Läsåret hade Nickby barnträdgård två barn med en plan på allmänt stöd och ett barn med behov av intensifierat stöd.

Transkript

1 Sibbo kommun Datum NICKBY BARNTRÄDGÅRD VERKSAMHETSBERÄTTELSE Läsår Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen 1. Förundervisningsstället s kontaktuppgifter Namn Nickby barnträdgård Gamla byvägen 17, Sibbo Adress Telefon Mobil Allmänt anordnande av förundervisning Nickby barnträdgård är ett köpservicedaghem som upprätthålls av Garantiföreningen för Nickby barnträdgård r.f. Barnträdgården är inhyst i ett gammalt egnahemshus, med en egen trygg gård där det finns gott om utrymme för lek och rörelse. Utrymmena inomhus med flera små rum gör det möjligt att dela in barnen i mindre grupper, vilket skapar lugn och trygghet. Miljön ger utmärkta förutsättningar för en hemtrevlig och gemytlig atmosfär. Förskolans planering baserar sig på Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2011 (Utbildningsstyrelsen) samt läroplanen för den svenska förskoleundervisningen i Sibbo från Förskolan är en del av bildningsavdelningen men administreras av tjänster för småbarnsfostran. 3. Förundervisningens bindande mål Målet med förundervisningen är att stöda det enskilda barnet så det får en positiv självuppfattning och utvecklar intresset och förmågan att inhämta kunskap utgående från sina egna förutsättningar. Barnet uppmuntras även att ta ansvar i vardagliga situationer och att tänka efter. Målsättningen är att barnet så småningom lär sig att ta vara på sig själv, sköta sina uppgifter och hålla reda på sina tillbehör. Barnet lär sig också sociala spelregler och att reflektera över vad som är rätt och fel, att förstå människors lika värde och att acceptera människors olikheter. Ett annat mål är att upptäcka problem som inverkar på barnets utveckling och lärande. Ta sig an problem i god tid och förebygga eventuella svårigheter. Läsåret hade Nickby barnträdgård två barn med en plan på allmänt stöd och ett barn med behov av intensifierat stöd. 4. Förverkligandet av förundervisningens bindande mål I förskoleundervisningen sker lärandet genom lek, sång, rörelse, drama samt diskussioner och samtal tillsammans med barnen. Genom arbete i grupp stärks barnets sociala kompetens och förmåga att fungera i grupp. Utvärdering som fokuserar på barnets tillväxt- och inlärningsprocess sker kontinuerligt

2 mellan förskolepersonalen och barnet samt mellan personal och förälder. Det gör det lättare att upptäcka eventuella svårigheter. 5. Förundervisningens tyngdpunktsområden Centrala ämnesområden i förskolan är språk och interaktion, matematik, etik och livsåskådning, natur och miljö, hälsa, fysisk och motorisk utveckling samt konst och kultur. 6. Förverkligande av förundervisningens tyngdpunktsområden Språk och interaktion: Vi jobbar medvetet med att stärka och stöda barnets språkutveckling, bl.a. med hjälp av Trulle - materialet (Gleerups, 1996). För att stärka barnets skolspråk används rim och ramsor, sagor och berättelser, sånger och lekar så mångsidigt som möjligt. Barnen uppmuntras också att hitta på egna sagor. Varje barn får också en gång under läsåret hålla bokpresentation. Då väljer barnet sin favoritbok hemifrån, läser boken hemma med sina föräldrar. Barnet skall sedan i förskolan berätta om bokens innehåll samt författare och illustratör. I de dagliga rutinerna lika väl som under de ledda aktiviteterna övar barnen sig att lyssna, uttrycka sig, iaktta och komma ihåg. Vi fäster uppmärksamhet vid bokstäver och ord omkring oss för att väcka intresset för både det skrivna och det talade språket. Pedagogisk dokumentation är också en del av vårt arbetssätt. FÖRVERKLIGAT. Matematik: Barnens matematiska tänkande tränas genom olika övningar i att se antal, likheter och skillnader samt att jämföra, dra slutsatser, sortera, gruppera och klassificera. Genom diskussioner om barnens sätt att tänka och lösa problem