Högsby Utbildnings Center

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2004/ Beskrivning av Högsby center... 1 Personal... 1 Elever... 1 Antal elever i program 04/05 - inriktning... 2 Antal elever i program 01/02 04/ Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m Nationella prov... 4 Mål... 4 Delmål som vi har haft under läsåret... 4 Pedagogiskt koncept... 5 Måluppfyllelse/Aktiviteter... 6 Resurser (mänskliga och materiella) Utvärdering/Åtgärder Summering för läsåret är att vi i mycket stor utsträckning har lyckats nå målen Vi kommer läsår 2005/2006 att satsa på följande områden... 27

2 Kvalitetsredovisning läsåret 2004/2005 Beskrivning av Högsby center Skolan är ett integrerat utbildningscenter med Ungdomsgymnasium med följande program: Samhällsprogrammet med inriktningarna: Samhälle, Kultur, Ekonomi Handelsprogrammet med inriktningarna: Turism och resor, Handel och service Barn och Fritidsprogrammet med inriktningarna: Fritid, Pedagogisk och social verksamhet Individuella programmet med inriktningarna: IV, IVSFI, Specialutformat industriprogram - SMIP, RSS Lärlingsutbildning Kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå Grundläggande vuxenutbildning GRUV SFI Särvux Kommunal Uppföljning I de olika verksamheterna har vi ca. 319 elever engagerade i studier/praktik (040914). I denna kvalitetsredovisning ingår endast verksamheten på ungdomsgymnasiet. Rapporten bygger bl.a. på inlämnade uppgifter från arbetslagen i de olika programmen. Vi har läsåret 2004/2005 kontinuerligt arbetat med kvalitetsredovisning i all verksamhet för att implementera denna i det dagliga skolarbetet och därmed få en ännu högre grad av måluppfyllelse och kvalité. Personal Personalen på HUC består av 26 lärare (20,5 heltidstjänster) och 4 personer i administrationen (3,5 heltidstjänster). Under läsåret anställdes 4 lärare varav 3 lärare på gymnasiet och en på Särvux (3 heltidstjänster). Elever Elevantalet steg under året från 154 till 170 elever, se elevstatistiken sid. 2, 3 Sida 1

3 Elevstatistik Antal elever i program 04/05 - inriktning Vid datum: Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa (04) (03) (02) SP Åk 1 (ej inriktning) Ekonomi Samhälle Kultur 4 4 Specialutformat Priv S:a BF Åk 1 (ej inriktning) 2 2 Fritid Pedagogisk och social verksamhet Specialutformat Priv S:a HP Åk 1 (ej inriktning) Handel och service Turism och resor Specialutformat 3 3 Priv 8 8 S:a Sida 2

4 Antal elever i program 01/02 04/05 Elev Elev Elev Elev antal antal antal antal 01/02 02/03 03/04 04/05 Barn- och fritidsprogrammet Turismprogrammet Specialutformat program Handels- och administrationsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Antal elever på individuella program Antal elever med reducerade program Antal elever med utökade program Antal elever med specialutformat program Elever som efter 3 år (slutbetyg) läser upp betyg Individuella program SFI RSS Summa elever Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m. 01/02 02/03 03/04 04/05 Totalt antal elever som slutat år Antal elever med slutbetyg Antal elever med samlat betygsdokument Antal behöriga till högskolan Medelbetyg för elever i åk 3 (utan idrott) 13,79 12,62 13,66 12,78 Medelbetyg SP 14,12 11,62 13,91 16,28 Medelbetyg HP 13,47 13,62 13,41 11,06 Medelbetyg BF åk 3 åk 3 åk 3 11,03 saknas saknas saknas Antal elever som under läsåret flyttat till annan kommun Antal elever som bytt program och börjat Uppgift skola i annan kommun saknas Antal elever som efter ett år bytt inriktning som ej finns på HUC och därför bytt till skola i annan kommun. Interkommunala ersättningar elever från andra kommuner Sida 3

5 Nationella prov Läsåret 04/05 (procent) SP IG G VG MVG 22 st MA A 27,0 36,0 31,0 6,0 28 st MA B 33,3 51,7 6,0 9,0 13 st SVB 0,0 24,0 46,0 30,0 22 st EN A 9,0 36,5 36,5 18,0 26 st EN B (Receptive Skills) 7,7 53,9 26,9 11,5 EN B (Writing) 8,0 32,0 40,0 20,0 BF 7st MA A 85,0 15,0 0,0 0,0 9 st SVB 44,0 56,0 0,0 0,0 4 st ENA 50,0 50,0 0,0 0,0 HP 3 st MA A 66,7 33,3 0,0 0,0 13 st SVB 7,5 85,0 7,5 0,0 16 st ENA 20,0 53,0 27,0 0,0 Mål Skolans mål är att erbjuda en personligt utformad utbildning som ger eleverna möjlighet att inskaffa de kunskaper, insikter, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna leva och verka i framtidens mångkulturella och demokratiskt uppbyggda samhälle. Eleven får den undervisning han/hon verkligen behöver genom en individualisering av studierna. Delmål som vi har haft under läsåret 1. sträva efter ett flexibelt individuellt lärande i grupp, i projektform för alla elever 2. utveckla elevvårdsarbetet så att alla elever får den hjälp som krävs för att medverka till att varje elev ges möjlighet att få ett slutbetyg från gymnasieskolan 3. se till att alla elever på HUC är orienterade om vad värdegrundsfrågor innebär 4. genomföra kvalitetsredovisning för verksamheter på HUC 5. underlätta övergången mellan olika stadier: a. åk 9 till gymnasieskolan och b. gymnasieskolan till högskolan Sida 4

6 Följande mål har under året prioriterats av kommunen (Barn- och nämnden) 1. underlätta övergången mellan stadier (grundskola gymnasium högskola) för eleverna enligt BUN (3:e året) 2. utveckla kvalitetsredovisningsarbetet för verksamheterna på HUC enligt BUN (2:a året) 3. arbeta med värdegrundsfrågor enligt BUN (1:a året) Pedagogiskt koncept Det pedagogiska konceptet bygger på en kunskapssyn som utgår från en individualiserad flexibel utbildning då det gäller tid, rum och kravnivå samt tillgång till en modern IT-miljö där vi använder datorn som ett pedagogiskt redskap. Utbildningen bygger på ett problembaserat tvärvetenskapligt förhållningssätt med synen på ett elevaktivt arbetssätt som grund med mål att arbeta tematiskt och i projektform. Detta innebär att verksamheten bygger på olika slags pedagogiska metoder där variationen av metoder skall genomsyra undervisningen och eleverna skall varje läsår delta i minst ett större ämnesintegrerat projekt och 2 st kursrelaterade projekt. Viktiga redskap som stöd för elevers lärande är IT, handledning, individuella studieplaner och utvecklingssamtal. Eleverna ska aktivt medverka vid planeringen och vid utvärderingen av kurserna. Lärarna arbetar i arbetslag organiserade efter programstruktur. Sida 5

