Tertialrapport Habilitering och Hjälpmedel

Transkript

1 18 maj 15 Pia Edmund Tertialrapport Habilitering och Hjälpmedel VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR

2 1. Sammanfattning Verksamhet Tillgänglighet Ekonomi Målrelaterad ersättning Måluppfyllelse Medarbetare

3 1. Sammanfattning Habilitering och Hjälpmedel bedriver en väl fungerande verksamhet. Divisionen arbetar utifrån ett måldokument som bryter ner Region Skånes strategikarta till mål och måltal på divisionsnivå. Divisionens måldokument bryts sedan ner och konkretiseras inom verksamheter och staber och vidare på enhetsnivå samt individnivå. I måldokumentet finns tre målområden; Tillgänglighet; det är lätt för brukaren att få kontakt samt att brukaren får insatser i rätt tid och med rätt kompetens. Kvalitet; utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne och patientsäkerheten är hög. Nytta; habiliteringen och rehabiliteringen har god effekt och brukarna är nöjda. Måluppfyllelsen är god. Risk för avvikelse på årsbasis finns inom området Tillgänglighet och måltalet Mottagandet på våra enheter är tryggt och serviceinriktat. En del i arbetet handlar om att receptioner ska skapas på de enheter där det idag saknas och ett utredningsarbete pågår på divisionsnivå för att bl.a. kunna skapa en reception för Vuxenhabiliteringen i Lund. Det är i dagsläget osäkert om en reception kommer att vara införd under Tillgängligheten är hög inom alla områden och når de flesta månader en excellent nivå. Inflödet av brukare har ökat med 5,4 procent medan produktionen har ökat med 3,8 procent och uppgår för perioden till cirka vårdkontakter. Även vad gäller produktivitet har det skett en ökning. Denna uppgår till 4 procent. Totalt ackumulerat resultat för april uppgår till minus 1,9 miljoner kronor. Divisionens ekonomi för kärnverksamheten, exklusive hjälpmedelsprodukter är i balans. Kostnaden för främst rörelse- och hörselhjälpmedel ökar och förväntas överskrida budgeterat värde med 4 miljoner kronor för helåret. Det beror på ett ökat behov/förskrivningar samt prisökningar med anledning av nya avtal. För området Vårdval Hörselrehabilitering prognosticeras däremot ett underskott på minus12,5 miljoner kronor. Anledningen till detta underskott är högre kostnader för hörapparater sedan ett nytt avtal trädde ikraft 1 maj 2014 samt en ökad efterfrågan på hörapparatutprovningar. Både antalet anställda samt använda årsarbetare minskade jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron fortsatte öka jämfört med föregående år. Divisionen har haft 6,3 sjukdagar per medarbetare till och med mars att jämföra med 5,9 dagar föregående år. Ökningen var för perioden 0,4 dagar eller 7,6 procent. Ökningen är något lägre än för regionens totala sjuktal. Jämfört med Region Skåne som helhet har Habilitering och Hjälpmedel 1,0 fler sjukdagar per medarbetare. Flera aktiviteter har genomförts i verksamheten i syfte att minska sjukfrånvaron. 3

4 2. Verksamhet PRODUKTION Ackumulerad produktion, till och med april 2015 nådde upp till cirka vårdkontakter. Motsvarande period föregående år var antalet vårdkontakter stycken Det motsvarade en produktionsökning om vårdkontakter eller 3,7 procent. Det skedde en produktionsökning inom alla verksamheterna med undantag av hörsel- och dövverksamheten som haft en marginell nedgång. Ackumulerad produktion för Audionommottagningen var vårdkontakter, en ökning med 5,9 procent. Audionommottagningen hade problem med vakanser föregående år, vilket är en anledning till den större produktionsökningen. Vårdproduktionen beräknas exklusive Riksgymnasiet. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna: anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. Antal vårdkontakter , till och med april, exklusive Riksgymnasiet Antal vårdkontakter per funktionsnedsättning, exklusive Audionommottagningen. 4

