KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse

2 BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit ett riksrekryterande gymnasium som genomför utbildning inom Naturvetenskapsprogrammet (NV) med energiteknisk inriktning åk 3. Åk 1 läste eleverna i hemkommunen och sökte därefter till Forsmarks skola åk 2. Parallellt under året har skolan bedrivit utbildning enligt Gy 11 på både det tekniska programmet med inriktningarna teknikvetenskap och informations och medieteknik samt det naturvetenskapliga programmet inriktning naturvetenskap, alla program med energiprofil i åk 2. Till underlag för analysarbetet används statistiskt underlag från nationella prov, betygsättning, slutbetyg och högskolebehörighet. Vidare använder vi oss av elevvärderingar, kurs- och verksamhetsrelaterade utvärderingar, utvärderingar från personalmöten, klassrådsmöten, elevrådsmöten samt andra möten med elevdeltagande. Under året har eleverna på skolan visat mycket goda resultat även på andra sätt än det som redovisas nedan. Eleverna har bland annat deltagit i ett flertal kunskapstävlingar med goda resultat. 1. PROCENTANDEL AV AVGÅNGSELEVERNA SOM HAR FÅTT ETT SLUTBETYG 1.1 Resultat Procentandel av avgångseleverna som fått ett slutbetyg på skolan Forsmarks skola Analys av resultaten Måluppfyllelsen andel elever som fått ett slutbetyg är god i förhållande till riket. För att få ett slutbetyg krävs godkända betyg om minst gymnasiepoäng samt godkända betyg i Svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i Svenska som andraspråk), Matematik A samt Engelska A. Av de 38 elever som avslutade sina studier vt 2013 fick alla slutbetyg. Vår bedömning är att eleverna är motiverade och har tydliga framtida mål för sina studier. Skolans utvecklade samverkan med branschföretag, universitet och högskolor skapar mervärde och intresse hos eleverna. Undervisningslokalerna är välutrustade och anpassade för naturvetenskapliga ämnen. IT-stödet är välutvecklat på skolan. Eleverna utvecklar sitt lärande i en dialog med läraren och andra elever; denna dialog för eleven vidare mot satta mål. En bra lärartäthet i kombination med hög kompetens och engagemang hos lärarna i kombination med elevernas tydliga ambition bidrar till en god måluppfyllelse. En kreativ arbetsmiljö där det finns arbetsro, tillsammans med ett aktivt förebyggande likabehandlingsarbete, på såväl individnivå som grupp- och skolnivå, bidrar till den grundläggande tryggheten som finns på skolan och leder till god måluppfyllelse. Eleverna har ett schemalagt stödpass per vecka som de blir kallade till av respektive lärare om eleven ligger efter i någon kurs eller behöver tillfälligt stöd. Stödpasset kan även användas för läxläsning, samtal och andra skolrelaterade frågor. Hälsoförebyggande aktiviteter som att erbjuda frukost, lunch och mellanmål i skolan samt möjlighet till en fritid i rörelse leder till minskad upplevd stress och balans i tillvaron. 2

