Verksamhetsberättelse T Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsberättelse T Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

2 INNEHÅLL Sammanfattning...3 Divisionens profil och uppdrag... 3 Viktiga händelser... 3 Medborgarperspektivet...4 Patientfokuserad vård... 4 Jämlik och jämställd hälsa... 5 Verksamhetsperspektivet... 6 Säker hälso- och sjukvård... 6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård... 6 Hälso- och sjukvård i rimlig tid... 7 ehälsa Mobil vård Vårdproduktion - produktiviteten ska öka...10 Medarbetarperspektivet Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Hälsofrämjande arbete Ekonomi...18 Ekonomiskt ingångsläge...18 Resultat Kostnadsutveckling Målrelaterad ersättning...22 Handlingsplaner för ekonomi i balans Nyckeltal Investeringar... 23

3 Sammanfattning DIVISIONENS PROFIL OCH UPPDRAG Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ska erbjuda personer som är bosatta i Skåne och har en varaktig funktionsnedsättning, habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Nämnden ska också ansvara för att verksamheten har den kvalitet som Socialstyrelsen kräver. Uppdraget innebär att göra livet mer möjligt och därmed skapa förutsättningar för denna målgrupp att kunna uppleva en livskvalitet i världsklass. VIKTIGA HÄNDELSER MARKANT ÖKNING AV PATIENTRELATERAD TID De viktigaste händelserna sker ute i verksamheten där engagerade och kompetenta medarbetare varje dag möter dem vi finns till för. En arbetstidskartläggning gjordes under våren som påvisar att den administrativa tiden för vårdpersonalen minskade till förmån för markant ökad patientrelaterad tid. Ökningen var möjlig tack vare en rad förbättringsarbeten som skett sedan Verksamhetens effektivseringarbete forlöper, produktivitetsökning blev 4,2 procent ackumulerat juli, mätt i antal vårdkontakter per arbetad timme. Måluppfyllelse i korthet Måluppfyllelsen inom divisionens tre målområden, tillgänglighet, kvalitet och nytta, var god. Tillgängligheten inom vårdgarantin var mycket god och uppnådde de allra flesta månader excellent nivå. Inom vårdval hörselrehabilitering var tillgängligheten 100 procent. Aktiviteter pågår för att göra det lättare för patienterna att komma i kontakt med verksamheten och för att de ska få insatser i rätt tid och med rätt kompetens. Arbete pågår också för att öka tillgången till webbaserade insatser. Kvalitetsarbetet fokuserar på patientsäkerhet och likvärdig vård i hela Skåne. Habiliteringen och rehabiliteringen ska ha god effekt och aktiviteter genomförs för att patienterna ska få tillgång till insatser utifrån nationella och regionala rekommendationer. Patienterna ska också vara nöjda och verksamheterna arbetar med att säkerställa att deras synpunkter ligger till grund för det förbättringsarbete som bedrivs. Ekonomi Totalt ackumulerat resultat augusti månad uppgick till 21,4 miljoner kronor. Justerat för periodiseringseffekten av regionbidraget var resultatet 6,9 miljoner kronor. Divisionens ekonomi för kärnverksamheten är i balans och förväntas ge ett överskott på 6,5 miljoner utöver budget. En anledning till detta överskott är lägre personalkostnader på grund av vakanser, men också ett högre statligt bidrag för text- och bildtelefoni än budgeterat på drygt 2 miljoner kronor. Kostnadsökningen för hjälpmedel översteg budget med anledning av ökad efterfrågan samt högre prisnivå. Prognosen för verksamheten Vårdval Hörselrehabiliteringar uppgår till minus 12 miljoner kronor. Kostnadsökningarna jämfört med 2013, då verksamheten gick med överskott, beror på ökat antal bedömningar och utprovningar vilket också medför kostnader för fler hörapparater samt dyrare hörapparater som en följd av nya avtal som trädde i kraft i maj 2014.

4 Medborgarperspektivet PATIENTFOKUSERAD VÅRD MÅL: NYTTA Habiliteringen och rehabiliteringen har god effekt Brukarna är nöjda Alla divisionens enheter erbjuder e-tjänster på 1177 Vårdguiden. De tjänster som erbjuds av flest enheter är av- och ombokning av besökstid, intyg, förnya recept samt kontakta mig. För att säkerställa att patienterna är nöjda kommer Nationell Patientenkät att genomföras under hösten Resultaten kommer att kunna jämföras med resultaten för 2013 samt med årets resultat från Västra Götalandsregionen. Enheterna i Vuxenhabiliteringen planerar för att genomföra aktiviteter lokalt för dialog med patientgrupper. Utifrån önskemål om ökad kunskap om den egna diagnosen som framkom i samband med Nationell Patientenkät 2013 kommer en diagnosutbildning inom området utvecklingsstörning att prövas på två enheter under hösten. Alla verksamheter inom divisionen arbetar med förbättringsarbeten utifrån resultat från patientundersökningar. Aktiviteter genomförs på både verksamhets- och enhetsnivå och kan delas in i tre områden: Tillgänglighet, delaktighet och kvalitet Två projekt startades inom Vuxenhabiliteringen för att skapa patientinflytande och delaktighet på verksamhetsnivå. Projekten löper på enligt plan. Ett projekt syftar till att inhämta synpunkter på hur verksamhetens skriftliga informationsmaterial kan bli mer tillgängligt för patienterna. Detta sker genom dialog och intervjuer i fokusgrupper bestående av patienter. Ett annat projekt drivs i samarbete med psykiatrin i sydöstra Skåne där en modell för så kallad brukarrevision ska prövas. Denna består i att patienter utbildas för att intervjua andra patienter om upplevelsen av nytta, nöjdhet och bemötande i verksamheten. Projekten löper på enligt plan. Projektet som drivs i samverkan med psykiatrin i sydöstra Skåne och har haft en viss fördröjning av planerade aktiviteter. Projektet kommer därför sannolikt inte att kunna slutföras i sin helhet under Habiliteringsinsatser utvärderas kontinuerligt i forsknings- och utvecklingsarbeten. Det senaste arbetet rörde mindfulnessbaserad stressreduktion som erbjudits patienter som en webbaserad utbildning. Inom Vuxenhabiliteringen genomfördes en genomgång av evidensbaserad habilitering (EBH) och forsknings- och utvecklingsarbeten i yrkesgrupperna. Arbetet med evidensbaserad habilitering, syftar till att på ett systematiskt sätt sammanställa och tillgängliggöra erfarenheter samt evidens kring olika insatser som ges av habiliteringsverksamheter i Sverige. För att garantera högsta möjliga kvalitet på de insatser som erbjuds och för att öka det kritiska tänkandet syftar detta arbetssätt även till att tillhandahålla aktuell och systematiskt sammanställd kunskap för habiliteringspersonal. En medarbetare kommer under hösten att ha ett särskilt uppdrag runt implementeringen av nationella rekommendationer för ryggmärgsbråck som har sin utgångspunkt i en EBH-rapport som publicerade i juni Inom Barn- och ungdomshabiliteringen är implementeringen av nationella riktlinjer påbörjade utifrån EBH-arbetena; Metoder för att förhindra utveckling av skolioser och Kunskapsöversikt över ryggmärgsbråck -RMB/kognition. Implementeringsarbetet kommer att fortsätta under våren Syn-, hörsel- och dövverksamheten deltar i ett evidensbaserad re/habiliteringsarbete vars uppgift är att utarbeta en nationell vägledning för vilka 4 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T2 2015

