Riktlinjer för medborgardialog i Hallstahammars. Medborgardialog. Riktlinjer för medborgardialog i Hallstahammars kommun

Transkript

1 Riktlinjer för medbrgrdilg i Hllsthmmrs kmmun Medbrgrdilg Riktlinjer för medbrgrdilg i Hllsthmmrs kmmun Fstställd v kmmunfullmäktige den 27 februri Fstställd v kmmunfullmäktige den 27 februri

2 Demkrtins utmning Årtinden v sjunknde vldeltgnde ch llt färre medlemmr i plitisk prtier. Så ser verkligheten ut i Sverige ch i mång ndr länder. Sverige hr interntinellt sett frtfrnde ett reltivt högt vldeltgnde men långt ifrån 70- ch 80-tlets hög nivåer. Vldeltgndet är även mycket jämnt fördelt melln lik delr v lndet ch melln lik vlkretsr, inte minst berende på fktrer sm klss, kön eller etnicitet. För Hllsthmmrs del sträcker sig vldeltgndet från 70,8 % till 83,9 % melln vlkretsrn. Vidre är ntlet medlemmr i plitisk prtier idg endst 5 % v beflkningen ch endst 1 % betrkts sm ktivt enggerde. De två demrtisk grundprincipern plitiskt deltgnde ch plitisk jämlikhet är lltså i gungning. Smtidigt visr lik mätningr tt det finns ett strt smhällsintresse ch smhällsenggemng blnd svenskrn. Enligt Wrld Vlue Survey sticker svensken ut sm strkt individulistisk med en strk tilltr till sin egen förmåg tt ftt beslut. En självständig individ sm ckså ställer individuell krv på den service sm smhället tillhndhåller. Olik mätningr visr även tt hel 75 % vill diskuter smhällsfrågr ch tt 50 % vill diskuter plitisk frågr. Det finns med ndr rd ett strt smhällsintresse ch enggemng blnd medbrgrn sm de trditinell renrn inte klrr v tt fång upp. Sm en lösning på denn utmning stsr mång kmmuner idg på tt utveckl dilgen med sin medbrgre genm tt utveckl befintlig ch skp ny frmer för enggemng ch demkrtiskt deltgnde. Medbrgrdilgen hndlr i grunden m tt fång upp medbrgrns kunskper ch idéer ch se dem sm en tillgång för tt frm frmtiden i Hllsthmmrs kmmun. Vrför sk vi för medbrgrdilg ch vilk vinster ger det? Kmmunfullmäktige hr sm ett v sin pririterde mål sgt tt invånrns delktighet i smhället sk ök. Kmmunstyrelsen hr sm mål tt knkretiser ch förbättr medbrgrdilgen i syfte tt dels synliggör kmmunens verksmhet ch ge medbrgrn större insyn i beslutsprcesser, dels ge ett bredre beslutsunderlg genm tt fång upp medbrgrns kunskper ch idéer. Mn nger även tt särskild fkus sk läggs på hur ungdmr enggers i smhällsfrågr. Hllsthmmrs kmmun bedriver redn idg medbrgrdilg i vriernde grd i lik smmnhng. Dck visr erfrenheter från frskning ch ndr kmmuner tt en frmgångsrik medbrgrdilg kräver en systemtisk prcess med gemensmm utgångspunkter för hel kmmunen, smt tt resurser tydligt knyts till plnering ch genmförnde. Denn pln syftr just till tt skp förutsättningr för en systemtik kring medbrgrdilgen i Hllsthmmrs kmmun genm tt utgå från följnde frågeställningr: Vrför sk vi för medbrgrdilger? Vd vinner vi ch medbrgrn på det? Vilk utgångspunkter ch principer sk gäll för dilgen? Hur sk medbrgrdilgen rgnisers i kmmunen? Sm nämnts inledningsvis står den lkl demkrtin inför str utmningr när det gäller tt fång upp intresse ch enggemng hs medbrgrn. Prllellt med sjunknde vldeltgnde ch färre medlemmr i prtier hr kmmunern fått llt större ch mer kmplex uppgifter tt hnter, vilket ställer ökde krv på de förtrendevld. Smtidigt hr kntktytn melln förtrendevld ch medbrgre vidgts mrknt. I mitten på 50-tlet vr det i genmsnitt fem medbrgre/förtrendevld, idg är det runt 200.