5 SPRÅKTOLK Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men åtar sig även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Under perioden utfördes vardagstolkningar. Utförda vardagstolkningar ökademed 8,7 procent eller 261 stycken jämfört med föregående år medan antalet språktolkanvändare ökade med 14,2 procent eller 97 stycken. Antalet tolkanvändare var 778. De utförda uppdragen inom övrig tolkning på uppdrag minskade med 77 procent eller från 39 till 9 stycken uppdrag jämfört med föregående år. Detta kunde hanteras utan någon utökning av personal. Bristen, då det inte var möjligt att tillgodose behovet av språktolk, ökade från 1,1 procent till 3,6 procent. Andelen uteblivna uppdrag för perioden uppgick till 336 stycken motsvarande cirka 9 procent av beställda uppdrag. I uteblivna uppdrag ingår även sena om- och avbokningar, inom 24 timmar innan vårdkontakten skulle ha skett. Se även bilaga tolkstatistik. PRODUKTION VÅRDVAL HÖRSELREHABILITERING Vårdval Hörselrehabilitering består av de auktoriserade audionommottagningarna. Vårdvalet administreras och finansieras via divisionen. Totalt finns det åtta olika företag/organisationer med 32 mottagningar varav endast en mottagning drivs i offentlig regi av Region Skåne, medan resterande drivs i privat regi. Antalet avslutade hörselrehabiliteringar till och med april är 2 585, vilket var en minskning med 413 stycken jämfört med föregående år. Helårsprognosen är nedjusterad till utprovningar att jämföra med budget som är Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar sedan 2009 samt

6 Avslutade bedömningar minskade med 842 stycken jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet utförda bedömningar för perioden var stycken. Budgeterat antal om besök har därav minskats med 400 till bedömningar. Utveckling av avslutade hörselbedömningar sedan 2009 samt Antalet väntande på bedömning var 87 färre än föregående år. Det har minskade något men ligger ungefär totalt sett i paritet med Utveckling av antalet väntade sedan 2009 samt

7 Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade sortiment har varierat mellan åren. Sedan det nya avtalet trädde ikraft 1 maj 2014 minskade andelen rekvisitioner kraftigt. Ackumulerad andel rekvisitioner var till och med april 39 procent att jämföra med budgeterat värde på 40 procent. Ingen prognosjustering av denna andel har gjorts. Utveckling andel rekvisition hörapparater PRODUKTIVITET Produktiviteten har ökade med 4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är ett resultat av effektiviseringsarbete som löpande skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. Det har skett en produktivitetsökning inom alla verksamhetsområden på mellan 3 och 8 procent. BRUKARE Antalet brukare har ökat konstant under de senaste åren, vilket till viss del beror på den generella befolkningsökningen men även på ett ökat remissinflöde. Antalet unika brukare som haft vårdkontakt under året uppgår under perioden till drygt stycken för verksamheterna Barn- och ungdom, Vuxen och Syn-hörsel och döv, inklusive Audionommottagningen. Antalet brukare ökade under perioden med 600 stycken eller 5,4 procent. Det skedde en ökning av brukarantalet inom alla verksamheter. Audionommottagningen tog emot drygt brukare, vilket var en ökning med 1,4 procent. 7

8 Utveckling av antalet brukare ackumulerat april BRUKARE HJÄLPMEDEL Unika brukare per årsarbetare ökade från 5,4 till 5,6. Antalet unika brukare var 1 441, vilket var 9 fler än motsvarande period föregående år. 3. Tillgänglighet Verksamheten håller en hög tillgänglighet och nådde totalt excellent nivå inom alla verksamhetsområden. Hög tillgänglighet uppnåddes främst genom god planering av resurser samt effektiva rutiner. Vidare var samverkan, internt mellan enheter i verksamheten och över verksamhetsgränserna, också en faktor som bidrog till hög tillgänglighet och nytta för brukaren. Enkla och smidiga övergångar har genomfördes för att skapa så hög kontinuitet som möjligt. Öppen kalender där andra än behandlaren sköter bokning och kallelser bidrog också till ökad tillgänglighet och bättre service. Alla enheter fokuserar på produktionsplanering. Arbete genomförs för att försöka komma fram till hur många tider för nybesök och återbesök som ska schemaläggas för att täcka behovet utifrån remisser och egenanmälan. TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR I uppföljningen per den 31 april 2015 uppfyllde alla verksamheterna kraven på tillgänglighet. Det sammanlagda genomsnittliga resultatet för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten var excellent med 91 procent som fått första besöket inom 60 dagar, vilket är samma resultat som uppnåddes samma period föregående år. 8

