Arbetsplan för KF Gymnasiet

Transkript

1 Arbetsplan för KF Gymnasiet KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, STOCKHOLM Tel /81 Fax KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 1 av 11

2 INNEHÅLL Vår skola.3 Skolans organisation...6 Ledarskap och lärling...7 Projektarbete...8 Språkutveckling och lärande..9 Programplan HP och SP...10 Programplan lärlingsprogrammet.11 KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 2 av 11

3 Vår skola Tre program bred utbildning inom handel och ekonomi En skola mitt i stan KF Gymnasiet är en framtidsinriktad skola mitt i stan. Vi ger en bred utbildning inom handel och ekonomi i tre specialutformade program: Samhällsprogrammet ekonomi med ledarskapsprofil, Handelsprogrammet och Lärlingsprogrammet i butik. Ett av skolans mål är att förena teori och praktik. Skolan har cirka 250 elever i tre årskurser samt ett 20-tal anställda. Vi finns i fräscha lokaler på Högbergsgatan 62 på Södermalm. I huset finns också andra arbetsplatser. Vi följer de nationella kursplanerna. Utbildningen syftar också till att eleverna skall få kunskap om och förstå betydelsen av kooperativa idéer och värderingar. Arbetet präglas av ett globalt perspektiv med anknytning till kooperationens internationella kontaktnät. KF Gymnasiet På vår skola stimuleras eleverna till att söka kunskap genom återkommande projektarbeten och får samtidigt möjlighet att utveckla sin sociala kompetens. Organisationen och den fysiska miljön är utformade för att stödja den pedagogiska idén om en lärande organisation. Skolan har tre arbetsenheter, en för varje årskurs. Varje arbetsenhet omfattar elever och 5-6 lärare i ett arbetslag. Eleverna är indelade i mentorsgrupper och arbetet sker ofta i projekt över ämnesoch programgränserna. Lokalerna består av större och mindre rum och liknar mer ett modernt kontor än en traditionell skola. Syftet med organisationen är att ge förutsättningar för ett elevaktivt arbetssätt med helhet och sammanhang. Både lärare och elever har möjlighet till inflytande och ansvar genom att beslutsrätten över det dagliga arbetet ligger hos arbetsenheterna. Lärare och elever bestämmer t ex över schema, inköp av material och användning av lokalerna. Även elevvården sköts till stor del i arbetsenheterna. Ett elevaktivt arbetssätt Den stora pedagogiska utmaningen vid KF Gymnasiet är att utforma studierna på ett sådant sätt att eleverna är aktiva och känner sig delaktiga. Skolan ska vara en del av verkligheten som eleverna lever i, samtidigt som de når målen i de nationella och lokala styrdokumenten. Vår erfarenhet är att ett aktivt arbetssätt är det mest effektiva vid inlärning och därför är elevaktiva studiesituationer som projekt, APU (arbetsplatsförlagd utbildning) och UF (Ung Företagsamhet) exempel på viktiga inslag i vår skolas verksamhet. KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 3 av 11

