Verksamhetsberättelse Habilitering och hjälpmedel TERTIAL 2, 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Habilitering och hjälpmedel TERTIAL 2, 2016

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 Förvaltningens profil och uppdrag... 3 Viktigaste händelser... 3 Det är i mötet med patienten som resultat skapas... 3 Habilitering och hjälpmedel förvaltning igen... 3 Utökat uppdrag - Hjälpmedel Skåne... 4 Glasögonbidrag... 4 Ökat patientinflöde... Fel! Bokmärket är inte definierat. Åtgärder för hjälpmedel... 4 ÖVERGRIPANDE OMRÅDEN... 5 Personcentrerad vård... 5 MÅL: Patienten är medaktör... 5 MÅL: Patienten är nöjd... 5 Jämlik hälso- och sjukvård... 5 MÅL: Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne... 5 Säker hälso- och sjukvård... 6 MÅL: Patientsäkerheten är hög... 6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård... 7 MÅL: Patienten möts av rätt kompetens... 7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid... 7 MÅL: Patienten får insatser i rätt tid... 7 PRIORITERADE OMRÅDEN Psykisk ohälsa PRODUKTION KOMPETENSFÖRSÖRJNING MÅL: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Kompetensmixplanering Bemanningsföretag Antalet anställda och arbetad tid MILJÖ Avfallshantering Tjänsteresor FINANSIERING OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR MÅL: Långsiktigt stark ekonomi Resultat Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Övriga kostnader Handlingsplaner för ekonomi i balans Nyckeltal Investeringar Byggnadsinvesteringar Utrustningsinvesteringar BILAGOR

3 INLEDNING Förvaltningens profil och uppdrag Habilitering och hjälpmedel ska erbjuda personer som är bosatta i Skåne och har en varaktig funktionsnedsättning, habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Förvaltningen har ansvar för den samlade hjälpmedelshanteringen i Skåne. Uppdraget innebär att göra livet mera möjligt och därmed skapa förutsättningar för denna målgrupp att kunna uppleva en livskvalitet i världsklass. Viktigaste händelser Det är i mötet med patienten som resultat skapas De viktigaste händelserna sker ute på enheterna där engagerade och kompetenta medarbetare varje dag möter dem vi finns till för. Medarbetarna mötte patienter mellan januari och augusti. Patienterna fick drygt insatser. Habilitering och hjälpmedel förvaltning igen Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden har även efter Skånevård 2.0 styrt och beslutat om Habilitering och hjälpmedels uppdrag, mål och budget. Den 1 januari 2016 fick Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden också ett utökat ansvar för den samlade hjälpmedelshanteringen i Skåne. Med den bakgrunden beslutade regiondirektören i januari 2016 att Habilitering och hjälpmedel återigen skulle bli en egen förvaltning. En ny organisation skapades där förvaltningen har två divisioner: Habilitering och rehabilitering, och Hjälpmedel Skåne. Uppdraget att skapa en ny förvaltning och dess organisation var fullt genomfört den 1 juni

4 Utökat uppdrag - Hjälpmedel Skåne I november 2015 beslutade regiondirektören om ett successivt bildande av Hjälpmedel Skåne i enlighet med hjälpmedelsutredningens intentioner. Syftet med den nya organisationen är att genom tydligare uppföljning och kontroll av hjälpmedelsförsörjningen skapa ett strukturerat arbetssätt och på så sätt minska kostnaderna för kärnverksamheten i Region Skåne. Glasögonbidrag Sveriges riksdag beslutade i februari i år att införa en lag om bidrag för glasögon till vissa barn och unga. Lagen gäller från den 1 mars och innebär att landstingen ska lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga mellan 8 och 19 år, och som omfattas av landstingens skyldighet att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I april beslutade regionfullmäktige att Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ska ansvara för hanteringen av bidraget för Region Skånes del. Det lagstadgade bidraget uppgår till 800 kronor per person, om kostnader är lägre uppgår bidraget till den faktiska kostnaden för glasögonen eller linserna. Nytt bidrag kan betalas ut när ett förändrat behov föreligger, dock högst en gång per år. Undantag från ettårs-regeln kan göras om medicinska skäl finns. Barn och ungdomar med svenskt personnummer skickar in ansökan, recept och kvitto till Hjälpmedel Skåne som betalar ut bidraget direkt till den sökande. Asylsökande och papperslösa barn och ungdomar ansöker först om ett förhandsbesked för bidrag hos Hjälpmedel Skåne. Sökande tar med sig bifallet förhandsbesked till optikern som provar ut glasögonen och fakturerar Region Skåne bidraget. Fortsatt stort inflöde av remisser för unga med autism och ett totalt fler patienter Under 2016 har antalet remisser för barn och unga med autism ökat med 25 procent. På grund av det ökade inflödet kan barn- och ungdomshabiliteringen inte ge barnen de insatser som de enligt nationella riktlinjer ska få. Förvaltningen ser också ett ökat patientinflöde i andra verksamheter. Totalt har antalet patienter som haft vårdkontakt ökat med 4,2 procent jämfört med förra året. Samtidigt är antalet anställda i princip oförändrat. Det ökade inflödet av patienter leder till att varje patient får färre insatser. Åtgärder för hjälpmedel Förskrivning av hjälpmedel sker till stor del i verksamheter utanför förvaltning Habilitering och hjälpmedel. Förskrivningsnivåerna har stor påverkan på förvaltningens ekonomi. Tre åtgärder genomfördes under perioden för att hålla ekonomin i balans. I mars beslutade regionfullmäktige att införa en egenavgift på 300 kronor för tyngdtäcken. Förskrivningen av tyngdtäcken har ökat de senaste åren och avgiften är tänkt att begränsa förskrivningen till endast de patienter som har störst behov av hjälpmedlet. Införandet av egenavgiften skedde i samband med publicering av Hjälpmedelsanvisningar i april I mars beslutade regionfullmäktige att höja utprovningsavgiften för hörapparater från 900 kronor till kronor för att delvis finansiera ett otillräckligt regionbidrag. Den nya avgiften infördes den 1 maj I maj beslutade regionstyrelsen att sänka ersättningsnivån för hörapparater som inte ingår i Region Skånes upphandlade sortiment, med anledning av nya upphandlade hörapparatsavtal med lägre priser. Ersättningen sänktes med 300 kronor till kronor per hörapparat. 4

