Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 REGION SKÅNE Verksamhetsberättelse 2014 Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

2 Innehåll Januari december Division Habilitering & Hjälpmedel... 3 Sammanfattning... 3 Färre hjälpte fler med mer...3 Divisionens profil och uppdrag... 3 Viktiga händelser... 3 Måluppfyllelse i korthet... 4 Nöjda medborgare... 5 Patientfokuserad vård...5 Bemötande, information och delaktighet... 5 En effektiv verksamhet med hög kvalitet... 7 Effektiv vård...7 Kunskapsstyrningen ska öka...8 Tillgängligheten ska öka...9 Hälsofrämjande arbete Patientsäkerheten ska vara hög Prioriterade områden, särskilda satsningar och tilläggsuppdrag Produktion Produktiviteten ska öka Minska skadlig miljöpåverkan Den kliniska forskningen ska öka Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare...20 En ledande arbetsgivare Det dynamiska fokustalet och värdet på faktorn ledarskap ska öka Utvecklingsplan och individuell handlingsplan Handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter Systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Verksamhet och resultat i fokus Antal anställda och antal årsarbetare mätt i arbetad tid Sjukfrånvaron Kompetensförsörjning Långsiktigt stark ekonomi...22 Ekonomiskt resultat

3 Ekonomiskt ingångsläge Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Strategier för en ekonomi i balans Målrelaterad ersättning Region Skåne investerar för framtiden Bygginvesteringar Utrustningsinvesteringar Bilagor Bilagor till verksamhetsberättelsen

4 Verksamhetsberättelse Januari december 2014 Division Habilitering & Hjälpmedel Sammanfattning Färre hjälpte fler med mer Divisionens profil och uppdrag Habilitering- och hjälpmedelsnämnden ska erbjuda personer som är bosatta i Skåne och har en varaktig funktionsnedsättning, habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Nämnden ska också ansvara för att verksamheten har den kvalitet som Socialstyrelsen kräver. Uppdraget innebär att göra livet mer möjligt och därmed skapa förutsättningar för denna målgrupp att kunna uppleva en livskvalitet i världsklass. Viktiga händelser Färre hjälpte fler med mer De viktigaste händelserna i verksamheten sker dagligen då engagerade och kompetenta medarbetare möter dem vi finns till för. Produktivitetsökningen blev sex procent, mätt i antalet vårdkontakter per årsarbetare, och divisionen hade rekordmånga unika besökare, vårdkontakter, hjälpmedelsutprovningar och tolkuppdrag. Tillgängligheten var fortfarande god men inflödet av remisser, inte minst avseende barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd, medförde att behovet av insatser i rätt tid inte fullt ut kunde mötas. Även inom tolkverksamheten, vars uppdrag är teckentolkning, har tillgängligheten varit god. Trots en ökning av antal beställda uppdrag med nio procent jämfört med föregående år stannade tolkbristen på endast 2,9 procent. Våra brukare var nöjda med oss Brukarundersökningen visade att mer än 90 procent av våra brukare anser att de har nytta av och är nöjda med divisionens insatser samt att de känner sig delaktiga och bemöts med respekt. Tolkverksamhetens brukarundersökning visade på ett gott resultat med förbättringar inom alla områden; bemötande, delaktighet och kommunikation, jämfört med mätningen Satsningar på e-hälsa Divisionen skapade en arbetsgrupp för ehälsa. Uppdraget är att stödja ledningens ambition att ligga i framkant i utnyttjandet av ny teknik i kontakten med brukarna. Under året genomfördes 3

5 olika aktiviteter som webbaserade utbildningar, insatser till brukare och anhöriga via extern Lync (verktyg för webbaserad kommunikation), chattfunktion där föräldrar kan fråga och diskutera med kurator och uppstart av sluten föräldragrupp på Facebook för utbyte av erfarenheter och stöttning. Måluppfyllelse i korthet Verksamhet Divisionen arbetar utifrån, det av nämnden beslutade måldokumentet, där Region Skånes strategikarta bryts ned till mål och måltal på divisionsnivå. Divisionens måldokument bryts sedan ner och konkretiseras inom verksamheter och staber, och vidare på enhets- samt individnivå. Måluppfyllelsen för 2014 var god och redovisas utifrån divisionens tre målområden: Tillgänglighet - Kraven på tillgänglighet inom vårdgarantin för Region Skåne uppfylldes under årets samtliga månader [1]. Excellent nivå nåddes alla månader, utom augusti då nivån godkänd uppnåddes. För barn och unga med autismspektrumtillstånd och ADHD var kravet att garantera vård inom 30 dagar. Excellent nivå nåddes under alla månader utom januari, då nivån var godkänd. Åtgärder för att anpassa skriftlig information till brukares och vårdnadshavares behov genomfördes och webbaserad insatser prövades inom ytterligare två av divisionens verksamheter, till exempel webbaserad utbildning och chattfunktion. Kvalitet - I syfte att få en god effekt av de insatser som ges genomfördes aktiviteter för att implementera den nationella modellen för prioriteringar och modellen användes i divisionens kvalitets- och utvecklingsarbete. Divisionens modell för kunskapsstyrning användes i arbetet med evidensbaserad praktik. För brukare med habiliterande/rehabiliterande insatser ska arbetssättet habilitering-/rehabiliteringsplanering användas för att säkerställa delaktighet, kvalitet och samordning. Aktiviteter för att se till att arbetssättet användes genomfördes inom samtliga berörda verksamheter, även om inte alla måltal nåddes. En brukarundersökning avseende upplevelsen av habiliterings-/rehabiliteringsplanering genomfördes och målet att minst 80 procent av brukare och vårdnadshavare ska vara nöjda med den hjälp de får uppnåddes med god marginal. Införande av arbetskläder vid patientnära arbete genomfördes inom verksamheterna enligt plan. Avvikelser rapporterades kontinuerligt med efterföljande orsaksutredning och framläggande av åtgärdsförslag och dess implementering och uppföljning. Effektiva processer - Vad gäller divisionens miljöarbete var måluppfyllelsen god inom samtliga verksamheter och staber. Aktiviteter för att levnadsvanor ska ingå som en del i det hälsofrämjande arbetet genomfördes inom berörda verksamheter. Två habiliteringsprogram togs fram för barn och unga med autismspektrumtillstånd, samt för barn och ungdom med ryggmärgsbråck. Ett aktivt arbete med produktionsplanering pågick inom samtliga verksamheter. Under året togs en modell fram för behovsbedömning för målgruppen vuxna med tinnitus. En modell för kapacitetsplanering utifrån prioriterade insatser och produktionsplanering för målgruppen förskolebarn med autismspektrumtillstånd är under utveckling. Arbetet med att införa öppen kalender pågick inom alla verksamheter. Införande av Web-PASiS är planerat till början av 2015 och kommer att vara ett verktyg som underlättar detta arbete. [1] Sammanlagt genomsnittligt resultat för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten. 4

