05/06 06/07 07/08 Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Antal elever på individuella program Summa elever i gymnasiestudier *elever i åk 3 Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m. 05/06 06/07 07/08 Totalt antal elever som slutat år Antal elever med slutbetyg Antal elever med samlat betygsdokument Antal behöriga till högskolan Medelbetyg för elever i åk 3 (utan idrott) 12,76* 13,88* 13,43* Medelbetyg SP** 14,33* 14,30* 13,65* Medelbetyg HP 12,26* 13,45* 12,62* Medelbetyg BF 11,82* 12,26* 13,37* Antal elever med reducerade program* 0* 0* 0* Antal elever med utökade program* 5* 9* 7* Antal elever med specialutformat program* 18* 9* 6* Elever som efter 3 år (slutbetyg) läser upp betyg Antal elever som bytt program och börjat skola i annan kommun Interkommunala ersättningar elever från andra kommuner *elever i åk 3 som är behöriga till högskolan ** gäller även elever på SM som läser med Sp

5 Nationella prov Procent BF Antal IG G VG MVG 6 MA A MA B SV B EN A HP SP 4 MA A SV B EN A EN B MA A MA B MA C SV B EN A EN B

6 Pedagogiskt koncept Det pedagogiska konceptet bygger på en kunskapssyn som utgår från en individualiserad flexibel utbildning då det gäller tid, rum och kravnivå samt tillgång till en modern IT-miljö där vi använder datorn som ett pedagogiskt redskap. Utbildningen bygger på ett flexibelt, entreprenöriellt och tvärvetenskapligt förhållningssätt med synen på ett elevaktivt arbetssätt som grund med mål att arbeta tematiskt och i projektform. Detta innebär att verksamheten bygger på olika slags pedagogiska metoder där variationen av metoder skall genomsyra undervisningen och eleverna skall varje läsår delta i minst ett större ämnesintegrerat projekt och 2 st kursrelaterade projekt. Viktiga redskap som stöd för elevers lärande är IT, handledning, utvärdering, individuella studieplaner och utvecklingssamtal. Eleverna skall aktivt medverka vid planeringen och vid utvärderingen av kurserna. Lärarna arbetar i arbetslag organiserade efter programstruktur. Mål Skolans mål är att erbjuda en personligt utformad utbildning som ger eleverna möjlighet att införskaffa de kunskaper, insikter, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna leva och verka i framtidens mångkulturella och demokratiskt uppbyggda samhälle. Eleven får den undervisning han/hon verkligen behöver genom en individualisering av studierna. Delmål som vi har haft under läsåret 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet 2. Öka elevernas kunskaper 3. Utveckla elevers färdigheter i att arbeta i projekt med kursintegrerade teman 4. Utveckla elevers förtrogenhet i att arbeta självständigt under eget ansvar 5. Utveckla internationaliseringen 5

7 Måluppfyllelse/Aktiviteter 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet Generellt för gymnasiet: Skolverket gjorde en granskning i september 2006 där det fanns några punkter som skulle åtgärdas. De flesta av dessa punkter är åtgärdade men vi arbetar ständigt för en förbättring. Vi har genomfört en uppföljning av de åtgärder som genomfördes : för att skapa förutsättningar för en, i så stor grad som möjligt, likvärdig betygssättning har vi fortsatt förra årets diskussioner om problematiken kring utvärdering av elevers prestationer och betygsättning. Undervisande lärare har grundligt diskuterat de nationella provens betydelse för betygssättningen. På klassrådsmöten, som genomförts i varje klass en gång i månaden, har våra diskussioner/åtgärder presenterats för och diskuterats med eleverna för att förankra dessa. Barn och Fritidsprogrammet För att uppnå god måluppfyllelse har vi tidigt i kurserna klargjort kriterierna för betygssättning och därmed förväntningar på måluppfyllelse. Det relativt lilla antalet elever vid programmet har möjliggjort ett personligt bemötande i studiesituationen och ett arbetssätt som positivt verkat för detta mål. Handelsprogrammet Skolan bör analysera resultaten på BF och HP för att skapa förutsättningar för en högre måluppfyllelse. (Skolverket) För att skapa en gynnsam undervisningsmiljö och möjligheter att koppla ihop teori och praktik har vi satsat extra på HUC-affären. Eleverna i åk 3 på Hp har tillsammans startat ett UF-företag och arbetat med att utveckla den elevaffär som sedan tidigare funnits på HUC. Läsåret började med att eleverna gjorde en nulägesanalys och lämnade förslag på åtgärder för att sedan genomföra dem på lämpligt sätt. Arbetet har skett övergripande i flera handelskurser och eleverna har varvat teori med praktik genom arbete med t. ex.: Planering och inköp av nya varor Prissättning - lönsamhet Marknadsföring - happenings Försäljning öppet en halvtimma varje skoldag 6

8 APU Ett annat sätt att koppla ihop teori och praktik, hjälpa eleverna att befästa sina kunskaper och förbereda sig inför sina kommande yrkesroller har varit elevernas APU. För att få en lämplig APU-plats har eleverna inför sin APU fått tillfälle att kontakta och besöka olika arbetsplatser. Åk 1 har haft två veckors APU och för åk 2 och åk 3 har den varit förlagd till torsdagar under hela läsåret. Skolan har haft kontakt med handledarna och besökt elevernas APU-platser. Diskussioner, uppgifter och uppföljning av arbete i anslutning till APU-platsen har gjorts varje vecka i olika handelskurser, både individuellt och i grupp. Skolan bör analysera kursplanemål och betygskriterier så att de lokala bearbetningarna kan skapa förutsättningar för en likvärdig betygssättning. (Skolverket) För att skapa förutsättningar för en, i så stor grad som möjligt, likvärdig betygssättning har vi fortsatt förra årets diskussioner om problematiken kring utvärdering av elevers prestationer och betygsättning. Vi har även haft gemensamma diskussioner med Mönsterås gymnasium angående betygssättning. Vid detta tillfälle föreläste en pedagogikprofessor vid Växjö universitet. Skolan bör analysera resultaten på nationella prov i förhållande till slutbetygen och om behov finns vidta relevanta åtgärder. (Skolverket) Undervisande lärare har grundligt diskuterat nationella provens betydelse för betygssättningen. Skolverket skriver i sina bedömningsanvisningar (Engelska A) bl. a. att: Alla delmålen i kursplanen kan inte prövas i ett nationellt prov, utan provet utgör ett komplement till lärarens kontinuerliga bedömning av elevernas kunskaper. Betygsresultatet på nationella provet behöver således inte vara slutbetyget på kursen. Har en elev inte nått sitt betygsmål på provet har han/hon haft möjlighet att visa sina kunskaper och färdigheter genom att genomföra andra/likvärdiga uppgifter för att försöka nå sitt mål. Samhällsprogrammet Vi har tidigt i kurserna klargjort kriterierna för betygssättning för att kunna uppnå en bättre måluppfyllelse. Vi har genomfört en uppföljning av de tidigare åtgärderna: på klassrådsmöten, som genomförts i varje klass en gång i månaden, har våra åtgärder presenterats för och diskuterats med eleverna för att förankra dessa. Även på konferenser bland personalen har skolverkets synpunkter diskuterats. 7