5 insatser som underlättar kommunikationen för vuxna personer med hörselnedsättning. Arbetet beräknas vara klart Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen kommer under september att delta i Kvalitetskonferensen för svensk habilitering i Norrköping. Detta är en nationell mötesplats för tvärprofessionell utveckling av kunskap och utbyte av erfarenheter, och här presenteras utvecklingsarbeten och forskningsprojekt. JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD HÄLSA MÅL: KVALITET Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne Idag finns ett antal habiliteringsprogram som syftar till att vara ett beslutsstöd för medarbetaren i den dagliga verksamheten. Utveckling utav dessa kommer att ske framöver. I december 2014 fattades beslut på divisionsnivå om att habiliteringsprogram i livsperspektiv för personer med utvecklingsstörning skulle tas fram under Information som finns i priodatabasen ska ligga till grund för framtida habiliteringsprogram. När programmen är klara kommer de att publiceras på divisionens webbplats. tillhör gruppen dövblindsyndrom. Namnet är en engelsk initialförkortning (akronym) där varje bokstav står för de vanligast förekommande missbildningarna i syndromet. Efter att ha undersökt vilka insatser som ges inom divisionen pågår nu arbete med att undersöka förutsättningar för att Dövblindenheten ska kunna ta ett huvudansvar för att samordna insatserna inom divisionen. Barn- och ungdomshabiliteringen ingår nu i det nationella kvalitetsregistret HabQ för autism och föräldrastöd. Kvalitetsregistret är en uppföljning av hur vi följer de nationella rekommendationerna kring små barn med autism. Det används på alla enheter och implementering pågår. Ett viktigt arbete framöver är att hitta lösningar för direktöverföring av journaluppgifter för att undvika dubbeldokumentation. Synenheten vuxna kommer att ingå i det nationella kvalitetsregistret SKRS (Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning). Förberedelser sker under hösten med mål att börja registrera vid årsskiftet. Både Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen har formulerat baspaket av insatser och utbildningar som ges i gruppform och dessa erbjuds av alla enheter inom respektive verksamhet. Utbudet finns presenterat på divisionens externa webbplats. Vuxenhabiliteringen har också gjort en plan för hur de kan öka antalet insatser som ges i gruppform. Utbudet av gruppverksamhet inom Syn-, hörseloch dövverksamheten har även det arbetats igenom och tydliggjorts både vad gäller innehåll och var insatsen erbjudas. Inom synområdet har insatser för ljusinformation tydliggjorts och inom hörselområdet har program för ungdomar med hörselnedsättning utarbetats. Föräldrar till barn med diagnosen CHARGE önskar en bättre samordning av vårdkontakter. CHARGE-syndromet är en ärftlig sjukdom som HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T

6 Verksamhetsperspektivet SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MÅL: KVALITET Patientsäkerheten är hög Arbetet med avvikelser och dess förbättringsförslag hanteras systematiskt i avvikkelsehanteringssystemet AvIC. Under perioden registrerades 331 avvikelser inom patientområdet varav 66 identifierades som klagomål. De mest frekventa klagomålen berörde bemötande, bedömning, information/kommunikation till patient/närstående och samordnad planering. Inom området medicinsktekniska produkter registrerades 36 avvikelser och inom området IT/Telefoni 19 avvikelser. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten påbörjas hanteringen av avvikelser oftast inom 14 dagar. Endast när särskilda skäl finns påbörjas hanteringen senare. Verksamheterna genomför också regelbundet patientsäkerhetsdialoger och patientsäkerhet diskuteras på både verksamhets- och enhetsnivå. Patientsäkerhetsdialogerna har god spridningseffekt och uppskattas av medarbetarna. Patientsäkerhetsdialogerna har som syfte att föra upp aktuella patientsäkerhetsfrågor på agendan och genom dialog skapa lärande i organisationen. Patientsäkerhetssamordnaren och chefläkaren för dialog med respektive verksamhetsledning ett par gånger per år. Ytterligare aktiviteter för dialog och kunskapshöjning vad gäller patientsäkerhet äger också rum ute på enheterna till exempel genom besök av patientsäkerhetssamordnare på bland annat arbetsplatsträffar. Två händelseanalyser genomfördes under perioden: Missad diagnosticering av Cerbral pares och Suicid, denna i samverkan med psykiatri Skåne. Ytterligare en händelseanalys påbörjades: Anpassning av hjälpmedel med tidsperspektiv för denna. Två Lex Maria gjordes: Missad diagnosticering av Cebral pares och Födoämnes (ägg) allergi. En anmälan Inspektionen för Vård och Omsorg inkom: Bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal, vilken berörde två divisioner inom Region Skåne. Patientnämnden avslutade fem ärenden under perioden. Ett ärende var ett stort beröm ett annat en konkret fråga medan 3 avsåg klagomål. Implementeringen av basala hygienrutiner vid patientnära arbete fortsatte inom verksamheterna under året. HÄLSOINRIKTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MÅL: TILLGÄNGLIGHET Brukaren får insatser i rätt tid och med rätt kompetens (De habiliterinade och rehabiliterande insatserna utgår från arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering och har ett salutogent arbetssätt) Inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten görs uppföljningar regelbundet vad gäller arbetssättet habiliteringsplanering. Enhetscheferna driver utvecklingen av arbetssättet habiliteringsplanering på enheterna. Kompetenshöjande insatser och dialoger sker ständigt i verksamheterna. Inom Vuxenhabiliteringen uppgår andelen patienter som fått sin första insats 2014 och har genomgått samtliga steg i habiliteringsplaneringen till 49 procent. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ges barn och unga möjlighet att vara delaktiga i sin egen 6 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T2 2015

