6(I\Emm';t'". SZC4 svenska. Till: Djurens Raitt Att: Eva Carlsson StudiegAngen Lund

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "6(I\Emm';t'". SZC4 svenska. Till: Djurens Raitt Att: Eva Carlsson StudiegAngen 32 22473 Lund"

Lisbeth Sandberg
för 9 år sedan
Visningar:

1 SZC4 svensk 6(\Emm';t'". Till: Djurens Ritt Att: Ev Crlssn StudiegAngen Lund Dtum 2UA022 Tck r ert brev ( ). Heir kmmer svr pa ragrn ch Aterkm gdrn m ni hr ytterligre ragestdllningr: AngAende skrrpning v stren r drivningstirseelser Drivningrn under 2009 hr minskt rn 2,1 rseelser per ti lpp till 1,88. Det dr ett resultt v iure bestrningsregler ch var maldmre uttrycker tt de llmdnt mdrkt en psitiv drdndring i beteendet med krspet blnd var kuskr. Det betyder tt mindre dn 2 prcent v krningrn leder till bestrningr dr regelvidrig drivning. TvA drivningsrseelser under 2009 vr tt betrkt sm grv. En gdstnde mtorkusk ran Mlt respektiven svensk mtr dmdes v ss till lang vstdngningsstr. Fllen r verld.mnde till..lrdbruksverket. wktn pa tt se hur de ny bestrningsreglern ungerr hr en Kd 40 rberetts, men dnnu inte in6rts. Mn kn knsttertt de llr lest kuskr skter sig, men jg vill understryktt vi kmmer tt rtsdtt rbet r tt A ned drivningrn. Angdende tdvlndet rned tvairig hiistr: TvAArstdvlndet dr en mycket liten del v trvsprten. Under 2008 strtde 41 tvaaringr eller 10, prcent v kullen. jl minskde ntletill 2 hiistr (9,8 prcent v kullen). Prispengrn hr legt knstnt kring 14, miljner krnr ch ntlet lpp pa 14 de tre senste Aren tt relter till cirk 700 Mkr ttlt i prispengr ch cirk B 00 lpp. Psdress. Eesdksdressi Telen: Telex: Pstgir: Stckhlm Hstsprtens Hus, Vxel Stb &Adm Slvll Kundtjnst 2920 Sprt kundtnst@trvsprt.se Vet & Sk Bnkgir: Utb&Utv Avel Kundtiiinst

Det dr ett resultt v iure bestrningsregler ch var maldmre uttrycker tt de llmdnt mdrkt en psitiv drdndring i beteendet med krspet blnd var kuskr.

2 Det inns ing plner tt k ntletvaaringslpp Tvdrtm pekr bnrns insiind tdvlingsplner pa en minskning. An gaende trvsprtens vdrdegru nd : STC:s styrelse hr ntgitrvsprtens vdrdegrund, sm beskriver var kdrnvdrden ddr det viktigste ch undmentl utg6r ran tt sdtt hdsten i centrum. Det innebdr tt det dkumentet nu ligger till grund 6r trvsprtens kus, pririteringr, utbildningr ch kmmuniktin. Vdrdegrundsrbetet kmmer ddrmed tt genmsyr den ny hemsid sm dr under utveckling ch till exempel de wrkshpr vi skll h med de ktivs reningr under g bigr delr v vart vdrdegrundsrbete. FrAgn m Qurci de Chenes "gummisnr", sa dr sadn utrustning rbjuden i Sverige ch kmmer sa tt rbli. STC kn inte bestdmm hur ndr ldnders regler ser ut, men vi rbetr ktivt i den eurpeisk trvuninen r tt hrmniser regler ch k djurskyddet. STC gick till exempel nyligen till ngrepp mt Mlt ch ders extremt h6g ndel psitiv dpningsprv. Vi hr strtt en dilg med trvrbundet pa Mlt ch kn rhppningsvis hjrilp dem till en cceptbel situtin. FrAn vart rbete tt stdrk djurskyddsrbetet kn jg inrmer tt STC hr licenskmmitt6er pa vrje bn r tt kntrller trdnrn ch tt hdstrn hr det br. Vi hr nu gjrt en nystrt. Licenskmmitt6ern hr trdts reginvis r utbildning ch rbiittrde besdksrutiner. De hr cksa pabrjt ett smrbete med ldnsveterindrern sm mttgits mycket psitivt. Trvetr lik mang dpningsprv sm hel humnidrtten. jl hde vi tua psitiv dpningsll pa knppt prv. Vi bdrjde dven med hartester r tt kntrller rekmst v nbl sterider. Den hdr ny metden upptcker drbjudn hrmner lang tid tillbk ch vi kmmer tt k ntlet sadn tester rejdlt i Ar. Sverig6 imprterr en del trvhdstr ran USA ch det dr rmdrllt bruket v nbl sterider i USA sm vi med den ny metden Ar ett eektivt sdtt tt kntrller. Vi kmmer r vrigt dven tt utk ntl prv tgn i smbnd med trdning. D<id hdstr i smbnd med tdvling Under 2009 dg mycket beklgligt ni hdstr i smbnd med tdvling. Smtlig bducerdes ch vi nn inget smbnd melln d6dsllen sm ll rskdes v dld el pa hdstrn. Det inns heller inget smbnd melln ddsllen ch tuaaringstdvlnde. Tre v hdstrn gjrde debut sm tuaaringr. Vi hr ingen sttistik pa ddsll under trdning. PA er hemsid skriver ni i rtikeln "Ddsllen pa trvbnrn" m hdstr sm dr i smbnd med tdvling, ch ni knstterr tt smtlig sm ddtt brjde tdvl sm tvaaringr. g 6rmdr tt rttren jdmstillt premielppen med tdvling. Fkt dr tt under periden 1 mrs 1 ktber kn tvaarig hdstr genm6r sa kllde premielpp. Det dr inte riktig lpp med spel, utn ett slgs trdningslpp deir hdsten kn A en premie m den nar en kilmetertid pa melln 1.28 ch 1.. Det dr en mycket ltt tid sm i strt sett vrje hdst sm stdller upp klrr. Det kn inte jdmrs med tdvlingstemp dr tuaaringr sm ligger under Under 2009 genmrde

