Likabehandlingsplan Och Årlig plan om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Transkript

1 Närlundaskolan Reviderad Likabehandlingsplan Och Årlig plan om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2010 Vision I Närlundaskolan känner alla sig trygga och vet att de behandlas väl och likvärdigt oavsett sexuell läggning, genus, religion, funktionshinder, ålder eller etnisk bakgrund. Alla våra barn är våra gemensamma barn

2 SID 2(10) Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 2 Uppdraget Vad är kränkande behandling.3-4 Målsättning.5 Ansvar.5 Vi förebygger och åtgärdar..6 Så här gör vi om någon kränks, trakasseras eller hotas 6-7 Utbildning....7 Utvärdering och revidering...7

3 SID 3(10) Inledning och bakgrund Likabehandling handlar om värderingar, medvetenhet, bemötande och förhållningssätt liksom om planerade åtgärder. I det långa perspektivet förutsätter ett framgångsrikt arbete kring diskriminering och kring värdegrundsfrågor ett meningsfullt innehåll, långsiktighet, riktning och tid. Vår ambition är att vi i framtiden ska ha utvecklat ett ännu mera stärkt vi-tänkande kring den här sortens frågor som gör att vi fullt ut kan leva upp till den inledande formuleringen om värderingar, medvetenheten och förhållningssätt. I det korta perspektivet synliggör och betonar vi genom denna Likabehandlingsplan diskrimineringsområdena och preciserar åtgärder och tillvägagångssätt. I dagsläget motsvarar detta det som blivit synligt genom den kartläggning som inledde arbetet med att göra en Likabehandlingsplan motsvarande Närlundaskolas behov. Kartläggningen genomfördes genom en trygghetsenkät som besvarades av samtliga barn och elever i skolan samt samtal med utvalda elev- och personalgrupper samt föräldrarepresentanter. Sammanfattningsvis visade kartläggningen att vi liksom alla andra skolor behöver arbeta med diskrimineringsområdena men att situationen på det stora hela är mycket god. Våra elever mår generellt bra, känner sig generellt sedda, välbehandlade och uppmärksammade samt vet vart de ska vända sig om de behöver stöd och hjälp. Men vi har naturligtvis också elever som behöver stöd och som blir hjälpta genom ett ökat fokus på diskrimineringsområdena. Vad som särskilt kom fram i årets kartläggning var att fler flickor än pojkar inte visste vad de skulle göra på rasterna. Planen säkerställer satsningen, innebär en ökad beredskap och ger vägledning vid behov. Uppdraget Våra uppdragsgivare bedömer det som att alla elever behöver ett stärkt skydd mot kränkningar och detta är man överens om över

4 SID 4(10) parti- och verksamhetsgränser. Samhället signalerar tydligt ett kraftigt avståndstagande och en stärkt markering mot alla former av diskriminering och kränkning. Gemensamt för bland annat all skolverksamhet är att skyddet mot diskriminering skall formuleras i en Likabehandlingsplan. Barn- och elevskyddslagen, eller Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som lagen egentligen heter, gäller sedan den 1:a april Lagens syfte är att säkerställa barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen utgår från de fem diskrimineringsområdena genus, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk bakgrund och religion. Diskriminering är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Lagen gör klart att varje enskild verksamhet skall upprätta en Likabehandlingsplan som bland annat omfattar planerade åtgärder. Åtgärderna ska vara både förebyggande och förhindrande. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar i skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. (Skollagen 1 kap 2 ) Likabehandlingsplanen tar fasta på Skollagen och säkerställer att vi tar ställning till och praktiserar 1 kapitlet 2.