7 Måluppfyllelse/Aktiviteter 1. Sträva efter ett flexibelt individuellt lärande i grupp, i projektform för alla elever Generellt för gymnasiet Vi har haft 6 st temadagar under läsåret gemensamt för hela skolan för att träna eleverna i att arbeta tematiskt i projektform (flera kurser integreras). Samhällsprogrammet 1. Projekt inom Sp Vinterfriluftsliv med avslutande resa till Sälen för årskurs 3 (idrott och hälsa B). Ledarskapsutbildning för årskurs 3 och organisation av friluftsdag för skolan (idrott och hälsa B). Politisk teori årskurs 3 (samhällskunskap, filosofi). Projektarbete vilket har resulterat i två egna filmer samt en hemsida. Stadsplaneringsprojekt i årskurs 2 (historia, samhällskunskap samt staden och framtiden). Brott och straff, projekt i årskurs 2 (samhällskunskap, historia). Källkritik med rapportskrivning i årskurs 2 (samhällskunskap, historia samt staden och framtiden). Tema USA i årskurs 1 med presentation i PowerPoint och rapportskrivning (samhällskunskap, historia, datorkunskap och svenska). Tema Internationella relationer för årskurs 1 (samhällskunskap, historia). Specialarbete inom fotbollsprofilen. 2. Fria arbetsformer med mycket individuellt kunskapssökande. Mycket grupparbeten inom alla årskurser och ämnen med datoranvändning och tillämpning i presentationer och redovisningar. 3. Studiebesök/studieresor UF-mässa i Kalmar med två elever från årskurs 3. Fotbollsprofilen har varit i Kalmar. Man har även deltagit i Skol-SM samt andra turneringar såväl inomhus som utomhus, t ex i Vetlanda, Örebro, Västervik, Kinna och Hultsfred. Resa till Nyköping och Nyköpingshus med samhälls- och kulturelever i årskurs 2. Företagsbesök inom kommunen t ex Björkshult för ekonomielever i årskurs 2. Högsby centers stipendium för ökad internationell och kulturell förståelse. Årets samt föregående års stipendiater har efter resa till Tyskland (arrangerad av Svenska Fredskommittén) redovisat sina kunskaper och insikter för skolans alla elever och personal. Redovisningen skedde på Förintelsens minnesdag 27/ De elever som läser franska har under maj tillbringat en vecka i Frankrike. Sida 6

8 4. Inbjudna föreläsare: Christer Foghagen (Hik), Erik Almqvist (Kommunen) samt föreläsare för Folk och försvar inom projektet Minister för en dag. I detta projekt har elever från årskurs 2 och 3 deltagit. 5. Sju elever inom programmet har genomgått grundkurs för fotbollstränare. Sex elever har genomgått ungdomstränarutbildning (U1). Tre elever har blivit fotbollstränare, steg Temadagar. Sp har under året genomfört fem temadagar med temat Natur och hälsa i ett samhällsperspektiv. Arbetet har skett självständigt och årskursintegrerat, d v s elever från varje årskurs har varit representerade i varje grupp. Eleverna har arbetat på ett kunskapssökande arbetssätt t ex genom enkäter, studiebesök, film och undersökningar. Redovisningar har skett muntligt för hela programmet. Exempel på redovisningsformer var film, teater och PowerPoint. Utvärderingar gjordes efter redovisningarna. Handelsprogrammet Introduktionsveckan har gett möjlighet att få inblick i olika arbetsformer samt kunskap om inlärning. Under introduktionsveckan studerade elever i Hp04 kursen Arbetssätt och lärande. Momenten i denna kurs har sedan kontinuerligt vidarebehandlats i andra kurser, till exempel individuellt anpassade arbetssätt, diverse metoder av faktasökning, redovisningsformer som bildspel, presentationer, muntlig redovisning, rapporter och andra verklighetsrelaterade övningar. Projektarbeten i form av innebandy- och fotbollsturnering, sömnad av barnkläder, film har genomförts. APU ett arbetssätt ute i verkligheten - har genomförts i Sverige, på nationell, regional och lokal nivå. Individualisering har präglat undervisningen i samtliga ämnen. Marknadsundersökning har genomförts för att bedöma förutsättningarna för att starta en klädesbutik i Högsby. Eleverna har också gjort en jämförande studie om kundattityder rörande två livsmedelskedjor i Högsby. Vi har gjort studiebesök hos och intervjuer med torgförsäljarna i Högsby samt undersökt butiker inom olika branscher i Kalmar. Besök har även gjorts på Mittpunkt Högsby. Under den tidiga hösten har turisteleverna skaffat sig kunskap om turistmål, planerat och genomfört guidning för större grupper under en heldag. Sida 7

9 En studieresa till Sydfrankrike har genomförts av ett antal elever från samtliga HP-klasser. Fyra elever har under läsåret gått fotbollsprofil och tränarutbildning. En av dessa har genomgått grundkursen för tränarutbildning och de tre andra har genomgått ungdomstränarutbildning. Barn och Fritidsprogrammet Under introduktionsveckan studerade elever ur Bf04 kursen Arbetssätt och lärande. Olika moment i denna kurs har sedan fortlöpande följts upp och utvecklats i skolans undervisning, t.ex. individuellt anpassade arbetssätt, olika sätt att söka fakta, olika redovisningsformer och presentationer som bildspel, posters, muntlig framställning, rapporter, verklighetsanknutna övningar utanför egna skolmiljön etc. Eleverna har fått arbeta i projektform, dels i kursen Projektarbete, där eleverna fått välja ämnesområden inom ramen för karaktärsämnenas kursplaner, dels i s.k. ämnesövergripande projekt. Exempel på det senare är planering och genomförande av en studieresa till Nyköping samt en aktivitetsdag tillsammans med dagcenter och Särvux. Lärare och elevrepresentanter har planerat och genomfört temadagar. Under läsårets temadagar har eleverna tillsammans med elever på handelsprogrammet fått studera och presentera olika utflyktsmål i kommunen som lämpar sig för guidning. Eleverna har varit delaktiga i planeringen av kurserna. En viktig del av programmets undervisningstid är arbetsplatsförlagd (APU). Praktikplatserna har legat i Högsby och Oskarshamns kommun inom sektorerna förskola/skola, fritid och äldreomsorg. Eleverna har med få undantag fått goda omdömen av sina praktikhandledare. Individuella programmet - IV Programmets utformning är individuellt. Detta innebär att ett flexibelt individuellt lärande har genomsyrat hela undervisningen. I ett tidigt stadium var det tänkt att vi skulle påbörja ett projekt, en hemsida för IV och RSS, men att eleverna skulle delta i grupp i projektform gick inte uppfyllelse. Detta berodde på att eleverna behövde mycket enskild undervisning. I andra försök att starta projekt har det visat sig att det har blivit problem i klassen och att några dragit sig undan eller helt enkelt använt tiden till att gömma sig i chattens dunkla rum och den som velat ha projekt har till slut blivit ensam om det. Det framkom att eleverna som sa sig vara duktiga på och ville lära sig mer om datorer, inte alls kunde datorernas program. De kunde chatta, surfa, ladda hem och spela spel, men behärskade inte några andra program. Sida 8