9 Individuella programmet IV Skolverket gjorde en granskning i september 2006 där det fanns punkter som skulle åtgärdas. Många av dessa punkter är nu åtgärdade men vi arbetar ständigt för en förbättring. Under läsåret har vi främst arbetat med punkten Individuella programmet bör förbättras så att samtliga delar förbereder för ett nationellt program. Vi arbetar för att skapa förutsättningar för att fler elever inom det individuella programmet kan gå över till nationellt program. Vi har under läsåret förstärkt IV-HUC. Eleverna har varit en egen klass där de läst kärnämnen på grundskolenivå parallellt med kärnämnen på A-nivå. Eleverna har även läst karaktärsämnen som Information och Layout samt Turism. Målsättningen har varit att efter detta år på IV-HUC klara sin grundskolekompetens för att nästkommande år gå ut på nationella program. 2. Öka elevernas kunskaper Generellt för gymnasiet Eleverna har arbetat kursintegrerat. Under hösten har åk 2 och 3 arbetat med ett projekt för att förbereda sig inför yrkeslivet. En nära kontakt med verksamheter utanför skolan har ökat elevernas kunskaper och förståelse för samhället. Under läsåret 2007/2008 har eleverna på HUC fått möjlighet att en dag i veckan arbeta under eget ansvar. Vare sig det gällt att få godkänt eller att höja sina betyg har de som behövt extra hjälp kunnat få det varje fredag. På arbetslagsmöten och konferenser har vi lärare diskuterat hur vi på olika sätt kan öka elevernas kunskaper. Detta med utgångspunkt från tidigare kvalitetsredovisningar. Vid klassråd har också dessa frågor diskuterats och dessutom har elevernas individuella studieplaner (ISP) vid flera tillfällen gåtts igenom tillsammans med eleverna. Detta för att ge eleverna en helhetsbild av studiesituationen och möjlighet att påverka den i positiv riktning. Barn och fritidsprogrammet Under läsåret har ett antal aktiviteter med syfte att öka kunskaperna, utöver den ordinarie undervisningen, genomförts. Bland dessa kan nämnas att fredagar har använts till att arbeta med fördjupningar och projektarbeten, samt undervisning av elever i riskzonen för icke godkänt i någon kurs. Praktiska moment i undervisningen har varit exempelvis att bjuda in förskolebarn till olika aktiviteter som tröjtryckning och utelek. Detta har tränat eleverna i planering, genomförande och utvärdering av en "verklig" aktivitet. 8

10 Även APU:n innebär en självklar kontakt med omvärlden. Ett antal studiebesök på institutioner har genomförts: Montessoriförskolan i Oskarshamn och föräldrakooperativet i Ruda är sådana exempel på kunskapshöjande och motivationsskapande aktiviteter. Handelsprogrammet Eleverna har arbetat kursintegrerat. Under hösten har åk 2 och åk 3 arbetat med ett projekt för att förbereda sig inför yrkeslivet. En nära kontakt med verksamheter utanför skolan har ökat elevernas kunskaper och förståelse för samhället. Därför har en strävan varit att öka verksamheter såsom studiebesök, besök av gästföreläsare och studieresor. Under året har följande studiebesök gjorts: UF-mässa i Högsby: HUC-affären UF deltog som utställare, åk 2 arbetade som UF-värdar och resten av eleverna på skolan besökte mässan HP-turism genomförde under våren en studieresa till Gotland Åk 3 besökte studentmässan i Malmö och gjorde studiebesök vid Citytunneln Företagsbesök inom kommunen har genomförts, t. ex. Högsby Sparbank, Mittpunkt Högsby och Högsby kommun. Dessutom har elever arbetat med fältuppgifter i butiker i närområdet och deltagit på frukostmöte tillsammans med näringslivet Åk 1 och 2 har genomfört friluftslivsaktiviteter på Natur- och kulturskolan i Bråbo Under läsåret 2007/2008 har eleverna på HUC fått möjlighet att en dag i veckan arbeta under eget ansvar. Vare sig det gällt att få godkänt eller att höja sina betyg har de som behövt extra hjälp kunnat få det varje fredag. Samhällsprogrammet Samtliga elever inom programmet har under läsåret deltagit i flera olika projektarbeten. Samtliga elever har också under året varit på olika studiebesök utanför skolan. Exempel på detta är: besök vid Kultur- och Naturskolan i Bråbo (årskurs 1 och 2) fotbollsprofilens besök i Borås/Elfsborgs IF föreläsning om klimat vid Högskolan i Kalmar (årskurs 3), besök i Kalmar under temat Brott och straff (årskurs 1) SACO-mässan i Malmö (årskurs 3) 9