5 SID 5(10) Vad är kränkande behandling? Vi väljer att använda oss av Skolverkets definition av kränkande Behandling hämtad ur Skolverkets Allmänna råd 2006: Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna s.k annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Trakasserier är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan kränkande behandling, utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara under den tid och på den plats där verksamheten äger rum utan också via t.ex. telefon och dator (sms, mms, e-post och chat). De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan ta sig uttryck i fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande eller bemötande. Trakasserier och annan kränkande behandling kan ta sig uttryck i nedsättande tillmälen, nedsvärtning, förtal och ryktesspridning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. negativa kommentarer om utseende eller beteende. Det kan också handla om att frysa ut eller hota liksom att skapa och sprida homofobiska texter eller bilder och märken med annat kränkande innehåll. Beskrivningen utgår från en verklighet som mer eller mindre kan prägla barn och ungdomars liv, även hos oss i Närlundaskolan. Skolverket bedömer problemet som så omfattande att man genom skrivningen i Allmänna råden vill säkerställa både vår uppmärksamhet och vår medvetenhet kring diskrimineringens olika skepnader.

6 SID 6(10) Kränkningar kan vara subtila likväl som handfasta och tydliga och de kan förkomma överallt...att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste prägla valet av arbetsformer och hur man bemöter varandra i verksamheterna. Skrivningen i de Allmänna råden vill säkerställa att diskrimineringsproblematiken finns med när vi organiserar den pedagogiska verksamheten och den praktiska verkligheten och exempel på frågor som blir betydelsefulla är: Hur grupperar vi elever? Blir barn och elever bortvalda, eller säkerställer vi att de slipper detta genom att skapa system för grupperingar och placeringar i klassrum? Hur bemöter vi varandra och hur tilltalar vi varandra? Har vi utvecklat ett gemensamt vi som präglar oss i mötet med diskrimineringsfrågor? Hur förhåller vi oss med avseende på diskriminering och demokrati? På Närlundaskolan har vi valt att formulera följande mål att arbeta mot : Alla skall kunna känna sig trygga! Ingen skall diskrimineras, varken på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller på annat sätt. Alla vuxna skall agera i överensstämmelse med planens innehåll och innebörd och enligt den värdegrund som läroplanen vilar på. Diskrimineringsproblematiken skall beaktas och diskuteras i förhållande till läromedel, val av studiemateriel såsom filmer, skönlitteratur och annat och val av arbetssätt i skolan, förskoleklass och på fritids.

7 SID 7(10) Allmänt vill vi på Närlundaskolan att alla ska kunna känna sig trygga, väl behandlade och sedda av varandra. Blir någon utsatt för kränkningar, diskriminering, trakasserier, hot, våld eller mobbning ska vägen till hjälp vara välkänd och förankrad bland skolans elever och personal. De lokala planer som beskriver skolans tillvägagångssätt i sådana fall är Likabehandlingsplanen och Handlingsplanen mot mobbning. Planerna skall finnas utlagda på skolans hemsida: samt på skolans intranät ekot Ansvarsfördelningen ser ut så här: Rektor ansvarar för att: - upprätta ett handlingsprogram för att motverka kränkningar såsom diskriminering och mobbning. - handlingsprogrammet följs upp. - lagen följs. Alla som arbetar i skolan ansvarar för att: - aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. - visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. - uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Vi förebygger på följande sätt: Antimobbningsarbetet är formulerat i Handlingsplan mot mobbning. Medlemmarna i antimobbningsteamet görs kända för all personal, elever och föräldrar genom presentation i skolan och med namn i handlingsplanen, som finns på hemsidan Rasttillsyn; vuxna cirkulerar på skolans område, inne och ute under raster och på fritidstid Vi arbetar aktivt i alla elevgrupper i förskoleklass, på fritids och i skolan med att stärka barnens och elevernas förmåga att ta initiativ att söka upp en vuxen om de behöver stöd, är ledsna eller känner sig illa behandlade Vi, skolans personal, ingriper direkt om elever bråkar, kränker, retas etc Vi gör rastänglarna i år 5 kända och ger dem möjlighet att förstå och arbeta med diskrimineringsproblematik utifrån sin ålder och mognad genom den utbildning de får genom friends.