4 Lärare som följer eleverna under tre år Vår organisation, med lärare och arbetslag som följer eleverna under tre år, har visat sig fungera mycket bra. Elever och lärare har goda möjligheter att lära känna varandra, vilket gynnar elevernas utveckling på flera plan. Gymnasieåren är den period i livet då frigörelsen från föräldrarna sker och då behövs andra vuxna i närheten. Mentorer och andra lärare är mycket viktiga och eleverna uttrycker ofta att de uppskattar att de får respons och blir sedda. Arbetslag med olika kompetenser Arbetslag, där lärarna har olika ämneskompetenser, är en styrka för vår verksamhet. Det pedagogiska utvecklingsarbetet blir mer dynamiskt och förutsättningarna för framgångsrika projekt blir så mycket större. För lärarna är möjligheten till ett nära samarbete med en kollega, med en helt annan ämneskunskap, utvecklande i den egna yrkesrollen. Helhetssynen på varje enskild elev blir dessutom bättre och säkerheten vid bedömning och betygsättning ökar. Demokratiska arbetsformer Samverkan är grundbulten i all kooperativ verksamhet och våra eleverfår lära sig att ta ansvar både på individ- och gruppnivå. Organisationen främjar elevernas möjligheter till att föra fram synpunkter, förslag och vara med och påverka skolans verksamhet. Eleverna ska känna att de är delaktiga i beslut som leder till att skolan utvecklas. Projektarbete Ett centralt inslag i skolans arbetssätt är projektarbete. Det är en metod som väl svarar mot kooperationens grundtankar, eftersom den bygger på samarbete. Arbetssättet speglar dessutom vår pedagogiska grundsyn, nämligen den att lärandet sker i ett socialt sammanhang. Under de år som skolan har funnits till, har projektarbetsformen Blivit en naturlig och viktig del av utbildningen. Projekten är alltid ämnesintegrerade vilket ger eleverna en bra bild av hur verkligheten fungerar. Projektarbetsformen innebär aktiv elevmedverkan och möjlighet till påverkan av studierna. Dessutom ger projektarbetsformen goda möjligheter för eleverna att utveckla sin personliga kompetens: initiativ, kreativitet, kritiskt tänkande, samarbetsförmåga och ansvar. Under det sista läsåret arbetar eleverna med ett stort projekt, Ung Företagsamhet (UF). De prövar på att starta, driva och lägga ner ett företag med allt vad det innebär. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Alla elever på skolan har APU under alla tre åren, inom företrädesvis kooperationen på kontor och i butiker. Eleverna får en god kontakt med och inblick i arbetslivet. Eleverna får en möjlighet att förstå vad skolarbetet ska leda till, KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 4 av 11

5 vilket påverkar studierna positivt. APU-perioderna är också en del av det elevaktiva arbetssätt som stimulerar till fortsatt lärande. Nationella undersökningar visar att gymnasieelever efterlyser APU också på de teoretiska programmen. Vår strävan är att ständigt förbättra och utveckla den arbetsplatsförlagda utbildningen. Gemensam inriktning Internationella kontakter Eleverna vid KF Gymnasiet, oavsett programinriktning, läser många kurser gemensamt. Det stimulerar och ökar utvecklingsmöjligheterna för eleverna som har olika kunskaper och styrkor som de kan delge varandra. Detta visas påtagligt i olika samarbetssituationer som projekt och UF. Det leder även till en ökad respekt och förståelse för varandras olikheter. Eleverna vid vår skola ska beredas möjlighet till internationella kontakter. Förutom språkträning är kunskapen om och förståelsen för andra länder, folk och kulturer en nödvändighet inför framtiden. Många av dagens elever kommer att studera, arbeta utomlands eller ha täta kontakter med andra länder i sitt framtida yrkesliv. Möjligheten till att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning i andra länder, ger eleverna erfarenheter och upplevelser som är av stor betydelse för den egna personlighetsutvecklingen. Kooperation Utan gränser I syfte att stärka kontakten med länder i tredje världen har skolan ett nära samarbete med organisationen Kooperation Utan gränser. Detta gäller särskilt kursen Globala studier vilken avslutas med en resa till ett utvecklingsland. Kooperation Utan gränser hjälper till med val av land. Samarbete med högskola och universitet Ett samarbete med Södertörns högskola och Campus Roslagen i Norrtälje är under utarbetande. KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 5 av 11

6 Skolans organisation Så här arbetar vi KF Gymnasiets skolstyrelse - Rektor Ledningsgrupp Skolråd Kooperativa företag och organisationer Arbetsenhet 1 Elever och lärare åk 1 Arbetsenhet 2 Elever och lärare åk 2 Högskola Samhälle Arbetsenhet 3 Elever och lärare åk 3 Föräldrar Skolan är organiserad Vårt syfte i tre med arbetsenheter. detta utvecklingsområde I varje arbetsenhet är att på finns ett strukturerat en arbetslagsledare, sätt uveckla en av lärarna, skolans som ingår verksamhet tillsammans så att med den rektor stämmer i skolans överens ledningsgrupp. med KF-koncernens Skolrådet behov och består av representanter gymnasieskolans för elever mål. och Dessutom rektor. ska skolans utbildningar utvecklas för att vara KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 6 av 11