10 Lokaliteterna har inte varit de bästa. Ett större och ett mindre undervisningsrum samt en cafeteria. I det större rummet har det inte funnits tillgång till "bås" där eleven enskilt kan studera, utan det ser ut som ett normalt klassrum med bänkar och stolar. Det mindre rummet har använts till vilo-, undervisnings- och samtalsrum. Cafeterian har skötts av IV-Sfi eleverna, vilket inneburit att öppetiderna inte alltid stämt med de tider då IVeleverna haft undervisningstid. Musikskolans och våra lokaler saknar ljudisolering vilket medfört att våra elever störts när det varit mycket eller högt spelande i andra lokaler. Nu ska vi ta emot en hörselskadad elev på IV-programmet och hörselslinga sättas upp. Dock behövs ljudisolering eftersom musiken i andra klassrum är ett orosmoment. Elever har av en eller annan anledning inte varit motiverade till att läsa upp sina betyg. De har känt sig tvingade till att läsa grundskoleämnena och resultatet har inte blivit bra. Vad vi får göra där är att lägga mer tid vid att diskutera och försöka motivera eleven. Ofta har eleven inte lärt sig att han/hon är delaktig i upplägget av sina studier och det är där vi får försöka trycka mer på och försöka hitta någon form av intresse och bygga vidare från det. Det finns elever som inte har något intresse alls och här gäller att vi är lyhörda och greppar det eleven kan tyckas vara intresserad av i ett försök att låta eleven lyckas. Praktikplatserna. Det har varit svårt att hitta praktikplatser. Försök att få igång ett samarbete med Mittpunkt Högsby har gjorts, men det har inte blivit något av det. Det behövs en bank med företagare som kan vara intresserade av att ta emot praktikanter. Detta ska vi fortsätta jobba mot under höstterminen Vår cafeteria. Här kommer en av eleverna att bli ansvarig under en längre tid istället för ett par elever under en kort tid. Individuella programmet: Svenska för invandrare IVSFI Vi har strävat efter ett flexibelt lärande vilket vi också anser att vi uppnått i och med att eleverna erbjuds att läsa olika ämnen. Eleverna läser orienteringskurser där de tillsammans med läraren kan vara med och påverka vad de vill läsa om i de olika kurserna, beroende på deras intresse och förkunskaper. För övrigt bygger kurserna på att förbereda eleverna inför gymnasiet via arbetssätt, grupparbeten, eget ansvar osv. Man har tagit upp aktuella ämnen som rör eleverna i vardagen. Ämnen som respekt för varandras kulturer, en humanistisk människosyn, den svenska demokratin och kritiskt tänkande har varit viktiga moment. Sida 9

11 2. Utveckla elevvårdsarbetet så att alla elever får den hjälp som är möjlig för att medverka till att varje elev får möjlighet att få ett slutbetyg från gymnasieskolan Generellt för gymnasiet Vi har sett till att elever som har behövt stöd har fått det genom att lärare har fått resurstid i sin tjänst för att både ge generell resurs 1 em/vecka men även hjälpa elever i den ordinarie undervisningen. I åk 1 på Hp/Bf har det funnits resurslärare i Ma, Sv och En. Lärare har också i sin tjänst fått tid att hjälpa alla elever som har/riskerar IG i kärnämnena MaA, SvA,B och EnA (SvA,B, EnA är högskolebehörighetgivande) Samhällsprogrammet Handlingsplaner och uppföljning vid risk för IG i något ämne. Åtgärdsprogram. Resursdagar, där eleverna kan få enskild och speciell hjälp i ett eller flera ämnen Inom matematik, svenska och engelska har särskild tid avsatts för elever med risk för IG. Speciallärartjänsten har till en del innehållit studiehjälp två eftermiddagar i veckan. Elevvård med skolsköterska och kurator finns på plats för stöd och hjälp. Samtliga elever har haft minst två utvecklingssamtal med sin mentor under läsåret. Lärarengagemang. Alla treor inom programmet (02:or) gick ut gymnasiet med slutbetyg. Handelsprogrammet Vid planeringen av kurserna inom programmet har eleverna varit delaktiga. Dessutom har eleverna utvärderat dessa kurser. Av utvärderingarna framgår att eleverna är positivt inställda till och nöjda med undervisningen och kursinnehållet. Av trivselenkäterna framgår att eleverna trivs mycket bra på skolan. En gång per termin har enskilda utvecklingssamtal med samtliga elever genomförts. En grund för samtalet är den individuella studieplanen. Vid behov har handlingsplaner och åtgärdsprogram upprättats i samråd mellan berörd elev, förälder, mentor och elevvårdsgruppen. Varje månad har vi haft en resursdag då eleverna ges möjlighet att ta igen skolarbete med syfte att uppnå betyget Godkänd. Alla elever i årskurs tre, utom en, fick slutbetyg. (Eleven var sjukskriven stora delar av sin studietid). Sida 10