Det innebdr tt det dkumentet nu ligger till grund 6r trvsprtens kus, pririteringr, utbildningr ch kmmuniktin.

3 66,7 prcent v kullen premielpp ch det dr ur den hdr gruppen sm ndstn ll var t6vlingshdstr sedn kmmer. Sedn premielppens inrnde sa hr hallbrheten kt, det vill sdg ler hdstr tdvlr under en ldngre tid dn innn premielppens inrnde. Dett kn jdmrs med tt skderekvensen minskr r idrttsutvre sm bdrjr sin trdning tidigre i livet. Det dr heller inte med snningen verensstdmmnde, tt trvhdstr strtr tdtre numer. Hdstrn gr tvdrtm drre strter. Att trdnre sker hdrd bnr r tt na snbbre tider, sm pastas, r cksa nagt sm ller pa sin egen rimlighet. Tvdrtm Ar de bnr sm inte erbjuder ett br underlg kritik ran de ktiv, sm sjeilvklrt dr rddd m sin hdstr. AngAende vlidn hdstr i smbnd med tdvling hr STC tt mang ragr kring hur vi hnterr de uppkmn llen. Det intrdde ler ll pa en ch smm bn under en krtre tidsperid drr hsten vilket inte tillhr det vnlig, ch ddrr hr ragesteillningrn vrit vdldigt mang. Det dr A hdstr sm dr i smbnd med tdvling i rhallnde till ntl strtnde hdstr. Det grs cirk strter per Ar ch i genmsnitt hr yr hdstr vlidit per dr under en perid pa 1 Ar. Det dr r A ll r tt kunn dr nagr sttistisk slutstser. Vi kn dck se en tendens tt ddsllen kr nagt pa hsten. En rsk kn vr inektinstider. Vrje enskilt ll dr nturligtvis trgiskt 6r hdsvtrinre/dgre/sktre, men dven mgivningen paverks. STC:s malsdttning dr tt ingen hdst skll behv d i smbnd med tdvling. Vi hr deir6r sm rutin tt undersk vrje ddsll r tt kunn A kunskper sm kn vr till hjeilp tt na upp till malsdttningen. Den vnligste rsken till ddsll iir dld hlsinektin sm leder till kut cirkultinsbvikt. Trdnrn hr ej kunnt se nagr sjukdmssymtm pa hdsten innn strt. Vi hr under 2009 g&tt ut med inrmtin m hur STC gerr ndr en hrist dr i smbnd med tdvling ch rad till trdnre ch iigre. Dess rad dr dr de lest utvre redn en sjdlvklrhet ch utdrs regelbundet, men vi sag ett vdrde i tt g6r en p6minnelse. Utkde utbildningsinstser Ett vpen tt m6t brister ch ny krv dr sjdlvklrt utbildning. STC kmmer ddr6r tt i Ar utdk instsern i smtlig var utbildningr sm rr djurskydd ch vdrdegrund. Vi sdtter i hgre grd dn tidigre hdsten i centrum. Redn vid rr hstens prstrdnrkurser rstdrktes utbildningen r6rnde dess mnen. VAr hdgskleutbildning "hipplgutbildningen" rdndrs under 2010 ch Ar en ny inriktning sm hndlr m speciliserd hdstvard ch djuretik. Det kmmer tt ytterligre k kmpetensen hs de persner sm rbetr med hdstr inm trvsprten. g vill till den hdr bilden dven tilliggl tt det dr mycket psitivt r svensk trvsprt tt vi nu hr inrt ett vccintinsbligtrium (A2inluens). Det hr stdrkt djurskyddet mycket 6r vdr hdstr.

Dett kn jdmrs med tt skderekvensen minskr r idrttsutvre sm bdrjr sin trdning tidigre i livet. Det dr heller inte med snningen verensstdmmnde, tt trvhdstr strtr tdtre numer.