8 SID 8(10) Vi tydliggör vem man vänder sig till när något har hänt Vi kontrollerar att läromedel inte har ett diskriminerande innehåll. Vi upplyser och utbildar i Barn- och elevskyddslagen och barnkonventionen Vi informerar om hur man anmäler ett mobbningsärende Vi tar upp frågor som handlar om relationer i klassen Vi arbetar med Livskunskap. Vi strävar efter att undvika situationer där elever blir bortvalda, vilket kan innebära att vi vuxna väljer lag, placerar i klassrummet, delar in i grupper etc. Vi informerar om och diskuterar Handlingsplanen mot mobbning och Likabehandlingsplanen i klassen kontinuerligt och i början av varje termin och samlar då in konstruktiva synpunkter. Vi ser till att eleverna ges möjlighet att förstå planens innebörd. Vi arbetar med faddergrupper Vi arbetar aktivt med klassråd och elevråd Så här gör vi om: elev kränker, hotar eller brukar våld mot elev Om personal blir vittne till kränkning där elev kränker elev ingriper man direkt, bryter situationen och värnar om den utsatte. Det innebär bland annat att den utsatte skall tas omhand och inte släppas iväg utan att man har försäkrat sig om den utsattes tillstånd. Vid behov lotsar man den utsatte vidare till klassföreståndare eller elevhälsoteam. Den utsatte släpps inte iväg oreflekterat och utan åtgärd. Information om händelsen lämnas alltid till klassläraren Klasslärare eller fritidsfadder samtalar med den som utsatt annan elev. Den som samtalat informerar föräldrar Klasslärare eller fritidsfadder informerar föräldrar till den elev som utsatts. Kortfattad information skickas av klasslärare/fritidsfadder till antimobbningsgruppen och till rektor för dokumentation. Om kränkningen kvarstår går vi vidare på följande sätt: Upprepad kränkning kan tolkas som mobbning. Antimobbningsplanen tas i bruk vid behov efter anmälan till antimobbningsteamet.

9 SID 9(10) vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev Om elev eller förälder till en elev upplever sig eller sitt barn kränkt av skolans personal vänder sig han eller hon sig till någon av följande personer; klasslärare, fritidsfadder, rektor, elevstödspersonal eller valfri annan vuxen. Ärendet lämnas till rektor, som ser till att utredning påbörjas. Föräldrar till eleven informeras. Rektor eller annan utsedd person utreder. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen. Personalavdelningen kan kopplas in. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. Ärendet återkopplas till den utsatte och/eller dennes föräldrar Ärendet dokumenteras och sparas av rektor. Vid behov kontaktas elevstödsteamet. elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans personal Ärendet lämnas till rektor, vilken ser till att utredning påbörjas. Föräldrar informeras. Rektor eller annan utsedd person utreder. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen. Vid allvarligt fall kallas föräldrar/ vårdnadshavare så snabbt som möjligt till skolan. Elevhälsan, resursteam eller andra myndigheter kan komma att kontaktas. Ärendet återkopplas till den utsatte. Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor. Vid behov tas kontakt med Företagshälsan Utbildningsinsatser Några av skolans pedagoger utbildas i SET för att kunna undervisa i Livskunskap Eleverna deltar i Livskunskapsundervisningen och i andra samtal och övningar i sina klasser Antimobbningsteamet handleds av kurator Rastänglarna utbildas av friends och stöttas av skolans friendsombud Linda Sörensson Fritidspersonalen utbildas inom offensiva fritidshem, där delar av innehållet berör värderingsfrågor

10 SID 10(10) Utvärdering och revidering av denna plan Trygghetsenkät i alla årskurser en gång om året under januari/februari Utvärdering muntligt under vårterminen i elevrådet Utvärdering i utvecklingssamtalen två ggr per år Arbetslagen utvärderar enligt: Bra? Mindre bra? Förbättringsförslag? I juni Antimobbingteamet utvärderar enligt Bra? Mindre bra? Förbättringsförslag? I juni Föräldraenkät kring bland annat trygghetsfrågor i april till förskoleklass, år 2 och 5 Planen revideras på basis av utvärderingar under sommaren Utveckling 2011 Revidera trygghetsenkäten i förskoleklass, fritids och lärargrupp Ta fram tydligare utvecklingsområden/mål utifrån kartläggningen och utvärderingarna Ta fram konkreta åtgärder, vem ansvarar, när klart Utvärdera rastänglarna systematiskt i elevrådet samt utveckla förarbetet för rastänglarna För Närlundaskolan Kristina Ståhle, rektor