12 Barn- och fritidsprogrammet Det låga elevantalet möjliggör att alla elever blir sedda. Såväl skolledning som lärare är i hög grad tillgängliga för eleverna. Skolan har tillgång till kurator och sjuksköterska. Elever som riskerar att inte få godkänt i en kurs får en handlingsplan som följs upp av mentor. För elever som får större problem i sina studier skrivs åtgärdsprogram. Elever som så behöver erbjuds hjälp av kurator och skolsköterska. Varje elev har erbjudits ett utvecklingssamtal per termin. De elever som behövt särskilt stöd i någon kurs har fått handledning på resursdagar samt erbjudits stödundervisning onsdagar och torsdagar mellan och Individuella programmet IV De elever som deltagit i programmet har varit i behov av andra delar än att enbart sitta och jobba i grupp med ett projekt, exempelvis har några behövt enskildhet för att kunna fungera, andra har haft ett stort behov av att synas, att få prata med någon de har haft förtroende för. Det schema som läggs upp för varje elev är individuellt och detta försvårar projektarbete. De första scheman som lades upp innehöll en tid där programansvarig kunde planera eller hälsa på elever som var ute på praktik. När det sedan visade sig att några elever inte kom till sin praktikplats eller klarade av att ha praktik måste programansvarigs schema läggas om så att denne kunde vara på skolan och behålla kontakten med praktikplatsen per telefon samt var ute på praktikplatser efter att eleverna lämnat skolan. I takt med att eleverna antingen blivit klara med ett ämne eller behövt mer tid för ett ämne har schemat anpassats. Tryggheten att inte behöva känna press från några klasskamrater har varit mycket viktigt i fråga om närvaro och arbetsprestation. Ingen av eleverna i denna årsgrupp har velat prova något nytt när andra sett eller hört på. Enskilt har de dock vågat prova med skiftande resultat och detta har visat sig vara av stor betydelse för deras självkänsla.. Alla elever har fått en individuellt studieplan. De dagar det har varit många elever i undervisningsgruppen samtidigt har det varit svårt att motivera några av eleverna och då har det varit de elever som sedan tidigare haft svårt att koncentrera sig. Då har det varit bra att ha ett extra rum där de kunnat gå in i och ta det lugnt med en bok, en dagstidning eller annat material. Det skulle behövas ytterligare utrymmen, t. ex. vilorum. IV ligger dörr i dörr med IV-Sfi och ett försök gjordes att öppna dörrarna mellan grupperna. Detta försök fick dock avbrytas eftersom eleverna krävde lugn och ro i sitt arbetsrum. Sida 11

13 Nya elever som tillkommit under året har varit svåra att få in i gruppen. De har inte känt sig riktigt hemma under den tid de deltagit i programmet. Gruppen blir orolig och okoncentrerad, vilket innebär att vi får ta ett steg tillbaka och börja om på nytt, där eleverna får börja anpassa sig och leta efter en ny roll/plats i gruppen. Det har varit problem med att motivera dem till att arbeta med det överenskomna. Istället har mycket tid lagts vid att få dem till skolan och diskutera framtiden med dem. Det vore bra om någon personal från IV-programmet deltar vid det möte som kommer att besluta om att eleven går över till IV. Då ser eleven vem den ska möta, samt att IV kan få en direkt bild av eleven utan att behöva forska runt och kontakta olika lärare, vilket tar tid, samt kunna få en direkt kommunikation med både elev och förälder. Informationen om eleven har ibland varit lite snålt tilltagen. Lokalerna är lyhörda. Ljud stör och i musikskolans lokaler är det mycket ljud. Eleverna behöver komma ut mer än vad gjort detta år. Studiebesök de själva är intresserade av är det ett stort behov av. Samarbetet med elevvården har varit mycket bra och vi försöker utveckla det. Möjligen behöver de komma tidigt under höstterminen för att prata lite med eleverna och låta dem känna elevvården. Individuella programmet: Svenska för invandrare IVSFI Under läsåret har två lärare varit med på alla lektionerna - en huvudlärare och en resurslärare för att ge eleverna så mycket stöd och resurser som möjligt. Detta har varit positivt då eleverna har kunnat få mer hjälp i klassrummet samt att klassen ibland har kunnat delas i mindre grupper vid behov. Klassen har också haft två mentorer, en manlig och en kvinnlig. 3. Se till att alla elever på HUC är orienterade om vad värdegrundsfrågorna innebär. Generellt för gymnasiet Vi har haft en lokal kurs på IVSFI som heter Etik och moral där 4 lärare i par har diskuterat värdegrundsfrågor för våra flyktingelever. För övriga skolan har diskussionerna förts av respektive lärare under mentors- och klassrådstid.. Händelser i samhället under läsåret som medför värdegrundsdiskussioner har diskuterats i kurser som eleverna har den aktuella veckan. Sida 12

14 Samhällsprogrammet Undervisningen inom Sp har genomsyrats av ett demokratiskt arbetssätt där elever och lärare gemensamt kommit överens om undervisningens innehåll samt arbetsformer. Därtill har arbetet i hög grad skett i mindre grupper. Detta arbetssätt gynnar elevernas förmåga att anamma ett demokratiskt tänkande. Två elever från Sp har, på samma sätt som tidigare år, deltagit i en antirasistisk studieresa till Tyskland med bl.a. besök vid ett koncentrationsläger. Kunskaper och upplevelser från denna resa redovisades sedan för både elever och personal på HUC. Syftet med resan var att öka förståelsen för andra människor och deras kulturer samt vikten av att främja och bibehålla vårt demokratiska samhälle. Att lära eleverna att ständigt ha ett kritsikt och reflekterande tänkande är något som har genomsyrat samtliga kurser under året. Detta får anses som särskilt viktigt med den alltmer ökande användningen av Internet som informationskälla. Då eleverna i hög grad arbetar utifrån ett kunskapssökande arbetssätt medför detta att eleverna får stor träning i att ta ett eget ansvar för sin inlärning och därmed för sin utbildning. Detta är till stor nytta för framtida studier och yrkesliv. Handelsprogrammet Vi har sett till att alla elever på HUC är orienterade om vad värdegrundsfrågor innebär. Värdegrundsfrågor har genomsyrat arbetet helt och fullt ut. Detta är en ständigt pågående process. Som exempel på elevinflytande i praktiken kan vi nämna klassråd. Vid olika konferenser och samråd har elevrepresentanter möjlighet att delta samt föra fram sina åsikter. Barn och Fritidsprogrammet Demokratiska värderingar: Elevinflytandet genomsyrar skolans arbete. Klassråd på mentorstid Planering av kurser Elevrepresentation i olika sammanhang Aktning för varje människas egenvärde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen, solidaritet med svaga och utsatta, rättskänsla, generositet, tolerans, ansvarstagande Dessa grundläggande värden ingår som viktiga moment i kurserna, Utveckling Livsvillkor Socialisation, Psykosocialt arbete, Förskola Skola Fritidshem samt Vård- och omsorgsarbete. Sida 13