3 Behven v en systemtisk medbrgrdilg kn smmnftts i följnde punkter: Förtrendevld behöver ett bredre beslutsunderlg där tjänstemännens fktunderlg kmpletters med medbrgrns kunskper ch idéer. Kntktytrn för smspel melln väljre ch förtrendevld behöver vidgs, vilket kmpletterr ch stärker den representtiv demkrtin. Medbrgrn vill engger sig ch då frmför llt i frågr sm ligger när dem, men för tt få mer än br prtestmedbrgre krävs en meningsfull dilg sm tydliggör möjlighetern till påverkn. Medbrgrdilgen kn vidre sägs led till två typer v vinster: Demkrtivinster: Ökd kunskp m de demrtisk prcessern Ökd förståelse för kmplex beslut Ökt smhällsenggemng, nsvrskänsl, smt förtrende hs medbrgrn Främjnde för häls ch välfärd hs beflkningen genm ökd delktighet ch inflytnde i smhället Effektivitetsvinster: Ökd legitimitet för beslutsfttre Lättre tt genmför pririterde instser Ökd kunskp m behv ch önskemål vilket gör tt utbud bättre möter efterfrågn Ökd trnsprens vilket sätter press på kvlitetsutvecklingen genm tt medbrgren kn se vd mn får ut v instt resurser Utgångspunkter för medbrgrdilg Medbrgrdilgen är de förtrendevlds verktyg ch nsvr. En grundförutsättning för en givnde dilg är tt det finns ett genuint intresse från de förtrendevld tt lyssn till ch bekt medbrgrns input i frågn. Är mn redn klr över hur mn vill beslut bör en dilg undviks sm syftr till inhämtning v synpunkter. Mn bör även skilj på medbrgrdilg ch brukrdilg. Medbrgrdilg förs melln förtrendevld ch medbrgre medn brukrdilg förs melln de sm utför den kmmunl servicen ch de sm nyttjr den. Skillnden ligger frmför llt i tt medbrgrdilgen är de förtrendevlds ren medn brukrdilgen är tjänstemännens ren. Sm utgångspunkt innn beslut ftts m tt för medbrgrdilg kring en fråg eller ett ämne sk en diskussin förs kring följnde två frågr: Behöver vi sm förtrendevld mer kunskp m medbrgrns värderingr, pririteringr ch åsikter kring denn fråg för tt kunn ftt det bäst beslutet? Kn en medbrgrdilg kring denn fråg ge medbrgrn större kunskper m kmmunens nsvr ch behv v pririteringr? Om diskussinen lndr i ett j kring dess frågr bör mn gå vidre ch plner för medbrgrdilg i någn frm. Om svret däremt blir nej eller m tveksmheter finns tlr det för tt en dilg inte bör förs.

4 Medbrgrdilger kräver lltjämt resurser ch det är viktigt tt dilgen förs kring rätt frågr. Nednstående tbell visr hur medbrgrdilgen kn dels upp i lik delktighetsfrmer. Den kn funger sm en vägledning i de övervägnden sm sk görs tidigt i prcessen med medbrgrdilg. Grd v delktighet: Kännetecken: Medbrgren får: Metdexempel: Infrmtin Envägskmmuniktin Vet Tidning, webb, trycksk Knsulttin Insmling v synpunkter, Tyck Enkäter, fkusgrupper, råd ft punktinstser Dilg Diskussinsfrum, Resner Open spce, webbfrum, utbyte v tnkr diskussinscféer Smrbete Aktiviteter plners ch Plner/Genmför Frmtidsverkstd, genmförs tillsmmns gemensmm prjekt Medbestämmnde Gemensmt Bestämm Rådslg med mröstning, beslutsfttnde medbrgrbudget Ingen delktighetsfrm är bättre än någn nnn, istället är det syfte, mål, målgrupp ch tillgänglig resurser sm tillsmmns vgör vlet v delktighet ch metd i dilgen. Principer för medbrgrdilg Nedn nges ett ntl principer sm fungerr sm grund för medbrgrdilgen. Aktuell frågr ch inititiv sm väcks i nämnder/styrelse sk lltid vägs mt dess principer. Vid förslg sm direkt berör medbrgre i kmmunen sk en medbrgrdilg lltid övervägs ch ställning sk ts till nyttn med dilgen utifrån utgångspunktern. Resulttet v denn övervägning sk redviss i underlget. Vid frmtgnde ch/eller ändringr v plner, prgrm eller plicydkument sk utgångspunkten vr tt en dilg initiers där medbrgrn sm lägst nivå infrmers m innehållet på ett lättillgängligt sätt. Medbrgrn sk i smbnd med en dilg ges gd möjligheter tt delt. Uppsöknde rbete sk lltid övervägs för tt nå grupper sm nnrs kn vr svår tt nå ut till. Tänk på smbndet melln demkrtiskt deltgnde ch scieknmisk villkr. Brn- ch ungdmr ch äldres möjligheter tt delt i prcessen sk ges särskild uppmärksmhet. I vrje medbrgrdilg sk hänsyn ts till den ktuell målgruppens förutsättningr tt delt utifrån fktrer sm ålder, språk ch eventuell funktinsnedsättningr. Resulttet v medbrgrdilgen sk i lämplig frm återkppls till medbrgrn. Dilgprcessen sk utvärders ch utveckls löpnde. Det slutlig nsvret ch beslutsfttndet ligger lltid hs de förtrendevld i nämnder ch styrelser sm frtstt nsvrr för helheten ch de plitisk vvägningrn.