11 föreläsning i Oskarshamn om ledarskap (Niklas Wikegård) Föreläsare utifrån har också bidragit till att öka elevernas kunskaper. Exempel på detta är f.d. förbundskapten i fotboll, Tommy Söderberg (team och ledarskap), riksdagsmannen Håkan Juholt (S) (internationella relationer) och Denis Goldberg från Sydafrika som höll föreläsning på engelska (kampen mot Apartheid) På arbetslagsmöten och konferenser har vi lärare diskuterat hur vi på olika sätt kan öka elevernas kunskaper. Detta med utgångspunkt från tidigare kvalitetsredovisningar Vi har deltagit i studiedagar kring betygsbedömning i Mönsterås Vid klassråd har också dessa frågor diskuterats och dessutom har elevernas individuella studieplaner (ISP) vid flera tillfällen gåtts igenom tillsammans med eleverna. Detta för att ge eleverna en helhetsbild av studiesituationen och möjlighet att påverka den i positiv riktning Även vid varje termins utvecklingssamtal har detta gåtts igenom med elever, och för minderåriga även med deras vårdnadshavare Ett flertal lärare har under året vidareutbildat sig för att nå högre kompetens, vilket kommit samtliga elever inom programmet till godo Handlednings- och resurstimmarna på fredagarna har under läsåret använts till att ge eleverna stöd (främst i svenska, engelska och matematik) eller möjlighet till fördjupning inom olika ämnen. Lärare har alltid funnits tillgängliga för individuell handledning. På fredagarna har också eleverna i årskurs 2 och 3 getts möjlighet att läsa upp eventuella, tidigare IG i kurser från tidigare årskurser för att öka sina kunskaper. Individuella programmet IV Skolan har utvecklat en PRIV-klass (IV-HUC), med elever som har moment kvar i något ämne från grundskolan och samtidigt läser ett nationellt program. Eleverna har fungerat som en egen klass mentorsvis, men även läst på ett nationellt program i största möjliga mån. Vi har arbetat med basfärdigheter såväl teoretiskt som praktiskt. I undervisningen använder vi tidningar, TV, Internet, film och studiebesök m. m. för att variera och konkretisera undervisningen. Vi har arbetat problembaserat och ämnesintegrerat i olika teman till exempel länder i världen där vi använder IT som ett viktigt arbetsverktyg. Genom IT-verktyget arbetar vi med kunskapsbank, kalkyleringsprogram, presentationsinstrument och olika språkprogram. Vi har under läsåret arbetat med Hållbar utveckling. Under läsåret har vi arbetat med tre olika projekt Migration och kulturmöten och Vem bestämmer? samt Hållbar utveckling. Eleverna har arbetat enskilt och i grupp och själva valt redovisningsform vid den muntliga presentationen. 10

12 Projekten har också redovisats skriftligt. Under projektets gång har eleverna arbetat enskilt och i grupp. Att arbeta i projekt har varit mycket givande ur många olika aspekter, vi har arbetat ämnesintegrerat och eleverna har lärt sig samarbeta och ta ansvar. Under läsåret har vi gjort många olika studiebesök. IV-07 och IV-HUC har besökt Bråbygdens Natur- och Kulturskola där de gjorde en kulturvandring, Barometern och X-labbet i Kalmar. IV-07 har gjort besök på Tegelbruket i Högsby samt Miljöhuset i Oskarshamn under temat Hållbar utveckling. RSS har gjort studiebesök på Volvo Braåsverken. Elevernas kunskaper om omvärlden har ökat, vi har ägnat tid på morgonen åt att titta på nyheter både rikstäckande och lokalt och sedan diskuterat valda delar. Även i engelska, svenska och matematik har kunskaperna ökat. Under läsåret har vi strukturerat upp undervisningen och arbetat i mindre grupper utifrån varje elevs behov. IV i sin helhet består av IV-HUC, IV-RSS, IV-07 och IV-resurs. Det har också funnits möjlighet att läsa kurser på RSS där eleverna arbetat praktiskt med till exempel svetsning. RSS arbetar med de nationella kurser som är aktuella för Industriprogrammet, utifrån de maskinella resurser skolan har. Under läsårets gång har vi arbetat för att alla elever ska få synas och få den tid och hjälp de behövt för att klara av arbetsmomenten och få betyg på det genomförda. Resursgruppen har till stor del bestått av elever på det individuella programmet som under året haft svårigheter att klara av studierna på ett tillfredsställande sätt. Det kan vara allt från att inte komma till skolan alls till att verkligen vilja studera men inte kunnat finna sig till ro i den skolsituation som funnits. En del av dessa elever har dessutom på olika sätt varit eller är ärenden hos socialtjänsten. Därför uppstod behov att kunna erbjuda dessa elever en plats där de kunde få lugn och ro att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Dessa grupper har bidragit till att vi fått ett större samspel mellan eleverna och mellan elever och lärare. Vilket i sin tur gjort att eleverna presterat bättre och fått bättre arbetsro i de mindre grupperna. Vi har också arbetat med att knyta de teoretiska kunskaperna till praktiska inslag. Vi har arbetat utifrån individuella studieplaner där eleverna varit med och planerat sina studier. Detta har lett till att eleverna fått insikt i vad de lär sig och vet vad de ska göra. Under läsåret har vi haft extra resurser på fredagar där eleverna haft möjlighet att arbeta extra med de ämnen de legat efter i eller har svårt för. Detta gäller främst kärnämnena. I resursgruppen har eleverna i huvudsak läst kärnämnen men också vardagskunskap såsom nyheter genom Tv och tidningar. Vi har också samtalat kring vardagsbekymmer av olika slag och hur man kan lösa dessa. Undervisningen har utförts av en elevassistent, den pedagogiska planeringen har utförts av lärare på IV-programmet. 11

13 Under läsåret har vi även haft två lärlingar inom bygg. Vi har tätare kontakt med föräldrar och har individuella samtal med eleverna i större utsträckning samt ett utökat samarbete med Socialen. Eleverna har möjlighet att praktisera en eller flera dagar i veckan vilket gör att eleverna får möjlighet att få kunskaper i olika yrken och få insikt i arbetslivet. RSS tar in kundarbeten som ska göras till kundens belåtenhet innan skolan släpper ifrån sig arbetet. Detta medför att eleverna får möjlighet att arbeta med den verklighet och de krav som finns utanför skolan. Kunden får veta att de inte kan ställa krav på att få arbetena gjorda inom en föreskriven tid utan att det kan ta längre tid än vad de är vana vid. Två elever har gått direkt från RSS ut i arbetslivet. På RSS har vi under läsåret utvecklat maskinparken och nya läromedel har bytts ut till nya. Vi har installerat Inventor (Auto-Cad) för att höja nivån på utbildningen. Vi har även investerat i ett CAD/CAM-program, ett rit- och beredningsprogram för CNC-maskiner. 3. Utveckla elevers färdigheter i att arbeta i projekt med kursintegrerade teman Generellt för gymnasiet Eleverna har under läsåret medverkat i ett stort antal projekt(arbeten). Hela läsåret har genomsyrats av begreppet Hållbar utveckling. I alla projekt har vi arbetat ämnesintegrerat. Redovisningsformerna har varit självvalda och varierande, vilket lärarna också uppmuntrat. Barn och Fritidsprogrammet Eleverna vid BF-programmet har under läsåret medverkat i ett antal projektarbeten som "Migration och kulturmöten" (höstterminen) och "Hållbar utveckling" (vårterminen). Även redovisningsformerna har varit självvalda och varierande vilket vi som lärare också uppmuntrat. Handelsprogrammet Åk 1 har arbetat med projekten Migration och kulturmöten och Vem bestämmer?. Under höstterminen arbetade åk 2 och 3 med projektet HP - möjligheternas program. 12