6 Produktiviteten ökade med 6 procent, mätt i antalet vårdkontakter per årsarbetare. Samlokalisering av lokaler kunde inte genomföras som planerat och sköts fram till Medarbetare Divisionens sjukfrånvaro ökade under året. Aktiviteter genomfördes inom samtliga verksamheter, men åtgärderna ledde inte till en minskning på divisionsnivå. Den korta sjukfrånvaron minskade dock något. Rekryteringsprocessen utvecklades utifrån divisionens specifika behov. I samarbete med verksamheterna sågs annonsering och intervjumaterial över. Uppföljning och utvärdering gjordes i samband med divisionsövergripande introduktion. Ekonomi Divisionens ekonomi redovisas i två separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar. Resultatet för kärnverksamheten uppgick till 6,6 miljoner kronor, vilket motsvarar 1 procent av omsättningen. För området vårdval hörselrehabiliteringar hamnade resultatet på minus 13,3 miljoner kronor. Anledningen till underskottet var ett ökat inflöde av brukare som haft behov av att prova ut och erhålla hörapparat samt ökade priser på hörapparater, vilka höjdes från och med maj då ett nytt upphandlat avtal trädde ikraft. Det finns inget kostnadstak i vårdvalsmodellen, varför ökat antal utprovningar kommer att leda till motsvarande kostnadsökningar. Nöjda medborgare Patientfokuserad vård Bemötande, information och delaktighet Divisionsledningen beslutade att verksamheterna ska använda arbetssättet habiliterings- /rehabiliteringsplanering. Genom detta flexibla arbetssätt stärks brukarnas möjlighet att vara delaktiga, informerade och kunna påverka vad som ska ske. Arbetssättets syfte är att säkerställa delaktighet och inflytande från brukaren, hög kvalitet och samordning. Under året fokuserade divisionen på att implementera arbetssättet inom berörda enheter. Insatser gjordes för att öka kompetensen i arbetssättet hos medarbetarna och säkerställa att all personal arbetade enligt detta. Barn och ungas delaktighet var ett särskilt fokusområde inom Barn- och ungdomsverksamheten och en särskild utmaning var att göra en planering utifrån barnets eget perspektiv. För att den skriftliga informationen till barnet ska vara anpassad efter barnets behov togs ett gemensamt arbetsmaterial fram, Barnets plan. Ett förslag till en struktur för anpassad återgivning till barn och unga efter utredning togs fram. En pekskärmsundersökning av brukarnas upplevelser av habiliterings- och rehabiliteringsplaneringen genomfördes under 2014 vid enheter inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn- hörsel- och dövverksamheten. I undersökningen kunde brukare och vårdnadshavare svara på frågor med fasta svarsalternativ om nytta, nöjdhet, delaktighet och respekt. Dessutom fanns det möjlighet att 5

7 ge förslag på förbättringar i fritext. Resultatet var mycket gott. Av brukarna svarade 95 procent eller fler att de alltid eller ofta var nöjda med den hjälp de fick och blev förstådda och bemötta med respekt. I frågan om de fick vara med och bestämma om den hjälp de fick svarade 93 procent av brukarna ja medan 74 procent av vårdnadshavarna tyckte att barnet/ungdomen fick vara med och bestämma om hjälpen. Resultaten av enkäten Nationell Patient Enkät (NPE), som genomfördes 2013, användes i förbättringsarbete under 2014, både på verksamhets- och enhetsnivå för utveckling både kort- och långsiktigt. På kort sikt vidtogs vissa åtgärder direkt på respektive enhet utifrån lokala resultat. På lång sikt valdes ett antal fokusområden ut och processades inom ramen för målarbete inför Ett antal måltal och aktiviteter kopplade till dessa finns planerade i måldokument 2015 med en direkt koppling till resultaten av NPE. Det genomfördes även en brukarenkät via pekskärm i samband med habiliterings- och rehabiliteringsbesök under 2013, där resultatet låg till grund för förbättringsarbete Resultatet var mycket gott. De förbättringsområden som kunde urskiljas låg i linje med det som finns upptaget sedan tidigare i målarbetet. Arbetet med revidering och modernisering av hjälpmedelshandboken startades upp tillsammans med kommunerna. Målsättningen är att skapa en modern hjälpmedelsguide på webben till förskrivarna som även kommer att vara tillgänglig för allmänheten. Tema hjälpmedel på 1177.se, som främst vänder sig till brukarna, startades upp i juni Mycket arbete lades ner på den nya nationella hjälpmedelsdatabasen. Den är planerad att stå klar först i mars Sedan 2014 bedrivs ett friare val inom området AKK-hjälpmedel (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som bygger på att man kan få en rekvisition på en surfplatta eller en smart telefon som alternativ till traditionellt sortiment. Cirka 50 procent av brukarna valde detta alternativ under projektförsöket 2013 och var genomgående väldigt nöjda, vilket gjorde att projektet permanentades. Därför beslutades det att även införa ett projekt för friare val inom tre nya områden. Manuella rullstolar - undantaget korttidslån ett attraktivt område för barn och ungdomar, att få välja färg och modell. Hjälpmedelsverksamheten har idag en relativt stor återanvändning av manuella rullstolar, vilket inte är möjligt i ett friare val. Alternativ telefoni en möjlighet till att erhålla en surfplatta eller en smart telefon som alternativ till traditionella text-bildtelefoner för personer med hörselnedsättning och/eller talskada. Dator till gravt synskadade en möjlighet att kunna erhålla en surfplatta eller en smart telefon som alternativ till dator som hjälpmedel för personer med grav synnedsättning. Dessa infördes successivt under 2014, men kunde endast erbjudas i liten skala under 2014, varför projekten förlängts till att omfatta även hela Tre stora upphandlingar genomfördes under året. Hörapparatsupphandlingen från året innan, med avtalsstart maj 2014, blev mycket lyckad då hög teknik kunde kombineras med bra priser. Elrullstolar och entreprenörer handlades upp med nya avtal under våren Patienternas makt ska öka Forsknings- och utvecklingsenheten medverkade aktivt under året i en divisionsövergripande arbetsgrupp kring ehälsa. Syftet var att identifiera sätt att genom IT-baserade insatser underlätta och förenkla brukarnas, och deras nätverk, tillgång till information och erbjuda ökad tillgänglighet och valfrihet. 6