15 Individuella programmet IV Värdegrundsfrågor tas upp dagligen i en eller annan form, enskilt eller i grupp. Här har det varit mycket intressanta och spännande diskussioner. Vi lyssnar ofta på TV:ns nyhetsprogram och diskuterar vad vi sett. Många av eleverna har de demokratiska grundfrågorna med sig och detta har givit bra diskussioner med dem som inte riktigt vetat var de står. Några elever har haft svårt med moraliska och etiska ställningstaganden. Värdegrundsarbetet fungerat bra och detta kommer vi att fortsätta med under nästa läsår. Individuella programmet: Svenska för invandrare IVSFI Värdegrundsfrågorna har genomsyrat hela kursen i alla ämnen då det är viktigt att lärare och elev har en tät kommunikation. I kursen har det även ingått ett ämne som kallas etik och samlevnadsfrågor. Detta har varit ett bra forum där värdegrundsfrågor har kommit upp till diskussion. 4. Arbetat med kvalitetsredovisning i olika verksamheter på HUC för att öka kvalitetstänkandet och öka möjligheten till måluppfyllelse Generellt för gymnasiet Vi har trivselenkät 1ggr/termin för elever och personal och kursutvärdering 1ggr/termin i varje kurs. Trivselenkätens resultat sammanställs och diskuteras i varje klass och i personalgruppen. Kursutvärderingens resultat inlämnas centralt och diskuteras i varje klass. Samhällsprogrammet Arbetslaget har kontinuerligt under läsåret (04/05) arbetat med kvalitetsredovisningen genom bland annat kursutvärderingar och trivselenkäter. Handelsprogrammet Vi har genomfört kvalitetsredovisning för verksamheter på HUC. Arbete med kvalitetsredovisningen har skett kontinuerligt och fortlöpande genom bland annat kursutvärderingar och trivselenkäter. Barn- och fritidsprogrammet Arbetet med underlag till kvalitetsredovisning sker kontinuerligt, exempelvis genom trivselenkäter, kursutvärderingar och arbetsenhetskonferenser. Sida 14

16 Individuella programmet - IV Kvalitetsredovisning genomförs på IV-programmet varje läsår. Individuella programmet: Svenska för invandrare IVSFI Kvalitetsredovisning har på IVSFI kontinuerligt genomförts i form av samtal med eleverna. 5. Underlättat övergången mellan olika stadier: åk 9 till gymnasieskolan och gymnasieskolan till högskolan Generellt för gymnasiet Vi har introduktionskurs första veckan för alla elever i åk 1 med kursen Arbetssätt och lärande där vi tar upp olika inlärningsstilar och hur det är att arbeta tematiskt i projekt med stort eget ansvar. Alla elever startar även upp kursen Datorkunskap för att kunna använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Vi har även haft träff med lärarna på Fröviskolan där vi har diskuterat övergången för eleverna från åk 9 när det gäller kunskapskrav och information om elever i olika kurser. Åk2 och åk3 arbetar tematiskt första veckan, ofta i olika ämnesintegrerade projekt. Vi har arbetat med flexibelt lärande i projektform med stort eget ansvar under temadagarna och har i vårt pedagogiska koncept på skolan målet att förbereda eleverna för ett livslångt lärande. Samhällsprogrammet Årskurs 1 introducerades i ett friare arbetssätt genom kursen Arbetssätt och lärande 50 p. Introduktionsvecka med aktiviteter och samarbetsövningar för alla årskurser inom Sp. En dag tillbringades i Björkshult där eleverna umgicks och integrerades genom olika övningar. Årskurs 2 och 3 har haft en veckas praktik under vårterminen. Flertalet var i närområdet men några tog chansen att se andra delar av Sverige. Fem elever gjorde utlandspraktik genom att vara en vecka i Spanien. Samläsning och aktiviteter mellan årskurserna har skett för att skapa kontakter mellan stadierna (Sp ). Personalen har haft gemensamma studiedagar med Fröviskolan för att skapa kontakter och diskutera övergången mellan högstadiet och gymnasiet. Handelsprogrammet Under läsåret har informationsträffar för elever i årskurserna 8 och 9 på Fröviskolan genomförts. Sida 15

17 För att främja övergången mellan högstadiet och HUC samt skapa elevgemenskap har vi deltagit i kulturella aktiviteter anordnade av elever på Fröviskolan såsom teater och musikal. Genom kursen Arbetssätt och lärande har elevernas övergång från högstadiet till gymnasiet underlättats. Barn och Fritidsprogrammet Följande har genomförts: - Introduktionsvecka vid höstterminsstarten - Kursen Arbetssätt och Lärande - Två informationstillfällen; ett för elever i årskurs 9 och ett för elever i årskurs 9 och deras föräldrar - Gemensamma studiedagar, Fröviskolan HUC, där lärarna diskuterat hur man kan underlätta övergången Individuella programmet IV Övergången från grundskolan till gymnasiet är viktig för alla elever, men kanske mer viktig för de elever som inte känt sig trygga i grundskolan och ska in på IV-programmet. Vi har exempelvis haft överlämningssamtal med de involverade lärarna och elevvård som haft eleven/eleverna som ska börja hösten 2005 på IV och där vi fått lyssna till hur utvecklingen varit för eleven. Under året diskuterar vi ofta framtid och vad eleven ska syssla med samt vilken utbildning som krävs. Individuella programmet: Svenska för invandrare IVSFI IvSfi har under detta läsår gått på KOEK där även IV-programmet har varit. IvSfi har haft en lokal för undervisning vilket eleverna i början av läsåret ansåg vara en nackdel, då de inte fick vara i HUC s lokaler. Trots deras inställning till detta visade det sig att det blev till en fördel på många sätt. Lärarna har kommit till KOEK och haft undervisning, eleverna har trivts i lokalen, de har fått ytterligare ett år på sig för att förbereda sig inför gymnasiet med språket och allt vad det innebär. Eleverna har också haft vissa lektioner i lokalerna på HUC, såsom data och individuellt val vilket har gjort att de har känt en tillhörighet. För att ytterligare få en insikt i hur man jobbar på gymnasiet har eleverna deltagit i ett nationellt gymnasieprogram under en vecka. Eleverna har under varsin vecka (praktiserat) varit med på gymnasiet och följt valfritt program. Detta har upplevts som positivt. Under detta läsår har temat för temadagarna varit yrkeslivet. Eleverna har fått åka på studiebesök till stora och små företag, vi haft besök av företagare, jobbat med arbetsförmedlingen hur man söker jobb och vad man behöver för utbildning för olika yrken osv. Sida 16