3 En av de två elever som inte gick ut med slutbetyg under förra läsåret ( ) har nu slutbetyg. För elever som har svårighet att bli godkänd i alla kurser ser vi en tydlig korrelation mellan stor frånvaro, brist på motivation och mindre bra måluppfyllnad. Utvärdering av de framtagna åtgärderna visar att eleverna inte i så stor utsträckning kom till det schemalagda stödpasset eller den individuella handledningen. 1.3 Vad ska vi göra? För att behålla den höga måluppfyllnaden ska vi fortsätta arbetet med en tät och regelmässig uppföljning av individuella studieplaner och resultat för varje elev. Vi ska fortsätta arbetet med att snabbt ge stöd innan större åtgärder behöver sättas in. Elevens behov av särskilt stöd ska utredas skyndsamt. 1.4 Hur ska vi göra? Resultatet av elevkonferenser och mitterminskonferenser ska omsättas i åtgärder för att fånga upp elever med problem i studierna och de ska erbjudas omedelbart stöd. En eventuell utredning ska öka förståelsen av elevens styrkor och svårigheter och hänsyn tas till elevens kunskaper, erfarenheter och behov samt till faktorer i elevens hela lärmiljö, dvs. arbetssätt, lärandetakt, grupperingar och grupprocesser, organisation, attityder och förväntningar, relationer i och utanför skolan etc. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektor se till att det utarbetas ett åtgärdsprogram. Åtgärderna ska utarbetas i relation till läroplanens och ämnesplanernas mål av undervisande lärare tillsammans med mentor. Mentor ansvarar för att ha en samlad information över elevens lärande, trivsel och utveckling. Mentor och lärare samt övrig personal ansvarar för att uppmärksamma elever i svårigheter. Stödåtgärderna ska kontinuerligt följas upp och utvärderas samt revideras vid behov. 2. PROCENTANDEL AV AVGÅNGSELEVERNA SOM FÅTT GRUNDLÄGGANDE BEHÖ- RIGHET TILL HÖGSKOLAN 2.1 Resultat Procentandel av avgångseleverna som fått grund. behörighet till högskolan på skolan Forsmarks skola Analys av resultaten Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier får den som i slutbetyg, från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skolor, har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Utöver kravet om minst godkända kurspoäng krävs att ele- 3

4 ven har lägst betyget Godkänt i kurserna Svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i Svenska som andraspråk), Matematik A samt Engelska A. Av de 38 elever som avslutade sina studier vt 2013 fick alla elever grundläggande behörighet. Måluppfyllelsen behörighet till högre utbildning är god i förhållande till riket för samma program (96 %) och resultatet har förbättras sedan föregående år. Vi har under året arbetat med att än mer motivera eleverna till goda resultat samt arbetat övergripande och förebyggande för att öka elevers närvaro i utbildningen. Tidig upptäckt och tidiga insatser vid ogiltig frånvaro har varit en förutsättning för att eleven ska delta i undervisningen. Orsakerna har utretts, i förekommande fall tillsammans med elevhälsan. Närvaro och elevernas studiesituation har varit en återkommande punkt vid verksamhetsträffarna. Beslutade åtgärder och resultat har kontinuerligt följts upp och dokumenteras. I dokumentationen har det framgått vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. 2.4 Vad ska vi göra? Vi ska fortsätta arbetet med att motivera eleverna till goda resultat samt arbeta förebyggande för att öka elevernas närvaro i utbildningen. (Se även 1.3; 1.4) 2.4 Hur ska vi göra? Vi ska fortsätta följa handlingsplanen för närvaro tillsammans med elever och elevhälsan. Närvaro och elevens studiesituation ska vara en återkommande punkt vid verksamhetsträffarna. Vid hög ogiltig frånvaro ska utredning ske. Eventuella åtgärdsprogram ska följas upp och förslag till åtgärder och förändringar ska beslutas. I åtgärdsprogrammen ska det tydligt framgå vilket eller vilka behov eleven har, vilka åtgärder skolan ska vidta och hur och när stödet ska utvärderas. En kartläggning som ska ske på individ-, grupp-, och organisationsnivå ska ligga till grund för åtgärdsprogrammet, där skolans insatser och ansvarstagande ska framgå. Information om rutiner för rapportering till CSN och effekter av indraget studiebidrag ska, liksom tidigare, lämnas till elev och vårdnadshavare (för omyndig elev). Beslutade åtgärder och resultaten ska följas upp och dokumenteras kontinuerligt. I dokumentationen ska det framgå vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. (Se även 1.3; 1.4) 3. GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG 3.1 Resultat Genomsnittlig betygspoäng på slutbetyg på skolan Forsmarks skola 16, ,3 3.2 Analys av resultaten Den genomsnittliga betygspoängen räknas endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspo- 4