5 Styrning ch rgnistrisk struktur För tt få en fungernde systemtik ch struktur i medbrgrdilgen inrätts en styrgrupp bestående v förtrendevld direkt underställd kmmunfullmäktige. Styrgruppen utgörs v fem ledmöter, vrv tre representnter från mjriteten ch två från ppsitinen. Styrgruppens rll är tt smrdn, kvlitetssäkr ch utveckl prcessen med medbrgrdilg i Hllsthmmrs kmmun. Till styrgruppen djungers tjänstemän vrs uppgift är tt skp förutsättningr för de förtrendevld tt driv dilgen. Checklist för medbrgrdilg Nednstående checklist är ett stöd i plneringen v en tänkt medbrgrdilgsktivitet. Mn bör h tgit ll punkter i bektning i sin plnering, men berende v frågns krktär är det nturligt tt lik punkter bekts mer än ndr. Syfte ch frm Frmuler ett tydligt syfte ch välj frm v delktighet. T hjälp v tbellen på sid 3. Deltgre ch målgrupp Utifrån syftet är det viktigt tt definier målgruppen. Gäller det ll medbrgre i kmmunen eller är målgruppen mer vgränsd? Sk vi vänd ss till föreningr eller rgnistiner? Metd ch prcess T ställning till När, Vr ch Hur ktiviteten sk ske. Fysisk plts? Webben? Enstk tillfälle eller längre perid? Inkluder Funder över hur du kn underlätt deltgnde på jämlik villkr för så mång sm möjligt. Det kn hndl m så enkl sker sm tt dilgen inte krckr med ndr evenemng, eller tt den förläggs på tider då den ktuell målgruppen hr möjlighet tt delt. Spelregler Frmuler tydlig spelregler för dilgen. Vd förvänts v deltgrn? Vd förvänts v kmmunen? Vem nsvrr för vd? Rmr Funder över dilgens möjligheter ch begränsningr. Hur mycket tid ch resurser finns tt tillgå? Eknmisk? Teknisk? Persnell? Resultt Bestäm hur resulttet v dilgen sk nvänds. Sk det vr en del v underlg för beslut? Eller sk det vr en del v plneringen v en fråg? Underlg Förbered det fktunderlg du kn kmm tt behöv i ämnet. Tid- ch ktivitetspln Vid större prjekt kn det vr lämpligt tt gör en tid- ch ktivitetspln sm innehåller viktig hållpunkter för dilgens lik mment. Lämpligen innehåller plnen även vem sm nsvrr för de lik

6 delrn. Förberedelser Plner prktisk mment nggrnt i gd tid. Kn gäll exempelvis mötesupplägg, teknisk verktyg, lklbkningr, förtäringr i smbnd med ktiviteter mm. Presenttinsmteril T frm ett lättbegripligt ch lcknde infrmtinsmteril m den ktivitet eller möte det gäller. Kn vr webbsert eller i tryckt frm, eller bådder. Se till tt nvänd infrmtinsknler npssde till den målgrupp sm dilgen vser. Dkumenter Använd lämplig metder för dkumenttin. För minnesnteckningr eller liknnde. Knske sk finns en med sekreterrnsvr? Skriftlig dkumenttin kn ckså lämpligen kmpletters med exempelvis ftn eller filmklipp sm sedn kn nvänds i återkpplingen. Återkppl Plner redn från börjn för hur ch när återkpplingen sk ske. Återkpplingen sk spegl dels resulttet v medbrgrdilgen, dels hur de förtrendevld tg till sig resulttet ch hur det nvändes i beslutsprcessen. Återkppling kn ex. ske i frm v en smmnställning på webben, i tryckt frm i en tidning eller förmedls vid fysisk möten. Utvärder Allt kn utveckls ch förbättrs. Gör en utvärdering v prcessen ch resulttet ch fstslå tidigt i prcessen vem sm nsvrr för utvärderingen. Utvärderingen behöver inte vr ett mfttnde utredningsrbete. Utgå från frågrn: Vr dilgen frmgångsrik? Nådde vi dem vi ville nå? Gv dilgen den nytt vi trdde? Fick de förtrendevld ny kunskp kring frågn? Fungerde prcessen? Använde vi rätt metd ch frm för delktighet? Hur fungerde det prk tisk kring dilgen? Vd kn vi gör bättre i frmtiden?