14 Åk 3 har under hela läsåret arbetat med HUC-affären i flera av sina kurser. Hela skolan har under vårterminen på olika sätt deltagit i projekt Hållbar utveckling. Samhällsprogrammet Under höstterminen 2007 hade samhällsprogrammets elever följande projekt: 1. Migration och kulturmöte (årskurs 1) 2. Vem bestämmer? (årskurs 1) 3. Klimat och miljö - källkritik (årskurs 2) 4. Människans natur (årskurs 3) Under vårterminen 2008 hade samhällsprogrammets elever följande projekt: 1. Hållbar utveckling (årskurs 1 och 3) 2. Brott och straff (årskurs 1, inom Hi A) 3. Hållbar utveckling Asien (årskurs 2) 4. Specialarbeten inom ämnet fotboll (årskurs 1, 2 och 3) 5. HUC-cupen inom specialidrott, ridning (årskurs 2) Dessutom har det genomförts ett antal projektarbeten (Kursen Projektarbete 100 poäng) under läsåret i årskurs 3. Integration mellan olika ämnen har också skett vid elevernas besök vid Natur- och Kulturskolan i Bråbo (årskurs 1 och 2). Individuella programmet IV Under läsåret har vi arbetat i projekt. Vårt första projekt handlade om Migration och kulturmöten, det andra om Vem som bestämmer och det tredje om Hållbar utveckling. Syftet med det första projektet var att ge eleverna insikt om migration, olika kulturer samt hur detta påverkar vårt samhälle. Det andra projektet gav eleverna insikt i hur beslut fattas i de sammanhang där man själv ingår - skola, familj, föreningar etcetera och få eleverna reflektera över hur detta beslutsfattande står i förhållande till demokratibegreppet. Hela läsåret har genomsyrats av begreppet Hållbar utveckling. I alla projekt har vi arbetat ämnesintegrerat. 13

15 4. Utveckla elevers förtrogenhet i att arbeta självständigt under eget ansvar Generellt för gymnasiet Projektarbete utifrån egenvalda undersökningsprojekt under lärarhandledning har tränat elevernas ansvarstagande och självständighet. I arbetet med projekten har eleverna organiserat och planerat sitt arbete utifrån sina egna förutsättningar, intressen och mål. Fredagarna på Högsby center med handledningsoch resurstimmar är att bra sätt att få eleverna till att ta eget ansvar för sina studier. Barn och Fritidsprogrammet Projekt(arbete) utifrån själv valda undersökningsprojekt under lärarhandledning har tränat elevernas ansvarstagande och självständighet. Möjligheten att färdigställa på fredagstid har också motiverat dem till och tränat mera långsiktig planering. Fredagarna på Högsby center är att bra sätt att få eleverna till att ta eget ansvar för sina studier. Integration över årskurser och mellan program har också ökat elevernas förtrogenhet med arbetssättet. Handelsprogrammet Vi har löpande arbetat löpande med att få eleverna medvetna om att det är viktigt att de själva tar ansvar för sina studier. I arbetet med projekten har eleverna organiserat och planerat sitt arbete utifrån sina egna förutsättningar, intressen och mål. För åk 1 har det varit obligatorisk närvaro på fredagarna men eleverna har själva kunnat planera sin skoldag. Samhällsprogrammet Handlednings- och resurstimmarna på fredagarna har varit/är att bra sätt att få eleverna till att ta eget ansvar för sina studier Projekten vi genomfört under året har också bidragit till att eleverna lärt sig att arbeta på ett självständigt sätt, främst i olika gruppkonstellationer. Detta har också gjort att eleverna lärt sig ta eget ansvar. Integration över årskurser och mellan program har också ökat elevernas förtrogenhet med arbetssättet Skatteverket har varit på plats för att informera eleverna och årskurs 2 och 3 som läser ekonomisk inriktning har varit på studiebesök på banken, vilket är ett led i att få eleverna att nå insikter om samhällslivets villkor. 14

16 Som ett led i detta kan även praktiken som erbjuds samhällsprogrammets elever ses Under året har elever i årskurs 1 gjort en veckas praktik Även projektet Grön flagg har utvecklat elevernas förmåga att ta ansvar, arbeta självständigt samt få förståelse för samhällets hållbara utveckling och de krav som ställs inom detta Individuella programmet IV Under läsåret har vi arbetat med att utveckla elevernas förtrogenhet i att arbeta självständigt och under eget ansvar. I projekten har eleverna arbetat självständigt och i grupp och själva tagit ansvar för sitt arbete. På IV har vi även arbetat fram enskilda studieplaneringar som eleverna själva är med och lägger upp. Eleverna ansvarar sedan för att denna planering följs. 5. Utveckla internationaliseringen Generellt för gymnasiet Studieresor till Polen, Tyskland och Spanien har genomförts. Elever och lärare från Holland har besökt HUC. Arbetet med Hållbar utveckling har inneburit att fokus har vidgats till en global syn på t. ex. klimat men även de ekonomiska och sociala frågorna. Föreläsningar kring olika internationella frågor har ökat vyerna, projektarbetet "Migration och kulturmöten" har inneburit nya internationella utblickar och insikter. Barn och Fritidsprogrammet Projektarbetet "Migration och kulturmöten" har inneburit nya internationella insikter, studieresor till Polen och Spanien samt "Globala skolan" med studieresa till Borås har varit led i en internationalisering för BF-eleverna. Även arbetet med Hållbar utveckling har inneburit att fokus har vidgats till en global syn på t. ex. klimat men även de ekonomiska och sociala frågorna. Handelsprogrammet Eleverna i åk 2 har genomfört en studieresa till Polen. 15