5 ÖVERGRIPANDE OMRÅDEN Personcentrerad vård MÅL: Patienten är medaktör För att säkerställa kvalitet i de habiliterande och rehabiliterande insatser som erbjuds krävs att dessa ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, men också att patienten är delaktig och att insatserna samordnas. Verksamheterna säkerställer patientens delaktighet på individnivå genom arbetssättet habiliterings- /rehabiliteringsplanering och i vissa fall även genom Samordnad Individuell Planering (SIP). SIP upprättas tillsammans med patienten när denne har behov av samordnade insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Inom verksamheterna görs uppföljningar regelbundet vad gäller arbetssättet habiliterings- /rehabiliteringsplanering. Enhetscheferna driver utvecklingen av arbetssättet på enheterna. Insatser för att höja kompetensen hos medarbetarna är ständigt pågående. MÅL: Patienten är nöjd Under hösten 2015 genomfördes nationell patientenkät inom Habilitering och hjälpmedel. Resultaten för Skåne var likvärdiga med de från övriga delar av landet. Efter att resultatet från enkäten brutits ner har varje verksamhet analyserat sina svar och skapat handlingsplaner för förbättringar. Under 2016 genomför verksamheterna olika typer av patientundersökningar för att kunna arbeta med ständiga förbättringar. Resultaten av undersökningarna kommer att ligga till grund för förbättringsarbetet som planeras för Som ytterligare ett led i förbättringsarbetet genomförs dessutom kontinuerligt utvärderingar av samtliga gruppinsatser. Jämlik hälso- och sjukvård MÅL: Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne Förvaltningen bedriver ett prioriteringsarbete i enlighet med Nationell modell för öppna prioriteringar inom Hälso- och sjukvård. I detta arbete har verksamheterna inom förvaltningen skapat en kunskapsdatabas (priodatabasen) för att på ett enhetligt och strukturerat sätt dokumentera och rangordna olika tillstånd/behov och relevanta åtgärder kopplade till dessa hos för verksamheterna aktuella patientgrupper. All data i kunskapsdatabasen är tillgänglig för alla medarbetare inom förvaltning Habilitering och hjälpmedel. Arbete pågår med att få till stånd en utveckling av kunskapsdatabasen för att ge ännu bättre stöd åt medarbetarna. Prioriteringsarbetet ger också en ökad samsyn inom och mellan olika team om vilka insatser som bör ges och leder till att patienter får samma kvalitetssäkrade insatser oavsett var i Skåne de bor. Habilitering och hjälpmedel arbetar skåneövergripande och har lokala enheter över hela regionen. Vid de mindre enheterna erbjuds inte alla utbildningar eller insatser, men patienter och anhöriga erbjuds då alltid att delta i aktiviteten vid en enhet på annan ort. Förvaltningen utvecklar också nya arbetssätt och använder verktyg för att erbjuda patienter och anhöriga möten och insatser på distans för att minimera resandet och öka servicen för patienter och närstående. Bland annat kan möten med patienter och anhöriga ske via Skype och teckenspråkskurser erbjuds via Region Skånes utbildningsportal. Habilitering och hjälpmedel står 5