9 Tillgänglighet inom 60 dagar, genomsnittligt för verksamheterna Barn- och ungdom, Vuxen och Syn-, hörseloch döv, utveckling och jämförelse mellan år. Väntetider Totalt antal väntande Andel inom 60 dagar Väntande längre än 60 dagar Totalt Habilitering & Hjälpmedel % 60 Tillgänglighet inom 60 dagar per den , genomsnittligt för verksamheterna Barn- och ungdom, Vuxen och Syn-, hörsel- och döv. TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR FÖR VERKSAMHETEN HJÄLPMEDEL Inom Hjälpmedelsverksamheten var utfallet excellent med 91 procent som fått utprovning och/eller uppföljning av hjälpmedel inom 60 dagar per den 30 april Tillgängligheten var excellent även under tidigare månader. Tillgänglighet inom 60 dagar, verksamheten Hjälpmedel, utveckling och jämförelse mellan år 9

10 TILLGÄNGLIGHET TOLKVERKSAMHETEN Tolkverksamheten kunde under perioden tillsätta tolk till de allra flesta beställda uppdrag, trots att antalet utförda uppdrag ökade med knappt 9 procent. Även antalet tolkanvändare ökade Denna ökning var drygt 14 procent, jämfört med motsvarande period Tolkverksamheten tillgodosåg brukarnas behov av tolk till 96,4 procent, att jämföra med 98,9 procent för 2014, vilket betyder att bristen ökade med 2,5 procentenheter. Trots att bristen ökat något var bristnivån fortfarande låg. Tolkcentralen har genomgått en stor effektivisering under de senaste åren då man ökade produktionen och samtidigt minskade bristnivån utan att tillföra resurser. TILLGÄNGLIGHET INOM 30 DAGAR FÖR BARN OCH UNGA MED AUTISMSPEKTRUM SAMT ADHD För barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd och ADHD är kravet att garantera vård inom 30 dagar. Tillgängligheten var excellent och uppgick till 98 procent per den 30 april Resultatet var excellent under alla månader. Tillgänglighet inom 30 dagar, utveckling och jämförelse mellan år TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR FÖR VERKSAMHETEN HÖRSELREHABILITERINGAR För området hörselrehabiliteringar, utförda av auktoriserade audionommottagningar, var tillgängligheten 100 procent. Det betyder att alla brukare fick sin bedömning inom 60 dagar. Utav dessa fick dessutom 85 procent sin bedömning inom 30 dagar. 10

11 Tillgänglighet bedömning hörselrehabilitering april 2014-mars 2015, utveckling och jämförelse med riket. Tillgänglighet inom 60 dagar för verksamheten hörselrehabiliteringar januari-mars Ekonomi EKONOMISKT RESULTAT OCH PROGNOS Divisionens ekonomi redovisas i två separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar. Totalt resultat ackumulerat april månad uppgick till minus 1,9 miljoner kronor. Resultatet för divisionens kärnverksamhet uppgick till 6,8 miljoner kronor. Avvikelsen motsvarar 3,2 procent av verksamhetens omslutning. Resultatet för verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar uppgick till minus 8,7 miljoner kronor. Med anledning av periodiseringar av regionbidraget är inte periodens resultat för de olika verksamhetsområdena helt rättvisande. Kärnverksamheten förväntas ha en ekonomi i balans för helåret under förutsättning att ett tillskott om 6 miljoner kronor skjuts till för att finansiera ökade kostnader för hjälpmedelsprodukter. Verksamheten vårdval hörselrehabilitering förväntas få ett underskott på 12,5 miljoner kronor. 11