17 Samhällsprogrammet För att öka skolans internationalisering har eleverna: under läsåret årskurs 1 gjort en språkresa till Spanien (årskurs 1 och 2) tagit emot elever och lärare från en skola i Alkmaar i Nederländerna (årskurs 1 och 2) besökt koncentrationslägret Stutthof i Polen (årskurs 2) deltagit i FN-rollspel på Stagneliusskolan i Kalmar (årskurs 1 och 3) haft föreläsningar kring olika internationella frågor. Riksdagsman Håkan Juholt (S) föreläste om internationella relationer, Denis Goldberg föreläste på engelska om kampen mot Apartheid i Sydafrika Förintelsens minnesdag uppmärksammades genom filmer och diskussioner (årskurs 1 och 3). Enstaka elever har deltagit i skolans lokala kurs Globala skolan (300p). I kursen genomfördes ett studiebesök i Borås, på Bodaskolan där mer än hälften av eleverna har invandrarbakgrund Individuella programmet IV Även här kan vi nämna våra projekt som handlat om länder i världen, migration och kulturmöten och demokrati i världen. Genom vårt arbete med Hållbar utveckling har vi arbetat med globala miljöfrågor, till exempel har vi tittat på Al Gores film om klimatfrågorna. Vi har också bjudit in olika föreläsare, till exempel Håkan Juholt. Denis Goldberg från Sydafrika var här och berättade om sin tid i fängelse under apartheidtiden. Under läsåret har vi även uppmärksammat Förintelsens minnesdag och FN-dagen. Vi ser nyheter och diskuterar dessa varje dag. Vi har cirka 7 olika nationaliteter inskrivna på IV och detta har givit många intressanta diskussioner och samtal. 1. Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet Generellt för gymnasiet Vårt sätt att arbeta med elever har visats sig vara mycket nyttigt både socialt och kunskapsmässigt. Det har hjälpt eleverna att uppnå målen i flera av kurserna. Målet Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet kommer att uppföljas fullständigt vid Skolverkets nästa besök. Målet Utvärdera och åtgärda skolverkets synpunkter på vår verksamhet har i stort sett uppfyllts. 16

18 Barn och Fritidsprogrammet Måluppfyllelsen har varit god och överensstämt med elevernas ambitionsnivå, vilket vi tolkar som att arbetssättet varit riktigt. Vi skall på ett tidigt stadium i kurserna klargöra kriterierna för betygssättning för att nå än bättre måluppfyllelse. Vi skall förbättra undervisningsmiljön genom att eleverna jämför erfarenheterna från APU-platserna. Vi skall organisera undervisningen så att varje elev kan arbeta efter sina förutsättningar. Handelsprogrammet Vårt sätt att arbeta med HP-elever (HUC-affären, lämpliga APU-platser) har visats sig vara mycket nyttigt både socialt och kunskapsmässigt. Det har hjälpt eleverna att uppnå målen i flera av handelskurserna - för en del elever med utländsk bakgrund har det haft en avgörande betydelse. Vi fortsätter med att skapa en ännu bättre undervisningsmiljö genom att låta eleverna ta del av varandras erfarenheter från de olika APU-platserna. Vi skall också arbeta med att organisera undervisningen så att varje elev får arbeta efter sina förutsättningar. Samhällsprogrammet Skolan har analyserat resultaten på nationella prov i relation till slutbetygen och diskuterat detta på klassrådstid, i arbetslag och på konferenser. Genom detta har en mer enhetlig syn uppnåtts. Vi skall även hädanefter analysera/diskutera kursplanemål och betygskriterier för att skapa förutsättningar för en likvärdig betygssättning. För att uppnå detta skall vi dessutom ha minst 2 betygskonferenser per år. Individuella programmet IV Skolverket gjorde en granskning i september 2006 där det fanns punkter som skulle åtgärdas. 17

19 Många av dessa punkter är åtgärdade och vi arbetar ständigt för en förbättring. Under läsåret har vi främst arbetat med punkten Individuella programmet bör förbättras så att samtliga delar förbereder för ett nationellt program. Vi har arbetat för att skapa förutsättningar för att fler elever inom det individuella programmet kan gå över till ett nationellt program. Vi har under läsåret förstärkt IV-HUC. Eleverna har varit en egen klass där de läst kärnämnen på grundskolenivå parallellt med kärnämnen på A-nivå. Eleverna har även läst karaktärsämnen som Information och Layout och Turism. Målsättningen har varit att efter detta år på IV-HUC klara sin grundskolekompetens för att nästkommande år gå ut på nationellt program. Då resultatet inte blivit det vi förväntade på IV-HUC kommer vi att göra en omorganisering av IV-programmet under läsåret Öka elevernas kunskaper Generellt för gymnasiet Tack vare olika insatser har kunskapsnivån på bl. a. Handelsprogrammet ökat och eleverna har blivit medvetna om sina möjligheter. Många elever har tagit vara på resurserna som skolan satt in på fredagarna och på så vis kunnat nå sina mål. Fredagarna har av årskurs 1 uppskattats väldigt mycket, vilket visat sig genom god närvaro och flitigt arbetande. Att arbeta i projekt har varit en gynnsam form för att öka elevernas kunskaper. Detta arbetssätt ökar deras förståelse, faktakunskaper, förtrogenhet med integration mellan olika ämnen och färdigheter, inte minst i olika slags redovisningssätt. Målet Öka elevernas kunskaper har uppfyllts men kvarstår självklart även till kommande terminer. Barn och Fritidsprogrammet Vid efterföljande uppföljningar av de olika aktiviteterna uttryckte eleverna positiva synpunkter på erfarenhetsinhämtning från verkligheten. Detta stimulerar till fortsatta ansträngningar i samma riktning. Eleverna har uttryckt önskemål om lustfyllt lärande dvs antagligen ett uttryck för en viss leda för teoretiska studier. Därför bör kanske kurserna om möjligt än mer inriktas på praktiska moment med nära anknytning till verkliga situationer liksom även elevernas egna intressen. Allt detta för att öka motivationen vilket gynnar kunskapsinhämtningen. 18

20 Handelsprogrammet Tack vare våra olika insatser har kunskapsnivån på Hp-programmet ökat och eleverna har blivit medvetna om sina möjligheter. Många elever har tagit vara på resurserna som skolan satt in på fredagarna och på så vis kunnat nå sina mål. I fortsättningen ska vi arbeta mer med att se varje enskild elevs behov och arbeta utifrån dessa och elevens egna förutsättningar. Vi kommer att försöka hjälpa eleverna att planera upp sina arbetsdagar med hjälp av regelbundna samtal. Genomgång och uppföljning av de individuella studieplanerna ska vara en viktig del av vårt arbete. Samhällsprogrammet Fredagarna med handlednings-, resurstimmar och egna studier har av årskurs 1 uppskattats väldigt mycket, vilket visat sig genom god närvaro och flitigt arbetande. I årskurs 2 och 3 har inte alla elever tagit vara på möjligheten med fredagarna i samma utsträckning. Dock är det för tidigt att se resultaten av fredagsverksamheten innan man sett betygsstatistik över flera läsår. Att arbeta i projekt, som alla elever inom programmet gjort, är en gynnsam form för att öka elevernas kunskaper. Detta arbetssätt ökar deras förståelse, faktakunskaper, förtrogenhet med integration mellan olika ämnen och färdigheter, inte minst i olika slags redovisningssätt. Elevernas förtrogenhet med sina ISP är viktig, inte minst för att eleverna under alla tre årskurser ser sina kurser och resultat och kan tidigt fundera över konsekvenser under skoltiden och efter denna. Vi måste analysera hur resurserna ska fördelas på ett bättre sätt på fredagarna för att nå ett än bättre resultat. Det är viktigt att vi får elever i årskurs 2 och 3 att bli mer medvetna om möjligheterna med fredagsverksamheten. Vi måste medvetandegöra eleverna än mer vad som ingår i betygsmålen för respektive kurs, men också koppla det till deras ISP och vad som händer sedan. Vi måste få eleverna att planera sitt arbete bättre, att de gör uppgifter i tid och är medvetna om vad som händer om detta inte sker. Här är sättet att arbeta i projekt viktigt. Då är eleverna beroende av varandra och kan således också påverka varandra. 19

