Förskolan Smultronställets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Smultronställets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Eva Lundahl biträdande förskolechef, Anette Larsson/Przybylski, Cajsa Blank och Jennie Englund Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Arbetet med värdegrundsfrågor pågår ständigt tillsammans med barnen, t.ex. genom samtal, intervjuer, observationer, i vårt temaarbete (x5000) och barnlitteratur som anknyter till diskrimineringsgrunderna. a för att barnlitteraturen finns på förskolan är X5000-ansvariga och likabehandlingsansvariga. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare i varje hall. Vi arbetar med värdegrundsfrågor på våra möten för vårdnadshavare. Vi använder oss av enkäter till vårdnadshavare. Dessa ges ut till vårdnadshavarna en gång per termin. Biträdande förskolechef har informationsmöte med vårdnadshavare för nyinskolade barn. Personalens delaktighet Vi har diskussioner kring de sju diskrimineringsgrunderna och de juridiska begreppens* innebörd. Detta sker under våra möten och planeringsdagar för att vi ska få en samsyn om diskriminieringsgrunderna, de juridiska begreppen* och hur vi förankrar dessa i verksamheten. Vi använder oss av värdegrundsövningar. (* Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier) Förankring av planen Diskussioner i personalgruppen och med vårdnadshavare på möten och samtal. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på vår hemsida och på varje avdelning för pedagogerna och i varje hall för alla vårdnadshavare. Varje anställd på förskolan ska ha ett eget exemplar av likabehandlingsplanen. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Hela personalgruppen satt vid två olika tillfällen tillsammans med biträdande förskolechefen och gick igenom de främjande insatserna utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Ett antal ändringar gjordes i målformuleringarna och i formuleringarna av insatserna. En uppföljning gjordes på planeringsdagen 25/ då vi gick igenom samtliga målområden och diskuterade kartläggningsområdet. Utifrån detta gjordes små justeringar i planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Biträdande förskolechef och personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetet och förankringen hos personal och vårdnadshavare av likabehandlingsplanen ska intensifieras. Detta ska ske genom enkäter, inspirationsmaterial för att genomföra intervjuer med barnen, ett inspirationsmaterial för personalen att använda på möten för vårdnadshavare och att det även ska finnas planerade diskussionstillfällen på verksamhetsplanering under läsåret. Dessa diskussionstillfällen ska ges möjlighet att genomföras vid varje arbetsplatsträff. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där samtliga pedagoger är närvarande. En normlåda som används av personalen finns i arbetsrummet. Informationen som läggs i lådan används senare som diskussionsunderlag. Utifrån de synpunkter som uppmärksammades av personalen under utvärderingen, så har vissa ändringar gjorts i likabehandlingsplanen. Religion eller annan trosuppfattning: Förskolan har införskaffat tre mångkulturella almanackor. Vi behöver se över hur vi använder den på bästa sätt för att utveckla arbetet med dem. Vi ska göra en inventering i varje barngrupp för att synliggöra olika traditioner och kulturer. Vi skapar tillfällen med barnen att diskutera, reflektera och uppmärksamma olika traditioner, religioner och trosuppfattning. Exempelvis genom att dramatisera med figurer, berätta sagor och läsa litteratur. Kränkande behandling: Utifrån kartläggningen har vi sett platser där barnen behöver fler pedagoger i sin närhet. Likabehandlingsansvariga skapar diskussionstillfällen för pedagogerna för att få en samsyn omkring utevistelserna. Utifrån detta skapades tydligare uterum på gården, det vill säga olika utspridda aktivitetsområden. Förskolan har startat två utegrupp, en för äldresidan och en för yngresidan. Syftet med dessa grupper är att se över vårt utomhusmaterial och införskaffa nytt material utifrån barnens intressen och behov. Syftet är även att inspirera till fler aktiviteter och aktivitetsområden utomhus, så att barnen kan intresseras av nya material och aktiviteter både via pedagoger och andra barn. Kön: Vi fortsätter att uppmuntra lek och val av material på ett könsneutralt vis. Vi uppmuntrar varje barns eget uttryck. Vi verkar mot traditionella könsmönster och könsroller, exempelvis genom lek, dramatiseringar, diskussioner och litteratur. Könsidentitet och könsuttryck: Genomtänkta kläder för rollek har införskaffats till förskolan, så att varje barn kan utforska olika roller och uttryck. Vi pedagoger deltar i leken med ett medvetet syfte för att verka normbrytande. Ålder: Vi fortsätter att ta tillvara på varje individs kunnande oavsett ålder. Etnisk tillhörighet: Äldresidan och yngresidan har satt upp världskartan på ett synligt ställe för barnen. Vi ska införskaffa ytterligare en världskarta till yngresidan för att tillgängligöra den för alla avdelningar. Vi vill skapa en bra mötesplats för barnens egna samtal och reflektioner. Vi skapar tillfällen med barnen att diskutera, reflektera och uppmärksamma olika etniska tillhörigheter. Exempelvis genom att dramatisera med figurer, berätta sagor och läsa litteratur. Sexuell läggning: En inventering av böcker på förskolan ska ske samt att inköp till avdelningarna av böcker som behandlar olika familjesammansättningar samt olika sexuella läggningar. Vi har fått exempel från Sätra bibliotek på barnlitteratur som behandlar dessa områden. Dessa böcker använder vi som diskussions- och reflektionsunderlag med barnen. Vi uppmuntrar lekar med olika typer av familjesammansättningar och olika sexuella läggningar. Funktionsnedsättning: Vi ska även göra en inventering på vad det finns för böcker inom detta område på förskolan, och vid behov ta kontakt med biblioteket för råd på litteratur. Detta för att skapa tillfälle för barnen att möta och få förståelse för olika funktionsnedsättningar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi går igenom de främjande insatserna som är knutna till målen inom varje diskrimineringsområde. Vi utvärderar likabehandlingsplanen med all personal. Vårdnadshavarna bjuds in till föräldramöte där vi informerar om likabehandlingsplanen. Barnen deltar i utvärderingen genom intervjuer samt att personalen genomför observationer. för att årets plan utvärderas Biträdande förskolechef Eva Lundahl 3/11

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla vårdnadshavare ska kunna lämna sitt barn till Smultronställets förskola förvissade om att barnet inte blir ensidigt påverkat till förmån för den ena eller andra åskådningen. Vi respekterar religionsfriheten och tar hänsyn till olika önskemål och åsikter som är väsentliga för familjerna i den egna tron såsom t ex. kost, kläder och traditioner, i den mån detta är förenligt med förskolans styrdokument. Vi uppmärksammar vårt eget och andras förhållningsätt. Vi tar hänsyn och respekterar traditioner och fester som är knutna till de stora världsreligionerna. Vi undviker att lägga möten och samtal för vårdnadshavare och aktiviteter de dagar som är knutna till de stora världsreligionerna. Alla avdelningar har tillgång till en mångkulturell almanacka, vi behöver se över hur vi använder den på bästa sätt för att utveckla arbetet med den. Vi ska göra en inventering i varje barngrupp för att synliggöra olika traditioner och kulturer. Vi skapar tillfällen med barnen att diskutera, reflektera och uppmärksamma olika traditioner, religioner och trosuppfattning. Exempelvis genom att dramatisera med figurer, berätta sagor och läsa litteratur. För att få information om vad barnet upplever och känner när det vistas i förskolan, uppmuntrar personalen till samtal med barn och vårdnadshavare. Vi för regelbundna värdegrundsdiskussioner och har uppföljningar på personalmöten. Tid till detta ges vid verksamhetsplanering. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där minst en pedagog från varje arbetslag är närvarande. Vi respekterar varandra och motarbetar kränkningar Kränkande behandling Vi behandlar barn och vuxna med värdighet och respekt, exempelvis att alla ska få möjlighet att komma till tals. Barnen ska ges redskap att lösa konflikter. Vi lägger märke till och agerar på alla former av kränkningar som kan ske mellan barnen och mellan personal och barn. Vi finns i barnens närhet för att förebygga att kränkningar uppstår. Vi talar med barnen om allas lika värde, olikheter och likheter och hur en person är en bra kompis samt att vi vuxna agerar som goda förebilder. Detta för att öka barnens möjligheter att sätta ord på sina känslor. För att vi ska kunna ingripa direkt när en kränkning har uppstått mellan barnen, är vi i personalen medvetet utspridda över hela gården under utevistelse. Utifrån kartläggningen skapades tydligare uterum på gården, det vill säga olika utspridda aktivitetsområden. Förskolan har startat två utegrupp, en för äldresidan och en för yngresidan. Syftet med dessa grupper är att se över vårt utomhusmaterial och införskaffa nytt material utifrån barnens intressen och behov. Syftet är även att inspirera till fler aktiviteter och aktivitetsområden utomhus, så att barnen kan intresseras av nya material och aktiviteter både via pedagoger och andra barn. Personalen observerar och är närvarande i barnens lek. För att få information om vad barnet upplever och känner när det vistas i förskolan, uppmuntrar personalen till samtal med barn och vårdnadshavare. Vi för regelbundna värdegrundsdiskussioner och har uppföljningar på personalmöten. Tid till detta ges vid verksamhetsplanering. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där minst en pedagog från varje arbetslag är närvarande. 4/11