4 Det dr svdrt tt berdkn hur mycket pengr sm stss pa djurskyddsrbete. Etersm djurskyddsrbete iir en s&dn viktig del v var verksmhet dr det cksii nagt sm dyker upp sm kstnd i de llr lest smmnhng. Det kn vr rag m rebyggnde rbete i utbildningr, licenskmmitt6er, vdrdegrundsrbete, radgivning, knerenser mm. Det kn cksa vr irm v dpningsprvtgning, vccintiner, bnveterindrkstnder mm. Kstnder 6r djurskyddsrbete uppstar savdl centrlt sm lklt hs bnrn smt 6r de enskild hdstdgrn. Genm trvsprtens reltivt gd eknmi hr vi sedn 1970tlet dessutm byggt upp sa kllde ATGkliniker ver hel Sverige ddr ll hdstr dr vdlkmn ch stst mangmiljnbelpp pd hristrskning vrje Ar. Med Vdnlig Hdlsningr \,t^+ llt Ul Hrnberg Generlsekreterre

Det kn vr rag m rebyggnde rbete i utbildningr, licenskmmitt6er, vdrdegrundsrbete, radgivning, knerenser mm.

5 Q : g'g'6g'g' g' ( D ' rr?r r l tt' x 'l::l i'*; v H ; ' 6,.A' g r 6sqsq H, *+ e + lr: j' q ; +BBB l E 6 g, 'r1? 'd:l 'g g AF E ; Eh'6 d X r+; A E il";s, c g r! g s l cig N 6 t q ( D \. e r l. q' T''lg *; sq +qs 1(h rr 11 B g: s s il ) F ' l Z t r u r : l C 'c *+q F,+g 7+ O s6tre q *+ j nt ;?' i il_ * b F q (t r') 'v1 0 { t j. O..^ d itj i l6i < g ; F' X ' + t n X r 6'2 r glc' + s ) 9 " 2 ( D r 2 _ l L r 0: vr r+ ' c) r.+ g

$g s l cig N 6 t q ( D \. e r l.$

6 F l r v r \r, nr. t 'Tt q? n b 6 6 ( D O, ( D l.+hi W i *. ( D c r q ) vr O :' tt), ' + ) rd li' + q, s ) v r %'1 9t ;l'' q i $ : u.<' t'. sd :{ :ts ; t n :. ọ vr q) ) ) r: c l (D Ri 7,rq,,, _ : :ttl+ c 'u i (h 88. ;'! t) F ) ' lt) \ C) lt, r+ 0.): q.t 2 O c) 1 : r d P \ t O b. ( D r Q: (' Q F ' (D V,. : g.t Vr.) : c'., Q Q: Q) Q: t q Q (t} ) t1 v1 :, ) E..l u :l E q E iytr E*il il 4 + db (+.\1. rd '+ ' :i* E9x' : r+ r. 1n TN c) q ict n 1n '

$ọ vr q) ) ) r: c l (D Ri 7,rq,,, _ : :ttl+ c 'u i (h 88. ;'! t) F ) ' lt) \ C) lt, r+ 0.): q.$

7 +r c v ) {F: n i g t; 7. ' e ; P l X Q. ), Z (/: Tt S6l:S r ;tr01 1 q * 6 6 : q 6" ( n 6 E 2 +e.+e (U r +,/ 6 l;r) ' g tn 6, l _r *;+ i 8 q'+ r ( D O 0 :! _! : ) ( n O P t q ; C ) (D A Q:' th r + n L,i: q d O.t q l v t *q 6 q d ' B"E l u l O _ l ) { n,, (n : 6, ip. ( D O): O Vl rb 7r i., g.) : ()

8 E Q) it F r') ;' :l ) ) t\u : l '_ O 9 O) v, : ; cg E?r de + Q) rn P' rr, C) ;F q ().) Q : (D 1( n q, r') ' vr : ) q, 6t : tn, Vr,,l: 6' T 'r v,., C) ) i u c v1 cl (n 4 ) ) : 6 tt1 T q.l lt1 e. r) F 6' ini A u 7r qq c :1 ;: TE [ ; : s Fil; ++il ' +l d ; 6 E i j E X r ; t, : F 0: ; 2 ):.( F ; i t \ " : ). ^ ' 9 s q 6 Q ) l! E l g ' /\,,, /\, ) ) Q) qq

9 #Hdtrzi OQ O l q*+s.i * q j t \ E.$^ sp d^' # s: ; s 1 e? t', q il ; E 'T g d d E E _E' H: r : i E hp;' v t r l1 u{ r g. 6.g*Eg+s t i ;,: E 9 ; 9 u g +F*qq ) r E,.+d6nO:l +le"s4s '+ g, B isrf* 8d F q*s+*l sq **t +P +F ilbqd; 6ii; 6 s* q. $d ile n, * Q ) 0, cr ql

g*Eg+s t i ;,: E 9 ; 9 u g +F*qq ) r E,.+d6nO:l +le"s4s '+ g, B + 8.

Relevanta dokument

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som