7 habiliteringsplaneringen och ska få en egen visuell plan på den nivå barnet är. Material för detta är framtaget och finns på varje enhet. Arbete för att genomföra Barnets plan kommer att fortsätta under Vårens arbetstidskartläggning visade en ökning av den patientrelaterade tiden och en minskning av tiden som ägnades åt administration. I Vuxenhabiliteringen ökade den patientrelaterade tiden från 64,1 procent 2012 till 73,9 procent I Barn- och ungdomshabiliteringen ökade den patientrelaterade tiden från 67,1 procent 2012 till 74 procent Resultatet från arbetstidskartläggningen bryts ner på verksamhets- och enhetsnivå och presenteras för medarbetarna under hösten, och efter det påbörjas arbetet med handlingsplaner. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I RIMLIG TID MÅL: TILLGÄNGLIGHET Det är lätt att komma i kontakt med oss Patienten får insatser i rätt tid och med rätt kompetens Divisionens alla verksamheter höll en hög tillgänglighet och nådde totalt excellent nivå alla månader med undantag av januari och augusti då tillgängligheten för delar av verksamheten låg på 78 procent respektive 77 procent. Hög tillgänglighet uppnåddes främst genom god planering av resurser samt effektiva rutiner. Vidare var samverkan, internt mellan enheter i verksamheten och över verksamhetsgränserna, också en faktor som bidrog till hög tillgänglighet och nytta för patienten. Enkla och smidiga övergångar genomfördes för att skapa så hög kontinuitet som möjligt. Det finns en utmaning i att remisser som kommer till verksamheten redan är sena då de anländer. Region Skånes riktlinjer för remisshantering innebär att en mottagen remiss ska granskas inom tre arbetsdagar. Riktlinjerna för hantering av remisser följs inom divisionen. Ledtiden från ankomst till Habilitering och Hjälpmedel till dess att remissen granskats är 3 dagar inom 90 percentilen. Motsvarande tid är 13 dagar för remissbeslut hos annan vårdgivare till dess att remisser ankommer till Habilitering och Hjälpmedel. Under våren togs divisionsgemensamma rutiner för öppen kalender fram och dessa är nu under implementering i verksamheterna. Administrativ personal sköter tidbokningar och kallelser för att avlasta behandlarna, vilket också bidrog till ökad tillgänglighet och bättre service till patienterna. Samtliga enheter har också uppdaterade åtta veckors rullande schema för medarbetarna enligt gällande regionala regelverk. Alla enheter fokuserar på produktionsplanering. Arbete genomförs löpande för att försöka komma fram till hur många tider för nybesök och återbesök som ska schemaläggas för att täcka behovet utifrån remisser och egenanmälan. För att ytterligare komma vidare i detta utvecklingsarbete har en logistiker anställts i verksamheten. Produktionsförväntan på yrkesgrupps- och individnivå har tydliggjorts i verksamheterna och mallar finns för att följa upp produktionen. Genom ett förändrat arbetssätt ökar produktiviteten. Risk för avvikelse när det gäller tillgänglighet föreligger vad gäller att möta behovet av insatser i enlighet med nationella riktlinjerna för barn och unga med autismspektrumtillstånd. Om remissinflödet ökar ytterligare eller om svårigheterna att rekrytera medarbetare fortsätter kommer några enheter inom Barn- och ungdomshabiliteringen inte att klara av att möta behovet enligt riktlinjerna. Nya kreativa lösningar för behandlingsinsatser planeras löpande. På flertalet enheter gör man satsning på bland annat föräldrautbildningar samt samspelsgrupper för att möta behovet av insatser. På några enheter väntar barn ca 6 månader på individuella intensiva beteendeterapeutiska insatser. Öppettider och bemanning sågs över i verksamheterna. En översyn gjordes för att säkerställa att rätt öppettid fanns publicerade på divisionens externa webbplats och på 1177.se HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T

8 Tillgänglighet inom 60 dagar för i genomsnitt för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten I uppföljningen per den 31 augusti uppfyllde alla verksamheter kraven på tillgänglighet. Det sammanlagda genomsnittliga resultatet för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten var excellent med 80 procent som fått första besöket inom 60 dagar, att jämföra med föregående år då resultatet var 78 procent. Väntetider Habilitering och Hjälpmedel Totalt antal väntande Andel inom 60 dagar Väntande mer än 60 dagar % 117 Tillgänglighet inom 60 dagar per den Genomsnitt för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten. TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR, GENOMSNITT Tillgänglighet inom 60 dagar, utveckling och jämförelse mellan år. Tillgänglighet inom 30 dagar för barn och unga med autismspektrum samt ADHD För barn och ungdomar med autismspektrumstörning och ADHD var kravet att garantera vård inom 30 dagar. Tillgängligheten var excellent och uppgick till 86 procent per den 31 augusti. Under perioden var resultatet excellent under alla månader. TILLGÄNGLIGHET INOM 30 DAGAR, BARN OCH UNGA MED AUTISMSPEKTRUM SAMT ADHD Tillgänglighet inom 30 dagar, utveckling och jämförelse mellan år. 8 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T2 2015