7 Utvecklingsområde Ledarskap & lärling För att öka attraktionskraften för våra utbildningar vidareutvecklar vi framför allt samhällsprogrammet med inriktning på ledarskap och startar upp ett nytt lärlingsprogram i butik, i samarbete med Coop, från och med läsåret 2008/2009 och vidare under 2009/2010. Mål Syfte Innehåll Vårt mål är att vid läsårets slut ha genomfört ett bra ledarskapsprojekt i år 1 och 2, och skapat en tydlighet i vad som utmärker vår ledarskapsprofil för samtliga årskurser. Vi arbetar också direkt i personalgruppen med ledarskapsutveckling genom bland annat föreläsningar. Lärlingsprogrammet ska få en tydlig struktur och organisation för samtliga årskurser under 2009/2010 och vi kommer att arbeta med validering och handledarutbildning. Ledarskapsinriktningen ska genomsyra hela utbildningen; en bra ledarskapsinriktning och ett bra lärlingsprogram kommer att vara attraktivt för elever som väljer gymnasieskola. Vi fortsätter att bygga upp och utveckla lärlingsprogrammet i samråd med Coop för att skapa ett attraktivt program med hög kvalitet. Utvecklingen av ett helt nytt program, lärlingsprogrammet, och en ny inriktning mot ledarskap, kommer att vara ett centralt för alla på skolan. En utvecklingsgrupp, som arbetar med kontakter inom KF koncernen, finns för ledarskapsinriktningen på skolan. Gruppen arbetar i ett treårsperspektiv. Ett lärlingsråd har bildats för lärlingsprogrammet, där lärare, elever och representanter från Coop finns med. Under 2009/2010 kommer lärlingsrådet att övergå i ett gemensamt programråd med handelsprogrammet. Arbetssätt Ledarskapsinriktningen: Tid avsätts på studiedagar och pedagogiska forum då personalen arbetar med ledarskap på olika nivåer i organisationen. Kontakter finns bland annat med KF för att skapa en gemensam syn kring ledarskapsutveckling. Lärlingsprogrammet: Vi kommer att fortsätta samarbetet med Svensk Handel och då möjlighet till konferenser och kurser inom området erbjuds, ska skolan delta. Lärlingsprogrammet behöver kontinuerligt organiseras och planeras i samråd med KF och i kommunikation med handledare ute på praktikplatserna. Uppföljning/ Uppföljning och utveckling kommer att ske kontinuerligt för att ytterligare utveckling förbättra verksamheten. Lärlingsrådet och utvecklingsgruppen för Ledarskapsinriktningen ansvarar för att utvärdering och uppföljning görs. KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 7 av 11

8 Projektarbete Arbetssätt Genom ett ämnesövergripande och undersökande arbetssätt lär sig eleverna se samband mellan ämnen och får därigenom en helhetssyn i sitt lärande. De lär sig att ta egna initiativ och att självständigt ta ansvar för en del av arbetet och utvecklar på så sätt samarbete och social kompetens. De tränas även i kritiskt tänkande. Projektarbetsformen förbereder eleverna för arbetslivet och för fortsatta studier och ger dem samtidigt insikt i och förståelse för människors olika kompetenser. Med projektarbete avser vi ett problemorienterat arbetssätt med tydliga mål som utgår från elevernas kunskapsnivå. Eleverna arbetar i grupper med projekt som löper över en längre tid (tre-sex veckor) och i vilka flera olika kurser och ämnen ingår. Lärare som deltar i projekt ansvarar för att det finns täckning i kursplanerna för målformuleringarna i projektbeskrivningarna. Eleverna samarbetar under en längre tid i en projektgrupp och tar därvid gemensamt ansvar för att ett projektarbete planeras, genomförs och utvärderas inom den fastställda ramen. Vi arbetar enlig den metodik som finns formulerad i vår projekthandbok. Varje projekt utvärderas av elever och lärare. Utvärderingen utformas i samråd med eleverna och kan gälla både den enskilda elevens och gruppens arbete samt projektet som helhet. Utvärderingen kan vara muntlig eller skriftlig. Mål för läsåret 09/10 I projektarbete kommer vi ha fokus på att utveckla vårt arbetssätt inom följande områden: Att öka elevernas engagemang hitta vägar att öka elevers engagemang i projekten, i både planering och genomförande. Att representanter för eleverna deltar tillsammans med handledarna i planeringen av ett projekt. Inför varje projekt utses nya elevrepresentanter som är med och formulerar projektbeskrivningen. KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 8 av 11