5 Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering Kön Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Flickor och pojkar ska ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att utvecklas på lika villkor. Vi är goda förebilder och vågar ifrågasätta stereotypa beteenden och mönster hos varandra i personalen. Vi ska arbeta med genus genom att sträva efter att alla barn ska bli behandlade på ett likvärdigt sätt oavsett kön, samt uppmuntra lek och val av material på ett könsneutralt sätt. Barnen erbjuds samma lekmaterial och lekmiljö och uppmuntras till samma lekar oavsett kön. Vi ska uppmuntra barnens spontana förändringar av de traditionella könsrollerna. Vi fortsätter att uppmuntra lek och val av material på ett könsneutralt vis. Vi uppmuntrar varje barns eget uttryck. Vi verkar mot traditionella könsmönster och könsroller, exempelvis genom lek, dramatiseringar, diskussioner och litteratur. Personalen observerar och är närvarande i barnens lek. För att främja arbetet med att ifrågasätta stereotypa beteenden och mönster kommer vi bland annat att använda oss av en normlåda. Däri kan personalen lägga en notis om uppkomna situationer som påvisar beteenden och mönster hos personalen. Även goda exempel på normbrytande uttalanden och beteenden kan läggas i lådan. Dessa ska användas som diskussionsunderlag. För att få information om vad barnet upplever och känner när det vistas i förskolan, uppmuntrar personalen till samtal med barn och vårdnadshavare. Vi för regelbundna värdegrundsdiskussioner och har uppföljningar på personalmöten. Tid till detta ges vid verksamhetsplanering. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där minst en pedagog från varje arbetslag är närvarande. Ålder Ålder Alla barn på Smultronställets förskola ska kunna ta del av samtliga aktiviteter som erbjuds oavsett ålder. Vi tar vara på barnens möjligheter att hjälpa varandra oavsett ålder. Vi tar till vara på varje individs kunnande oavsett ålder. Vi skapar tillfällen till möten mellan olika avdelningar för att ges möjlighet till förståelse för barns olika behov utifrån ålder. För att få information om vad barnet upplever och känner när det vistas i förskolan, uppmuntrar personalen till samtal med barn och vårdnadshavare. Vi för regelbundna värdegrundsdiskussioner och har uppföljningar på personalmöten. Tid till detta ges vid verksamhetsplanering. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där minst en pedagog från varje arbetslag är närvarande. 5/11

6 Könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Alla barn ska kunna uttrycka sin egen könsidentitet utan att bli ifrågasatt eller utsatt för trakasserier. Vi för samtal med barnen kring värdegrundsfrågor och attityder. Vi uppmuntrar teaterlekar,rollspel och har ett tillåtande bemötande i rolleken. Det ska finnas genomtänkta kläder på förskolan för lek, så att varje barn kan utforska olika roller och uttryck. Vi pedagoger deltar i leken med ett medvetet syfte för att verka normbrytande. Personalen observerar och är närvarande i barnens lek. För att få information om vad barnet upplever och känner när det vistas i förskolan, uppmuntrar personalen till samtal med barn och vårdnadshavare. Vi för regelbundna värdegrundsdiskussioner och har uppföljningar på personalmöten. Tid till detta ges vid verksamhetsplanering. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där minst en pedagog från varje arbetslag är närvarande. Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung och sin etniska tillhörighet. Vi är uppmärksamma på vårt eget och andra vuxnas förhållningssätt. Personalen observerar och är närvarande i barnens lek. För att få information om vad barnet upplever och känner när det vistas i förskolan, uppmuntrar personalen till samtal med barn och vårdnadshavare. För att främja barns stolthet över sitt ursprung och sin etniska tillhörighet har vi en världskarta som vi använder som inspiration till samtal och andra aktiviteter. Vi vill skapa en bra mötesplats för barnens egna samtal och reflektioner. Vi skapar tillfällen med barnen att diskutera, reflektera och uppmärksamma olika etniska tillhörigheter. Exempelvis genom att dramatisera med figurer, berätta sagor och läsa litteratur. Vi för regelbundna värdegrundsdiskussioner och har uppföljningar på personalmöten. Tid till detta ges vid verksamhetsplanering. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där minst en pedagog från varje arbetslag är närvarande. 6/11