9 Tillgänglighet inom 60 dagar för Hjälpmedelsverksamheten Inom Hjälpmedelsverksamheten var utfallet godkänt med 76 procent som fått utprovning eller uppföljning av hjälpmedel inom 60 dagar per den 31 augusti. Tillgängligheten var excellent under årets 6 första månader januari till juni, för juli saknas värden. TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR, HJÄLPMEDEL Tillgänglighet inom 60 dagar, utveckling och jämförelse mellan år. Tillgänglighet inom 60 dagar för Vårdval Hörselrehabiliteringar Tillgängligheten för Vårdval Hörselrehabiliteringar, utförda av auktoriserade audionommottagningar, uppgick till 100 procent under året. Det betyder att alla brukare fick sin bedömning inom 60 dagar. Utav dessa fick dessutom 88 procent sin bedömning inom 30 dagar. Snittvärdet för bedömningar inom 60 dagar var i Sverige 78 procent. HUR LÄNGE HAR MAN VÄNTAT? Väntetider bedömning Vårdval Hörselrehabilitering Tillgänglighet Tolkverksamheten Tolkverksamheten kunde under perioden tillsätta tolk till uppdrag trots att antalet beställningar av vardagstolkning ökade med cirka 12 procent jämfört med motsvarande period förgående år. Tolkverksamheten tillgodosåg brukarnas behov av tolk till 96,2 procent, att jämföra med 98,2 procent föregående år, vilket betyder att bristen ökade med 2 procentenheter från 1,8 procent till 3,8 procent. I 242 av beställda uppdrag kunde inte tolk tillsättas. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T

10 EHÄLSA Divisionen arbetar med ehälsa genom att utveckla nya arbetssätt för att med befintliga resurser kunna möta ett ökat behov av insatser. Bland annat ges insatser på distans, t ex via lyncsamtal. Distansutbildningar erbjuds till patienter och närstående via Region Skånes utbildningsportal. Exempel på utbildningar som erbjudits är teckenspråksutbildning för patienter och anhöriga och utbildning i mindfulness till patienter med tinnitus. En interaktiv föräldrautbildning om autism är under uppbyggnad. Målsättningen är att patienterna ska kunna välja när och på vilket sätt de vill ha kontakt med oss, och genom att divisionens medarbetare kan arbeta effektivare med hjälp av ny teknik och på så sätt frigöra tid för ökad patientkontakt. Nu pågår arbete med att överföra denna utbildning till 1177:s behandlingsplattform då den har ett bättre användargränssnitt mot patient. Via 1177.se kan patienter också ta del av en rad e-tjänster, som att boka om besökstider, förnya recept och erhålla intyg. Många enheter vill också ha kontakt med patienter och deras anhöriga via Facebook för att enklare kunna publicera information och nyheter som är intressanta för en specifik patientgrupp och deras anhöriga. Bland annat skapades 2014 en sluten grupp där föräldrar till barn med förvärvad hjärnskada utbyter erfarenheter. Här får föräldrar också möjlighet till information från verksamheten och kan ställa frågor till personal. Det finns nu 20 aktiva föräldrar och gruppen växer efterhand. Det finns en öppen grupp där teckenspråkslärarna delar med sig av information och kunskap. Tolkcentralen har startat en sida som komplement till webben för att nå ut med information till tolkanvändarna och Dövblindenheten har startat en sida för att sprida sådan information som målgruppen kan ha nytta av. Barn- och ungdomshabiliteringen har startat en facebook-grupp som kallas Sömnskolan. På fyra enheter använder man en kompletterande webbaserad utbildning för TAKK (Tecken som alternativ kompletterande kommunikation) till de vanliga utbildningarna. Efter utbildningstillfällen kan deltagarna titta på och träna in de tecken som är aktuella. Framöver kommer detta att finnas 10 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T tillgängligt på den externa hemsidan under kurser och aktiviteter. Divisionen fortsätter också utvecklingen av webbplatsen funkar.skane.se där ungdomar med olika funktionsnedsättningar delar med sig av sina upplevelser, tankar och erfarenheter. MOBIL VÅRD Inom Habilitering och Hjälpmedel bedrivs inte mobil vård. Däremot ingår hembesök, besök i förskola, skola, daglig verksamhet med mera som en naturlig del i habiliteringsinsatserna. Insatserna riktar sig till patienten men även till nätverket omkring patienten, det vill säga familj, närstående och andra personer i patientens närmiljö. Arbetssättet innebär en nära samverkan med andra huvudmän för att på bästa möjliga sätt stödja och stärka individen. Detta möjliggörs genom samordnad utredning, behandling, stöd och vägledning samt utbildning till den enskilde, familjen och närstående och andra personer i patientens närmiljö. VÅRDPRODUKTION - PRODUKTIVITETEN SKA ÖKA Ackumulerad produktion till och med augusti 2015 nådde knappt vårdkontakter. Motsvarande period föregående år var antalet vårdkontakter cirka Det motsvarar en produktionsökning om vårdkontakter eller 5,7 procent (inklusive hjälpmedel vårdkontakter eller 5,3 procent, se tabell från LIS). Det skedde en produktionsökning inom alla verksamheterna. Produktionsprognosen visar en ökning, troligtvis tack vare fokus på planering och förbättring av arbetssätt. På vissa enheter har ett nytt arbetssätt med produktionsplanering introducerats vilket lett till en ökning i produktivitet men även arbetssättet öppen kaleder, där administrativ personal ansvarar för tidbokning och kalleleser, påverkar. Ackumulerad produktion för Audionommottagningen (vårdvalsenhet) var cirka vårdkontakter, en ökning med 19 procent. Anledningen till denna ökning är en effektivisering av audionommottagningens mottagningsverksamhet samt problem med vakanser föregående år.

11 VÅRDPRODUKTION - ÖVERGRIPANDE Habilitering och Hjälpmedel Antal vårdkontakter Antal vårdkontakter Förändring Förändring Antal vårdkontakter ,3 % Antal besök % varav läkarbesök ,1 % varav övriga besök ,1 % varav hembesök totalt ,6 % varav hembesök läkare varav hembesök övriga ,6 % Kvalificerade brev-/ telefonkontakter totalt ,5 % varav läkarkontakt ,5 % varav övriga kontakter ,6 % Unika individer ,9 % Källa: LIS, exklusive Riksgymnasiet Vårdproduktion beräknas exklusive Riksgymnasiet och hjälpmedel som registreras i Pasis. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. ANTAL VÅRDKONTAKTER Barn och ungdomar mellan 0 och 17 år var den åldersgrupp som gavs mest insatser. Barn Källa: Pasis besökregistrering. Antal vårdkontakter , exklusive Riksgymnasiet och hjälpmedelsverksamheten. ANTAL VÅRDKONTAKTER, PER ÅLDERSGRUPP Antal vårdkontakter fördelat per åldergrupp i förskoleåldern ska enligt nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för maximal effekt. Antalet remisser avseende barn och ungdomar, 0 och 17 år, med diagnosen autismspektrumtillstånd ökade med 78 procent över en treårsperiod. Antalet remisser på små barn (0 till 6 år) ökade med 100 procent under en treårsperiod och inflödet av remisser förväntas öka även fortsättningsvis. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T