6 också bakom tre av de fem pilotutbildningar som Region Skåne arbetar med att lägga in på 1177:s nationella stöd- och behandlingsplattform. Hjälpmedel Skåne har under våren publicerat Hjälpmedelsanvisningar på produktnivå på webbplatsen Vårdgivare Skåne. Den nya digitala lösningen för produktanvisningarna är mer lättillgänglig, och kan också användas av förskrivarna i dialogen med patienten om vilka hjälpmedel som Region Skåne kan erbjuda. Säker hälso- och sjukvård MÅL: Patientsäkerheten är hög Vårdhygien Hygienronder genomförs enligt plan och kontaktvägarna med vårdhygien är väl förankrade. Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genomfördes enligt nationell standard under våren. Resultatet visade att följsamheten till gällande hygienrutiner var 98 procent och följsamheten till gällande klädregler 94 procent, att jämföra med mätningen från hösten 2015 då resultatet var 90 procent respektive 86 procent. Förvaltningen förbereder för att införa arbetskläder i yttre miljö, det vill säga användning av arbetskläder vid patientnära arbete vid besök på skola, förskola eller vid hembesök. Införandet är planerat till hösten Patientnämnden 11 ärenden till patientnämnden är avslutade fram till och med augusti. Fyra av ärendena handlar om klagomål på långa telefonköer till vår nybildade stöd- och supportenhet inom Hjälpmedel Skåne. Klagomålen är i högsta grad relevanta och flera åtgärder är vidtagna för att komma till rätta med problematiken. Två ärende handlar om hjälpmedel, varav ett berör förskrivning av hjälpmedel och lång väntetid till utprovning. Utprovning och anpassning har gjorts och patienten är nöjd med sitt nya hjälpmedel. Ett ärende berör utbyte av batteri till hjälpmedel och patienten har fått möjlighet att prova olika alternativ. Inom området vård och behandling har två ärenden inkommit. Ett ärende handlar om att en vårdnadshavares önskemål om att genomföra ett specifikt test avslogs. Anhörig är nöjd med att ärendet återrapporterades. Ett ärende handlar om att god man/anhörig inte är nöjd med behandlares insatser. Ansvarig chef har efter samtal med god man/anhörig återkopplat att insatser gjorts inom verksamheten. Ett ärende handlar om att patient inte har fått svar på e-post sänd till verksamheten. Patienten har dock inte återkommit till patientnämnden. Ett ärende berör avslag på behandlingsresa där patienten vill uppmärksamma att fler patienter bör ges möjlighet till denna behandling. Patienten är nöjd med att rapportering görs till förtroendevalda. Ett ärende gäller förfrågan om bidrag från Region Skåne för att prova ut och köpa hörapparat utomlands. Information har lämnats angående gällande regelverk. IVO anmälningar Tre anmälningar har inkommit till Inspektionen för vård och omsorg, varav två berör behandling av specifik diagnos eller sjukdom. Båda ärendena har IVO avslutat utan kritik. En anmälan berör anpassning av hjälpmedel och även denna är avslutad utan kritik. 6

7 IVO har även avslutat ett ärende som behandlades 2015 avseende anpassning av hjälpmedel utan kritik. Ett tillsynsärende angående egenvård har återrapporterats till IVO. IVO har avslutat ärendet med bedömning att verksamheten har rutiner för bedömning samt samverkan med andra vårdgivare och verksamheter inom området. Likaså bedömer IVO att verksamheten tillämpar samordnad individuell plan (SIP) vid riskbedömning och planering av egenvård. Avvikelser Knappt 300 patientavvikelser har dokumenterats varav 100 är inkomna klagomål, inklusive patientnämndsärenden. Klagomålen berör bland annat begränsad tillgänglighet på grund av dålig skyltning, anpassning av hjälpmedel, brist vid språktolkning, bristande delaktighet vid planering, bristande uppföljning av insatser, bristande dokumentation från planeringsmöte och bristande kommunikation i behandlings- och vårdrelationer. 26 avvikelser inom området IT och telefoni har dokumenterats, varav några är klagomål på bristande telefontillgänglighet. Riskanalys En riskanalys har genomförts i samarbete med övriga sjukvårdsförvaltningar i regionen och berör Ledtider för remisshantering som överskrider givna riktlinjer inom Region Skåne. Återrapportering av riskanalysen har påbörjats. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård MÅL: Patienten möts av rätt kompetens Hela habiliteringsarbetet baserar sig på att man ska kunna leva ett bra liv med sin funktionsnedsättning och i det ingår även levnadsvanor. Samtal om levnadsvanor ingår i kartläggningen som görs vid habiliterings-/rehabiliteringsplanering. Patienter med svåra funktionsnedsättningar behöver personligt anpassade hjälpmedel för att kunna genomföra fysiska aktiviteter. Idag förskriver inte förvaltningen denna typ av hjälpmedel. Frågan om aktivitetshjälpmedel har diskuterats i Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden men under rådande resursläge är frågan uppskjuten. Hälso- och sjukvård i rimlig tid MÅL: Patienten får insatser i rätt tid Inom förvaltningen pågår ett aktivt arbete med produktionsplanering. Det innefattar att uppskatta behovet av insatser, att tydliggöra produktionsförväntan, att på ett strukturerat sätt matcha efterfrågan med tillgängliga resurser och att schemalägga på ett sätt som optimerar tillgängligheten. Arbetet har skett med stöd av logistiker. Under första halvåret har utveckling och implementering av en modell för produktionsplanering fortsatt. Modellen omfattar strategisk, taktisk och operativ nivå och inbegriper planering och beslutsfattande på olika nivåer, liksom mätning och uppföljning. Prövning av modellen har gjorts inom syn-, hörsel- och dövverksamheten, Hörselenheten vuxna. Införande av modellen har också påbörjats på ytterligare enheter inom syn-, hörsel- och dövverksamheten samt inom barn- och ungdomshabiliteringen och vuxenhabiliteringen. Inom Tolkcentralen pågår arbete med att ta fram ett prognosverktyg samt en modell för produktionsplanering anpassad till verksamhetens behov. Fortsatt implementering och utveckling av modellerna kommer att ske under hösten. Arbetet med produktionsplanering innebär positiva aspekter både för patienter och medarbetare, i form av bättre tillgänglighet och bättre arbetsmiljö med en jämnare belastning. 7