21 Individuella programmet IV För att vi ska kunna öka elevernas kunskaper och se till att varje elevs behov tillgodoses behöver vi utveckla ett bättre samarbete med grundskolan. Överlämningarna från grundskolan har varit bristfälliga och behöver bli tydligare och mer konkreta. Detta är något vi kan förbättra genom ett bättre samarbete mellan grundskolan och gymnasiet. Under läsåret har vi strukturerat upp undervisningen och arbetat i mindre grupper utifrån varje elevs behov. Det har också funnits möjlighet att läsa kurser på RSS, där eleverna arbetat praktiskt med till exempel svetsning. Vi har även arbetat fram en resursgrupp för elever med särskilda behov. Detta arbetssätt har bidragit till att vi fått ett större samspel mellan eleverna och mellan lärare och elever, ökat förtroende, kontakt och varje elev har fått mer hjälp i de mindre grupperna. Vilket i sin tur gjort att eleverna presterar bättre och fått bättre arbetsro. Vi har arbetat utifrån individuella studieplaner där eleverna varit med och planerat sina studier. Detta har lett till att eleverna fått insikt i vad de lär sig och vet vad de ska göra. Vi har också arbetat med att knyta de teoretiska kunskaperna till praktiska inslag. Varje elev har fått ett åtgärdsprogram utformat där vi, elev och mentor, gemensamt kommit fram till hur vi ska arbeta för att nå målen. Vi har tätare kontakt med föräldrar och har individuella samtal med eleverna i större utsträckning. Vårt samarbete med Socialen är under uppbyggnad och har utvecklats under året och vi kommer att arbeta för att samarbetet ska bli bättre. Vi har under läsåret förstärkt IV-HUC. Eleverna har varit en egen klass där där de läst kärnämnen på grundskolenivå parallellt med kärnämnen på A-nivå. Eleverna har även läst karaktärsämnen som Information och Layout samt Turism. Målsättningen har varit att efter detta år på IV-HUC klara sin grundskolekompetens för att nästkommande år gå ut på nationellt program. Då resultatet inte blivit det vi förväntade kommer vi att göra en omorganisering av IV-programmet under läsåret Nytt under detta läsår har varit att vi haft extra resurser på fredagar där eleverna haft möjlighet att arbeta extra med de ämnen de legat efter i eller har svårt för. Detta gäller främst kärnämnena. Då detta slagit ut väl kommer vi att fortsätta även kommande läsår. Vi har arbetat med basfärdigheter såväl teoretiskt som praktiskt. I undervisningen använder vi tidningar, TV, Internet, film och studiebesök m. m. för att variera och konkretisera undervisningen. Vi arbetar problembaserat och ämnesintegrerat i olika teman till exempel länder i världen där vi använder IT som ett viktigt arbetsverktyg. 20

22 Genom IT-verktyget arbetar vi med kunskapsbank, kalkyleringsprogram, presentationsinstrument och olika språkprogram. Vi har under läsåret arbetat med Hållbar utveckling. Under läsåret har vi arbetat med tre olika projekt Migration och kulturmöten, Vem bestämmer? och Hållbar utveckling. Eleverna har arbetat enskilt och i grupp och själva valt redovisningsform vid den muntliga presentationen. Projektet har också redovisats skriftligt. Under projektets gång har eleverna arbetat enskilt och i grupp. Att arbeta i projekt har varit mycket givande ur många olika aspekter, vi har arbetat ämnesintegrerat och eleverna har lärt sig samarbeta och ta ansvar. Vi kommer att arbeta i projektform även nästa läsår. Under läsåret har vi gjort många olika studiebesök. IV07 och IV-HUC har besökt Bråbygdens Natur- och Kulturskola där de gjorde en kulturvandring, Barometern och X-labbet i Kalmar. IV07 har gjort besök på Tegelbruket i Högsby samt Miljöhuset i Oskarshamn under temat Hållbar utveckling. RSS har gjort studiebesökbesök på Volvo Braåsverken. Elevernas kunskaper om omvärlden har ökat, vi har ägnat en tid på morgonen åt att titta på nyheter både rikstäckande och lokalt och sedan diskuterat valda delar. Även i engelska, svenska och matematik har kunskaperna ökat. Eleverna har möjlighet att praktisera en eller flera dagar i veckan vilket gör att eleverna får möjlighet att få kunskaper i olika yrken och få insikt i arbetslivet som är till stor nytta inför framtida studier och yrkesliv. Vi har knutit kontakter med flera företag i kommunen som är villiga att ta emot våra elever för praktik. Under läsåret har vi haft två lärlingar inom bygg och under kommande läsår kommer ett lärlingsprogram finnas. RSS tar in kundarbeten som ska göras till kundens belåtenhet innan skolan släpper ifrån sig arbetet. Detta medför att eleverna får möjlighet att arbeta med den verklighet och de krav som finns utanför skolan. Två elever har gått direkt från RSS ut i arbetslivet. På RSS har vi under läsåret utvecklat maskinparken och nya läromedel har bytts ut till nya. Vi har installerat Inventor (Auto-Cad) för att höja nivån på utbildningen. Vi har även investerat i ett CAD/CAM-program, ett rit- och beredningsprogram för CNC-maskiner. Upprustningen av maskinparken gör att ett industriprogram kommer att startas upp läsåret RSS har även utvecklat ett samarbete med ett tiotal företag runt i Högsby kommun men även med företag från Oskarshamn och Mönsterås. Möjligheterna att vara på företagsbesök ökar markant med denna kontakt. Det finns fler industriföretag som ska kontaktas för ev. praktikplatser och företagsbesök. Under läsåret har en del av teorin och kärnämnesundervisning gjorts på HUC. 21