5 ängen. Den genomsnittliga betygspoängen (16,6) för eleverna vid Forsmarks skola ligger något högre än motsvarande program i riket (16,2). De 38 elever som avslutade sina studier 2013 hade ett poängsnitt på 3119 varav 99,9 % uppnådde minst betyget godkänt. Alla elever läste ett utökat program. Lärarnas engagemang är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat och ett gott resultat speglar höga ambitioner, såväl hos lärare som hos elever. Lärarnas förhållningssätt präglas av personligt engagemang och en grundläggande uppfattning att alla elever har möjlighet att utvecklas och nå målen. Positiva förväntningar förmedlas till eleverna och tydlig kommunikation mellan lärare och elev kring mål och kriterier ger goda resultat, liksom när lärare utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Vi ser att snabba insatser ger bra resultat när studieresultaten eller studiemotivationen dalar hos eleverna. Förutom det schemalagda stödpasset har eleverna även haft möjlighet till stödundervisning och individuellt stöd. I Rapport 2:3 lyfter vi fram mål och förbättringsområden som är kopplade till elevernas ansvar och inflytande och som är starkt kopplade till elevernas studieresultat. 3.3 Vad ska vi göra? Vi ska fortsätta med diskussionerna kring och arbetet med bedömning och likvärdighet i betygssättningen. Det pedagogiska ledarskapet ska utvecklas genom att mer än idag kommunicera med lärarna kring lärande och undervisningens form, metod, innehåll och resultat. Målet är att lärarna på ett konkret och tydligt sätt kan förklara hur det arbetar med bedömning och mot likvärdighet i betygssättningen samt hur de kvalitetssäkrar betygssättningen. Lärarna ska tidigt uppmärksamma elever som inte riskerar att nå målen och arbeta processinriktat utifrån elevernas individuella behov. 3.4 Hur ska vi göra? Regelbundna utvärderingar ska göras i varje ämne/kurs för att följa upp elevernas synpunkter och önskemål på planering. Elevvärderingar ska utvärderas av läraren som därefter ger klasserna återkoppling på kursutvärderingar. Elevvärderingarna bildar underlag till utvecklingssamtal och kursutvärderingarna ingår som underlag till det systematiska kvalitetsarbetet. Lärarna ska ha målsamtal med eleverna under kursens gång för att stimulera och uppmuntra till vidare utveckling inom ämnet. Eventuella problem kan snabbt fångas upp och stödåtgärder sättas in. Elevernas utveckling ska regelbundet följas upp av lärare och mentorer. Diskussionerna kring och arbetet med bedömningsfrågor och andra pedagogiska frågor kommer att ske löpande under läsåret, under verksamhetsträffar samt i ämnesgrupper. 5

6 4. RESULTAT PÅ UNDER ÅRET AVSLUTADE GYMNASIEGEMENSAMMA KURSER ANDELEN ELEVER MED BETYGET E ELLER HÖGRE 4.1 Resultat i Svenska 2 Andelen elever med betyget E eller högre på skolan NA TE Forsmarks skola 91, , Engelska 6 Andelen elever med betyget E eller högre på skolan NA TE Forsmarks skola Matematik 2c Andelen elever med betyget E eller högre på skolan NA TE Forsmarks skola Programgemensamma kurser Andelen elever med betyget E eller högre på skolan NA TE Forsmarks skola Analys av resultaten Då Forsmarks skola läsåret endast tog emot elever från åk 2 redovisas svenska 2, engelska 8 och matematik 2 c eftersom det är kurser som eleverna läste på skolan. 1 Lärarna upplever att eleverna visar på stor arbetsglädje, arbetskapacitet och hög betygsambition. God struktur på arbetet där eleverna får en tydlig bild av de olika momentens innehåll och vilka kunskapskrav som gäller inför prov och andra uppgifter, ger goda resultat. Eleverna får flera möjligheter att redovisa sina kunskaper och på ett varierat sätt. Vi har tillsammans med eleverna arbetat fram ett nytt system för information kring elevernas framgångar och utvecklingsbehov i studierna där det elevledda utvecklingssamtalet är i fokus. Vi ser att tillgång till bra teknik gör eleverna mer engagerade och får dem att prestera bättre och underlättar lärandet, i och utanför skolan. 1:1-satsningen som innebär att varje elev och lärare har 1 Programgemensamma ämnen (kurser) på Naturvetenskapsprogrammet är Biologi 1, Fysik 1a, Kemi 1 och Moderna språk för teknikprogrammet är det Fysik 1a, Kemi 1 och Teknik 1. Teknik 1 pågår fortfarande och är inte betygsatt. Vissa av kurserna har eleverna läst på sina tidigare skolor. 6