12 Kostnaden för rörelse- och hörselhjälpmedel ökar och förväntas överskrida budgeterat värde för helåret med 4 miljoner kronor. Kalkylerat ursprungligt värde var minus 6 miljoner kronor. Då ett statsbidrag erhållits för text- och bildtelefoni på högre belopp än förväntat har underskottet jämfört med budgetkalkyl reducerats. Anledningen till underskottet är ökad efterfrågan/förskrivning, enligt Hjälpmedelshandboken/Hjälpmedelsguiden Skåne, samt högre priser för inköp. Förskrivning görs förutom av divisionen själv även till stor del av primärvård, kommuner samt sjukhus. Kostnadsökningarna avser främst: - Elrullstol av scootermodell flera förskrivare i primärvården ger fler brukare möjligheter. - Bolltäcken, eller hjälpmedel för sinnesstimulering, har mer än fördubblats och skrivs ut av psykiatrin mer än tidigare. - Avancerade hörapparater ingår inte i vårdvalet utan inom den övriga verksamheten. Priserna har ökat med mer än 50 procent på dessa produkter. - Avskrivningar prognosticeras öka med 1,0 miljoner kronor under 2015 beroende på ökade inköp under hösten 2014 av dyra elrullstolar. VÅRDVAL HÖRSELREHABILITERING Anledningarna till underskottet för hörselrehabiliteringar var en underfinansiering utifrån efterfrågan och bedömt behov. Det förväntade underskottet var väl känt vid årets ingång. Budgeterat regionbidrag finansierade inte det ökade antalet hörapparatsutprovningar, bedömningar och kostnadsökningar för hörapparater fullt ut. Antalet utprovningar förväntas uppgå till , vilket är 200 färre än budgeterat. Denna minskning motsvarar en kostnadsbesparing på cirka 1 miljon kronor. Antalet bedömningsbesök förväntas bli 400 färre än budgeterat värde om Med anledning av att avtalet för inköp av hörselgångsinsatser sagt upp, på grund av leveransproblem, köps nu dessa insatser in till ett betydligt högre pris. Detta förväntas påverka kostnaderna negativt med cirka 1,5 miljoner kronor. Nytt avtal med lägre priser förväntas träda ikraft vid halvårsskiftet. För området hörselrehabiliteringar (Vårdval Hörselrehabilitering) prognosticeras ett underskott på 12,5 miljoner kronor. Anledningen till detta underskott är ökade kostnader för hörapparater sedan ett nytt upphandlat avtal trätt ikraft 1 maj 2014 samt en ökad efterfrågan på hörselrehabiliteringar. Dessa kostnadsökningar kan inte täckas av den årliga indexuppräkningen av regionbidraget. Rekvisitionspriserna som baseras på Region Skånes inköpspris för en hörapparat steg sedan föregående år från kr till kr. Andelen binaurala hörapparater (en hörapparat per öra och utprovning) var 90 procent för hörapparater på rekvisition och 85 procent för hörapparater som köps från regionens sortiment. Andelen binaurala ökar succesivt. Andelen rekvisitioner uppgick till 39 procent, vilket ligger i paritet med budgeterat värde om 40 procent. 12

13 Auktorisationskansliet har ansökt om retroaktiv momskompensation från Denna momskompensation härrör till upphandlade inköp av vårdtjänster från privata företag. Momskompensation för 2011 har nu beviljats och utbetalats. Hälften kommer att utbetalas som bidrag till de privata audionommottagningarna. Med anledning av detta bedömer vi det sannolikt att bidrag för även 2012 och 2013 beviljas. Hörselrehabiliteringar Resultat i relation till regionbidrag och antal utprovningar, över tiden. Under åren har verksamheten totalt genererat ett överskott om 48,2 miljoner kronor vilket har återredovisats. INTÄKTSUTVECKLING Divisionens intäkter bestod framför allt av regionbidrag som utgjorde cirka 93 procent av de totala intäkterna. De övriga intäkterna bestod bland annat av bidrag i form av statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, bidrag till tolkverksamheten, momsbidrag samt projektmedel. Dessa var i princip oförändrade från 2014 till 2015 med undantag av momsbidraget som har ansökts om retroaktivt från 2011 och där utbetalning för 2011 har gjorts. Övriga intäkter utgjordes främst av patientavgifter och försäljning av hjälpmedel. Intäkterna bedöms totalt sett följa budgeten väl. Intäktsökningen motsvarade 22,4 procent jämfört med 13