7 Sexuell läggning Sexuell läggning Smultronställets förskola ska förebygga diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning genom att synliggöra och bejaka olika familjesammansättningar så att varje barn kan känna stolthet över sin familj. Vi visar barnen att det finns andra normer än hetrosexualitet genom att erbjuda litteratur som visar på andra familjesammansättningar. X5000-piloterna samt likabehandlingsansvariga ansvarar för inventering samt inköp. Vi uppmuntrar lekar med olika typer av familjesammansättningar och olika sexuella läggningar. Personalen observerar och är närvarande i barnens lek. För att få information om vad barnet upplever och känner när det vistas i förskolan, uppmuntrar personalen till samtal med barn och vårdnadshavare. Vi för regelbundna värdegrundsdiskussioner och har uppföljningar på personalmöten. Tid till detta ges vid verksamhetsplanering. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där minst en pedagog från varje arbetslag är närvarande. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Alla ska kunna delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar. Vi uppmärksammar och stödjer alla barns behov. Vi anpassar vår verksamhet och våra lokaler med hänsyn till alla barns olika förutsättningar och behov. Vi samarbetar med andra instanser så som specialpedagog, elevstöd, habilitering och Barnhälsovården (BHV). Förskolan har sju Elevhälsoteam-representanter (EHT). På förskolan ska vi använda oss av TAKK. Vid behov även bildstöd, bildscheman och individuellt anpassade arbetspass. Genom litteratur vill vi skapa tillfälle för barnen att möta och få förståelse för olika funktionsnedsättningar. Personalen observerar och är närvarande i barnens lek. För att få information om vad barnet upplever och känner när det vistas i förskolan, uppmuntrar personalen till samtal med barn och vårdnadshavare. Vi för regelbundna värdegrundsdiskussioner och har uppföljningar på personalmöten. Tid till detta ges vid verksamhetsplanering. Minst två gånger per termin ska likabehandlingsarbetet uppta en hel verksamhetsplanering där minst en pedagog från varje arbetslag är närvarande. 7/11

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder För att observera var pedagogerna befann sig under utevistelse kartlades utegården med hjälp av fotografering. Tre tidpunkter valdes ut av likabehandlingsansvariga då gården fotades ur tre vinklar som täckte hela gården. Detta pågick under tre veckor. Kartläggningen sammanställdes med hjälp av att markera ut kryss för vart pedagogerna befann sig och samt cirklar för vart barnen befann sig på en karta över gården. En sammanställning gjordes för både äldresidan och yngresidan. Utformningen och fokus på kartläggningen har sin grund i att förskolan vill kunna säkerställa att eventuella överträdelser av diskrimineringsgrunderna upptäcks av personalen i ett tidigt stadium. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vårdnadshavare involveras i kartläggningen genom att de under möte för vårdnadshavare får fundera över frågeställningarna: Vad står/betyder inflytande för dig som vårdnadshavare? Vad innebär själva ordet för dig? Vårdnadshavarna får i små grupper skriva ner sina tankar och åsikter på ett papper som lämnas till förskolan. Vi intervjuar barnen om utegården och hur de upplever den. Hur personalen har involverats i kartläggningen Utifrån diskussionerna i augusti framkom begreppet närvarande pedagog. Vi ställde oss frågan vad innebär begreppet "närvarande pedagog" för oss på Smultronställets förskola. Därifrån bestämdes kartläggningsmetod genom att fotografera och dokumentera pedagogerna och barnens positioner på utegården. Sammanställningen av observationsmaterialet presenterades på verksamhetsplanering för samtliga pedagoger och användes sedan som diskussionsunderlag med utgångspunkt i närvarande pedagog. Diskussionerna skedde i mindre grupper, även biträdande förskolechef Eva Lundahl närvarade. Resultat och analys Resultatet av kartläggningen visar att vi behöver jobba vidare med att medvetet positionera oss ute på gården. För att vara närvarande pedagog med barnen måste vi aktivt själva tänka på hur vi agerar på utegården för att göra oss tillgängliga för barnen. 8/11