12 Produktivitet Produktiviteten ökade med 4,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är ett resultat av ett effektiviseringsarbete som löpande skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. En produktivitetsökning skedde inom alla verksamhetsområden på mellan 4 och 8 procent. Patienter Antalet patienter har ökat konstant under de senaste åren, vilket beror på en förändrad demografi. Den generella befolkningsökningen påverkar antalet patienter till viss del men inflödet beror till stor del på ett ökat remissinflöde. Antalet unika patienter som haft vårdkontakt under året uppgår under perioden till knappt stycken för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten, inklusive Audionommottagningen. Antalet patienter ökade under perioden med 830 stycken eller 5,9 procent. Det skedde en ökning av patientantalet inom alla verksamheter. Störst var ökningen i Vuxenhabiliteringen samt Barn- och ungdomshabiliteringen. Anledningen till denna ökning var främst ett ökat remissinflöde av unga med autismspektrumtillstånd och ADHD. Även inflödet av remisser till Hörselenheten vuxna ökade. Även Audionommottagningen har ökat antalet patienter under perioden. Audionommottagningen (vårdvalsenhet) tog emot drygt patienter, vilket var en ökning med 2,4 procent. ANTAL PATIENTER Utveckling antal patienter Produktion Hjälpmedelsverksamheten Inom Hjälpmedelsverksamheten redovisas produktionen på ett nytt sätt från och med 2013, genom produktionstid och förskrivningar per använd resurs. Hjälpmedelsverksamheten införde även ett nytt produktivitetsmått erbjuden tid för att kunna påvisa den inre effektiviteten, att ge hög service till kunderna. Antalet unika brukare var drygt 2 600, en ökning med cirka 1 procent. Under året ökade produktionstiden per resurs på grund av ett ökat inflöde av brukare. Patienttiden per resurs är nu över 50 procent. Produktion Tolkverksamheten Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Under perioden utfördes vardagstolkningar. Utförda vardagstolkningar ökade med 11,8 procent eller 648 stycken jämfört med föregående år, medan antalet tolkanvändare ökade med 12,7 procent eller 109 stycken. Antalet tolkanvändare var 967 för aktuell period. De utförda uppdragen inom övrig tolkning på uppdrag minskade med 68 procent eller från 53 till 17 uppdrag jämfört med föregående år. 12 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T2 2015

13 Bristen, då det inte var möjligt att tillgodose behovet av tolk, ökade från 1,8 procent till 3,8 procent. De senaste årens ökning av tolkbeställningar och -användare beror sannolikt på att tolkanvändarna upptäckt möjligheten att få tolk till fler typer av uppdrag än tidigare. Ökat beställningstryck på tolkcentralen medför ökat köp av tolktjänster och därmed ökade kostnader. AVSLUTADE REHABILITERINGAR Produktion Vårdval Hörselrehabilitering Vårdval Hörselrehabilitering består av de auktoriserade audionommottagningarna. Vårdvalet administreras och finansieras via nämnden. Totalt finns det åtta olika företag och organisationer med drygt 30 mottagningar, varav endast en mottagning drivs i offentlig regi av Region Skåne, medan resterande drivs i privat regi. Antalet avslutade hörselrehabiliteringar till och med augusti var 6 949, vilket var en minskning med 486 stycken jämfört med föregående år. Helårsprognosen är sedan tidigare nedjusterad till utprovningar att jämföra med budget som är Denna prognos kvarstår. Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar Avslutade bedömningar minskade med stycken jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet utförda bedömningar för perioden var stycken. Antal bedömningar är prognosticerat till besök att jämföra med budgeterat antal om besök. AVSLUTADE BEDÖMNINGAR Utveckling av avslutade hörselbedömningar ANTAL SOM VÄNTAR PÅ BEDÖMNING Antalet väntande på bedömning har i genomsnitt varit 140 färre än föregående år. Utveckling av antalet väntade Patienten kan välja mellan att köpa sin hörapparat på rekvisition och därmed välja apparat själv, eller erhålla apparat från Region Skånes upphandlade sortiment. Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T

14 sortiment har varierat mycket mellan åren. Under perioden ledde i genomsnitt 38 procent av processerna fram till att brukaren valde Rekvisition hörapparat. PROCENTUELL FÖRDELNING INOM AVSLUTADE REHABILITERINGAR En markant minskning kunde ses under senare delen av 2014 till förmån för val av Region Skånes upphandlade sortiment. Det berodde på att ett nytt avtal för hörapparater trädde ikraft den 1 Utveckling andel rekvisition hörapparater maj 2014, vilket förnyade det upphandlade sortimentet av hörapparater. Detta gjorde det upphandlade sortimentet mer attraktivt för patienterna och andelen rekvisition har sedan dess sjunkit markant. En prognosjustering till 39 procent andel rekvisitioner har gjorts. En viss ökning av andelen rekvisitioner förväntas under hösten då det succesivt kommer nyare hörapparatsmodeller på marknaden. 14 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T2 2015