14 föregående år. Denna procentuellt höga intäktsökning beror på den retroaktiva momsersättningen för köp av upphandlade privata vårdtjänster gjordes också en förändring av redovisningen av egenavgifter för hörapparater vilka nu redovisas som en intäkt, istället för som tidigare år, som en utbetald nettokostnad till audionommottagningarna. KOSTNADSUTVECKLING Utvecklingen för divisionens bruttokostnader var cirka 5,7 procent, jämfört mot föregående år. Den främsta anledningen till den ökade kostnadsutvecklingen var högre kostnader för hjälpmedel, främst inom områdena rörelse samt hörsel, motsvarande 8,3 miljoner kronor eller 22 procent. Rörelsehjälpmedel hade kostnader som ökat gentemot föregående år med 2,4 miljoner kronor eller 12 procent. Anledningen till dessa ökade kostnader var ökade förskrivningar med anledning av ett ökat behov av främst elscootrar, men påverkas även av prisökningar. Dessa elscootrar förskrivs till cirka 50 procent av externa förskrivare utanför divisionen såsom primärvården, sjukhus och kommuner. Kostnaden för hörhjälpmedel, som ligger utanför hörapparater i vårdvalet, ökade med 0,9 miljoner kronor eller 26 procent jämfört med föregående år. Det avsåg merkostnader för delarna som används tillsammans med implantat samt avancerade hörapparater. Kostnaderna för hörapparater inom vårdvalet ökade med 3,8 miljoner kronor eller 29 procent jämfört med föregående år, till följd av det ökade priset på hörapparater. Personalkostnaderna var 6,1 miljoner kronor lägre än budgeterat främst med anledning av tillfälliga vakanser samt att vissa kategorier varit svårrekryterade. Jämfört med föregående år ökade kostnaderna med 1,1 procent. Avvikelsen berodde till stor del på vakanser som inte kunde besättas. De regioninterna kostnaderna för IT-verksamhetssystem har inte belastat divisionen för denna period vilket påverkar kostnaderna positivt med cirka 2,5 miljoner kronor. 14

15 Bruttokostnadsutveckling INVESTERINGAR Investeringar inom Habilitering och Hjälpmedel har bestod av inköp av hjälpmedel vars kostnader översteg ett basbelopp. Utfallet för perioden uppgick till 2,7 miljoner kronor att jämföra med budgeterade 7,5 miljoner kronor för helåret. Prognosen för helåret är 10 miljoner kronor. Kostnaden ökade föregående år och berodde på en ökning av antalet förskriva elrullstolar till brukare. Förskrivning görs främst av andra organisationer som primärvården, sjukhus och kommuner och styrs av Hjälpmedelshandboken/Hjälpmedelsguiden Skåne. 5. Målrelaterad ersättning Divisionens måltal för målrelaterad ersättning är kopplade till de områden som är obligatoriska inom Region Skåne, samt området kompetensförsörjning som är obligatoriskt inom Skånevård Kryh. Kund-/patientnöjdhet Brukarnas synpunkter ska ligga till grund för det förbättringsarbetet som genomförs inom verksamheterna. Aktiviteter för att säkerställa att så sker pågår inom alla verksamheter. Medicinsk kvalitet och patientsäkerhet Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler ska vara 90 procent på verksamhetsnivå. Vid nationell mätning i mars nådde ingen av verksamheterna 90 procent, varför risk för avvikelse på årsbasis föreligger. På divisionsnivå ligger följsamheten på 80 procent. Tillgänglighet 80 procent av barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd eller ADHD ska vänta max 30 dagar från beslut om behandling till dess att behandling inletts. Tillgängligheten är excellent och uppgick till 98 procent per den 30 april Resultatet har varit excellent under årets alla månader. 15