8 Flera aktiviteter kring ehälsa genomfördes som till exempel; - Projekt för att utveckla en webbaserad utbildning för föräldrar till barn med Autismspektrumtillstånd AST påbörjades. Allmänna arvsfonden finaniserar projektet som genomfördes tillsammans med Autism och Aspergerföreningen. - Chattfunktion där föräldrar kan fråga och diskutera med kurator prövades. - Lärande nätverk till en föräldragrupp prövades. - Utveckling av TAKK föräldrautbildning med webbaserat forum prövades vid två enheter. - En webbaserad ungdomsportal med ungdomar i redaktionen öppnades. Vuxenhabiliteringen prövade under året att ge insatser direkt till brukare och anhöriga via Lync. Utgångspunkten för verksamheten var att insatserna ska ges där de har bäst effekt. Därför utförs delar av verksamheten i brukarens hem eller arbetsplats utifrån vad som är bäst för brukaren. Patientens kontaktmöjligheter Invånartjänsten Mina vårdkontakter är en viktig del i arbetet med att öka tillgängligheten för brukaren och dess anhöriga. Alla Habiliterings- och hjälpmedelsmottagningar som drivs i egen regi är anslutna till mina vårdkontakter på 1177.se. En lokal samordnare finns för detta i verksamheten. Kommunikationen via Mina vårdkontakter var under året något begränsad eftersom systemet huvudsakligen är utformat för kortare vårdprocesser. Det saknades även vissa möjligheter i systemet såsom att införa och använda egna dokument inför planering och behandling. Att introducera och vidmakthålla brukarnas och närståendes användning av Mina vårdkontakter ansågs som tidskrävande för verksamheten. När det gäller de privata audionommottagningarna är alla företag ännu inte anslutna till Mina vårdkontakter. De större företagen är anslutna, vilket ger uppskattningsvis cirka 50 procent av deras brukare möjlighet att ta kontakt via Mina vårdkontakter. Divisionen bedriver en Skåneövergripande verksamhet med enheter på flera orter. För personer som inte kan ta sig till någon enhet prövas att nå ut via digitala kanaler. Inom Synhörsel- och dövverksamheten startades flera insatser upp under året. Bland annat lanserades en ungdomssajt, funkar.skane.se, med innehåll av ungdomar för ungdomar, rehabiliteringsinsatsen MBSR (Mindfulness Based Stress Reduction) för vuxna med tinnitus prövades att utföras via internet, teckenspråksutbildning lades upp i Region Skånes utbildningsportal och en Facebook-sida med information om teckenspråk skapades. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Effektiv vård Lokal och regional samverkan skedde kontinuerligt med kommuner och KFSK utifrån överenskommelse om habilitering som träffades Samverkan skedde kontinuerligt med Psykiatri Skåne lokalt. Samverkan skedde med specialistvården inom ögon- och öronkliniker. Konsultläkare anlitades så att medarbetarna kunde hålla sig uppdaterade inom det medicinska området. 7

9 Projekt initierades tillsammans med Primärvården KRYH för att utveckla och främja samarbetet med Primärvården och Vuxenhabiliteringen. En samverkan skedde även med Stockholms Läns Landsting och Västra Götalandsregionen när det gällde nationella prioriteringsarbetet och mellan organisationernas Forsknings och Utvecklingsenheter. Kunskapsstyrningen ska öka Det arbete som bedrivits under flera år utifrån den nationella prioriteringsmodellen fortsatte och utvecklades ytterligare under Inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten ligger modellen som grund för de insatser som erbjuds brukarna. Ett arbete för att samordna prioriteringsdatabasen med en databas för habiliteringsprogram inleddes under året. Rekommendationerna från de nationella EBH-arbetena (Evidensbaserad praktik) implementerades fortlöpande. Under 2014 har detta gällt rekommendationerna från rapporterna Metoder för kognitivt stöd och Behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende. Under året har 13 forsknings och utvecklingsarbeten och 7 forsknings och utvecklingsarbeten-pm (en enklare publikationsform för intern redovisning) publicerats. Dessa arbeten bedrevs enligt modellen för kunskapsstyrning och utgick från de behov som har avspeglats i verksamheterna (se bild nedan). De utgjorde en viktig del i både verksamheternas och de involverade medarbetarnas kunskapsutveckling. Ytterligare exempel på kunskapsstyrning var satsningen på baskompetens avseende medarbetarnas förmåga att söka i vetenskapliga databaser och Forsknings- och Utvecklingsenhetens medverkan i verksamheternas utvecklingsråd. Modellen för kunskapsstyrning Kvalitetsregister Kvalitetsregistren CPUP (personer med cerebral pares), MMCUP (spinal dysrafism och hydrocephalus) och registret för neuromuskulära sjukdomar användes aktivt inom Barn- och ungdomsverksamheten och Vuxenhabiliteringen. Dessutom påbörjades under året ett arbete med att införa HabQ (barn med autismspektrumtillstånd 0-6 år samt föräldrastöd för samma grupp) inom Barn- och ungdomsverksamheten. 8

10 Tillgängligheten ska öka Verksamheten höll en hög tillgänglighet och nådde totalt excellent nivå nästan hela året. Främst uppnåddes hög tillgänglighet genom god planering av resurser samt effektiva rutiner vilka har uppdaterats under året. Vidare var samverkan, internt mellan enheter i verksamheten och över verksamhetsgränserna, också en faktor som bidrog till hög tillgänglighet och nytta för brukaren. Enkla och smidiga övergångar genomfördes för att skapa så hög kontinuitet som möjligt. Öppen kalender där andra än behandlaren sköter bokning och kallelser bidrog också till ökad tillgänglighet och bättre service. En rutin togs fram och implementerades för att minska andelen uteblivna besök och sena återbud. På vissa enheter genomfördes försök med förberedande samtal inför besök vilket resulterade i minskat antal uteblivande. Alla enheter fokuserade under året på produktionsplanering. Arbete genomfördes för att försöka komma fram till hur många tider för nybesök och återbesök som ska schemaläggas för att täcka behovet utifrån remisser och egenanmälan. Arbetet kommer att fortsätta Produktionsförväntan på yrkesgrupps- och individnivå tydliggjordes. Mallar för att följa upp produktionen togs fram. Genom ett förändrat arbetssätt ökade produktiviteten. Besökstider utöver kontorstid prövades för att bättre matcha brukarnas behov. Aktiviteterna gav ett gott resultat och tillgängligheten till enheterna låg på en bra nivå hela året. Tillgänglighet inom 60 dagar, utveckling och jämförelse mellan år. I uppföljningen per den 31 december 2014 uppfyllde alla verksamheterna kraven på tillgänglighet. Det sammanlagda genomsnittliga resultatet för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten var excellent med 81 procent som fått första besöket inom 60 dagar, att jämföra med föregående år då resultatet var 83 procent. 9