23 Under läsåret kommer vi att försöka arbeta för att all undervisning sker på RSS vilket underlättar både för elever och lärare. Under det gångna läsåret har två kvinnor läst på RSS och det ser vi som mycket positivt. Inför läsåret hoppas vi också på en upprustning av omklädningsrum och dusch (herrar och damer) samt upprustning av klassrum. I resursgruppen har eleverna fungerat mycket bra. De har tagit ansvar för sina studier och närvaron har varit god. De har känt trygghet och har i stort sett kunnat få den hjälp de har behövt. Dessvärre har en del stora kunskapsluckor och därför krävt mycket uppmärksamhet vilket har varit till nackdel för de andra eleverna. Eleverna har själva kunnat ge uttryck för och berätta om de positiva effekterna av att kunna få möjlighet att studera avskilt i lugn och ro. 3. Utveckla elevers färdigheter i att arbeta i projekt med kursintegrerade teman Generellt för gymnasiet Projektarbete som undervisningsmetod har varit gynnsamt för de flesta elever. Vi bedömer att resultaten i de olika projekten varit goda. Genom att arbeta i projekt har eleverna ökat sina kunskaper och kunnat nå olika kursmål. Projekten har resulterat i ett stort antal rapporter/uppsatser, bildskärmspresentationer och filmer. Alla projekt har samlats i en gemensam hemsida. Eleverna har genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna lärt sig att planera, ta eget ansvar, aktivt söka kunskap och samarbeta med olika elever. Generellt sett har projekten lyckats fantastiskt bra och eleverna har i de flesta fallen nått målen. Målet Utveckla elevers färdigheter i att arbeta i projekt med kursintegrerade teman har uppfyllts men kvarstår i enlighet med våra mål även till kommande terminer. Barn och Fritidsprogrammet Detta arbetssätt har under läsåret utvecklats positivt. Att presentera ett kollektivt arbete innebär ökat självförtroende, högre självkänsla och ett ansvarstagande som är mycket nyttigt sett ur ett längre perspektiv. Vi avser därför att fortsätta på den inslagna vägen. Den viktiga handledningsprocessen måste skärpas eftersom eleverna själva kan ha svårigheter att se ett slutresultat på förhand, dvs här måste handledaren/läraren aktivt ge feedback kontinuerligt. 22

24 Handelsprogrammet Projektarbete som undervisningsmetod har varit gynnsamt för de flesta elever. Vi bedömer att resultaten i de olika projekten varit goda. Genom att arbeta i projekt har eleverna ökat sina kunskaper och kunnat nå kursmålen. Dessutom har de lärt sig planera och arbeta demokratiskt. En viktig del har också redovisningarna varit. Vi ska inför nästa läsår arbeta för att: eleverna ska vara mer delaktiga i valet av tema träna eleverna på att använda olika redovisningsmetoder hjälpa eleverna att använda de tekniska hjälpmedel som finns integrera så många lämpliga kurser som möjligt i projekten organisera upplägget av projekten så att fler lärare har möjlighet att samarbeta kontinuerligt Samhällsprogrammet Projekten har resulterat i ett stort antal rapporter, uppsatser, filmer och bildskärmspresentationer. Alla projekt har samlats i en gemensam hemsida. Eleverna har genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna lärt sig att planera, ta eget ansvar, aktivt söka kunskap och samarbeta med olika elever. Generellt sett har projekten lyckats mycket bra och eleverna har i de flesta fallen nått målen. Arbetssättet är en bra förberedelse inför kommande eftergymnasiala studier och för arbetslivet. Tydligt märks arbetssättet i årskurs 1, där flera elever från grundskolan inte vågade redovisa muntligt i det första projektet, men där de genom arbetssättet växt till att genomföra alla slags redovisningar. Eleverna skall förmås att skriva mer enhetligt i de skriftliga inlämningar som gruppen gör. Vi ska göra en generell mall för upplägget. Vi måste få eleverna att planera sina projekt, hålla tider, kunna samarbeta med vem som helst samt göra utvärderingar kontinuerligt på ett bättre sätt. Inte minst viktigt är att vi gemensamt förbättrar den muntliga framställningstekniken. Kursen Projektarbete måste vi bli bättre på att strukturera, göra någon slags mall och redovisa på ett sätt som gör att skolans alla elever får kunskap om de olika projektarbeten som genomförts. 23

25 Individuella programmet IV Under läsåret har vi arbetat i projekt. Vårt första projekt handlade om Migration och kulturmöten, det andra om Vem som bestämmer och det tredje om Hållbar utveckling. Syftet med första projektet var att ge eleverna insikt om migration, olika kulturer samt hur detta påverkar vårt samhälle. Det andra projektet gav eleverna insikt i hur beslut fattas i de sammanhang där man själv ingår - skola, familj, föreningar etc. och få eleverna reflektera över hur detta beslutsfattande står i förhållande till demokratibegreppet. Hela läsåret har genomsyrats av begreppet Hållbar utveckling. I alla projekt har vi arbetat ämnesintegrerat. Detta kommer att utvecklas mer under läsåret Utveckla elevers förtrogenhet i att arbeta självständigt under eget ansvar Generellt för gymnasiet Under läsåret har vi arbetat med att utveckla elevernas förtrogenhet i att arbeta självständigt och under eget ansvar. I projekten har eleverna arbetat självständigt och i grupp och själva tagit ansvar för sitt arbete. Målet Utveckla elevers färdigheter i att arbeta i projekt med kursintegrerade teman har uppfyllts men kommer givetvis stå i fokus även kommande terminer. Barn och Fritidsprogrammet Målsättningen speglar ett klassiskt dilemma i skolan: Att arbeta och planera sin tid måste utgå från ett egenintresse, alltså en egen motivation och inte en utifrån styrd motivationsfaktor. Eljest uppstår tendensen att skjuta på arbetet, vilket är kontraproduktivt med avseende på målformuleringen. Vi ska fortsätta arbeta med elevvalt stoff, uppmuntra planeringsarbetet, föra en kontinuerlig dialog med eleven och följa arbetsgången i projekt-, tema- eller fördjupningsarbetet. Handelsprogrammet Vad det gäller åk 2 och åk 3 har närvaro på fredagar endast varit obligatorisk vid IG eller IG-varning. 24