7 tillgång till en ipad, har varit positiv. Tanken med att använda ipad som pedagogiskt verktyg i skolan handlar mindre om en ersättning med mål att förbättra undervisningen, utan mer en förändring och omdefiniering av vad som är möjligt med ett modernt pedagogiskt verktyg. Satsningen och de utbildningar som personalen har deltagit i har även medfört fler pedagogiska diskussioner, som i sin tur gagnar eleven. De lärare som t.ex. har arbetat med "flipped classroom" ser att arbetssättet har inneburit mer fokus på övning och arbete på lektionstid, efter förarbete hemma. Genom att tidigt följa upp de elever som av olika skäl kommer efter med studierna och snabbt satt in extra resurser i form av stöd, samt utnyttjat stödpasset har ett flertal elever som riskerade att inte nå minst betyget E uppnått målen. Trots snabba insatser märker vi att en del elever tappar motivationen under vårterminen och får svårigheter med att att fullfölja sin individuella planering och målsättning. För de flesta handlar det om att de har något mål kvar i kursen att uppfylla och når därför inte minst betyget E. 4.3 Vad ska vi göra? Vi ska arbeta vidare med de områden som vi vet ger bra resultat. Vi ska sträva efter att i alla ämnen och kurser vara tydliga med mål, kriterier och syftet med de olika momenten. Eleverna ska veta hur de ligger till kunskaps- och betygsmässigt. Omdömen ska ges i alla pågående kurser, kurser som är avslutade men ej betygsatta och kurser som eleven inte är godkänd i. Eleverna ska ha möjlighet till kompletterande omdömessamtal med sina lärare. För att på bästa sätt stödja och stimulera eleverna till ett livslångt lärande kommer vi även fortsättningsvis att arbeta med att förändra dels vår gemensamma kunskapssyn, dels de metoder vi jobbar efter med eleverna. Vi ska även fortsättningsvis arbeta med pedagogiskt nytänkande för att möta framtidens krav på kunskap och kompetens och fortsätta arbeta med vår vision som är en skola som på bästa sätt förbereder eleverna för såväl högskola som arbete inom energiområdet. Arbetet med 1:1 fortsätter. Med en väl utvecklad 1:1-satsning kan vi på ett naturligt sätt få in ett entreprenöriellt angreppssätt i utbildningen. Vi arbetar vidare med itunesu och "flipped classroom" som möjliggör att eleverna kan ta del av lärarens teorigenomgångar innan lektionen så att de sedan kan använda och omsätta teorin i praktiken när läraren finns till hands. Vi ska uppmuntra elevernas nyfikenhet att lära genom att tillgodose elevernas behov av en individanpassad utbildning, så långt det är möjligt. De elever som inte har uppnått minst betyget E ska ha en utarbetad plan, och i förekommande fall åtgärdsprogram. 4.4 Hur ska vi göra? Vi ska även fortsättningsvis tidigt skaffa oss en samlad bild av vilka kunskaper som eleverna kommer med till oss och utnyttja det i planeringen av det fortsatta arbetet. Vi ska fortlöpande informera eleverna om deras utveckling. Vidare ska eleverna informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Omdömen ska ges utifrån vad eleven kan; vad eleven behöver utveckla; hur skolan/läraren ska hjälpa eleven att utvecklas och ge tips om vad eleven själv kan göra för att utvecklas. Eget kursmaterial, uppgifter, intressanta föreläsningar från andra lärosäten m.m. kan delas med eleverna via lärplattformar i ipaden, t.ex. itunesu, vilket underlättar planering och struktur för såväl lärare som elever. Genom att variera traditionella metoder med nya tekniska lösningar utmanas inte bara eleverna utan även lärarna, till utveckling. Arbetet med "flipped classroom" behöver för- 7

8 djupas för att det ska få ytterligare effekt och för att eleverna ska få full förståelse för hur de kan jobba med det. Eleverna som inte uppnått minst betyget E ska erbjudas stödpass samt individuell handledning vilka planeras in tillsammans med eleverna. Åtgärderna ska följas upp. 8