16 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt hälsofrämjande arbetsplats Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats ska planeras och genomföras i verksamheterna. Aktiviteter pågår inom alla verksamheter och staber. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning avseende behandlande yrkesgruper ska säkras genom omfördelning av arbetsuppgifter till administrativ personal. Varje verksamhet ska utifrån den översyn av administrativa rutiner och processer som genomförts inom divisionen, formulera tre konkreta förslag till en divisionsövergripande strategi. Förslag har hittills lämnats från tre av fyra verksamheter. 16

17 6. Måluppfyllelse Divisionen arbetar utifrån det av nämnden beslutade måldokumentet, där Region Skånes strategikarta bryts ned till mål och måltal på divisionsnivå. Divisionens måldokument bryts sedan ner och konkretiseras inom verksamheter och staber, och vidare på enhets- samt individnivå. Måluppfyllelsen för första tertialet 2015 är god och redovisas utifrån divisionens tre målområden: TILLGÄNGLIGHET Divisionen har som mål att det ska vara lätt att komma i kontakt med verksamheten och aktiviteter pågår för att brukarna på ett enkelt sätt ska kunna boka, avboka och omboka tid för besök och för att mottagandet på enheterna ska vara tryggt och serviceinriktat. En del i arbetet handlar om att receptioner ska skapas på de enheter där det idag saknas och ett utredningsarbete pågår på divisionsnivå för att bl.a. kunna skapa en reception för Vuxenhabiliteringen i Lund. Det är i dagsläget osäkert om en reception kommer att vara införd under Alla verksamheter genomför också aktiviteter för att brukarna ska få tillgång till webbaserade habiliterings- och rehabiliteringsinsatser. Arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering används för att säkerställa att brukarna får tillgång till insatser i rätt tid och med rätt kompetens. Ett aktivt arbete med produktionsplanering pågår inom samtliga verksamheter. Det handlar bl.a. om att kunna uppskatta behovet av nybesök och återbesök och att utforma scheman för att täcka behovet. KVALITET Aktiviteter pågår inom samtliga verksamheter för att säkerställa att brukarna får insatser i en patientsäker miljö. Det handlar bl.a. om att aktivt använda avvikelsehanteringssystemet AvIC och att följa hygienrutiner. För att utbudet av insatser ska vara likvärdigt i hela Skåne ska barn, unga och vuxna få kvalitetssäkrade insatser utifrån skåneövergripande program. Under 2015 ligger fokus på att ta fram ett habiliteringsprogram för personer med utvecklingsstörning. Inom verksamheterna pågår också aktiviteter för att organisera insatserna så att det kommer alla till del. NYTTA För att säkerställa att habiliteringen och rehabiliteringen har god effekt ska brukarna ha tillgång till insatser utifrån nationella och regionala rekommendationer och arbete med att implementera riktlinjer och rekommendationer pågår inom verksamheterna. Målsättningen är att brukarna ska vara nöjda och deras synpunkter ska ligga till grund för det förbättringsarbete som genomförs inom verksamheterna. Aktiviteter för att säkerställa att så sker pågår inom alla verksamheter. För att nå god måluppfyllelse krävs en långsiktigt stark ekonomi och att divisionen har kompetenta, stolta och motiverade medarbetare. Därför genomförs aktiviteter för en hälsosam arbetsplats inom alla verksamheter och staber. Ekonomin för divisionens kärnverksamhet ska vara i balans och inom ekonomienheten arbetar man med att förbättra prognosarbetet och ta fram nya verktyg. 17