9 Språkutveckling och lärande Utvecklingsområde Språket är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap. Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar. Förmågan att reflektera och att förstå omvärlden växer. (Lpf98) Enligt kursplanen i svenska ska eleven ges möjlighet att inse hur det egna lärandet går till samt få möjlighet att använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för sitt kunskapande. Mål Syfte Innehåll Att alla elever ska utvecklas optimalt i sin språkförmåga genom att alla lärare omfattar detta utvecklingsområde i sin undervisning. Att utveckla elevernas språkförmåga Att ge elever med särskilda behov ökat stöd Att genom goda undervisningsmetoder ge eleverna större självtillit. Det här läsåret kommer vi att ägna särskilt intresse åt loggboksskrivande det reflekterande samtalet regelbunden läsning Ett språkutvecklande arbetssätt knyter an till de kunskaper eleverna för tillfället har att inhämta. De språkliga förmågorna tala, läsa, skriva och lyssna tränas ständigt genom bearbetning av de texter, som eleverna möter. Också genom redovisningar, muntliga och skriftliga, och diskussioner utvecklas språket. Skrivandet som tankeredskap ägnas ett särskilt intresse. Arbetssätt Projektarbete ger en utmärkt förutsättning för språkutveckling. Arbetssättet främjar hög elevaktivitet och alla ges möjlighet att komma till tals. De problem och frågeställningar som eleverna arbetar med ska vara verklighetsanknutna. Vi strävar efter att eleverna får olika mottagare för sina arbeten, inte bara lärare och kamrater utan också praktikhandledare och andra uppdragsgivare. Genom loggskrivande och diskussioner får eleverna stora möjligheter att språka om sitt lärande och kunnande. Under de här betingelserna utvecklas både tanke och språk och därmed också personligheten. KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 9 av 11

10 Programplaner *Handelsprogrammet på KF Gymnasiet är förstärkt med kurser bl a i ekonomi och ledarskap. *Samhällsvetenskapsprogrammet - ekonomi på KF Gymnasiet är förstärkt med kurser i ledarskap och arbetsplatsförlagd utb. HP - SP Handels och Administrationsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Kärnämnen 750 Kärnämnen 750 Projektarbete 100 Projektarbete 100 Gemensamma kurser Gemensamma kurser *Organisation & ledarskap 50 *Organisation & ledarskap Företagsekonomi A 50 Företagsekonomi A 50 Försäljning & service 50 *Försäljning & service 50 Praktisk marknadsföring A 50 *Praktiskt marknadsföring A 50 Datorkunskap 50 Datorkunskap 50 *Historia A 100 Historia A 100 Rättskunskap 50 Rättskunskap 50 *Småföretagande B 100 Småföretagande B 100 *Engelska B 100 Engelska B 100 * Matematik B/Pers.försäljning 50 Matematik B 50 *Psykologi A 50 Psykologi A 50 Totalt 750 Totalt 750 Programskiljande kurser Programskiljande kurser Administration A 50 Moderna språk, steg Handel specialisering 200 Moderna språk, steg Inköp & varuhantering 100 Naturkunskap B 100 Affärsutveckling 50 Svenska C (muntl.o.skrift.kom)50 Praktisk marknadsföring B 100 Företagsekonomi B 150 Praktisk marknadsföring C 50 Projekt och företagande 50 Kommunikation 50 Internationell ekonomi 50 Totalt 650 Totalt 650 Individuella val 300 Individuella val 300 Totalt HP Totalt SP poäng individuella val t. ex. Globala studier Ekonomi Digitalt skapande & fotografisk bild Filosofi A & Religion B Matematik C och D Turism och Affärsengelska Specialidrott Engelska C Fotografisk bil KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 10 av 11

11 Programplaner Lärlingsprogrammet Kärnämnen Svenska A 100 Svenska B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Naturkunskap A 50 Religion A 50 Samhällskunskap A 100 Historia 50 Estetisk Verksamhet 50 Idrott och Hälsa A 100 Övriga ämnen Datorkunskap 50 Apl Projektarbete 100 Individuella val 300 Totalt Lärling KF Gymnasiet, ht 2009 Sida 11 av 11