18 IvSfi har fått en ny lokal för undervisning vilket eleverna i början av läsåret ansåg vara en nackdel. Trots detta visade det sig att det blev till en fördel på många sätt. Lärarna har kommit till KOEK och haft undervisning, eleverna har trivts i lokalen, de har fått ytterligare ett år på sig för att förbereda sig inför gymnasiet med språket och allt vad det innebär. Eleverna har också haft vissa lektioner i lokalerna på HUC, såsom data och individuellt val vilket har gjort att de har känt en tillhörighet. För att ytterligare få en insikt i hur man jobbar på gymnasiet har eleverna deltagit i ett nationellt gymnasieprogram under en vecka. Eleverna har under varsin vecka (praktiserat) varit med på gymnasiet och följt valfritt program. Detta har upplevts som positivt. Under detta läsår har temat för temadagarna varit yrkeslivet. Eleverna har fått åka på studiebesök till stora och små företag, vi haft besök av företagare, jobbat med arbetsförmedlingen hur man söker jobb och vad man behöver för utbildning för olika yrken osv. PRIV Svenska Under läsåret har sex elever i klasserna HP04 och BF04 varit privelever, varav fem av dem är svenska2-elever. De har läst tillsammans med sin klass. Det har varit en lärare plus en resurslärare med vid varje lektionstillfälle. Eleverna har läst grundskolekursen tillsammans med elever i A-kursen, samt varit uppdelade i mindre grupper vid vissa lektioner och moment. Eleverna har också haft tillgång till resurshjälp tre gånger i veckan vilken de mer eller mindre har utnyttjat. Under våren har fem elever skrivit nationella provet i grundskolekursen. Resultatet av det provet fördelade sig med två G och tre IG. Dessa tre elever har sedan på bestämda tider fått extra resurs under vårterminen för att försöka nå ett G i kursen. Matematik Under läsåret har sju elever i klasserna HP04 och BF04 varit privelever. De har läst tillsammans med sin klass, grundskolekursen parallellt med A-kursen. Vid varje lektion har det varit med en huvudlärare och en resurslärare. Under vissa lektioner och moment har eleverna varit uppdelade i mindre grupper för att få mer resurs och stöd vid ytterligare genomgångar. Eleverna har också haft tillgång till resurstid tre gånger i veckan förutom de ordinarie matematiklektionerna. Efter varje kapitel har samtliga elever gjort en diagnos, om eleverna lyckats mindre bra med denna så har de fått extra hjälp och genomgång inför ett nytt försök. Eleverna har slutligen gjort ett test på hela grundskolekursen. Sida 17

19 Engelska Under läsåret har åtta elever i klasserna HP04 och BF04 varit privelever, vilka har läst med sin klass vid genomgångar och vid vissa moment. Fem av dessa elever, (läst engelska i ca ett år) har läst grundskolekursen parallellt i liten grupp vid vissa tillfällen under hela läsåret, medan en elev har kommit in i den lilla gruppen under sista terminen. De andra två har hela tiden följt den stora gruppen och fått stöd och hjälp i klassen. När det har varit helklass har det alltid varit två lärare med på lektionerna, en huvudlärare och en resurslärare för att kunna ge eleverna stöd. Eleverna har haft möjlighet till resurstid tre gånger i veckan utöver lektionstid. Sammanfattning PRIV Gruppen Hp och Bf har varit stor detta läsår, ca 30 elever. Trots detta har priveleverna haft möjlighet att följa sin klass då det varit med en huvudlärare och en resurslärare i klassrummet vid alla lektioner. Resurser (mänskliga och materiella) Året har kännetecknats av att mycket av extra lärarresurser har lagts på dels att ge eleverna på IVSFI så mycket kunskaper att de kan fortsätta på PRIV nästkommande år i ett nationellt program dels att ge avslutningseleverna betyget G i kärnämnen. Verksamheten är mycket komplex med samläsning mellan olika årskurser, olika program, olika kurser och med olika skolformer. Elevantalet har ökat med ca 10 % vilket även har inneburit ökade administrativa arbetsuppgifter. Resurstid Under läsåret 04/05 har det funnits möjlighet för eleverna att få resurs. Resurstiden har varit förlagd till tre gånger/veckan, onsdag em. och torsdag fm. + em. Hit har eleverna kommit då de har behövt hjälp eller på inrådan av lärare. Främst har det varit privelever, elever som inte är färdiga med grundskolans kurser och elever som riskerar IG i något ämne. Antal elever Har varit lite olika från gång till gång, innan provtillfällen har antalet elever ökat men i genomsnitt har ca. fem elever kommit/tillfälle. Vid de tillfällen då eleven och läraren har bestämt en tid och eleven har uteblivit från resurstiden har man kommit överens om en ny tid. Ämnen Kurser som eleverna har behövt hjälp med och själva sökt resurs i är främst; svenska, svenska 2 i grundskolekursen, matematik i grundskolekursen men också samhällskunskap, naturkunskap och turism. I A-kurserna, främst i svenska och engelska men även i matematik är det också elever som har behövt extra resurs då de missat en genomgång eller riskerat IG. I svenska, kurs B är det några elever som har behövt resurs för att komma ifatt det de missat. Sida 18

20 Lärarresurserna Har under läsåret i stor utsträckning fokuserats till elevernas lärande, individualisering och flexibla lösningar, individuella studieplaner, utvecklingssamtal och att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Materiella resurser Vi har hyrt in en färgkopiator som möjliggör egen framställning av informationsmaterial, broschyrer o. dyl. till en mycket lägre kostnad i både framtagande och tryck. Detta förbättrar marknadsföringens omfattning och kvalité. Vi har placerat en dator med dvd och projektor även i sal 135 så att det nu finns 2 stationära platser i skolan för att visa datorpresentationer typ powerpoint och film (finns även i aulan). Utvärdering/Åtgärder Vi har utvärderingar, trivselenkät beträffande vår verksamhet 2ggr/läsår (se bilaga 1) där vi undersöker elevernas och personalens åsikter om all verksamhet under läsåret. Denna sammanställs och diskuteras i klassråd och i respektive arbetslag. Vi har dessutom utvärderingar av varje kurs en gång per termin ungefär i mitten av kursen. Resultaten av dessa diskuteras sedan i kursen mellan lärare och elever. Läsåret har kännetecknats av mycket goda resultat när det gäller kunskaper (betyg) då alla elever på Sp och Bf fick slutbetyg. Endast en elev på Hp som var sjukskriven fick samlat betygsdokument. När det gäller trivselenkäten är det några frågor som vi behöver arbeta med inför nästa läsår men även med frågor där vi har lyckats bra för att ytterligare förbättra oss. Eleverna har också uttryckt att de trivs bra i skolan med både personal och kamrater. 3. Trivs du med lärarna? 4. Trivs du med eleverna? Ja Nej För det mesta Ja Nej För det mesta Sida 19

21 När det gäller information om kurskriterier och planering av lektioner anser tyvärr flera elever att de inte har deltagit i dessa aktiviteter. 8.Har du fått ta del av nationella kursplaner och betygskriterier i dina kurser? 9. Har du fått medverka i planeringen av kurserna? Ja Nej I vissa kurser Ja Nej I vissa kurser Vid frågorna om lärares och mentorers arbetsinsatser är flertalet mycket nöjda men här måste nästa år insatser göras för att få fler elever att uppleva att de får den hjälp de behöver Har du fått den hjälp du anser att du behöver av dina lärare för att uppnå minst betyg G (Individualiserad undervisning)? 79 3 Ja Nej Av en del lärare Har ej behövt Får du den hjälp du anser du behöver av din mentor? Ja Nej För det mesta Har ej behövt När det gäller elevernas arbetsinsatser finns det mer att åtgärda. Endast 53 % anser att de har arbetat tillräckligt med sitt skolarbete för att nå sina mål. När det gäller förbättrad trivsel och ökad kvalité i skolan är det endast 25 % som anser att de aktivt arbetar för det. 24. Har du själv arbetat tillräckligt mycket med ditt skolarbete för att nå dina mål? 26. Deltar du aktivt för att förbättra trivsel och kvalitet på skolan? Ja Nej För det mesta 0 Ja Nej Ibland Sida 20

22 När det gäller delmålen 1. att sträva efter ett flexibelt individuellt lärande i grupp, i projektform för alla elever Det visade sig att vi inte nådde målet fullt ut med temadagarna då de låg spridda över hela läsåret utan eleverna och personalen uttryckte önskemål att förända detta till nästa läsår och då kommer det att bli en temavecka på vårterminen. 2. utveckla elevvårdsarbetet så att alla elever får den hjälp som krävs för att medverka till att varje elev ges möjlighet att få ett slutbetyg från gymnasieskolan Detta har givit mycket goda resultat då alla eleverna (utom en som var sjukskriven) i avgångsklasserna fick slutbetyg. 3. se till att alla elever på HUC är orienterade om vad värdegrundsfrågor innebär Vi har inte utvärderat om vi har nått målet för alla eleverna men då det är första året av tre så har vi möjligheter att nästa läsår utveckla denna verksamhet. 4. genomföra kvalitetsredovisning för verksamheter på HUC Trivselenkäterna och kursutvärderingarna med efterföljande diskussioner gör att arbetet med att nå målen synliggörs och anpassas både efter resultat och elevgrupp 5. underlättat övergången mellan olika stadier: a. åk 9 till gymnasieskolan och b. gymnasieskolan till högskolan Introduktionsveckan har medfört att eleverna lättare inskolas i vår verksamhet. Träffen med Fröviskolans lärare gav positivt resultat och vi kommer att fortsätta med den typen av aktivitet inför varje läsår. Åk 2,3 verksamhet första veckan har inte gett det positiva resultatet som förväntades utan här måste vi diskutera målen med veckan till nästa läsår. Det pedagogiska konceptet på skolan har medfört att fler lärare anammar detta arbetssätt och låter eleverna arbeta efter intresse och förutsättningar där eleven också tar ansvar för sitt lärande. Nedan kommer synpunkter från respektive arbetslag om hur vi har lyckats nå målen i den lokala arbetsplanen under läsåret. Samhällsprogrammet 1. Sträva efter ett flexibelt individuellt lärande i grupp, i projektform för alla elever Våra arbetsformer inom programmet fungerar tillfredställande. Eleverna i årskurs 1 har kommit in på ett bra sätt i såväl skolmiljö som arbetssätt. Sett till förra året har vi inte haft så många ämnesintegrerade projekt i år, vilket vi hade önskat. Det har varit svårt att hitta gemensam tid för planering. Detta är något vi måste arbeta med under kommande läsår. Då vårt arbetssätt är beroende av datorer har byte av programvara och övergång till klienter skapat såväl problem som irritation hos både elever och personal. Sida 21

23 Vi hoppas att detta ska fungera bättre i framtiden. Både studiebesök och inbjudna föreläsare vore önskvärt i större utsträckning nästa läsår. Att vi inte använt det så mycket under läsåret beror på tidsbrist, kommunikationer och ekonomi. Årets temadagar har varit inom ett samlat tema där eleverna har fått arbeta mer självständigt och fritt. Om liknande arbetsformer ska vara kvar önskar vi att det blir i mer sammanhållna dagar t ex en temavecka. Eleverna har i utvärderingarna påpekat att samarbetet försvårats av att alla inte närvarat/deltagit. Vi måste i framtiden betona närvaron mer och även att temadagar ingår i undervisningen och är betygsgrundande. 2. Utveckla elevvårdsarbetet så att alla elever får den hjälp som är möjlig för att medverka till att varje elev får möjlighet att få ett slutbetyg från gymnasieskolan Elevvården fungerar i stort sett bra. Det som kunde förbättras är att åtgärderna sker snabbare och mer samordnat. Önskvärt är att skolsköterska och kurator är än mer på plats. Resursdagarna behövs även i framtiden. Studiehjälpen har varit bra och nödvändig, men kanske behöver inte alla tider vara på eftermiddagarna. 3. Underlätta övergången mellan stadier (grundskolan gymnasium högskola) för eleverna enligt BUN (3:e året) Övergången mellan stadierna har fungerat bra sett till högstadiet gymnasiet. Ökat samarbete behövs mellan Fröviskolan och HUC, både för personal och elever. Gemensamma studiedagar och friluftsdagar? Övergången från gymnasiet till arbetsliv och högskola har däremot fungerat dåligt. Treorna har efterfrågat tidigare och mer information om fortsatta studier. 4. Utveckla kvalitetsredovisningsarbetet för verksamheterna på HUC enligt BUN (2:a året) Kvalitets- och värdegrundsfrågor har arbetslaget arbetat med under året och kommer att fortsätta göra det under nästa läsår. 5. Arbeta med värdegrundsfrågor enligt BUN (1:a året) Kvalitets- och värdegrundsfrågor har arbetslaget arbetat med under året och kommer att fortsätta göra det under nästa läsår. Handelsprogrammet Analys Delmålen för läsåret 2004/05, som har specificerats i den lokala arbetsplanen, har uppnåtts. Förbättringar på vissa punkter kan göras. Trots att eleverna i mycket hög grad trivs på skolan, finns det fortfarande vissa saker som vi måste ta itu med. På de punkter där det enligt trivselenkäten visas otillfredsställande resultat måste insatser sättas in. Sida 22