övas färdigheter i att strukturera omvärlden. Att känna igen siffror och lära sig vad siffrorna står för övas dagligen i vardagliga situationer, som t.ex. vid matbordet, vid morgonsamlingen och när vi "läser" almanackan. Barnen uppmuntras att använda matematiska begrepp, t.ex. flere - färre, större än - mindre än, i sitt sätt att uttrycka sig. FÖRVERKLIGAT. I år har vi även använt oss av arbetssättet utematematik och tagit till vara de matematiska begrepp vi hittar i vår omgivning. Under trafikveckan har vi begett oss ut i trafiken för att förutom trafikvett, lära oss de geometriska former vi hittar omkring oss. Etik och livsåskådning: Genom att stärka gemenskapen i barngruppen, se till att alla lär känna varandra och genom att uppmärksamma barnen på vikten av att bry sig om varandra strävar vi efter att barnen lär sig acceptera och respektera människors olikheter. Vi försöker uppnå en atmosfär där också känsliga frågor kan diskuteras och barnen själva vågar ta initiativ till diskussioner om livets olika företeelser. Som verktyg för att utveckla barnens sociala och emotionella lärande använder vi vid behov undervisningsmaterialet StegVis och/eller materialet Kompisväskan. Vi uppmärksammar våra största kyrkliga högtider. FÖRVERKLIGAT. I år har vi använt delar ur Kompisväskan-materialet och lämnat StegVis. Natur och miljö: Fem gånger under hösten och fem gånger under våren går vi till skogen och håller Skogsmulle - skola, där strävan bl.a. är att lära barnen trivas i naturen och lära sig att värna om den. I övrigt noterar vi årstidsväxlingarna och förändringar i naturen. Under höstterminen har vi en trafikvecka då vi övar hur man som fotgängare tryggt rör sig i trafiken. Vi är ute dagligen i alla väder på vår egen gård där det finns utmärkta förutsättningar för rörelse och lek. FÖRVERKLIGAT. Hälsa: I våra dagliga aktiviteter strävar vi efter att barnen blir medvetna om sig själva i förhållande till andra och till omgivningen. Målsättningen är att barnen lär sig förstå betydelsen av en sund livsföring med hälsosamma matvanor, god hygien och balans mellan rörelse och vila samt goda människorelationer. Vi tillreder vårt morgonmål och våra mellanmål själva och är måna om att de skall vara hälsosamma. FÖRVERKLIGAT. I år har vi, förutom det ovannämnda, deltagit i Marthaförbundets Tack för maten-projekt.

3 Fysisk och motorisk utveckling: Vi har reserverat en tid i ungdomsgården torsdagar kl Där finns möjlighet till övningar och rörelse som speciellt tränar grovmotoriken. Om vädret tillåter skidar vi flitigt på vintern. I dagliga rutiner övas och utvecklas barnens finmotorik, koncentration och koordination mellan öga och hand. I planeringen av verksamheten strävar vi efter att barnen dagligen har tid för motion och rörelselek. FÖRVERKLIGAT. Konst och kultur: Inom området för konst och kultur är tanken att barnen i förskolan skall få bekanta sig med olika tekniker och olika material, t.ex. lera, ull, pappersmassa. Dessutom hoppas vi att varje barn bär med sig hem en hel sångskatt när det lämnar förskolan. Vi deltar i mån av möjlighet i olika kulturevenemang så som teaterbesök, konstutställningar, konserter. FÖRVERKLIGAT. I år har barnen fått se unga teaterns pjäs FUNGUS, Svenska teaterns pjäs LILLA ANNA OCH LÅNGA FARBRORN samt teater VIIRUS pjäs DET OSYLIGA BARNET. Vi uppmärksammade Runebergsdagen genom att besöka Runebergs hem i Borgå. Vid Kalevala dagen fick vi besök av finska daghemmet Huvikumpu som bjöd oss på Kalevala-inspirerat program. Vid Lucia-dagen uppträdde vi i Huvikumpu med traditionella lucia-sånger. Vår traditionella Mini-Lucia fest ordnades i samarbete med Lilla villan. 7. Förundervisningsställets egna mål och tyngdpunktsområden Med respekt för barnens egna temperament och utvecklingsnivå strävar vi efter att de blir trygga, initiativtagande och självständiga individer som finner glädje i att upptäcka och lära sig. Barnen skall få vara barn så länge som möjligt, så mycket lärs i form av lek. I och med att tvåspråkigheten starkt präglar vår vardag koncentrerar vi oss alldeles speciellt på barnens skolspråk (svenska). I förskolan ges barnen möjlighet att bekanta sig med olika material, t.ex. ull, pappersmassa, lera samt naturmaterial. Dessutom får barnen bekanta sig med olika tekniker så som att rita med kol, måla med vattenfärg och oljekritor, textiltryck, osv. FÖRVERKLIGAT. (Kolteckningen uteblev) 8. Förverkligandet av förundervisningsställets egna mål och verksamhetsområden För att uppnå en trygg och lugn inlärningsmiljö med tid för varje enskild individ delas barnen under aktivitetsstunderna in i tre grupper. Aktiviteterna delas på tre dagar. På så sätt deltar varje barn i varje aktivitet under veckan. Ett sådant arbetssätt gör det möjligt för den vuxna att se det enskilda barnet. Den vuxna har tid att lyssna och att svara på frågor, att handleda och att hjälpa där det behövs. Det gör det lättare för den vuxna att upptäcka styrkor och svagheter hos barnet. FÖRVERKLIGAT. 9. Förundervisningens verksamhet 9.1 Förundervisningens verksamhet se punkt 6 och punkt Förundervisningsställets personal och den gemensamma förundervisningsgruppens uppgifter Sanna Mannila-Paananen; barnträdgårdslärare och föreståndare, Melica Broman; barnträdgårdslärare, Helena Fredriksson; barnskötare, Tanja Melén; daghemsbiträde. 9.3 Förundervisning för barn i behov av särskilt stöd Vid behov samarbetar vi med specialister (bl.a. talterapeut, ergoterapeut, rådgivningen, skolhälsovården) och konsulterar i eventuella frågor gällande barnen. De barn som anses behöva genomgå skolberedskapsundersökning ges möjlighet till det i förskolan under skolpsykologens ledning.

4 Vi har haft ett bra samarbete med Borgby skolas specialllärare under läsåret. Kyrkoby skolas speciallärare blev moderskapsledig vid årsskiftet och ingen vikarie anställdes. Skolpsykologen har besökt barngruppen regelbundet. Två barn har genomgått skolberedskapsundersökning. 9.4 Förundervisningens transport och övervakning I mån av möjlighet rör vi oss till fots, t.ex. till ungdomsgården för att ha gymnastik och till mulleskogen. Vi använder alltid trafikvästar när vi rör oss utanför vår egen gård. Till olika evenemang på längre avstånd, så som teatrar, gudstjänster och dyl. åker vi buss. Till samarbetsskolorna Borgby skola och Kyrkoby skola åker vi taxi. I regel är vi en vuxen per sju barn. 9.5 Elevvård Elevvården, till vilken hör rektor, spec.lärare, skolpsykolog, skolhälsovårdare, skolkurator, daghemsföreståndare och barnträdgårdslärare, har hand om barnets psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Omsorgen om barnens välbefinnande är förskolepersonalens gemensamma uppgift och elevården förverkligas tillsammans med föräldrarna. Före skolstarten träffas hela elevvårdsteamet och förskolepersonalen för ett överföringsmöte. 9.6 Övervakning av förskolebarn, i väntan på transport Förskoledagen avslutas med utevistelse vilket innebär att personalen och barnen är ute på gården när barnen går hem. Inget förskolbarn har använt sig av kollektivtrafik. 10. Verksamhet och projekt utanför den egentliga förundervisningen 10.1 Utfärder, nattförskola, annan verksamhet utöver den egentliga förundervisningen I mån av möjlighet besöker vi teatrar, utställningar och deltar i olika kulturevenemang. I maj gör vi en vårutfärd. Vi har gymnastik i ungdomsgården torsdagar kl Då snöläget tillåter, skidar vi på torsdagar i skidspåret, som finns invid förskolans gård. Fem gånger under höstterminen och fem gånger under vårterminen går vi till skogen för att ha Skogsmulleskola. FÖRVERKLIGAT. Teater: FUNGUS- ett musikaliskt svampäventyr Det osynliga barnet Lilla Anna och långa farbrorn Samarbete med de äldre: Barnen uppträdde med sång och dans på krigsveteranernas julfest. Efter julen har förskolbarnen sjungit och dansat ut julen för åldringarna i dagcentralen har förskolbarnen gjort vårpyssel tillsammans med åldringarna. Utfärd till Runebergs hem i Borgå samt restaurangbesök. Vid fastlagstisdag har hela gruppen åkt hem till vår barnskötare för att åka pulka, äta ärtsoppa och fastlagsbulle. Vårutfärd: deltog vi i en vårdag på daghemmet Arkens gård åkte vi till Sealife i Helsingfors och åt lunch på restaurang Projekt Två grupparbeten planeras in i verksamheten: ett på hösten för att i arbetets tecken lära känna varandra och stärka gruppgemenskapen och ett på våren för att nyfiket ta reda på information om några ämnen som intresserar barnen.

5 10.3 Temadagar Under höstterminen har vi en trafkikvecka då vi speciellt övar hur man som fotgängare tryggt rör sig i trafiken. Två maskerader ordnas i barnträdgården, en trollmaskerad strax före höstlovet och en sagolik vårmaskerad inför valborg. Den 13 december besöker vi daghemmet Huvikumpu och uppträder där med Lucia-program och delar med oss av vår finlandssvenska kultur. 11. Sammanlänkning av för- och nybörjarundervisningen Nickby barnträdgård samarbetar med Borgby skola och Kyrkoby skola. Målet med samarbetet är att de blivande skoleleverna lär känna sin skola redan innan de börjar skolan. Barnen bekantar sig med skolans fysiska miljö, matsituationen, barnen och de vuxna i skolan. Samarbetet underlättar skolstarten - lämnar kvar spänningen men tar bort det skrämmande. Hur samarbetet genomförs i praktiken planeras med respektive skola. Barnen besöker sin blivande skola minst fyra gånger under förskoleåret. Med föräldrarnas tillåtelse överför vi information i form av barnets individuella plan för förskoleundervisningen till skolan då förskolåret är slut. Målsättningen är att trygga en lyckad skolstart för barnet. FÖRVERKLIGAT. 12. Samarbete 12.1 Samarbete med föräldrarna Med strävan att nå den fostringsgemenskap som omnämns i Grunderna för planen för småbarnsfostran (STAKES 2005) hålls i augusti ett föräldramöte där föräldrarna har möjlighet att uttrycka sina förväntningar och önskemål om förskolans innehåll samt samarbetet mellan förskolan och hemmet. Genom en förfrågan i början av förskoleåret kartläggs förväntningar, barnets starka sidor, vad barnet behöver stöd och uppmuntran i och vad som bör beaktas för att öka trivseln i förskolan. I samråd med föräldrarna görs sedan en plan för barnets lärande i förskolan. I planen antecknas målen för barnets personliga uppväxt och utveckling. Varje månad skickas en månadsplanering till varje hem för att föräldrarna skall kunna ta del av förskolans verksamhet och veta vad som är aktuellt. Kvartsamtal (samtal enbart mellan förskolepersonalen och föräldrarna) ordnas på hösten och utvecklingssamtal (där även barnet är med) ordnas på vårterminen. Två föräldramöten ordnas under läsåret. Ett på höstterminen för allmän information om förskoleverksamheten samt för att ge föräldrarna en chans att påverka verksamheten och ett i början av juni för de blivande förskolebarnens föräldrar. Dessutom planeras en kväll, då barnet får komma till barnträdgården tillsammans med ena föräldern för gemensamt program. Varje förälder är också välkommen att följa med verksamheten i förskolan någon dag som är lämplig för dem. FÖRVERKLIGAT Andra samarbetspartners Samarbete med Sibbo Svenska Församling: Vi besöker församlingens barngudstjänster vid jul och påsk. Vi uppmärksammar och deltar också i övriga, av församlingen ordnade aktiviteter och evenemang, som lämpar sig för oss. FÖRVERKLIGAT. Vi har även deltagit i en kyrkrundvandring ordnad av församlingen. Samarbete med småbarnsfostran: Strävan är att de barn som skall gå i förskola i Nickby barnträdgård följande läsår ges möjlighet till en bekantningsdag i maj. Vi ser gärna att personalen där barnet tidigare har varit, med föräldrarnas tillsånd, överför information till oss i form av barnets plan för småbarnsfostran.

6 Nickby barnträdgård samarbetar med daghemmet Arken och gör t.ex. gemensamma teaterbesök. Vid behov samarbetar personalen vid de båda dagvårdsenheterna på jullov, sommarlov och personalens planerings - och rekreationsdagar. FÖRVERKLIGAT. Samarbete med speciallärare, skolpsykolog och övriga sakkunniga: se punkt 9.3 Samarbete med samarbetsskolorna: se punkt Arbetsgemenskapens interna samarbete Personalen arbetar tätt tillsammans eftersom den är liten och alla är fysiskt nära varandra. Arbetsklimatet är uppmuntrande och strävar efter respekt för varandra inom arbetsteamet. Under läsåret har personalen en rekreationseftermiddag samt en planeringsdag. För att upprätthålla kontakten med de andra förskolorna i kommunen deltar någon av förskollärarna i de regelbundet återkommande förskollärarträffarna. Var sjätte vecka träffas personalen efter arbetstid för utvärdering och planering av arbetet. FÖRVERKLIGAT. 13. Förundervisningens arbetsdagar 13.1 Läsårets arbets- och lovdagar Hösterminen: Höstlov: Vårterminen: Sportlov: (v.8) 13.2 Daglig arbetstid kl Förundervisningsgruppens uppgifter Verksamhetsåret består barngruppen av 14 förskolebarn. Förskola ordnas kl Utöver det ordnas kompletterande dagvård kl och kl Årets förskolbarn beräknas inleda sin skolgång i Borgby och Kyrkoby hösten st barn inleder sin skolgång i Kyrkoby skola, 5 st i Borgby skola, 1st barn i Salpar skola samt 1st barn i Norra Paipis skola. 15. Förundervisningens utvärdering 15.1 Förundervisningens utvärdering Vid utgången av förskoleåret görs en utvärdering av årets arbete i form av en enkät till föräldrarna. Dessutom besvarar föräldrarna kommunens utvärdering (TAK). FÖRVERKLIGAT Utvärdering av barnets kunskaper och barnets självutvärdering Kvartsamtal ordnas under höstterminen. Utvecklingssamtal hålls med alla familjer i början av vårterminen. Vid årskiftet gör barnen en utvärdering av sig själva och sin tillvaro i förskolan. Förskolepersonalen skriver om varje enskilt barn efter varje vecka en utvärdering. I utvärderingen framgår barnets styrkor och eventuella svårigheter som upptäckts under förskoleaktiviteterna. FÖRVERKLIGAT.

7 15.3 Utvecklingssamtalen och övriga möten inom personalen I slutet av förskoleåret gör var och en i personalen en utvärdering av sitt eget arbete. Därefter håller föreståndaren utvecklingssamtal med personalen. I juni håller hela personalen en planeringsdag då följande års verksamhet planeras och personalens samarbetsformer och förbättringsförslag diskuteras tillsammans. Då beaktas utvärderingar som gjorts under året med barnen, föräldrarna och personalen. FÖRVERKLIGAT. Personalens planeringsdag hålls Sanna Mannila-Paananen Daghemsföreståndare