26 Trots detta har många Hp-elever som inte haft IG:n passat på att få den hjälp som skolan erbjudit. Vår åsikt är att eleverna varit ansvarsfulla och att de flesta utnyttjat sin tid väl. Vi ska arbeta för att varje lärare som deltar i projekten löpande har god insikt i de enskilda elevernas arbeten. Detta kan vi göra genom ökat antal avstämningssamtal under arbetets gång. Samhällsprogrammet Att eleverna integreras i olika kurser i årskurs 2 och 3 (samläsning) ser vi också som ett sätt att öka elevernas förtrogenhet med arbetssättet. Även den integration/samläsning som sker i årskurs 1 (med skolans tre program i en klass) är ett led i detta. Fredagarna har av årskurs 1 uppskattats väldigt mycket, vilket visat sig genom god närvaro och flitigt arbetande. I årskurs 2 och 3 har alla elever inte tagit vara på möjligheten med fredagarna i samma utsträckning. Dock är det för tidigt att se resultaten av fredagsverksamheten innan man sett betygsstatistik över flera läsår. Vi måste analysera hur resurserna ska fördelas på ett bättre sätt på fredagarna för att nå ett än bättre resultat. Elever i årskurs 2 och 3 måste bli mer medvetna om möjligheterna med fredagsverksamheten. Vi måste få eleverna, främst i årskurs 2 och 3, att ta mer eget ansvar och ta större del i såväl planering som utvärdering. Vi måste få samhällsprogrammets elever att i årskurs 3 bibehålla och ibland även öka den tidigare studieinsatsen. Vi måste få eleverna i årskurs 3 att ta större del i skolans utveckling och aktiviteter. Individuella programmet IV Under läsåret har vi arbetat med att utveckla elevernas förtrogenhet i att arbeta självständigt och under eget ansvar. I projekten har eleverna arbetat självständigt och i grupp och själva tagit ansvar för sitt arbete. På IV har vi även arbetat fram enskilda studieplaneringar som eleverna själva är med och lägger upp. Eleverna ansvarar sedan för att denna planering följs. Under kommande läsår kommer vi att arbeta mycket mer med elevernas ansvarstagande och att arbeta självständigt. 25

27 5. Utveckla internationaliseringen Generellt för gymnasiet Skolans internationella kontakter har ökat. Det är första gången som elever från en en skola i Holland besökt oss här på HUC. Vi har haft regelbunden kontakt med denna skola sedan ett år tillbaka och kontakten fortsätter. Skolresor har genomförts till flera europeiska länder, t. ex. Polen och Spanien. Även här kan vi nämna våra projekt som handlat om länder i världen, migration och kulturmöten och demokrati i världen. Genom vårt arbete med Hållbar utveckling har vi arbetat med globala miljöfrågor. Målet Utveckla internationaliseringen har uppfyllts men kommer även framledes inta en hög prioritering. Barn och Fritidsprogrammet Våra aktiviteter har haft gynnsamma effekter för internationaliseringen vid skolan. Det vi skulle kunna göra mer av är att söka internationella kontakter med en vänortsskola eller liknande för att utbyta erfarenheter av utbildning inom barn- och fritidssektorn. Arrangera en eller flera kulturdagar där elever med annan etnisk-kulturell bakgrund skulle kunna presentera mat, dans, musik, konst etc. från andra kulturer. Handelsprogrammet Syftet med resan till Polen var bl. a. att eleverna skulle lära sig historia på plats. Detta kan i framtiden användas som utgångspunkt för olika diskussioner kring värdegrunder m. m. För att öka internationaliseringen ska även Handelsprogrammet till nästa läsår försöka använda sig av de kontakter i Holland som skolan under året skaffat sig. Samhällsprogrammet Skolans internationella kontakter har ökat. Det är första gången som elever från en utländsk skola besökt oss här på HUC. Vi har haft regelbunden kontakt med denna skola i Holland sedan ett år tillbaka och kontakten fortsätter. 26

28 En resa till Polen har vidgat det historiska perspektivet och en resa till Spanien har haft en gynnsam effekt för språkutvecklingen hos våra elever. Det är viktigt att fler lärare engagerar sig och knyter kontakter med skolor utomlands. Även fler elever måste engagera sig och delta mer aktivt i dessa utbyten. Individuella programmet IV Även här kan vi nämna våra projekt som handlat om länder i världen, migration och kulturmöten och demokrati i världen. Genom vårt arbete med Hållbar utveckling har vi arbetat med globala miljöfrågor, till exempel har vi tittat på Al Gores film. Vi har också bjudit in olika föreläsare till exempel Håkan Juholt. Denis Goldberg från Sydafrika var här och berättade om sin tid i fängelse under apartheidtiden. Under läsåret har vi även uppmärksammat Förintelsens minnesdag och FN-dagen. Vi ser nyheter och diskuterar dessa varje dag. Vi har cirka 7 olika nationaliteter inskrivna på IV och detta har givit många intressanta diskussioner och samtal. Temaarbeten om världen kommer att fortsätta. Vi kommer även att fortsättningsvis arbeta med media, TV och Internet för att uppdatera oss om vår omvärld och föra diskussioner och arbeta utifrån detta i olika teman/projekt. Vi kommer att utveckla brev/mailkontakterna med elever från andra länder, t.ex. med våra kontakter i Tanzania. Resurser (mänskliga och materiella) Lärarresurserna Dessa har under läsåret i stor utsträckning fokuserats till elevernas lärande, individualisering och flexibla lösningar genom tematiska studier i projektform där vi integrerar och samläser olika kurser. Vi har arbetat med individuella studieplaner, utvärderingar, utvecklingssamtal och att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Vi har arbetat särskilt med inriktning mot att hjälpa elever på IV och ge dem stöd i framförallt kurserna Ma, En och Sv både på grundskolenivå och på A-kursnivå. Vi har haft IV-HUC för de som läser A-kurser parallellt med enstaka grundskolekurser, PRIV för de som går i klass men inte är klar med grundskoleengelskan, IV-07 för elever som läser upp flera grundskolekurser, IV- RSS för de elever som vill ha praktiska studier, IV-Praktik för de som vill praktisera medan de läser upp enstaka grundskolekurser, IV Lärling för de som vill lära sig ett yrke, IV-SFI för nytillkomna flyktingar som ska introduceras i svenska språket och IV-Resurs för elever som behöver mycket social träning i samband med sina studier. Stort arbete har också lagts ner på att via samtal socialt integrera elever med invandrargrund i skolan och att ge dem stöd i studierna. 27