18 7. Medarbetare ANTAL ANSTÄLLDA Antal anställda var per den sista mars medarbetare att jämföra med 788 samma period föregående år, vilket var en minskning med 8 anställda. Utav dessa har 83 procent en heltidsanställning och medelsysselsättningsgraden var 95 procent. Används det nya begreppet Anställda omräknat till Heltid (AoH) är motsvarande siffra 736 anställda, att jämföra med 2014 års värde 742, vilket var 6 AoH färre. Förändringen berodde främst på att administrativ personal minskat. Använda årsarbetare var under perioden till och med mars 666 vilket var 18 färre än samma period föregående år och 44 färre än ackumulerad budget. Den storleksmässigt höga avvikelsen berodde på att mars månads siffror från HR fönster inte var helt korrekta, då minusflex felaktigt har reducerat värdet, vilket gör utfallet för lågt. Trots detta systemfel kan man konstatera att använda resurser varit lägre än motsvarande period föregående år. Verksamheten bygger på att en kontinuitet i relationen mellan brukare och vårdgivare kan upprätthållas. Brukare och vårdgivare har ofta långvariga kontakter. Det innebär att vikarier har svårt att vid kortare frånvaro gå in och upprätta en fullgod relation gentemot brukarna, vilket i sin tur medför färre antal anställda vid frånvaro. En ytterligare faktor som påverkade utfallet var att det finns svårrekryterade grupper inom ansvarsområdet. Exempel på dessa grupper är psykologer, läkare och teckentolkar. Dessutom förutsätter verksamheten att de som rekryteras har en tidigare erfarenhet att falla tillbaka på. SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron ökade under perioden med 0,45 dagar eller 7,6 procent, jämfört med föregående år. Divisionen hade 6,3 sjukdagar per medarbetare till och med mars att jämföra med 5,9 dagar föregående år. Nivån är 1,0 dagar högre än i Region Skåne som helhet. Både den korta och den långa sjukfrånvaron ökade. Flera aktiviteter har genomförts i verksamheten i syfte att minska sjukfrånvaron. 18

19 Sjukdagar per medarbetare 2015 Förändring 2014 januari -mars % Antal Region Skåne 5,35 7,9% 0,39 4,96 Habilitering & Hjälpmedel 6,34 7,6% 0,45 5,89 Färre än 28 dagar Region Skåne 2,33 11,5% 0,24 2,09 Habilitering & Hjälpmedel 2,65 10,4% 0,25 2,4 Fler än 28 dagar Region Skåne 3,02 6,0% 0,17 2,85 Habilitering & Hjälpmedel 3,69 5,4% 0,19 3,5 Sjukdagar per medarbetare jämfört med Region Skåne och föregående år Sjuktal År 2015 Förändring År 2014 Januari 1,70-10,1% -0,19 1,89 Februari 2,18 17,2% 0,32 1,86 Mars 2,30 9,5% 0,20 2,10 Sjuktal över perioder Utveckling antal sjukdagar per månad i jämförelse med Kryh och hela Region Skåne. BEMANNINGSSVÅRIGHETER OCH BEMANNINGSFÖRETAG Bemanningsföretag användes enbart i undantagsfall och utgjorde därför en marginell omfattning. Kostnaden för externt inhyrd personal uppgick till 0,5 miljoner kronor. Utav 19

20 dessa avsåg 0,2 miljoner kronor inhyrda läkartjänster och 0,3 miljoner kronor övriga vårdtjänster. Kostnaden föregående år låg på ungefär samma nivå. Det finns svårigheter att rekrytera läkare med specialistkompetens. Sjukhusen som ska tillgodose behovet med läkare för divisionen har svårt att göra detta med anledning av att det finns brister. Med anledning av detta har externa läkare istället köpts in. I vissa fall är det svårt att rekrytera specialistfunktioner till nordöstra Skåne. BILAGOR 1. Resultaträkningar 1a. Verksamheten totalt Resultaträkning Totalt Ekonomi (tkr) Ack.Utfall Ack.Utfall Ack Budget Budget 2015 Avvikelse Utfall/Budget Total Regionbidrag för verksamhet Erhålla bidrag Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Kostnad årsarbetare Övriga personalkostnader Tjänsteköp Hjälpmedel Hyror Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Finansiell intäkt o kostn INTERN KONTROLL 3. KVALITETSREDOVISNING 4. MILJÖREDOVISNING 5. TOLKBILAGA 20

21 21