15 Medarbetarperpektivet REGION SKÅNE SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE MÅL: MEDARBETARE Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Samtliga verksamheter inom divisionen ska under året genomföra aktiviteter för en hälsosam arbetsplats. Planering och genomförande av aktiviteterna är i gång på samtliga enheter. Alla enheter har tagit fram handlingsplaner utifrån det resultat som enheten hade i medarbetarundersökningen. Aktiviteter genomförs på enheterna och handlingsplanen följs upp löpande. I syfte att öka kvaliteten i insatserna men också minska arbetsrelaterad utmattning har man inom Bou genomfört en utbildning i sociala processer där 20 procent av behandlande personal deltagit. Att arbeta i omsorgsgivande verksamheter innebär att träffa människor och tillsammans med dem planera för en förändring i deras vardag. När förståelsen ökar för det som händer i mötet ökar både möjligheten till konstruktiv planering och effektiva interventioner, men också att man bättre kan ta hand om de känslor som väcks av arbetsuppgiften. Inom Vuxenhabiliteringen har aktiviteter genomförts både i grupp, på arbetsplatsträffar och teamdagar, men även individuellt genom samtal med medarbetare om systematiskt arbetsmiljöarbete, medarbetaransvar och ansvar för egna hälsan. Systematiskt arbete där medarbetarna regelbundet får en reflektionsuppgift, som har någon anknytning till arbetsmiljö och det egna ansvaret för sin hälsa. Vidare har dialog förts kring spelregler och begreppet delaktighet vid arbetsplatsträffar. Inspiratör är inbjuden till vissa av enheterna under hösten. Exempel på aktiviteter inom Syn- hörsel, dövenheten är mindfulness-utbildning, prova-på-aktiviteter för att få insikt i målgruppernas funktionsnedsättningar, gemensam promenad i samband med lunch, översyn av arbetsplatsers ergonomi, uppmuntra medarbetare att använda friskvårdsanslaget, ändrad fördelning av arbetsuppgifter för jämnare belastning. TYDLIGA KARRIÄR- OCH UTVECKLINGSVÄGAR FÖR MEDARBETARE OCH CHEFER Alla divisionens medarbetare har en individuell utvecklingsplan som tagits fram i medarbetarsamtal med chefen. Under 2015 har divisionen utbildat chefer inom ett flertal områden bland annat genom att bjuda in till temamöten och under hösten kommer chefer att erbjudas en retorikutbildning. Utöver detta har cheferna i divisionen haft möjlighet att delta i Region Skånes chefsutbildningar. Ett program för att ge medarbetare som är nyfikna på ledarrollen möjlighet till inblick och erfarenhet av ledarskap har tagits fram. Start av programmet är planerad till hösten Ett arbete med att ta fram verktyg för att förbättra och utveckla arbetsplatsträffar pågår. HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Divisionens totala sjukfrånvaro minskade med 1 procent till och med juli i förhållande till juli månad Minskningen låg i juni och juli. Långtidssjukfrånvaron i divisionen minskade medan korttidssjukfrånvaron ökade jämfört med samma period Divisionen arbetar aktivt med förebyggande arbete och rehabiliteringsinsatser, och bland annat har samarbetet med företagshälsovården fördjupats. Uppföljning av sjukfrånvaro görs både på verksamhets- och enhetsnivå. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T

16 SJUKDAGAR PER MEDARBETARE JANUARI - JULI Förändring 2015 Procent Antal 2014 Region Skåne 11,7 9,1 % 1 10,7 Habilitering och Hjälpmedel 13,2-1 % -0,1 13,3 Färre än 28 dagar Region Skåne 4,4 11,1 % 0,4 4 Habilitering och Hjälpmedel 4,7 8,1 % 0,4 4,3 Fler än 28 dagar Region Skåne 7,3 8,3 % 0,6 6,7 Habilitering och Hjälpmedel 8,5-5,3 % -0,5 9,0 Utveckling sjukfrånvaro KOMPETENSFÖRSÖRJNING Under hösten kommer en modell att tas fram där framtida kända och antagna faktorer analyseras utifrån vilken kompetens verksamheten kommer att behöva framöver. Exempel på framtida faktorer är migration, förändring i åldersstruktur och diagnosglidning. Analysen görs med utgångspunkt från ett 5- och 10-års-perspektiv. För att analysen ska bli förankrad i organisationen är en framgångsfaktor att det finns ett engagemang och delaktighet hos medarbetarna. Nya kompetenser som verksamheten kan ses få ett ökat behov av är bland annat logistiker och IT-kunnig personal. SOMMARPLANERING 2015 Sommarplaneringen har fungerat väl. Bemanningen planerades utifrån de behov verksamheten sett att patienterna haft av tillgänglighet under tidigare somrar. Inga klagomål har inkommit och remisstiderna har hållits. ANVÄNDNING AV BEMANNINGSFÖRETAG Barn- och ungdomshabiliteringen har tidigare köpt in sjuksköterskeresurs, men en framgångsrik rekrytering av en egen sjuksköterska göra att behovet av inhyrd personal inte längre finns. I Ystad och på Riksgymnasiet i Kristianstad köper enheterna in läkarresurs då sjukhusen i Ystad och Kristianstad inte har möjlighet att tillhandahålla dessa tjänster. Syn-, hörsel- och dövverksamheten har använt bemanningsföretag för receptionsarbete under ordinarie befattningshavares deltagande i ett utvecklingsprojekt. Verksamheten prövar just nu att lösa receptionsarbetet internt. Verksamheten har utöver detta använt sig av bemanningsföretag för att fylla en teknikertjänst men där en rekrytering nu fyllt det behovet. ANTALET ANSTÄLLDA OCH ARBETAD TID Antalet anställda var per den sista augusti medarbetare att jämföra med 787 samma period föregående år. Utav dessa har 85 procent en heltidsanställning och medelsysselsättningsgraden var 95 procent. Omräknat till Anställda omräknat till Heltid (AoH) var motsvarande siffra 739 anställda, att jämföra med föregående periods värde 737, vilket var 2 AoH färre. Använda Anställda omräknat till heltid (AAoH) var under perioden ackumulerat augusti 523 vilket var på samma nivå som föregående år. Prognosen för antalet årsarbetare är lägre än budget på grund av sjukskrivningar och försenade rekryteringar. Antalet korttidssjukdagar per medarbetare ökade från i fjor, men sjönk jämfört med förra månaden. Aktiviteter för att minska långtidssjukskrivning har lyckats. Verksamheten bygger på att en kontinuitet i relationen mellan patient och vårdgivare kan upprätthållas. Patient och vårdgivare har ofta långvariga kontakter. Det innebär att vikarier har svårt att vid kortare frånvaro gå in och upprätta en fullgod 16 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T2 2015