11 Väntetider/Verksamhet Totalt antal väntande Andel inom 60 dagar Väntande längre än 60 dagar Totalt Habilitering och Hjälpmedel % 143 Tillgänglighet inom 60 dagar per den , genomsnittligt för verksamheterna Barn- och ungdom, Vuxen och Syn-, hörsel- och döv. Tillgänglighet inom 60 dagar för verksamheten Hjälpmedel Inom Hjälpmedelsverksamheten var utfallet excellent med 85 procent som fått utprovning och/eller uppföljning av hjälpmedel inom 60 dagar per den 31 december Tillgängligheten var excellent under årets alla månader med undantag av juli och augusti. Tillgänglighet inom 60 dagar, verksamheten Hjälpmedel, utveckling och jämförelse mellan år Tillgänglighet Tolkverksamheten Tolkverksamheten kunde under 2014 tillsätta tolk till de allra flesta beställda uppdrag trots att antalet beställningar ökade med drygt 9 procent jämfört med Tolkverksamheten tillgodosåg brukarnas behov av tolk till 97,1 procent, att jämföra med 98,2 procent för 2013, vilket betyder att bristen ökade med 1,1 procent. Trots att bristen ökat något är bristnivån fortfarande låg. Tolkcentralen har genomgått en stor effektivisering under de senaste åren då man ökat produktionen och samtidigt minskat bristnivån utan att tillföra resurser. Kömiljard genomförda första besök Tillgänglighet inom 30 dagar för barn och unga med autismspektrum samt ADHD För barn och ungdomar med autismspektrumstörning och ADHD var kravet att garantera vård inom 30 dagar. Tillgängligheten var excellent och uppgick till 97 procent per den 31 december Under 2014 var resultatet excellent under årets alla månader utom januari då nivån låg strax under med 79 procent. 10

12 Tillgänglighet inom 30 dagar, utveckling och jämförelse mellan år Tillgänglighet inom 60 dagar för verksamheten hörselrehabiliteringar För området hörselrehabiliteringar, utförda av auktoriserade audionommottagningar, var utfallet 100 procent under året. Det betyder att alla brukare fick sin bedömning inom sextio dagar. Utav dessa fick dessutom 78 procent sin bedömning inom 30 dagar. Tillgänglighet bedömning hörselrehabilitering 2014, utveckling och jämförelse med riket. Väntetider bedömning hörselrehabilitering

13 Hälsofrämjande arbete Aktiviteter genomfördes för att levnadsvanor ska ingå som en del i det hälsofrämjande arbetet. Barn och unga med funktionsnedsättningar har ökad risk för att utveckla ohälsa. Insatser för att motverka psykisk ohälsa pågick löpande genom insatser direkt till barnen och indirekt genom stöd till föräldrar och syskon. Gruppaktiviteter utifrån från de fyra områdena; kunskap, delaktighet, självkänsla och autonomi, genomfördes för barn och ungdomar. Parallellt genomfördes aktiviteter på samma tema för föräldrarna gjordes en särskild satsning för att ge förutsättningar för god fysisk hälsa. Ett material togs fram för att användas vid utbildningar. Respektive enhet skapade aktiviteter som innehåller information, träning och coachning. Skåneövergripande föreläsning för ungdomar och föräldrar är planerad att genomföras våren Information och kunskap om att leva med funktionsnedsättning spreds till barn och ungdomar via en webbaserad extern barn- och ungdomsportal som ökade tillgänglighet och interaktivitet. Portalen skapades tillsammans med ungdomar och unga vuxna. Utvecklingen fortsätter Aktiviteter riktade till barn i skolåldern genomfördes i syfte att stimulera goda levnadsvanor. Gruppverksamhet där barnen fick prova på ridning och klättring genomfördes. För att ta reda på om genomförda aktiviteter stimulerat till fortsatt aktiv fritid gjordes en utvärdering av tidigare gruppaktivitet med skridskoåkning. Resultatet visade att både barn och föräldrar var nöjda och att många av barnen hade fortsatt åka skridsko i skolan eller på fritiden. Inom Vuxenhabiliteringen togs gruppinsats för brukare riktad mot levnadsvanor fram och prövades i verksamheten. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Ett antal preventiva insatser genomfördes gentemot brukare. I vuxenhabiliteringens genomfördes ett projekt där en insats i grupp prövades för att främja hälsobringande levnadsvanor hos denna målgrupp. Projektet utgick från Region Skånes program för levnadsvanor. Under året gjordes också en särskild satsning i på väntrum för ökad tillgänglighet och patientsäkerhet. En av enheterna flyttade till andra lokaler bland annat på grund av bristande arbetsmiljö och tillgänglighet för brukare. Målet att vårdprogrammet levnadsvanor ska implementeras med hjälp av webbutbildning kommer att uppfyllas under första delen av Patientsäkerheten ska vara hög Patientsäkerhetsdialoger förs, ett par gånger per år, i verksamheternas ledningsgrupper samt i divisionens ledningsgrupp enligt fastställd mall med chefläkare och patientsäkerhetssamordnare. Ett nytt avvikelsehanteringssystem, AvIC, implementerades, där divisionen var en av Region Skånes två pilotstudieområden. Initialt hanterades avvikelser inom patient-, sjukresa-, och MTP (medicinsk teknisk produkt)-områdena. Senare under året hanterades alla i systemet förekommande avvikelser. Avvikelser rapporterades kontinuerligt med efterföljande orsaksutredning, framläggande av åtgärdsförslag och dess implementering samt uppföljning. 12