24 Åtgärder Vinter- och sommar-apu för turismeleverna genomfördes inte på grund av bristande elevintresse respektive för lågt elevantal. Berörda elever genomför denna APU under kommande läsår tillsammans med underliggande årskurs. Samarbete med Mittpunkt Högsby har inletts och kommer att utvecklas vidare. Bättre information till eleverna i årskurs 9 inför valet till gymnasiet. Vår målsättning för läsåret 2005/06 är att samtliga avgångselever får ett slutbetyg. Barn o Fritidsprogrammet Analys Lokala arbetsplanens delmål har uppnåtts. För att ytterligare utveckla verksamheten krävs en del åtgärder. Av utvärderingen framgår att eleverna önskar temadagar i annan form. Till det programråd som under läsåret varit under uppbyggnad ska knytas valda elevrepresentanter. Av trivselenkät och kursutvärderingar framgår att eleverna tycker att de får det stöd de behöver. Av skolans trivselenkät framgår att eleverna vill ha kvar möjligheten att få stöd på resursdagar. Resultat: alla avgångselever från barn- och fritidprogrammet erhöll slutbetyg Åtgärder För att säkra BF-programmets framtid måste informationen till eleverna i årskurs 9 förbättras. Temadagarnas utformning måste förändras. Eleverna ges större inflytande och ansvar för detta. Information om högskolan måste förbättras, utöver individuell vägledning en eller två gemensamma informationstillfällen på HUC Arbetet med att skapa ett programråd måste slutföras. IV och IVSFI När det gäller IVSFI så kommer det inte att finnas någon liknande klass nästa läsår utan alla elever kommer att gå i nationella program. IV blev i år placerad på Frövi-skolan i f.d. Koeks lokaler pga. pedagogiska skäl och platsbrist. Det var en anpassningsperiod på ett par månader som kännetecknades av några problem. läraren saknade kollegor eleverna var ofta frånvarande och vistades istället på Fröviskolan vilket inte accepterades av personal på Fröviskolan Sida 23

25 lokalerna var inte riktigt anpassade till den nya verksamheten det saknades mindre klassrum/vilorum till eleverna, det saknades arbetsplatser till lärare samarbetet mellan eleverna på IV och IVSFI som befann sig i samma lokaler fungerade inte tillfredsställande under ht men löste sig under vt05 Vi kommer att förstärka IV nästa år med en lärarresurs till och minst en assistenttjänst då vi vet att det kommer fler elever med inlärningssvårigheter till IV. Vi kommer också att bygga om lokalerna så att de anpassas mer till IV verksamhet d.v.s. vi kommer att dela upp klassrummen i mindre enheter för att anpassa verksamheten efter elevernas behov. PRIV Svenska Analys Samtliga fem elever kommer att nå G i grundskolekursen. Fyra av eleverna kommer sannolikt att kräva extra resurser under A-kursen nästa läsår för att nå betyget G. Åtgärder Det skulle vara önskvärt att kurserna A och B låg parallellt schemamässigt då dessa elever som går andra året kunde läsa svenska A med dem som går första året. Detta skulle också underlätta för de som läser svenska B, då gruppen inte blir så stor. Matematik Analys Alla priveleverna har lyckats nå G på grundskolekursen. Nästa termin fortsätter de med kurs A tillsammans med sina klasser. Åtgärder Sannolikt kommer några av eleverna att behöva extra resurs även under A-kursen. Engelska Analys De sex eleverna som har läst i den lilla gruppen har gått framåt men hinner inte nå G i grundskolekursen detta läsår, då de behöver mer tid på sig för att jobba med språkfärdigheten. De två eleverna som följt den stora gruppen når G i grundskolkursen. Åtgärder Eventuellt skulle nog dessa sex elever kunna läsa grundskolekursen tillsammans med de elever som under detta läsår gått i IvSfi och som heller inte nått G i grundskolekursen. Sida 24

26 Sammanfattning för PRIV Analys För eleverna har detta varit positivt, de har fått samma information och genomgång och känt en tillhörighet. De elever som har haft behov av mer stöd och hjälp med uppgifterna har kunnat få det både i klassrummet och på resurstid. Det ska också tilläggas att det vid olika arbetsmoment varit bra att ha eleverna i olika grupper då tillgången av lärare har funnits för gruppernas ändamål. Även eleverna har varit positivt inställda till detta. Det som har varit en nackdel med att vara en stor grupp är att det har varit lite trångt i klassrummen då de ska arbeta med något individuellt. Eleverna har då fått arbeta ute i grupprum och bibliotek, vilket ett flertal av eleverna inte klarat av. Samma elever har också svårt att koncentrera sig och få något gjort då de sitter vid datorerna för att arbeta med olika uppgifter. Många av eleverna har också svårt att få något gjort från en lektion till en annan. Det har därför visat sig vara bäst att ha korta uppgifter som de kan utföra under den aktuella lektionen. Åtgärder Det är bra att det blir lite mindre grupper, framförallt i svenskan då denna grupp ska läsa B- kursen. Vissa av eleverna kan även då behöva lite extra resurs pga. koncentrationsproblem. Vad det gäller 05:orna är det bra att fortsätta med att de har tillgång till en huvudlärare och en resurslärare då många av dessa elever inte är färdiga med grundskolekursen främst i svenska 2 och engelska. Även i A-kurserna svenska och matematik kommer sannolikt några elever att behöva extra hjälp. Resurstid Analys Resurstiden har fungerat bra. Det är bra att ha extra tid för eleverna utanför lektionstiden, vilket gör att man får en bra kontakt med eleverna och även lite tid för samtal. Eleverna känner att man har tid enbart för dem. Placeringen av resursrummet som även används till grupprum har varit bra. Här har elever vågat tittat in spontant för en pratstund och samtidigt bett om hjälp. Tittar man på de elever som har varit mest på resurstiden är det ofta samma elever som har kommit, vissa flera gånger i veckan men angående olika ämnen. Åtgärder Det är viktigt att man lägger resurstiden då eleverna är på skolan. Detta läsår har det visat sig att vissa elever hellre väljer att ta sovmorgon eller går hem tidigare istället för att gå på den inplanerade resurstiden. Kanske man skulle ha något tillfälle mitt på dagen, beroende på hur elevernas lektioner ligger på schemat. Man bör också gå ut mer i tvåorna och treorna i början av läsåret och berätta om resurstiden. Det kan antas att dessa elever har lite svårt att be om hjälp. Sida 25