9 Förebyggande åtgärder Utveckling av uterum. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010) går att finna följande mål som även finns förankrat i Smultronställets handlingsplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar - respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. I artikel 2 i barnkonventionen står det att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. För att uppnå dessa mål vill vi arbeta aktivt som närvarande pedagoger i alla olika situationer och miljöer. Med det arbetssättet kan vi skapa ett klimat där man respekterar varandra och där inga kränkningar uppstår. Pedagogerna skapar en strategi som fungerar som ett verktyg för att synliggöra uterummen och behoven som finns på utegården. Detta görs genom att dela in utegården i fiktiva ramar utifrån pedagoger och barn. Strategi ska göras på planeringsdagen då samtliga pedagoger närvarar. Vi likabehandlingsansvariga får tillfälle att under vårens planeringsdag följa upp och utvärdera resultatet av vår strategi. Vi skapar två tillfällen för att diskutera och få en samsyn kring likabehandlingsplanen under hösten. Vi planerar in två tillfällen att arbeta praktiskt med vår utemiljö under hösten. Åtgärd På verksamhetsplaneringen måndagen den 8 december enades vi om en strategi utifrån diskussioner av resultatet från kartläggningen. Strategin ska ses som ett verktyg för pedagogerna att synliggöra uterummen och behoven som finns på utegården. Denna strategi är att dela in utegårdarna i olika uterum. Uterummens ramar och storlek är baserat på hur många pedagoger och barn som vistas ute. Ytterligare en åtgärd ute på gården är att vi som pedagoger diskuterar vilket material och vilka aktiviteter som vi erbjuder i de olika uterummen. Utifrån dessa diskussioner skapades tydligare uterum på gården, det vill säga olika utspridda aktivitetsområden. Förskolan har startat två utegrupper, en för äldresidan och en för yngresidan. Syftet med dessa grupper är att se över vårt utomhusmaterial och införskaffa nytt material utifrån barnens intressen och behov. Syftet är även att inspirera till fler aktiviteter och aktivitetsområden utomhus, så att barnen kan intresseras av nya material och aktiviteter både via pedagoger och andra barn. Likabehandlarna planerar in tillfälle att möta utegrupperna för att fortsätta dessa diskussioner. Genom diskussioner i personalgruppen i olika konstellationer, vill vi fördjupa och förankra vårt synsätt gällande "närvarande pedagog". Utifrån de gruppdiskussioner som vi haft och de material vi visat, (litteratur, pedagogiska cirklar, ordbilden och barnkonventionen), har vi skapat en samsyn om begreppet "närvarande pedagog" både utomhus och inne. Vi vill fortsätta våra gruppdiskussioner utifrån begreppet "närvarande pedagog", handlingsplanen, barnkonventionen och likabehandlingsplanen för att befästa våra gemensamma tankar och skapa en samsyn kring hur dessa arbetsredskap integrerar tillsammans. Motivera åtgärd För att säkerställa att åtgärder vidtas vid kränkningar behöver dessa först och främst upptäckas av personalen, som ska finnas nära barnen. För att likabehandlingsplanen ska hållas levande krävs återkommande diskussioner som bland annat hämtas ur den dagliga verksamheten på förskolan. Förskolan ska utgöra en god grund för att få barnen att känna, möta, förmedla och förankra respekt till allt levande och omsorg om sin närmiljö. 9/11

10 Barns delaktighet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Samtliga barn i åldrarna 3-5 år ska ha blivit erbjudna att intervjuas minst en gång under sin förskoletid. Varje pedagog ansvarar för att deras ansvarsbarn blir intervjuade. Åtgärd Likabehandlingsansvariga skriver intervjufrågor till barnen mellan 3-5 år. Frågorna är kopplade till barnens upplevelser av utegården och aktiviteterna som händer där. Intervjufrågorna kan användas som ett verktyg inför utvecklingssamtalen. Ex. på intervjufrågor finns i likabehandlingspärmen. Motivera åtgärd För att få syn på och ta vara på barnens upplevelser och känslor krig utevistelsen. 10/11

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas, inom- och utomhus. All personal som ser eller som informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan, har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och vårdnadshavare kan vända sig till likabehandlingsrepresentanterna: Anette Larsson Przybylski, Cajsa Blank och Jennie Englund och biträdande förskolechef Eva Lundahl. Barn och vårdnadshavare kan även vända sig till all personal på förskolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, vårdnadshavare eller ske anonymt. Det är viktigt att alla kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktade. Det är viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA: 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud, ska lämnas till chef. 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmaste chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska förskolechef informeras omgående. Även vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Rutiner för uppföljning gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för uppföljning gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Eva Lundahl ansvarar för att rutiner följs och har också det övergripande ansvaret. 11/11