17 relation gentemot patienterna, vilket i sin tur medför färre antal anställda vid frånvaro. Ytterligare en faktor som påverkar utfallet är att det finns svårrekryterade grupper inom ansvarsområdet. Exempel på dessa grupper är psykologer, läkare och teckentolkar samt till viss del arbetsterapeuter och medicinska sekreterare. Det är även svårare att rekrytera till nordöstra delen av Skåne. Dessutom förutsätter verksamheten att de som rekryteras har en tidigare erfarenhet att falla tillbaka på. På grund av att det i ett flertal fall varit svårt att tillsätta tjänster lyckades inte rekryteringarna bli klara i samband med avgången, utan det uppstod ett glapp med en vakans som följd. ANTAL ANSTÄLLDA PER DEN SISTE AUGUSTI Huvudgrupp AID Differens Procent Totalt ,5 % Ledning / Administration ,6 % Läkare ,3 % Medicinsk sekreterare ,8 % Sjuksköterska % Undersköterska / skötare Övrig personal ,4 % Övrig vård / Rehab / Social ,8 % Antal anställda per ANTAL ANSTÄLLDA OMRÄKNAT TILL HELTID (AOH), JANUARI - JULI Huvudgrupp AID Differens Procent Totalt ,2 % Ledning / Administration ,1 % Läkare Medicinsk sekreterare ,4 % Sjuksköterska ,7 % Undersköterska / skötare ,8 % Övrig personal % Övrig vård / Rehab / Social ,1 % Antal anställda omräknat till heltid per ANTAL ANVÄNDA AOH, JANUARI - JULI Huvudgrupp AID Differens Procent Totalt Ledning / Administration ,7 % Läkare ,2 % Medicinsk sekreterare ,4 % Sjuksköterska ,5 % Undersköterska / skötare ,7 % Övrig personal ,5 % Övrig vård / Rehab / Social ,5 % Antal använda anställda omräknat till heltid per HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T

18 Ekonomi EKONOMISKT INGÅNGSLÄGE MÅL: EKONOMI Långsiktigt stark ekonomi Vårdval Hörselutprovningar är sedan ett par år underfinansierad och för denna verksamhet prognosticeras ett underskott om 12 miljoner kronor för helåret Verksamheten har varit underfinansierad 2014 och Den gängse uppräkningen av ersättningen 2015 till vårdvalet hörselrehabiliteringar motsvarade inte kostnaden för det ökade antalet utprovningar av hörapparater samt kostnaden för nytt hörapparatsavtal, vilket trädde ikraft 1 maj Förutsättningarna var kända vid ingången av 2015, vilket gjorde att det ekonomiska ingångsläget de facto var negativt. En teknisk justeringspost lades initialt in i budgeten för att uppnå balans. Den demografiska utvecklingen pekar mot en allt ökande äldre befolkning. Den äldre befolkningen innebar större hjälpmedelsbehov. Inom nämndens kostnadsansvar handlar det framför allt om scootrar, elrullstolar och drivaggregat som ökat kostnaderna. Priserna ökar generellt inom hjälpmedelsområdet. Under året har priserna ökat i nya avtal. Det har funnits en stillastående prisbild under 3-4 år som nu förändrats, till exempel sågs en 20 procents ökning i medelpris för joysticksstolar. För områdena Vårdval Hörselrehabilitering och hjälpmedel gäller att Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden har mycket små möjligheter att styra kostnadsutvecklingen. Hörselrehabilitering, inklusive hörapparater, sker genom vårdval där alla aktörer utom en är privata och nämnden har inga möjligheter att påverka volymen av hörsel- rehabiliteringar. Hjälpmedel förskrivs förutom av division Habilitering och Hjälpmedel även av bland annat sjukhus, primärvård och kommuner och styrs helt av Hjälpmedelsguiden, vilken beslutas av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Resurser behövs för intensiva insatser till små barn med autismspektrumtillstånd - AST. Evidensbaserade nationella riktlinjer för habiliteringsinsatser finns för barn i åldern 0 till 6 år. Riktlinjerna säger att tidiga intensiva mångsidiga och nätverksbaserade insatser ska ges under en period av två år. Ökningen av antalet remisser under perioden 2012 till 2014 var 64 procent och beror på ökad kunskap och möjligheter att tidigt ställa diagnos. Inflödet av remisser fortsatte att öka under För att på ett tillfredsställande sätt kunna ge relevanta insatser enligt nationella riktlinjer för målgruppen krävs 16 nya tjänster. RESULTAT Divisionens ekonomi redovisas i 2 separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten Vårdval Hörselrehabiliteringar. Totalt resultat ackumulerat augusti månad uppgick till 21,4 miljoner kronor. Justerat för periodeffekten av regionbidraget uppgick resultatet till 6,9 miljoner kronor. Ackumulerat resultat augusti månad för divisionens kärnverksamhet uppgick till 32,0 miljoner kronor. Justerat för periodeffekten av regionbidraget blev resultatet 17,5 miljoner kronor. Divisionens ekonomi för kärnverksamheten är i balans och förväntas ge ett överskott på 6,5 miljoner utöver budget. Avvikelsen motsvarar 1,2 procent av verksamhetens omslutning. Totalt resultat ackumulerat augusti månad uppgick till 21,4 miljoner kronor. Justerat för periodeffekten av regionbidraget blev resultatet 6,9 miljoner kronor. 18 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T2 2015

19 RESULTAT Ekonomi (tkr) Ack. utfall Ack. utfall Ack. budget Budget 2015 Avvikelse utfall/ budget Totalt Regionbidrag för verksamhet Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Kostnad årsarbetare Övriga personalkostnader Tjänsteköp Hjälpmedel Hyror Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Finansiell intäkt och kostnad Anledningarna till detta överskott är främst lägre personalkostnader på grund av vakanser, och ett högre statligt bidrag för text- och bildtelefoni än budgeterat på drygt 2 miljoner kronor. Detta statsbidrag erhölls för text- och bildtelefoni på högre belopp än förväntat i relation till låga förskrivningar, vilket reducerat underskottet jämfört med budgetkalkyl. Ett ökat antal förskrivningar är att vänta under kommande hösten då 2 förskrivare anställts. Ett tillskott från regionstyrelsen på 8 miljoner kronor på helårsbasis, sköts till under juni månad, varav 6 miljoner kronor avser hjälpmedel och 2 miljoner kronor avser ökade behov av insatser för små barn med autismspektrumtillstånd - AST. Barn- och ungdomshabiliteringen har dock svårigheter att med kort varsel anställa extra personal, för att kunna ge dessa ökade insatser, varför en del av tillskottet kommer vara en del i överskottet. Det extra tillskottet motsvarande 6 miljoner kronor för hjälpmedel som sköts till från Regionstyrelsen, med periodiserad utbetalning i juni, har eliminerat det förväntade underskottet för hjälpmedelsverksamheten. Anledningen till underskottet var en ökad efterfrågan och förskrivning, samt högre priser för inköp. Förskrivningar görs förutom av division Habilitering och Hjälpmedel även till stor del av primärvård, kommuner samt sjukhus. Kostnadsökningarna avser främst: Elrullstol av scootermodell fler förskrivare i primärvården ger fler patienter möjligheter. Bolltäcken, eller hjälpmedel för sinnesstimulering, mer än fördubblades och skrivs ut av psykiatrin mer än tidigare. Avancerade hörapparater ingår inte i vårdvalet utan ingår i kärnverksamheten. Priserna ökade med mer än 50 procent på dessa produkter. Avskrivningar prognosticeras öka med 1 miljon kronor under 2015 baserat på ökade inköp av dyra elrullstolar under hösten Resultatet för verksamheten Vårdval Hörselrehabilitering uppgick till 10,6 miljoner kronor och förväntas få ett underskott för helåret på - 12 miljoner kronor. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T