14 Patientsäkerhet informerades om och diskuterades på divisionens chefsmöten och nya chefer introducerades i patientsäkerhetsarbetet. Händelseanalyser, riskanalyser, Lex Maria-anmälningar, klagomål till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) och ärenden till Patientnämnden följdes kontinuerligt upp och återkopplades till uppdragsgivaren som beslutade och genomförde åtgärder. Klagomål 95 klagomål (patientavvikelse) har registrerats i AvIC. De mest frekventa klagomålen berör; - Informationsöverföring mellan vårdaktörer - Transporter försenad eller utebliven färdtjänst/sjuktransport - Samordning och samordnad plan - Vård, försenad eller utebliven behandlingsinsats - Tolk, utebliven eller försenad tolk. Dålig tolkkvalitet. - Tillgänglighet, lokalmässig samt väntetider - Hantering av kallelser, otydlighet eller missförstånd vid såväl bokning som plats för mötet - Bemötande Ärenden i patientnämnden 16 ärenden behandlades i Patientnämnden under Följsamhet till hygien- och klädregler Hygienronder genomfördes inom samtliga verksamhetsområden. Hygiensjuksköterskor har kontinuerligt utbildning inom divisionens verksamheter. Basala hygienrutiner och arbetskläder infördes vid patientnära arbete för samtliga medarbetare och verksamheter. Uppföljningen visade god följsamhet till rutinerna. Riskbedömningar och riskanalys Vid patientsäkerhetsdialogerna fanns en stående punkt för diskussion angående eventuella nya riskanalysområden. Vid förändringar i verksamheten görs bedömning om det finns behov av riskanalys. Det är värdefullt att genomföra händelseanalys för att på ett systematiskt sätt få en bild av kritiska situationer i verksamheten. Genom åtgärdsförslagen i händelseanalysen blir det tydligt hur vi kan förändra och förbättra dessa i syfte att öka kvaliteten och patientsäkerheten i verksamheten. Riskanalysen Bristande tillgång till läkare med specialistkompetens har tydliggjort riktlinjer vid brist på läkare inom Barn- och ungdomshabiliteringen samt ökat behov av sjuksköterskor för att förbättra tillgängligheten för brukare till medicinsk kompetens. Likaså framkommer behovet av att inrätta ST-block inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering. Tillsammans med verksamhetscheferna för Barnklinikerna i Region Skåne arbetar vi för att få en studierektor inom Barn- och ungdomsneurologi md habilitering. Aktiv samverkan med FK och andra vårdgivare såsom barnklinikerna, BUP och primärvården för att effektivisera arbetet för läkare. Se över arbetsmetoder och använda mötesformer såsom telefonmöten och Lync. En händelseanalys genomfördes, Brukare med familj som vid upprepade tillfällen uttryckt klagomål kring stöd och insatser som enheten har erbjudit. Analysen har tydliggjort vikten av att avvikelserapportera klagomål, att gränssätta och tydliggöra verksamhetens uppdrag samt behovet av att komplettera utbildning för brukare med nätutbildning inom specifika diagnosgrupper. 13

15 Patientsäkerhetskulturmätningar, patientsäkerhetsmätningar Patientsäkerhetskulturmätning genomfördes med en svarsfrekvens på 80,7 procent. Utifrån resultatet av mätningen upprättades en handlingsplan i syfte att förbättra patientsäkerhetskulturen. Handlingsplanen fokuseradepå aktiviteter inom områdena; - Benägenhet att rapportera händelser, med mål att alla ska se nyttan av att rapportera avvikelser, med effekt att undanröja säkerhetsproblem. - Återföring och kommunikation kring avvikelser, med mål att kontinuerlig återrapportering av avvikelser skall ske, med effekt av ökad kunskap om riskfaktorer. - Lärande organisation, med mål att vi ständigt förbättrar oss inom verksamheten. Patientsäkerhetsberättelse sammanställdes. Prioriterade områden, särskilda satsningar och tilläggsuppdrag Produktion Produktionen för 2014 nådde upp till nästan vårdkontakter. Det var en ökning med vårdkontakter under året, för verksamheterna Barn- och ungdomshabilitering, Vuxenhabilitering och Syn-hörsel-och dövverksamheten, exklusive audionommottagningen. Det motsvarade en ökning om 3,1 procent. Det skedde en produktionsökning inom alla verksamhetsområden med undantag av synverksamheten som endast hade en liten minskning. Audionommottagningen hade problem med vakanser, vilket gav upphov till en minskad produktion om 270 besök eller 4,2 procent och nådde upp till totalt besök. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna: anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. Antal vårdkontakter , exklusive audionommottagningen 14

16 Barn och ungdomar mellan 0 och 17 år var den åldersgrupp som gavs mest insatser. Barn i förskoleåldern ska enligt nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för maximal effekt. Antalet remisser avseende barn och ungdomar, 0 och 17 år, med diagnosen autismspektrumtillstånd ökade med 51 % över en tvåårs period. Antalet remisser på små barn (0 till 6 år) ökade med 76 % under en tvåårs period och inflödet av remisser förväntas öka även fortsättningsvis. Antal vårdkontakter 2014 fördelat per åldergrupp Antalet vårdkontakter per funktionsnedsättning Hjälpmedelsverksamheten har hanterat förskrivningar 2014, vilket är en ökning med 116 förskrivningar jämfört med föregående år. Antal brukare Antalet brukare har ökat konstant under de senaste åren, vilket till viss del beror på den generella befolkningsökningen men även på ett ökat remissinflöde. Antalet unika brukare som haft vårdkontakt under året uppgick till drygt stycken för verksamheterna Barnoch ungdom, Vuxen och Syn-hörsel och döv, exklusive audionommottagningen. Antalet brukare ökade med 720 stycken eller 5,2 procent. Det var en ökning inom alla verksamheter, störst var ökningen inom hörsel- och dövverksamheten samt vuxenhabiliteringen. 15

17 Barn- o ungdom Syn Vuxen Hörsel- o döv Audionommottagningen Antalet brukare per verksamhetsområde Antalet brukare per funktionsnedsättning, exklusive audionommottagningen Produktion hjälpmedelsverksamheten Inom hjälpmedelsverksamheten redovisas produktionen på ett nytt sätt från och med För hjälpmedel redovisas produktionstid och förskrivningar per använd resurs. Hjälpmedelsverksamheten införde även ett nytt produktivitetsmått erbjuden tid för att kunna påvisa den inre effektiviteten, att ge hög service till kunderna. Antalet unika brukare var cirka 4 000, en ökning med cirka 12 procent. Knappt förskrivningar passerade verksamheten under året. Verksamheten har fortsatt ökat sin effektivitet. Antalet förskrivningar per årsarbetare ökade med 9 procent. Under 2014 har produktionstiden per resurs ökat på grund av ett ökat inflöde av brukare. Brukartiden per resurs är nu över 50 procent. 16

18 Produktion tolkverksamheten Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men åtar sig även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Jämfört med 2013 har de utförda uppdragen inom vardagstolkning ökat med 9,7 procent eller 769 stycken. År 2014 utfördes vardagstolkningar. De utförda uppdragen inom övrig tolkning på uppdrag har minskat med 72,5 procent eller 150 stycken uppdrag jämfört med föregående år. Antalet tolkanvändare har varit 992 vilket är 96 färre än Andelen uteblivna uppdrag för 2014 uppgick till 807 stycken motsvarande ca 8 procent av beställda uppdrag. I uteblivna vårdkontakter ingår även sena om- och avbokningar, inom 24 timmar innan vårdkontakten skulle ha skett. Tolkverksamheten kunde inte tillgodose behovet av tolk i 2,9 procent av fallen. Se bilaga tolkstatistik. Produktionsutveckling samt utveckling tillgänglighet tolkcentralen över tid, Vårdval Hörselrehabilitering Vårdval Hörselrehabilitering består av de auktoriserade audionommottagningarna. Cirka 90 procent utav utförarna är privata. Totalt finns det dock 33 olika mottagningar varav endast en mottagning drivs av Region Skåne. Antalet hörselbedömningar ökade med stycken jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning på 8 procent. Antalet bedömningar uppgick till bedömningar, vilket låg i paritet med budgeterat värde om stycken. Det har skett en kontinuerlig ökning sedan Utveckling av avslutade hörselbedömningar sedan

19 Avslutade hörselrehabiliteringar uppgick till stycken vilket var en ökning med stycken jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning om 12 procent. Budgeterat antal var utprovningar. Antalet hörselutprovningar har precis som bedömningsbesöken ökat kontinuerligt sedan Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar sedan Brukaren kunde välja mellan att köpa sin hörapparat på rekvisition och därmed välja apparat själv eller erhålla apparat från Region Skånes upphandlade sortiment. Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade sortiment har varierat mycket mellan åren. Under året ledde i genomsnitt 43 procent av processerna fram till att brukaren valde Rekvisition hörapparat. En markant minskning kunde ses under senare delen av året till förmån för val av Region Skånes upphandlade sortiment. Det berodde på att ett nytt avtal för hörapparater trädde ikraft den 1 maj 2014, vilket förnyade det upphandlade sortimentet av hörapparater och därmed gjorde detta mer attraktivt för brukaren. Utveckling andel rekvisition hörapparater

20 Produktiviteten ska öka Produktiviteten har ökat med 6 procent jämfört med föregående år. Det är resultatet av ett effektiviseringsarbete som skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. Det har skett en produktivitetsökning inom alla verksamhetsområden mellan 4 till 9 procent. Förhållandet mellan brukare, vårdkontakter samt resurser samt dess utveckling över tid. Schabloniserad omräkning har gjorts av årsarbetare till resurser f r om Minska skadlig miljöpåverkan Divisionens miljömål för 2014 bidrog till Region Skånes övergripande miljömål och miljöprogram för och låg också i linje med miljömålen för Skånevård Kryh. Divisionens målområden 2014 var Effektivare energianvändning vid biltransporter, Minskad divisionsintern bilkörning, Minskad mängd bilkörning i samband med brukarkontakter, Minskad miljöbelastning på grund av elförbrukning, Minska miljöbelastningen genom bättre val av livsmedel samt Ökad inrapportering av miljöavvikelser och förbättringsförslag. Miljömålen för 2014 uppnåddes till största delen. Arbetet med lokala miljöaktiviteter som bidrar till divisionsmålen har utvecklats och förbättrats från tidigare år, och medarbetarna var tillsammans med de lokala miljöombuden mycket engagerade i detta arbete. Vi såg goda resultat av miljöarbetet vid både interna och externa miljörevisioner. Egenkontroller av miljöarbetet utfördes enligt rutiner. Även dessa visade på ständiga förbättringar av miljöarbetet. Den kliniska forskningen ska öka Divisionen medverkade i flera samverkansarbeten (se även under rubriken Kunskapsstyrningen ska öka ) och utvecklings- och forskningsarbeten. Flera av de arbeten som var aktuella under året var inriktade på motorisk förmåga, Fysisk aktivitet och hälsa hos barn och ungdomar med Downs syndrom, Utmanande och underhållande träning. En del projekt från den avslutade Forskningsplattformen fortsatte eller avslutades, t.ex. Barns och ungas delaktighet i habilitering, Brukarupplevelser av information vid kommunalt och regionalt hjälpmedelstillhandahållande i Skåne. Arbetet med en antologi över de projekt som ingått i Forskningsplattformen inleddes. 19

21 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare En ledande arbetsgivare Det dynamiska fokustalet och värdet på faktorn ledarskap ska öka Jämförelsetalet när det gäller ledarskap minskade jämfört med tidigare mätning. Divisionen genomförde under året åtgärder för att stärka ledarna i deras roll. Ett utvecklingsprogram för ledare genomfördes där flera av enhetscheferna deltagit. Programmet var just inriktat på att stärka ledarrollen. I programmet ingick en del där deltagarna fick coaching i grupp. Divisionen arbetar löpande med att ge bra förutsättningar för chefer, bland annat genom att chefsträffar genomförs sex gånger per år. Detta är ett forum där cheferna inhämtar kunskap och stöd i meningen att bygga nätverk. Utvecklingsplan och individuell handlingsplan Utvecklingsplaner och individuella handlingsplaner upprättades med samtliga medarbetare i samband med de årliga medarbetarsamtalen. Handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter Under 2014 utarbetades en Likabehandlingsplan för förvaltningen KRYH. Planen implementerades därefter i divisionen. HR kommunicerade lönebildning och lönebildningsprocessen med ledningsgrupper samt med medarbetare vid arbetsplatsträffar (APT). Ett budskap var att uppmärksamma likabehandlingsprincipen vid lönesättning. Systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomfördes och samverkades med de fackliga organisationerna. Resultatet visade att divisionen följer de rutiner och anvisningar som finns och att resultatet visar att ingen handlingsplan behövdes tas fram. Under 2015 kommer arbetet med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet att fortsätta. Verksamhet och resultat i fokus Ett förändringsarbete genomfördes under 2014 i syfte att öka tillgängligheten för brukare. Det innebar bland annat att verksamheten arbetar med så kallat öppna kalendrar och att man infört kvällsmottagning. Antal anställda och antal årsarbetare mätt i arbetad tid En jämförelse mellan åren 2013 och 2014 visade att antalet årsarbetare numerärt minskade med16,9. Jämfört med budget har 32,1 färre årsarbetare använts. 20

22 Verksamheten bygger på att en kontinuitet i relationen mellan brukare och vårdgivare kan upprätthållas. Brukare och vårdgivare har ofta långvariga kontakter. Det innebär att vikarier har svårt att vid kortare frånvaro gå in och upprätta en fullgod relation gentemot brukarna, vilket i sin tur medför färre antal anställda vid frånvaro. En ytterligare faktor som påverkade utfallet var att det finns svårrekryterade grupper inom ansvarsområdet. Exempel på dessa grupper är psykologer, läkare och teckentolkar. Dessutom förutsätter verksamheten att de som rekryteras har en tidigare erfarenhet att falla tillbaka på. Under 2014 hade verksamheterna också ett ökat antal pensionsavgångar. På grund av att det i ett flertal fall varit svårrekryterade kategorier lyckades inte rekryteringarna bli klara i samband med avgången, utan det uppstod ett glapp med en vakans som följd. Antalet administratörer minskade även, vilket varit ett medvetet drag för att hålla nere kostnadsnivån. Årsarbetare Utfall Utfall Avvikelse Budget Avvikelse / Utfall/Budget ,8 637,7-16,9 652,9-32,1 Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron ökade under året. Dock minskade korttidsfrånvaron. Den totala ökningen berodde på att långtidssjukskrivningen ökade. Under året har divisionen haft ett särskilt fokus på sjukfrånvaron genom att systematiskt följa upp frånvaron och rehabiliteringsärenden. En utbildningssatsning genomfördes för att stärka cheferna i arbetet med att rehabilitera. En dialog fördes med medarbetarna kring arbetsmiljön, både genom samverkan med fackliga organisationer och genom möten med medarbetare. Sjukdagar per medarbetare 2014 Förändring 2013 januari-december % Antal Region Skåne 19,7 6,7 % 1,2 18,4 Habilitering & Hjälpmedel 23,8 21,8% 4,3 19,5 Färre än 28 dagar Region Skåne 8,6-1,0 % -0,1 8,7 Habilitering & Hjälpmedel 8,7-5,2 % -0,5 9,2 Fler än 28 dagar Region Skåne 11,1 13,6% 1,3 9,7 Habilitering & Hjälpmedel 15,0 51,3% 5,1 9,9 Sjukdagar per medarbetare jämfört med Region Skåne och föregående år 21

23 Utveckling sjuktal Kompetensförsörjning Användningen av bemanningsföretag Bemanningsföretag användes enbart i undantagsfall och utgör därför en marginell omfattning. Kostnaden för externt inhyrd personal uppgick till 470 tkr. Utav dessa avser 250 tkr läkartjänster och 220 tkr övriga vårdtjänster. Kostnaden föregående år låg på ungefär samma nivå. Kompetensförsörjningsplaner Det var under året svårt att rekrytera psykologer, audionomer och hjälpmedelstekniker. Dessutom fanns det svårigheter att rekrytera habiliteringsläkare med specialistutbildning i barnneurologi. Det var även svårt att knyta upp kompetens från annan vårdgivare. Även specialpedagog med inriktning syn hörsel var en svårrekryterad grupp. Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt resultat Divisionens ekonomi redovisas i två separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar. Resultatet för året uppgick till - 6,7 miljoner kronor. Resultatet för divisionens kärnverksamhet uppgick till 6,6 miljoner kronor. Avvikelsen motsvarar 1,1 procent av verksamhetens omslutning. Resultatet för verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar uppgick till - 13,3 miljoner kronor. Verksamhet Totalt Vårdval Kärnverks Omsättning 678,2 60,1 618,1 Resultat -6,7-13,3 6,6 Avkastning -1,0 % -22,1% 1,1 % 22

24 Kärnverksamhet Kärnverksamheten hade en ekonomi i balans med positivt resultat. Personalkostnaderna var lägre 10,1 miljoner kronor än budgeterat främst med anledning av att flera kategorier varit svårrekryterade men också då det skett en medveten minskning av antalet administratörer. Kärnverksamheten belastades med ökade kostnader för hjälpmedel inom områdena rörelsehjälpmedel men även för hörselhjälpmedel. Rörelsehjälpmedel hade kostnader som avvek gentemot budget på 6,0 miljoner kronor. Anledningen till dessa ökade kostnader var ökade förskrivningar med anledning av ett ökat behov av främst rullstolar samt tyngdtäcken, men även ett ökat antal rullstolar som utrangerats på grund av ålder och förslitning. Dessa rullstolar förskrivs till cirka 50 procent av externa förskrivare utanför divisionen såsom primärvården, sjukhus och kommuner. Entreprenörerna har redovisat ökade kostnader som följd av fler produkter och utökade tjänster i nytt avtal. Kostnaden för hörselhjälpmedel avvek gentemot budget på motsvarande 3,5 Miljoner kronor. Det avsåg merkostnaderna för delarna som ligger utanför hörapparater i vårdvalet, såsom hörapparater som används tillsammans med implantat. Vårdval Hörselrehabiliteringar Anledningarna till underskottet för hörselrehabiliteringar var en underfinansiering utifrån efterfrågan och bedömt behov. Det förväntade underskottet var väl känt vid årets ingång. Budgeterat regionbidrag finansierade inte det ökade antalet hörselutprovningar, bedömningar och kostnadsökningar för hörapparater fullt ut. Antalet utprovningarna uppgick till , vilket är ca 200 färre än budgeterat men fler än föregående år. Antalet bedömningsbesök var 100 färre än budgeterat värde om , men även fler än föregående år. Andelen binaurala hörapparater (2 stycken per utprovning) ökade, vilket bidrog till en ökning av totalt antal hörapparater och därmed också kostnaden för dessa. För hörapparater på rekvisition ökade andelen från budgeterade 85 procent till 90 procent (föregående år 81 procent), medan andelen för regionens sortiment uppgick till 85 procent att jämföra med budget 78 procent (föregående år 75 procent). Denna andelsökning jämfört med budget motsvarar en kostnadsökning för året om cirka 1,5 miljoner kronor. Andelen rekvisitioner uppgick till 43 procent, vilket var något högre än budgeterat värde 40 procent. Från och med 1 augusti har momsersättningen tagits bort på rekvisitionsbeloppet, vilket får den effekten att rekvisitioner inte längre kostar mer för divisionen än hörapparater från Region Skånes egna sortiment. Det nya upphandlade hörapparatsavtalet, vilket gav betydligt högre kostnader för inköp av hörapparater, trädde ikraft 1 maj Detta var ytterligare en anledning till det negativa resultatet. Rekvisitionspriserna på en hörapparat steg från kr till kr. 23

25 Hörselrehabiliteringar Resultat i relation till regionbidrag och antal utprovningar, över tiden. Under åren har verksamheten totalt genererat ett överskott om 61,5 miljoner kronor vilket har återredovisats. Ekonomiskt ingångsläge Den gängse uppräkningen av ersättningen 2014 till vårdvalet hörselrehabiliteringar motsvarade inte kostnaden för det ökade antalet utprovningar av hörapparater samt kostnaden för nytt hörapparatsavtal, vilket trädde ikraft 1 maj Förutsättningarna var kända vid ingången av 2014, vilket gjorde att det ekonomiska ingångsläget de facto var negativt. En teknisk justeringspost lades initialt in i budgeten för att uppnå balans. Det finns inget kostnadstak i vårdvalsmodellen, varför ökat antal utprovningar kommer att leda till motsvarande kostnadsökningar. De auktoriserade audionommottagningarna bedrivs nästan uteslutande av privata aktörer, regionen bedriver endast en mottagning. Alla auktoriserade audionommottagningarna erhåller sin ersättning utifrån anslaget för denna verksamhet. Nämnden har inga möjligheter att påverka volymen av hörselrehabiliteringar då dessa styrs utifrån efterfrågan och behov och därmed små möjligheter att styra kostnadsutvecklingen. Två skrivelser har under året gjorts till Regionstyrelsen från Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden för att aktualisera och beskriva problematiken. För att nå en ekonomi i balans behöver modellen göras om alternativt att regionens ersättning balanserar efterfrågan. Den demografiska utvecklingen pekar mot en allt ökande äldre befolkning. Den äldre befolkningen innebar större hjälpmedelsbehov. Inom nämndens kostnadsansvar handlar det framför allt om scootrar, elrullstolar och drivaggregat som ökat kostnaderna. 24

26 Priserna ökar generellt inom hjälpmedelsområdet. Under året har priserna ökat i nya avtal. Det har funnits en stillastående prisbild under 3-4 år som nu förändrats, till exempel sågs en 20 procents ökning i medelpris för joysticksstolar. Intäktsutveckling Divisionens intäkter bestod framför allt av regionbidrag som utgjorde cirka 93 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter bestod bland annat av bidrag i form av statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation samt tolkverksamhet och dessa var i princip oförändrade från 2013 till Övriga intäkter utgjordes av patientavgifter och försäljning. Intäkterna bedöms totalt sett följa budgeten väl. Intäktsökningen motsvarade 1,6 procent jämfört med föregående å Kostnadsutveckling Utvecklingen för divisionens bruttokostnader var cirka 5,5 procent, vilket är en ökning mot föregående år (5,0 procent). Anledningen till den ökade kostnadsutvecklingen var högre kostnader för hjälpmedel, inom områdena rörelse samt hörsel (exkluderat vårdval hörselrehabilitering), motsvarande 6,0 miljoner kronor eller 13 procent respektive 3,5 miljoner kronor eller 36 procent. Däremot minskade kostnaderna för text- och bildtelefoni med 42 procent. Det berodde på att allt fler brukare valde att använda Ipad eller smart telefon. Kostnaden för tjänsteköp avseende auktorisationskansliets köp av audionomtjänster från framför allt privata audionommottagningar i vårdvalet ökade med 2,6 miljoner kronor eller drygt 11 procent. Detta med anledning av ökat antal hörapparatsutprovningar. Kostnaderna för hörapparater på rekvisition ökade med 6,4 miljoner kronor eller 58 procent. Hörapparater från Region Skånes eget upphandlade sortiment blev 12,6 miljoner kronor eller 72 procent dyrare. Personalkostnaderna avvek från budget med plus 10,1 miljoner kronor, alternativt 2,8 procent. Jämfört med föregående år ökade kostnaderna med 2,7 procent. Avvikelsen berodde till stor del på vakanser som inte kunde besättas. Bruttokostnadsutveckling, 5,5 procent jämfört med

27 Strategier för en ekonomi i balans Kärnverksamheten har en ekonomi i balans. Divisionen arbetar målmedvetet för att behålla ekonomin i balans och att det ska finnas resurser för att utveckla verksamheten. I verksamheten finns en stor medvetenhet kring vikten av att hushålla med de resurser som finns. Det sker ständigt en översyn av verksamheten för att hitta effektiviseringsvinster inom olika områden så att det ska kunna vara möjligt att arbeta med utveckling där det behövs. Dessa är förutsättningarna för att nå en långsiktigt stark ekonomi. Målrelaterad ersättning Divisionen hade under året måltal för målrelaterad ersättning kopplade till de områden som är obligatoriska inom Region Skåne. Tillgänglighet - Det ena måltalet var att 70 procent av brukarna skulle ha fått en första kontakt inom 60 dagar. Måltalet uppnåddes under årets alla månader. Excellent nivå, 80 procent eller mer, nåddes alla månader utom augusti. Det andra måltalet var att 80 procent av barn och ungdomar med autismspektrumstörning eller ADHD skulle ha väntat max 30 dagar från beslut om behandling till dess att behandling inletts. Målet nåddes alla månader utom januari då nivån låg strax under med 79 procent. Nöjd Kund Index - I den brukarundersökning avseende upplevelsen av habiliterings- /rehabiliteringsplanering som genomfördes under hösten var måltalet att minst 80 procent av brukare och vårdnadshavare skulle vara nöjda med den hjälp de får. Måltalet uppnåddes med god marginal då mer än 90 procent ansåg att de hade nytta av och var nöjda med divisionens insatser, samt att de kände sig delaktiga och bemöttes med respekt. Patientsäkerhet - Arbetskläder infördes vid patientnära arbete för samtliga medarbetare inom alla verksamheter. Införandet gick i enlighet med framtagen plan. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård - Aktiviteter genomfördes för att levnadsvanor skulle ingå som en del i det hälsofrämjande arbetet. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten genomfördes aktiviteter för att skolbarn skulle ges möjlighet till fysisk aktivitet, i syfte att minska stillasittande och att stimulera goda levnadsvanor. Gruppverksamhet där barnen fick prova på ridning och klättring genomfördes. För att ta reda på om genomförda aktiviteter stimulerat till fortsatt aktiv fritid gjordes en utvärdering av tidigare gruppaktivitet med skridskoåkning. Resultatet visade att både barn och föräldrar var nöjda och att många av barnen hade fortsatt åka skridsko i skolan eller på fritiden. En föreläsning om goda levnadsvanor är planerad till våren Inom Vuxenhabiliteringen togs gruppinsats för brukare riktad mot levnadsvanor fram och prövades i verksamheten. En meningsfull fritid är av stor vikt för såväl psykiskt som fysiskt välmående. Inom divisionen finns fritidskonsulenter med uppdrag att bland annat underlätta för barn, unga och vuxna att hitta fritidsaktiviteter. 26