Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret Södra Haga förskola Förskolan för glädje, lek och lärande Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget vid Södra Haga förskola. Granskningsmetoder av förskolans områdesspecifika C-mål har varit granskning av matriser och mallar, enkät till pedagogerna och reflektion och diskussion i arbetslaget. Två av pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med förskolechef. Förskolechefen ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Nora kommuns årliga föräldraenkät kommer att genomföras hösten 2016 och det innebär att förvaltningsövergripande verksamhetsmål, A-mål och verksamhetsspecifika, B-mål kommer att redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. I det områdesspecifika C-målet ligger focus på att synliggöra barnets lärprocesser och hitta former för det. Verksamhetens förutsättningar Södra Haga förskola ligger i ett lugnt villaområde i stadsdelen Haga. På förskolan vistas sammanlagt ca barn som är mellan 1-6 år gamla. Arbetslaget i förskolan består av 7 pedagoger, 6,0 tjänster varav 3,75 förskollärare och 2,25 barnskötare. Förskolan har ett tillagningskök med en kokerska som arbetar 0,65 av en tjänst och våra lokaler städas varannan dag, toaletterna dagligen. Vår förskolechef har även ansvar för Gyttorps förskola, Hagbyängens förskola samt Dalkarlsberg förskola och fritidshem. Från och med år 2016 beräknas förskolans resurstilldelning enligt en barnpengs modell. Arbetet i förskolan Vi har en stor härlig gård att leka på och nära till skog och natur som vi ofta går till. Vi prioriterar barnens utevistelse och har som mål att vara ute minst en gång per dag. Vi har nära till naturen och Nora stad och försöker variera barnens upplevelser för att berika deras förskole-tid. På förskolan har vi inga traditionella avdelningar, men delar in oss i två hemvister där vi klär på oss och äter, annars arbetar vi som ett helt hus. Förskolan arbetar med barns skriv och språkglädje, matematik, och pedagogisk dokumentation. Språk och matematik hör ihop, begrepp och siffror används på ett lekfullt sätt i meningsfulla sammanhang. Barnen uppmuntras att tänka och att ge uttryck för sina språkliga och matematiska tankar. Vi bygger på barnens kunskaper och intressen och integrerar språk och matematik i vardagliga aktiviteter. Vi dokumenterar vår verksamhet på olika sätt. Vi dokumenterar och reflekterar tillsammans med barnen genom bild, film och text vad vi gör, upptäcker och lär oss i verksamheten och vardagen. Årets fortbildningsinsatser har handlat om kommunikation, ICDP vägledande samspel, Barnkonventionen, Före Bornholm och specifikt om AKK, Alternativ kompletterande kommunikation. Rådgivare från SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten och specped, kurator och psykolog från Noras Elevhälsa har hållit i fortbildningstillfällena. Del av vårens fortbildningsdag höll Karin Svärdh i, musikpedagog och vinnare av Örebro kommuns

3 pedagogiska pris Karin inspirerade med sång, musik och glädje samtidigt som hon berättade om sitt projekt SångLärKan. Det har upplevts positivt att ha halva gemensamma fortbildningsdagar och även fått tid för det kollegiala lärandet i resp förskolas utvecklingsarbete. Södra hagas arbetslag har också deltagit i RUC Regionalt utvecklingscentrums förskole didaktiskt nätverk. Föreläsningen gav en bild av hur förskolan kan möta och stödja barns literacyutveckling utifrån svensk och internationell literacyforskning. I Nora kommuns förskolor och grundskolor arbetar vi efter dokumentet Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. I Noras förskolor använder vi oss av materialet Före Bornholmsmodellen som är språklekar i förskolan. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barnen språkets fantastiska möjligheter att ta oss bortom här och nu. Vi använder oss också av materialet TRAS som är en kartläggning med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal. Pedagogerna tittar på de barn som är 2 resp 4 år gamla och arbetslaget och specialpedagog riktar ev stödinsatser i verksamheten. Arbetet med likabehandling På Södra Haga förskola arbetar vi för en öppen och tolerant atmosfär, där vi är medvetna om vår roll som goda förebilder vilket bidrar till att våra olikheter berikar vår gemenskap. Vi arbetar med tydliga rutiner som är väl förankrade och kända hos såväl barn, personal och föräldrar. Efter en årlig kartläggning upprättas Likabehandling/Trygghetsplanen och delges på föräldramöten och vid utvecklingssamtalen. På förskolan har vi ett trygghetsteam som ansvarar för planen. Teamet består av förskolechef och två av förskolans pedagoger. Under året har köket och pedagogisk verksamhet integrerats i en internationell vecka då Södra haga förskola valde att arbeta med länder som har anknytning till maten. Sånger sjöngs, sagor lästes, flaggor målades och frukt smakades på från olika länder. Samarbete Vi har enhetsforum två gånger/termin där förskolechef och förskolans fackliga företrädare för SKAF och Lärarförbundet träffas. Enhetsforumet behandlar främst arbetsmiljö och verksamhetsfrågor. Vi har ett nära samarbete med föräldrar och bjuder in till utvecklingssamtal en gång per år och ett föräldramöte minst en gång per år. På föräldramötena presenteras verksamhetsplaneringen, diskussionstillfällen kring aktuella frågeställningar och föräldrarna deltar i förskolans utvecklingsarbete. Föräldrarna bjuds även in till traditionsenliga fester/arbetsdagar och öppet hus. Förskolechefen bjuder in till föräldraråd varje termin.

4 Förskolechef och Elevhälsans specialpedagog träffas varje månad i ett möte. Förskoleteam (FT). Förskoleteamets uppgift är att arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att främja barns lärande, positiva utveckling och hälsa. Personalen har konsultation med specialpedagog vid minst två tillfällen/termin. Förskolechefen deltar när möjlighet finns. Södra Haga förskola samarbetar med Örebro Universitet som partnerskola i lärarutbildningen och vi tar även emot studerande från gymnasieskolan i Lindesberg. Elever från Noras grundskolor kommer också till förskolan på sin praoverksamhet. En handlingsplan för övergångar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass och fritidshem används med syfte att underlätta barnens övergång. Målet är att förskola/skola skall förbereda barn, föräldrar och personal inför starten i förskoleklass och fritidshem. Utvecklingsmål A-mål Förvaltningsövergripande verksamhetsmål med styrmått A-mål. Våra verksamheter driver ett aktivt miljöarbete. Styrmått; alla verksamheter ska källsortera. På vår förskola har vi källsortering med; frukt och matavfall, wellpapp, plåt, glas samt brännbart. Barnen är delaktiga i processen genom att de själva får skrapa av sina matrester efter måltiden i en komposttunna samt att de slänger smörförpackningar i den brännbara soptunnan och papper i pappersåtervinningslådan. Varje år deltar förskolan i gemensamma skräpplockardagar. Då är vi ute och plockar skräp tillsammans med barnen i närområdet. Inför de här tillfällena förbereder vi barnen på hur vi sorterar olika material och varför man ej ska slänga skräp i naturen. Under tiden och efter vi genomför skräpplockardagen så sorterar vi det material vi fått tillsammans med barnen. Detta upplevs som positivt och det märks tydligt att barnen tar till sig det vi gör och tycker att det är meningsfullt och roligt. Vi har återvunnit mjölkkartonger vid plantering av frön. Pratat och experimenterat om vattnets kretslopp, gjort experiment med vattnets olika former, vad som händer om vattnet blir förorenat, vattnets betydelse för djur, människor och växter. Tittat på film om växtbetingelser. Pratat om Allemansrätten och hur vi värnar om naturen och alla djur. Pratat om Mulle och hans roll i skogen. Undersökt och tittat på Myrstacken. A-mål. Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. A-mål. Våra verksamheter ger bra service och bemötande. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. A-mål. Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. A-mål. Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser. Styrmått; Antalet kommunala praktikplatser som erbjuds inom verksamheten ska öka. Antal företagsbesök i förskolan ska öka. Pedagoger och barn har varit till Noras bibliotek för att låna böcker, höra sagor samt varit på teater. Under verksamhetsåret har förskolan haft en elev från Lindeskolans barn och fritidsprogram och under våren har vi haft en student från Örebro Universitet på VFU -

5 verksamhetsförlagdundervisning. Under sommaren kommer förskolan ta emot en feriearbetare. B-mål Verksamhetsspecifika B-mål Förbättrad föräldrasamverkan. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. B-mål Förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och i personalgrupp. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. B-mål Förbättrad information och service via hemsidor. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. C-mål Områdesspecifika Förskolans utvecklingsmål: Att synliggöra barnets lärprocesser. Delmål: Att hitta former för att synliggöra barnets lärprocesser. Bakgrund: Verksamheten dokumenteras idag på flera sätt t.ex. genom blogg, verksamhetsdokumentationer, kunskapssolen, processdagbok och barnets individuella dokumentation. Detta upplevs idag som tidskrävande. Vårt mål är att få samordningsvinster i vår dokumentation kring verksamheten och det enskilda barnets lärprocesser. Koppling till läroplanen. Under 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling sid 15; Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, Frågeställning: Synliggör vi barnets lärprocesser? Metoder för att nå målet: Inhämtar kunskap genom att läsa och föra diskussion i arbetslaget för att se hur arbetet ska fortskrida. Vi gör det genom: Kompetensutveckling. Alla pedagoger läser Med lupp på verksamheten Marie Eriksson (2015) samt Therese Åkerbloms kapitel, Barns förmågor på en

6 digital arena i Mediepedagogik på barns villkor, Ulla Karin Lundgren Öhman(red). Använda matrisen för de Fem förmågorna skapad av Therés Åkerblom och Linda Gustavsson. Dokumentera genom en kunskapssol där vi knyter an läroplanens mål med verksamheten. Använda mallen Levande verksamhetsplan som finns i boken Med lupp på verksamheten. Reflektion och diskussion i arbetslaget. Metoder för granskning: Reflektion och diskussion i arbetslaget. Granska matris, kunskapssol och mall. Enkät till pedagogerna för att kunna få en bild av vilken metod pedagogerna anser fungerar bäst. Resultat: Resultatet grundar sig på de enkäter som har lämnats ut. Av sju utlämnade enkäter har sex pedagoger svarat. En avstod pga. lång frånvaro. Resultaten grundar sig på sex svar. Vi har även haft gemensamma reflektioner vid APT av den litteratur vi läst. Alla pedagoger har läst delar av boken Med lupp på verksamheten samt Therese Åkerbloms kapitel, Barns förmågor på en digital arena i Mediepedagogik på barns villkor. Granskning av matris, kunskapssol och mall ingår som en del av enkäten till pedagogerna. I vår pedagogenkät har vi ställt frågor gällande vårt delmål. Pedagogerna har fått svara på vilken/vilka metoder de använt sig av samt motiverat sina svar. Resultatet av detta redovisas nedan. Matrisen med de fem förmågorna: Där svarade tre ja (50 %) och tre nej (50 %). Några av motiveringarna var ger en vidare bild av var barnet befinner sig i sin utveckling. Ger bra underlag för utvecklingssamtal. Ser vad barnet har fått med sig och hur de agerar utifrån de olika förmågorna. Saknar kunskap. Känner att jag inte i praktiken förstår hur jag ska använda mig av den för att få in barnets lärprocess. Har inte satt mig in riktigt i den. Lättare att använda vår egen matris. Kunskapssolen: Där svarade två ja (33 %) och fyra nej (67%). Några motiveringar var kunskapssolen är ett sätt att se hur mycket av de olika förmågorna vi jobbat med/erbjudit i olika aktiviteter. Har satt upp några delar av den dokumentation jag gjort med solarna.

7 den har inte blivit prioriterad att använda av mig. saknar någon pedagog att diskutera arbetet i grupperna med. Levande verksamhetsplan: Där svarade samtliga nej (100 %). Eftersom vi bestämde att vi skulle vänta med så har jag avvaktat och valt att ägna mig åt de andra formerna för att dokumentera barnens lärande. Reflektion och diskussion i arbetslaget: Där svarade samtliga ja (100 %). Några motiveringar Reflekterat med andra pedagoger om arbetet i grupperna utifrån matrisen. De gånger vi diskuterat frågan har vi kommit fram till nya metoder. Har läst böckerna, varit med i diskussionerna och gjort det andra i alla fall i tanken. Eftersom jag varit långtidssjukskriven, har jag ej hunnit, men har märkt att andra i arbetslaget kommit långt. Detta är det sätt jag tycker vi delger varandra våra iakttagelser och tankar, gällande våra barn och vår verksamhet. en oerhört viktig del för utveckling av vår verksamhet och få olika perspektiv. Har bidragit till arbetet med vår matris och användandet av den. Bloggen: Där svarade fem ja (83 %)och en nej (17 %). Några motiveringar Fler skriver. Flera inlägg varje vecka. Bra underlag för reflektion och underlag för verksamhetsberättelse. Fler föräldrar läser. Kan utvecklas ytterligare. Tar endast upp verksamhet och inte det enskilda barnet. Reflektion kring enskilda barn skulle kunna göras. Ja, vi använder den på ett annat sätt än tidigare och sen till att reflektera över vad vi gjort. Jag har själv inte skrivit på bloggen på grund av osäkerhet. Dock har förskolan verkligen synliggjorts med hjälp av den. Vår egen matris utifrån de fem förmågorna: Där svarade två ja (33 %), två både ja och nej (33 %) samt två nej (33 %). Några motiveringar Har försökt men inte kommit igång. Saknar någon att prata med om hur barnen i gruppen tänker och lär. Använt mig av den i samband med mina utvecklingssamtal. Till stor hjälp. Har använt den för att se vilka förmågor vi sett barnen använda i olika aktiviteter. Inte själv men vid något tillfälle med kollegor. inte utvecklat själva matrisen, däremot upplever jag att vi blir tryggare i att använda den, eftersom vi vågat prova om och om igen. Anser du att vi genom att använda dessa metoder har uppnått delmålet? Här kunde frågan besvaras med ja, nej eller delvis. Samtliga svarade delvis. (100 %) Några motiveringar. Kan ju egentligen ej tycka, men många har uppnått det men inte alla i arbetslaget bl.a. jag. Formerna finns. Vi behöver diskutera vilka/vilken form vi ska använda oss av. Och sen på något sätt göra alla delaktiga/säkra på den formen. Upplever att vi delvis nått målet. Vi har tagit till oss nya metoder och vi har gjort ett toppen-arbete med det fast vi har inte riktigt hittat rätt form till att dokumentera det enskilda barnet än. I grupp ja men

8 enskilt nej, det behöver vi utveckla ytterligare. Vi är en liten bit på väg. Jag börjar förstå vad det handlar om. Vill nu känna att jag får tid att verkligen jobba med det. Använda mig av vår egen matris. Vi behöver få in mer av de enskilda barnens tankar, idéer, lärande. Tycker att vi är på väg. Analys: Under året har sex stycken olika metoder tagits fram för att dokumentera barnets utveckling. En av dessa metoder valde vi i tidigt skede att inte gå vidare med. Av resultaten kan vi se att alla har en positiv syn på vårt arbete oavsett hur långt vi har kommit i vårt arbete. Matrisen: 50 % av pedagogerna anser att de använder sig av den i sitt arbete och 50 % att de inte riktigt har kunskap eller hittat formen för hur den ska användas. Det tyder på att vi är en bit på väg men att det finns arbete kvar att göra för att få hela arbetslaget trygga med denna. Kunskapssolen: 33 % anser att de använder sig av den medan 67 % inte gör det. Levande verksamhetsplan : där har samtliga svarar nej (100 %). Det tyder på att den inte fungerat så som vi tänkt. Reflektion och diskussion i arbetslaget: där svarade samtliga ja (100 %) och uttryckte värdet av gemensamma diskussioner. Här kan vi se att det är ett bra forum för fortsatt utveckling och gemensam förståelse. Blogg: 83 % anser att bloggen är ett bra verktyg för att visa förskolans verksamhet medan 17 % känner sig osäker och använder den inte. Vi kan se att de flesta känner sig bekväma med att använda bloggen men att den endast ger en bild av verksamheten. Vår egen matris : 33 % av pedagogerna anser att de har använt sig av den, 33 % svarat nej och 33 % svarade både ja och nej. Det tyder på en viss osäkerhet hur den ska användas. På frågan om pedagogerna anser att vi genom att använda dessa metoder uppnått målet svarade samtliga (100 %) att vi delvis gjort det. Bedömning och måluppfyllelse: Utifrån de enkätsvar som pedagogerna har lämnat kan vi utläsa att samtliga svarade att vi delvis har uppnått målet. Lärdomar och åtgärder för utveckling: När vi har gjort vår utvärdering kan vi se att tre metoder till största delen har visat verksamheten och två metoder har visat det enskilda barnens utveckling.

9 Genom att använda blogginlägg som underlag vid våra reflektioner kan vi diskutera det enskilda barnets delaktighet och lärande i den verksamhet som vi har erbjudit. Vi ser i analysen att det finns en viss osäkerhet hos en del pedagoger hur matriserna ska användas. För att hela arbetslaget ska känna sig trygg med matriserna kommer vi att använda dem vid våra gemensamma reflektionstillfällen. Med dessa matriser kan vi få en bild av barnets lärprocesser. När vi använder dessa metoder vid våra reflektionstillfällen tar vi tillvara det kollegiala lärandet som vi ser som en stor framgångsfaktor för ett arbetslags utveckling.