20 Anledningarna till underskottet för hörselrehabiliteringar är en underfinansiering utifrån efterfrågan och bedömt behov. Budgeterat regionbidrag finansierar inte det ökade antalet hörselutprovningar, bedömningar och kostnadsökningar för hörapparater fullt ut. Det nya upphandlade hörapparatsavtalet, vilket gav betydligt högre kostnader för inköp av hörapparater, trädde ikraft 1 maj Rekvisitionspriserna på en hörapparat steg från kr till kr. Under åren har verksamheten totalt genererat ett överskott om 61,5 miljoner kronor vilket har återredovisats. HÖRSELREHABILITERINGAR, KOSTNADER OCH UTPROVNINGAR ÖVERSKOTT (MKR) , , : 61,5 mkr : 105,5 mkr , : 48,2 mkr Hörselrehabiliteringar Resultat i relation till regionbidrag och antal utprovningar, över tiden. PERSONALKOSTNAD OCH KOSTNAD FÖR INHYRD PERSONAL Personalkostnaderna ökade med 4,0 miljoner kronor eller 1,8 procent jämfört med föregående år, inklusive övriga personalkostnader. Denna ökning avser löneökningar men speglar också att kostnaden för bland annat utbildning minskat. Enbart lönekostnaderna stod för en ökning om 2,2 procent. Avvikelsen berodde till främst på vakanser som inte kunde besättas med anledning av korttidsfrånvaro samt tillfälliga vakanser innan nyanställning. Personalkostnaderna avvek från budget med plus 9,0 miljoner kronor, alternativt 3,8 procent. Kostnaden för externt inhyrd personal uppgick till 1,1 miljoner kronor för perioden vilket ligger i paritet med budgeterat värde på 1,0 miljon kronor. Det är en ökning med 0,4 miljoner kronor jämfört med motsvarande periode föregående år. Bemanningsföretag används enbart i undantagsfall och utgör därför en marginell omfattning. Utav dessa avser 0,4 miljoner kronor läkartjänster och 0,7 miljoner kronor övriga vårdtjänster. Barn- och ungdomsverksamheten behöver köpa in läkarresurser då sjukhusen i Ystad och Kristianstad inte har möjlighet att tillhandahålla dessa tjänster. KOSTNADSUTVECKLING Utvecklingen för divisionens bruttokostnader ackumulerat augusti månad var 3,9 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Motsvarande siffra för kärnverksamheten (exklusive vårdval hörselrehabilitering) var 2,2 procent. Den främsta anledningen till den ökade kostnadsutvecklingen var högre kostnader för hjälpmedel, främst inom områdena hörsel samt rörelse, motsvarande 7 miljoner kronor eller drygt 7 procent. 20 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T2 2015

21 Kostnaden för hörhjälpmedel, som ligger utanför hörapparater i vårdvalet, ökade med 1 miljoner kronor eller 14 procent jämfört med föregående år. Det avsåg bland annat merkostnader för delarna som används tillsammans med implantat, avancerade hörapparater samt övriga hörseltekniska hjälpmedel. Övriga hörapparaters prisökning och antal BAHA-benledningsimplantat (Bone Anchored Hearing Aid, är ett kirurgisk implantat för behandling av hörselnedsättning som fungerar genom direkt kontakt med skallbenet) ökar, utredning pågår med höravdelningarna. Upphandling på BAHA sker under 2015, med risk för prisökning mot slutet av året samt Kostnaderna för hörapparater inom vårdvalet inklusive rekvisitioner, ökade med 3,0 miljoner kronor eller 10 procent jämfört med föregående år, till följd av det ökade priset på hörapparater. Anledning till de ökade kostnaderna för rörelsehjälpmedel var ökade förskrivningar på grund av ett ökat behov av främst elscootrar, men kostnadsökningen påverkades även av prisökningar. Dessa elscootrar förskrivs till cirka 50 procent av externa förskrivare utanför divisionen såsom primärvården, sjukhus och kommuner. år, inklusive övroiga personalkostnader. Denna ökning avser löneökningar men speglar också att kostnaden för bland annat utbildning minskat. Enbart lönekostnaderna stod för en ökning om 2,2 procent. Regionintern kostnadsutveckling De regioninterna kostnaderna för IT-verksamhetssystem utgör en kostnadsökning om 3,3 procent för divisionen. En utredning och analys kring ett par system pågår. Det faktiska kostnadsutfallet kommer sannolikt att bli högre än redovisat med anledning av kraftigt höjda kostnader för dessa system. Kostnaderna för Regionservice var totalt sett 1 procent lägre än föregående år, motsvarande 0,5 miljoner kronor. Hyrorna minskade med 1,7 miljoner kronor eller 4,8 procent medan övriga poster ökade med 1,3 miljoner kronor eller 11,8 procent. Främst är det städkostnader som blivit dyrare. Regionservice debiterar inte faktiska kostnader 2015, med undantag av hyrorna, utan kostnaden baseras helt på föregående års utfall för totala förvaltningen. Kostnaderna fördelas internt inom förvaltning Kryh. Personalkostnaderna ökade med 4 miljoner kronor eller 1,8 procent jämfört med föregående BRUTTOKOSTNADSUTVECKLING HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE T