LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR TALLÅSSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET KOTTEN

Transkript

1 Läsåret 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR TALLÅSSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET KOTTEN Om du bara tänker på dig själv, är det bara en som tänker på dig. Men om alla tänker på andra, är det många som tänker på dig. VISION På Tallåsskolan är det viktigt att alla, vuxna och barn, går till skolan utan att känna rädsla för att bli utsatt för mobbning eller annan kränkande behandling. Vi vill ha en skola där vuxna och barn respekterar varandra och där alla tar ansvar för allas välmående. BESKRIVNING AV BEGREPPEN Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever. Det finns sju skyddade diskrimineringsgrunder: 1. kön 2. funktionshinder 3. sexuell läggning 4. etnisk tillhörighet 5. religion eller annan trosuppfattning 6. könsöverskridande identitet 7. ålder Diskrimineringen kan antingen vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering En elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis barnets kön eller etniska tillhörighet. Indirekt diskriminering När man diskriminerar genom att behandla alla lika. När skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i verkligheten missgynnar en elev med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag och knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar och suckar), texter och bilder (lappar, foton, sms, meddelanden via Internet) Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling. Skillnaden är att trakasserier kränker en elevs värdighet med koppling till de skyddade diskrimineringsgrunderna medan annan kränkande behandling inte har koppling till någon diskrimineringsgrund.

2 KARTLÄGGNING Likabehandlingsplanen gäller för ett läsår. En gång per termin skickas en elevenkät (bilaga 1 och 2) hem där eleverna får svara på frågor om hur de trivs i skolan och hur de ser på sin och sina kamraters situation. Utifrån svaren gör klasslärarna ett sociogram för att få en uppfattning om någon är utanför eller på något sätt utsatt. I slutet av varje läsår får eleverna svara på en kommunövergripande enkät i skolan. I slutet av höstterminen genomförs en trygghetsvandring runt skolgården med representanter från alla klasser. På våren görs en trivselenkät med barn och vårdnadshavare på fritidshemmet Kotten. Utvärdering av likabehandlingsplanen sker i juni varje år. Ny likabehandlingsplan upprättas vid läsårsstarten varje år, efter att resultat från elevenkäterna sammanställts. Diskussioner kring elevernas situation sker ständigt i arbetslaget. Detta sker på raster dagligen, på personalkonferens en gång per vecka samt vid enhetskonferenser en gång per månad. En gång per termin genomförs utvecklingssamtal där förälder, elev och lärare får möjlighet att i lugn och ro tala om elevens aktuella skolsituation. ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN Tallåsskolans enkät gjordes 2 gånger under förra läsåret. De har gett oss en tydlig bild över gruppkonstellationer på skolan. Resultaten har varierat och vi har kunnat ingripa om någon elev upplevts utanför. Resultat från kommunens elevenkät som gjordes i åk 4, 5 och 6. Resultatet från elevenkäten läsåret 2013/2014 är svårt att utläsa. När eleverna valde att kommentera en fråga försvann deras svarsalternativ. Procentsatserna blir missvisande. trivsel: 92% av eleverna trivs i skolan. Förra året trivdes 95% av eleverna. Vi fortsätter jobba mot en 100%-ig trivsel. trygghet: 89% känner sig trygga i skolan. 5,5% av eleverna känner sig otrygga. 5,5% av eleverna har valt att kommentera frågan eller inte svara och finns inte med i resultatet. Vi vet att det var mycket bråk under vårterminen och vi kan se i kommentarerna från enkäten att det påverkade både trivsel och trygghet. mobbing: 66% av eleverna anser att det görs tillräckligt på skolan för att förhindra mobbing. 18% anser att det görs för lite. 16% av eleverna har valt att kommentera frågan och finns inte med i resultatet. Då vi har en mycket stor skolgård har vi svårt att överblicka alla platser samtidigt. trivselregler: 74% är nöjda med trivselreglerna. Förra året var 87% nöjda. 2,5% är inte nöjda. Resten har kommenterat frågan eller inte svarat. Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter: 78% anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. 14% anser att lärarna inte tar hänsyn till elevernas åsikter i tillräcklig omfattning. 8% har valt att kommentera eller inte svara på frågan.

3 Detta visar att de flesta elever trivs bra på vår skola. Det viktigaste är att behålla dessa goda resultat i framtiden. De något sjunkande resultaten beror till stor del på att de som kommenterat inte har räknats med. Enkäten ger ingen bra grund för en analys. Diskussioner kring elevernas situation har ständigt skett i arbetslaget, både spontant och planerat, på personalkonferenser samt vid enhetskonferenser. Föräldrar och elever har under utvecklingssamtalen varit nöjda med skolan. Vi har inte fått några negativa reaktioner. MÅL FÖR LÄSÅRET 14/15 * Ingen på Tallåsskolan eller Kotten blir utsatt för någon form av kränkande behandling. * Alla på skolan känner sig trygga och trivs. * Alla på skolan får vara med. Ingen ska behöva vara ensam. * Alla, elever, föräldrar och personal känner till likabehandlingsplanen och vilka mål vi har på vår skola. * Förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan är en enhet där alla känner gemenskap. * Alla på skolan, elever och personal, reagerar med en gång om någon behandlas illa. FRÄMJANDE ARBETE Kön För att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme genomför vi under vissa lektioner slumpmässiga talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. På fritidshemmet får de tystlåtna barnen stor möjlighet att blomma ut p g a liten barngrupp och en trygg och välkänd miljö. Under fritidstiden erbjuds alla barn alla aktiviteter oavsett kön. Vi analyserar och diskuterar vilka fördomar om kön som kan förekomma i skolan, i media eller i läromedel. Etnisk tillhörighet Tillsammans med eleverna analyserar och diskuterar vi olika fördomar och föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i samhället, i media eller i läromedel. Religion eller annan trosuppfattning I religionsundervisningen belyser vi hur religioner såsom judendomen och islam bidragit till västerländsk kultur och vetenskap. Vi betonar det gemensamma inom olika religioner. Vi analyserar och diskuterar olika fördomar och föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i samhället, i media eller i läromedel. Kränkande behandling Vi tränar elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil. Detta gör vi bland annat genom olika värderingsövningar vid t.ex vid klassrådsmöten för att belysa olika värdegrundsfrågor. Vi ser till att elevernas välmående och trivsel är en fråga som rör all personal.

4 Fritidshemmet har daglig kontakt med vårdnadshavarna vilket innebär att personalen har möjlighet att prata med vårdnadshavarna om hur dagen varit och om något särskilt inträffat. Om något allvarligt inträffar så talar vi genast med de berörda. Först får den eller de utsatta berätta vad som hänt sedan får den eller de som utsatte säga sin version. Vi talar med föräldrarna till barnen och skriver en incidentrapport. Vi använder samma formulär och utredning som skolan. Personalen på Kotten är i stort sett alltid närvarande i barnens aktiviteter vilket innebär att de vuxna har insyn i vad som händer och kan agera direkt om något uppstår. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Nolltolerans Vi har nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong och tät kontakt med föräldrarna när en elev talar nedsättande i relation till sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Det är viktigt att alla på skolan kräver att man alltid står för vad man gjort eller sagt. Säkra skolan Vi säkrar skolan så att eleverna kan känna sig trygga. Vi utgår ifrån de platser som eleverna i kartläggningen eller i samband med trygghetsvandringen uppgett som otrygga. Vi ser till att det alltid är flera rastvakter ute och att konflikter blir lösta med en gång. Empatiträning och konflikthantering Vi tränar elevers förmåga till empati och respekt för allas lika värde bland annat genom övningar från EQ-verkstan, högläsning med efterföljande diskussioner, värderingsövningar samt samarbetsövningar. Vi arbetar i trygghetsgrupper i klasserna med EQ-övningar samt grupparbeten inom skolans ämnen.vi har också regelbundna lärarledda diskussioner kring hur vi jobbar mot målen i likabehandlingsplanen. Det är viktigt att alla på skolan uppmärksammar och uppmuntrar positiva beteenden. På fritidshemmet pågår under läsåret arbete med gruppsammanhållning och inkludering av nyanlända elever med annat modersmål än svenska. Personalen sprider medvetet ut sig i matsalen och i aktiviteter för att kunna ha insyn i vad som sker i gruppen och kunna vara med i samtal med barnen. Planerade samarbetsövningar och EQ-övningar genomförs varje vecka i idrottshallen för att stärka varje barn och gruppen. Skolans regler I början av höstterminen skriver elever och lärare klassens och skolans regler tillsammans (bilaga 3) Stärka sammanhållningen För att stärka sammanhållningen på skolan genomför vi gemensamma aktiviteter över klass- och stadiegränser: välkomstceremoni för förskoleklassen skoljoggen FN-dagen tema kring vårt GrönFlagg-arbete Skolans 100-års jubiléum Nobelmiddag julpyssel påskaktivitet Likabehandlingsplanen ett levande dokument Se under rubriken Samverkan hur vi gör likabehandlingsplanen till ett levande dokument.

5 UTREDNING En utgångspunkt för att komma tillrätta med trakasserier och kränkande behandling mellan elever är att de anställda försöker motarbeta tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att man tar alla signaler om sådana kränkningar på allvar. Inställningen hos personalen måste vara att kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka om de inte aktivt motverkas. Skyldighet att utreda Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till skolans kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Det är viktigt att en elev tas på allvar, när han eller hon påtalar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade elever har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler elever samt personal. I vilka fall som helst bör skolans insatser inom ramen för utredningen alltid dokumenteras. (se bilaga 4) Om skolan får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av andra elever följs nedanstående plan: 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas klassföreståndare. 2. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av trakasserier/kränkande behandling informerar elevens klassföreståndare. 3. Klassföreståndaren och ytterligare en personal talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till klassföreståndaren om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 4. Klassföreståndaren och ytterligare en person, om det finns möjlighet, talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen. 5. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Klassföreståndaren och ytterligare en person förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen. 6. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 7. Meddela elevvårdsteam och rektor om vad som skett och vad som gjorts. 8. Eleverna hålls under uppsikt. 9. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen.

6 10. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator, en så kallad elevvårdskonferens (EVK). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i EVKprotokoll. 11. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i EVK-protokoll. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn kallar till en elevvårdskonferens (se steg 10-11). Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till klassföreståndare eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar sin chef/förvaltning. 5. Rektor ansvarar för att utredning sker:. Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Resultatet ska mätas i nästa elevenkät. Detta diskuteras bland personalen och på föräldramötet hösten 2015 för att ta reda på om åtgärderna har haft effekt. Utifrån resultatet formuleras målen för kommande läsår. En egen trivselenkät görs på Kotten till inskrivna barn och deras vårdnadshavare varje vårtermin. Den utvärderas och resultat och analys skrivs in i utvärderingen av likabehandlingsplanen.

7 SAMVERKAN I september varje läsår går läraren igenom likabehandlingsplanen med sin klass. Eleverna får ha synpunkter och ge förslag på förbättringar. I september har vi även ett föräldramöte där vi informerar om skolans likabehandlingsplan och talar om att den ligger på skolans hemsida. Där har föräldrarna möjlighet att läsa planen och ge synpunkter på den. Vi kommer även att ha skolsamråd en gång varje termin där föräldrarepresentanter, lärare och rektor kommer att delta. Där kommer likabehandlingsplanen att vara en punkt på dagordningen. NY LIKABEHANDLINGSPLAN Ny likabehandlingsplan upprättas hösten 2015.

8 ELEVENKÄT TALLÅSSKOLAN bilaga 1 Namn: Det här trivs jag med i skolan: Det här trivs jag inte med i skolan: datum: Jag vågar svara på frågor i klassen O alltid O oftast O sällan O aldrig Jag vågar säga vad jag tycker i klassen O alltid O oftast O sällan O aldrig Vad beror det på? Jag har vänner på skolan O ja O nej Mina vänner på skolan är: Hur visar du respekt för andra på skolan?

9 ELEVENKÄT TALLÅSSKOLAN bilaga 2 Jag vågar säga till om jag inte har det bra O alltid O oftast O sällan O aldrig Jag vet att... inte har det så bra på skolan. Vad gör vi på skolan för att ingen ska bli mobbad eller kränkt? Jag skulle gärna leka/vara tillsammans med: Jag jobbar bra tillsammans med: Vårdnadshavarens kommentar: Lämnas åter till skolan senast

10 Skolans regler Dessa gäller hela året runt. Bilaga 3 - Vi ska vara schyssta och trevliga. - Vi ska vara ärliga. - Vi ska bry oss. - Vi ska fråga om den som är ensam vill vara med. - Vi ska låta alla vara med. - Vi ska säga komplimanger. - Vi ska hålla hemligheter. - Vi ska skratta med, inte åt någon. - Vi ska respektera varandra. - Vi ska vara generösa. - Vi ska hälsa på och prata med varandra. - Vi ska hjälpa varandra. - Vi ska ha ett bra språk. - Vi stannar kvar i skolan till skolan är slut. Vi ska inte tvinga någon till något. Vi ska inte röra cyklar som inte är ens egen och de ska parkeras på ett bra ställe. Alla ska känna att de vill gå till skolan. Elevrådet beslutade också om att följande regler ska finnas när det finns snö. - Vi kastar bara snöbollar på fotbollsplanen. - Vi gör bara mjuka snöbollar utan grus och sten och kör ett schysst spel. - Vi åker pulka försiktigt och det får bara vara högst tre pulkor i backen samtidigt så vi inte krockar. - Vi åker max två personer i en pulka. - Vi använder hjälm i backen som vi knäpper. - Vi kastar inte snöbollar på de som åker i backen.

11 Bilaga 4 Tillbudsrapport diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Tallåsskolan läsåret Datum Klockan Uppgiftslämnare Inblandade Typ av tillbud Diskriminering Trakasserier Kränkning Skadegörelse Annat Vad har hänt? Var hände det? Bedömning Har inte inträffat tidigare Har inträffat tidigare Har inträffat upprepade gånger Hemmet har informerats av: Datum: Tid: Hur: Informationen lämnades till: