Skanör Falsterbo Montessoriskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Skanör Falsterbo Montessoriskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola, Grundskola, Fritidshem 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola, Grundskola, Fritidshem Ansvariga för planen Trygghetsteamet. Vår vision På Skanör Falsterbo Montessoriskola är visionen att utbilda morgondagens världsmedborgare. All personal på skolan arbetar aktivt för att hindra varje form av diskriminering och annan kränkande behandling. Målsättningen är att alla ska trivas och känna sig trygga, vi arbetar mot denna målsättning genom våra kärnvärden: Våga prova, Tänk kunskap, Var snäll, Ta ansvar. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14a kap.i skollagen Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skollagen, utdrag ur åtgärder mot kränkande behandling: 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Definitioner Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. (Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2009; För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, s. 7-8) Kränkande behandling och trakasserier Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. (Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2009; För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, s. 8) Förväntansdokument Våga prova Tänk kunskap Var snäll Ta ansvar Som elev/barn kan du förvänta dig av oss att vi: ställer upp på de värde- grunder som vi kommit överens om. är en positiv förebild. kommer att hjälpa dig att inhämta så mycket kunskap som möjligt. kommer att uppmuntra dig att lita på dig själv och dina egna förmågor. bemöter dig med respekt. har ett vårdat språk. kommer att ingripa vid mobbing och kränkande behandling. ej kränker dig. Vi förväntar oss av dig som elev/barn att du: ställer upp på de värde-grunder som vi kommit överens om. är en positiv förebild. tar ansvar för ditt skolarbete och passar tider. litar på dig själv, dina egna förmågor och andra i din omgivning. bemöter andra med respekt. har ett vårdat språk. inte utsätter någon annan för mobbing och kränkande behandling. Som förälder kan du förvänta dig av oss att vi: ställer upp på de värde-grunder som vi kommit överens om. är en positiv förebild. kommer att hjälpa ditt barn att inhämta så mycket kunskap som möjligt och har kontakt med er. kommer lita på ditt barns förmågor och stötta barnet. bemöter dig och ditt barn med respekt. har ett vårdat språk. kommer att ingripa vid mobbing och kränkande behandling. Vid behov kommer vi kontakta föräldrar. ej kränker ditt barn. Vi förväntar oss av dig som förälder att du: ställer upp på de värde-grunder som vi kommit överens om. är en positiv förebild. hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet och att komma i tid. litar på ditt barns förmågor samt litar på pedagogerna och deras kompetens. bemöter alla på skolan med respekt. har ett vårdat språk. meddelar oss om ditt barn eller någon annan elev utsätts för mobbing och kränkande behandling Stimulerar sociala kontakter mellan barnen (ex. att bjuda hem olika klasskamrater). Förebyggande arbete och kartläggning På Skanör Falsterbo Montessori förskola/skola/fritidshem arbetar vi aktivt för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Vi arbetar för att skapa en stark gemensam värdegrund bland förskolebarn, elever, personal och föräldrar genom att tydliggöra vår värdegrund; våga prova, tänk kunskap, var snäll och ta ansvar. Skanör Falsterbo Montessori förskola/skola/fritidshem ska vara en trygg miljö där alla respektera varandra. Vi arbetar för att förhindra anonymitet och stärker demokratiska värderingar genom: Kärnlektioner Kärndagar Klassråd Elevråd Föräldramöte Föräldraråd Personalmöte Rastaktiviteter Piggelin-vecka Utflykter Lägerskola Tema-dagar Gemensamma aktiviteter förskola-skola Trygghetsteamet träffas regelbundet. Trivselenkäter genomförs en gång per år. Förskolan/skolan/fritidshemmet kartlägger kritiska platser och tidpunkter. Planerade insatser Aktivitet Ordningsregler ska utformas tillsammans med elevrådet och föräldrarådet. Ansvarig:Elevrådet och trygghetsteamet.tidsplan; Aug-sept. Dialog med elevråd och föräldraråd om likabehandlingsplanen. Ansvarig: Trygghetsteamet. Tidsplan; Aug-Sep. Likabehandlingsplan färdigställs och implementeras. Ansvarig: Trygghetsteamet. Tidsplan; sep. Genomföra trivselenkät och redovisa resultat. Ansvarig: Trygghetsteamet. Tidsplan; okt-nov. Utvärdera likabehandlingsplanen Ansvarig: Trygghetsteamet. Tidsplan; Juni. Nyanställd personal informeras om likabehandlingsplanen Ansvarig: Rektor. Vidbehov. Nya barn/elever och deras föräldrar informeras om likabehandlingsplanen. Ansvarig: Mentor. Vid behov. Ordningsregler När du vill ha hjälp måste du vänta på din tur. För att få arbetsro rör vi oss lugnt utan att störa varandra. Vi pratar till varandra i normal samtalston. Under arbetsstunderna är vi extra tysta. Lyssna när någon annan pratar. Ta hjälp av en vuxen om en konflikt är svår att lösa själv. Var rädd om materialet-det behövs när du ska lära dig. Städa undan efter dig när du är klar. Vi tar av oss uteskor när vi går in (6-9 får ha torra och rena uteskor på sig) Vi har nolltolerans mot allt våld; slag och ord(svordomar och kränkningar) Vi är snälla mot varandra och visar respekt för varandra oavsett ålder, etnicitet, sexuell läggning, kön, könsuttryck, funktionsnedsättning eller religion Mobiltelefon F-2 och fritids: inga mobiltelefoner tillåtna 3-5 får lyssna på musik i mobilen 6-9 får använda mobilen till infomentor, musik, kalkylator (vid missbruk tas telefonen av pedagog under resten av dagen) Handlingsplan När en diskriminering eller kränkande behandling upptäcks sker följande: 1. Skriv en utredningsblankett om ärendet och lämna till trygghetsteamet. 2. Trygghetsteamet gör en utredning (kartläggning, samtal, observation, etc.). 3. Trygghetsteamet håller kontakt med inblandade elever och deras föräldrar samt arbetslag och rektor. 4. Trygghetsteamet delger rektor resultat och rektor beslutar om vidare åtgärder. 5. Trygghetsteamet genomför en uppföljning och utvärdering inom utsatt tid. Om elev känner sig kränkt eller diskriminerad av annan elev meddelar man en vuxen på skolan som man har förtroende för. Om elev känner sig kränkt av lärare eller annan personal meddelar han/hon rektor, skolsköterskan eller annan vuxen man har förtroende för. Känner sig personal kränkt av elev eller annan personal meddelar man rektor. Känner personalen sig kränkt av rektor tar man kontakt med styrelsen. Händelsen dokumenteras alltid och samtal förs med de inblandade. Planen gäller från /8

3 Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Elevråd. Elevenkät två gånger om året. (höst/vår) Elever blir tillfrågade vid upprättande samt analys av kritiska platser. Vårdnadshavarnas delaktighet Enkäter till vårdnadshavare. Planen för kränkande behandling tas upp och diskuteras vid verksamhetsrådet där föräldrarna har möjlighet att påverka planen innan den fastställs. Personalens delaktighet Pedagoger alternerar om att ingå i Trygghetsteamet. Personalen lämnar utredningsärenden till trygghetsteamet. Pedagoger samtalar om ämnet vid arbetslagsträffar samt att alla arbetslag med personal analyserar och utvärderar planen för kränkande behandling varje år.pedagogerna upprättar även en ny plan som gäller för sin avdelning. Arbetslagens planer sammanställs varje år av trygghetsteamet. Förankring av planen När handlingsplanen är reviderad och fastställd läggs den in på hemsidan där samtliga, elever, personal och vårdnadshavare kan ta del av produkten. 3/8

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering sker i de olika arbetslagen efter ett färdig dokument/mall. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna och skolledning i verksamheten samt elever via elevrådet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Pärlan/Rosa Tornet: Bättre uppsikt på gården. Vi ska sprida ut oss bättre för bättre koll på barnen. Notera att en personal har uppsikt över sovande barn i vagnförrådet. Trappan blå/trappan röd:vi har delvis lyckats med våra åtgärder. Trots att vi har samtalat med barnen i samlingar och diskuterat ofta med enskilda barn om kränkande om kränkande behandling, sker dessa ändå mellan barnen. Detta sker ofta när barnen är arga på varandra eller när en pedagog inte är i närheten. Att säga kränkande ord är en del i små barns värld då de saknar kunskaper och erfarenheter vad är ok och inte ok att säga och göra. Det vi tänker göra i framtiden är att inte låta barnen stänga dörrar i enskilda rum där kränkande behandling kan ske. Vi kommer jobba mer med rollspel som vi upplever engagerar barnen och sätter igång deras reflektioner och tankar. Vi kommer även jobba med sociala berättelser vid behov med enskilda barn. Vi vill jobba mer med att ge barn verktyg hur man kan hantera sina jobbiga känslor utan att kränka andra. F-2: Vi hade extra personal i omklädningsrummen på idrotten. Detta kändes som ett måste och det blev färre konflikter där då. Färre konflikter i hallen, men behöver hela tiden passas på. Rastvakter är medvetna om utsatta platser på gården. 3-5:Förra året hade vi bemannat i omklädningsrummet på Idrotten. Rastvakter vid fotbollsplatsen. Vi hade oroligt i omklädningsrummen d.v.s. många elever kände sig otrygga. Vi lade om scheman och bemannade omklädningsrummen med vuxenstöd. Vi upplevde att eleverna var nöjda. Eleverna upplevde fotbollsplanen som stökig. Rastvakter prioriterade att bevaka fotbollsplanen, eleverna upplevde att det blev lugnare. 6-9: Inga rapporterade konflikter eller incidenter i omklädningsrummen under förra läsåret. Till och från idrotten har vi inte heller några inrapporterade incidenter vilket kan bero på att eleverna inte släppts för tidigt och att de därmed inte haft tid till annat än förflyttning. Lärarna har placerat ut sig bland eleverna under luncherna vilket har lett till att matsituationerna blivit lugnare och kanske också säkrare. Vi har haft rastvakter i 6-9:an och det har varit bra både för att förebygga att konflikter uppstå men också för att observera och rapportera för att kunna åtgärda. Fritids: Barnen är uppdelade i mindre grupper som de själva fick välja detta för att få bättre kontroll över barnens aktiviteter samt att pedagogerna vet vilka elever som de "ansvarar" för. De olika grupperna befinner sig i de olika lokalerna eller ute, detta har fungerat bra. Observationerna över lekar, spel, pyssel m.m. och ingripande vid konflikter har fungerat bra det fortsätter vi med. Vi fortsätter även med att slussa ut barnen i mindre grupper när de ska gå ut för att undvika trängsel i kapprummen. Personalen fördelar sig efter behov och var barnen befinner sig både ute och inne men håller extra koll på kapprum och vid toaletterna. Fritidsbarnen i 3-5:an har fått ansvaret att gå ut själva en liten stund efter mellanmålet. De sker ofta konflikter med/omkring cyklarna, vi fortsätter att hjälpa barnen lösa dessa konflikter rättvist. Det är ofta hårda ord på fotbollsplanen och de som inte kan våra sitt språk får gå av planen. Det är förtillfället ok att alla barn använder alla klätterställningarna i skogen, men fritidspersonalen diskuterar eventuella förändringar här gällande skaderisken. När idrottshallen används 1 ggn i veckan går 2 pedagoger med en grupp barn, barnen använder inte omklädningsrummen då de ej byter om i dessa aktiviteter. Det har också fungerar bra och det fortsätter vi med. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas De olika avdelningarna ska fylla i utvärderings och analysmallen och lämna till trygghetsteamet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Trygghetsteamet samt rektor 4/8

5 Främjande insatser Namn Åtgärd nummer 2 Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Skolan arbetar aktivt med våra kärnvärden, Våga prova, Tänk kunskap, Var snäll, Ta ansvar. Vi har uppstartsdagar i början på terminen och temadagar under läsåret. Insats Eleverna får arbeta i åldersintegreradegrupper från 1:or till 9:or. Där de utför samarbetsövningar med mera gällande våra kärnvärden. Ansvarig Datum när det ska vara klart Namn Åtgärd nummer 4 Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Insats Trivselregler utformas tillsammans med elevrådet. Dialog med elevråd och föräldraråd om likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplan fastställs och implementeras. Genomföra trivselenkäter och analysera och presentera resultatet. Utvärdera likabehandlingsplanen. Nyanställd personal informeras om likabehandlingsplanen. Nya barn/elever och deras föräldrar informeras om likabehandlingsplanen. Ansvarig Elevråd, Trygghetsteamet, Rektor samt mentor. Datum när det ska vara klart 5/8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kritiska platser/grupper. Pärlan/Rosa tornet: Alla rum där man för tillfället inte har tillräckligt med uppsyn, avdela personal. Detta gäller även utomhus, så som bakom förrådet. Hallen. Trappan upp till avd.trappan, stora toaletten.spika för hålet under trappan, höj staketet vid kritiska platser på gården ex. vid förrådet. Det är lätt att klättra över det, detta noteras av vissa barn. Trappan röd/blå:i utemiljön bakom förrådet är det bakom förrådet, buskarna, rutschkanan och lilla huset. Innemiljön gäller dockvrår, byggrum och toaletter. Kritiska grupper; Alla barn, alla konstellationer. Finns ingen specifik grupp i dagsläget.kritiska grupper: Alla barn. Alla konstellationer. Finns ingen specifik grupp i dagsläget. F-2: Kring cyklarna, vid förrådet, vid röda stugan, i skogen och på fotbollsplanen.3-5:ans ingång(en speciell person) omklädningsrummen på idrotten, vägen till och från idrotten, toaletterna och hallen. Kritiska grupper:3 elever i åk 1(finns handlingsplan). Ytterligare 5 elever blandat ur åk 1 och :Kapprummet i 3-5:an. Vägen till idrottsundervisningen samt omklädningsrummen. Skogen (en del av skolgården). Fotbollsplanen. Kritiska grupper:tjejgruppen i 4:an och 5:an. Pojkarna i 3:an. 6-9: Korridoren. Grupprummen både under lektion och raster. Till och från idrotten. Omklädningsrummen. Fri placering vid lunch. Klassrummen under raster. Konflikter med elever som pedagogerna inte känner till på Skanörs- och Tångvallaskolan. Till och från Tångvallaskolan. Kritiska grupper: Nya elever. Pojke i åk 8 som ibland känner sig utsatt av klasskamraters kommentarer, vilket även pedagogerna är medvetna om och märker. Flicka i åk 7 som ofta är ensam men hävdar att hon mår bra och inte känner sig ensam. En annan flicka i åk 7 som inte kommer in i någon grupp och därför känner sig utanför. Fritids: Klassrummen, kapprummen, toaletterna, cykelförrådet, fotbolls- bandyplanen, runt hela skolgården och den del som kallas skogen, inne i stora buskar. Kritisk elev: Flicka i åk. 1 som inte vill eller vågar delta i barngruppen. Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna medverkar genom klassråd och elevrådet samt de enkäter som eleverna svara på höst- och vårtermin. Hur personalen har involverats i kartläggningen De olika enheterna diskuterar, utvärderar och sätter samman sina uppfattningar om de olika kritiska platserna och grupperna. Resultat och analys Utifrån arbetslagens kartläggning är vägen till och från idrotten riskfylld samt omklädningsrummen. Skolgården (både förskolan och grundskolan) är också en platser som nämns som riskfyllda samt kapprummen.även olika lek/klassrum som inte är helt bevakade är riskfyllda zoner. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Namn Åtgärd nummer 1 Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärd Pärlan och Rosa tornet: Avdela personal som måste finnas på de kritiska platserna. Trappan blå/röd: Förebygga genom att prata med barnen i samlingen, viket också sker kontinuerligt i dag. Pedagogerna spelar upp rollspel och frågar barnen hur situationen är och hur man kan göra den bättre. I 5-årsgrupen har vi "snack-snack" och i 4-års gruppen har vi "hjärtestunder". F-2:I omklädningsrummen vid gymnastiken fortsätter vi med förstärkning med personal i både pojkoch flickrum. En personal går med eleverna till och från idrotten. Vi ska ha förbättrad kontroll på de barn som går på toaletten genom ett kösystem. Inga aktiviteter ska tillåtas i hallen under lektionstid. Vi fortsätter att hålla aktuellt om kritiska platser och grupper för övriga rastvakter. 3-5:Kurator är inkopplad i åk 5 för en elev och den kritiska tjejgruppen. Kurator är inkopplad i åk 4 för en elev. Samtal förs med två av pojkarna. Rastvakter kontrollerar fotbollsplanen. Prata med 6-9:ans pedagoger gällande fotbollsplanens jargong. Idrotten-personal bemannad i omklädningsrummen för åk 3 och 4. Kapprummen släpps några elever i taget så att det inte blir för många i kapprummen. Skogen, rastvakter går runt i hela skogen. Samtala med elever om hur man ska bete sig när man går till och från idrotten. 6-9:Korridorerpedagogerna rör sig i korridorerna och ser till att eleverna inte håller till där under arbetspassen. Pedagogerna skickar inte eleverna för tidigt till idrottslektionerna.pedagogerna sitter utspridda vid borden under lunchen och ser till att eleverna inte sitter för många vid ett och samma bord. Pedagogerna omfördelar platser vid behov. Ingen lämnar matbordet förrän Rastvakter hos 6-9:an inne på raster fortsätter. Dörrarna till grupprum ska vara öppna och pedagogerna ska cirkulera.pedagoger från vår verksamhet är rastvakter de dagar som eleverna är på Skanörs skola och vi har en kontaktperson som vi har regelbundna möten med. Fritids: Fördela personalen så att de cirkulerar där eleverna befinner sig. Fördelar barnen i mindre grupper. Observerar barnen och ingriper och handleder vid konflikter. Pedagogerna håller extra uppsikt över kapprum och toaletter. Pedagogerna bedriver styrda aktiviteter för att alla barn ska kunna känna sig delaktiga i någon aktivitet samt att få tillfälle att prova på andra saker. Pedagogerna är också extra observanta på lekarna ute så att inte skadar varandra med ex. pinnar och andra lekredskap. Motivera åtgärd Ansvarig Tema dagar och skolans pedagoger. Pedagogerna i de olika arbetslagen. Datum när det ska vara klart Namn Åtgärd nummer 3 Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Vi arbetar aktivt för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Vi arbetar för att skapa en stark gemensam värdegrund bland förskolebarn, elever, personal och föräldrar genom att tydliggöra vår värdegrund; våga prova, tänk kunskap, var snäll och ta ansvar. Förskola, skola och fritidshem ska vara en trygg miljö där alla respekterar varandra. Åtgärd Vi arbetar för att förhindra anonymitet och stärker demokratiska värderingar genom: Livskunskap, Klassråd, elevråd, föräldramöten, föräldraråd och personalmöten. Tvärgrupper där stämningen på skolan ventileras i syfte att skapa en god stämning. Rastaktiviteter, "Piggelin-vecka", utflykter, lägerskola, "Kick-off- dagar" och tema-dagar, gemensamma aktiviteter förskola-skola. Trygghetsteamet träffas regelbundet, trivselenkäter genomförs en gång per termin. Förskolan, skolan,fritidshemmet kartlägger kritiska platser, kritiska grupper och tidpunkter. Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Pedagogerna som upplever den akuta situationen skriver direkt en anmälan till Trygghetsteamet som omgående startar en utredning genom kartläggning, samt observerar och träffar den/de inblandade för ett samtal. Det är alltid två pedagoger med (som omgående tas ur verksamheten för denna incident) vid ett sådant tillfälle där den ena frågar och samtalar med eleven/erna och den andra skriver ned anteckningar av allt som sägs. I anslutning till detta formuleras sedan handlingsplan och föräldrar kontaktas.trygghetsteamet håller kontakt med inblandade elever och deras föräldrar samt arbetslag och rektor. Trygghetsteamet delger rektor resultat och rektor beslutar om vidare åtgärder. Ärendet följs upp enligt handlingsplanen. Trygghetsteamet genomför en uppföljning och utvärdering inom utsatt tid. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktsschema finns på både för- och grundskola. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Pedagogerna som ingår i Trygghetsteamet samt elevens mentor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Återkommande och uppföljande samtal sker med den utsatte eleven individuellt av mentor eller pedagoger från Trygghetsteamet samt samtal med elevens vårdnadshavare. Samtal förs även med de elever som kränker. Skolans kurator blir inkopplad i de fall där pedagogerna känner sig ha otillräckliga kunskaper inom att leda samtal i terapeutiskt syfte. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev känner sig kränkt av en lärare eller annan personal meddelar han/hon rektor, skolsköterska eller annan vuxen man har förtroende för. Rutiner för uppföljning En handlingsplan upprättas av Trygghetsteamet. Trygghetsteamet samarbetar även med elevhälsans kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Utredningar, åtgärder, uppföljning och tidsramar angående elever som känner sig kränkta diskuteras här om pedagogerna i Trygghetsteamet inte känner att de helt på egen hand kan ta de rätta besluten. Rutiner för dokumentation Den pedagog som är närvarande vid den akuta situationen fyller i en blankett som ligger på skolans nätportal under "anmälan till Trygghetsteamet" denna lämnas omgående till någon representant för Trygghetsteamet som omgående kontaktar sitt team för samtal om vem som ska ta sig an fallet och hur. Alla dokument som anmälningar och nedskrivet material av samtalen sparas och förvaras i ett låst dokumentskåp i en pärm. Ansvarsförhållande 8/8