8 Förvaltningen arbetar också i riktning mot att administrativ personal ska ansvara för tidbokning och kallelser så att behandlande personal kan ägna sin tid åt att möta patienter. Patienter kan även ta kontakt via 1177 Vårdguidens e-tjänster för att till exempel av- och omboka tider eller förnya recept. Barn i förskoleåldern med autism ska enligt nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för att få maximal effekt. På grund av det ökade inflödet av remisser för barn med autism kan verksamheten inte ge barnen de insatser de behöver. Barn och deras anhöriga i Malmö får trots personalförstärkning vänta i sex månader på individuella intensiva beteendeterapeutiska insatser. Fortsätter remissinflödet att öka i samma takt är risken hög att barn och deras anhöriga vid flera enheter kommer att få vänta länge på sina insatser. Mellan januari och juli i år hade åtta av nio enheter ett ökat inflöde av remisser för barn och unga med autism. Det ökande remissinflödet ökar också risken för att insatser till barn i andra diagnos- och åldersgrupper inte kommer att kunna genomföras i tid, och att varje barn får färre insatser. Förvaltningens verksamheter höll en hög tillgänglighet och nådde totalt excellent nivå alla månader med undantag av juli och augusti då tillgängligheten för delar av verksamheten var godkänd, med undantag av hjälpmedelsverksamheten som inte lyckades nå upp till godkänd nivå i augusti. Hög tillgänglighet uppnåddes främst genom god planering av resurser samt effektiva rutiner. Vidare var samverkan, internt mellan enheter i verksamheten och över verksamhetsgränserna också en faktor som bidrog till hög tillgänglighet och nytta för patienten. Enkla och smidiga övergångar genomfördes för att skapa så hög kontinuitet som möjligt. I uppföljningen per den 31 augusti uppfyllde verksamheterna barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen och syn-, hörsel- och dövverksamheten i genomsnitt kraven på tillgänglighet. Det sammanlagda genomsnittliga resultatet var excellent med 83 procent som fått första besöket inom 60 dagar, att jämföra med samma period föregående år då resultatet var 80 procent. Under perioden var resultatet excellent under alla månader. Tillgänglighet inom 60 dagar, utveckling och jämförelse 2014 till För barn och ungdomar med autismspektrumstörning och ADHD är kravet att garantera vård inom 30 dagar. Tillgängligheten var excellent och uppgick till 97 procent per den 31 augusti. Under perioden var resultatet excellent under alla månader med undantag av juli månad. 8

9 Tillgänglighet inom 30 dagar, utveckling och jämförelse 2014 till Inom Hjälpmedelsverksamheten fick 68 procent utprovning eller uppföljning av hjälpmedel inom 60 dagar per den 31 augusti. Semesterstängningar samt omflyttningar inom verksamheten minskade tillgängligheten tillfälligt under sommaren. Tillgängligheten var excellent under periodens övriga månader med undantag av juli som var godkänd. Tillgänglighet inom 60 dagar, verksamheten Hjälpmedel, utveckling och jämförelse 2014 till Tillgängligheten för vårdval hörselrehabiliteringar, utförda av auktoriserade audionommottagningar, uppgick till 100 procent under hela perioden. Det betyder att alla patienter fick sin bedömning inom 60 dagar. Utav dessa fick dessutom 94 procent sin bedömning inom 30 dagar. Snittvärdet för bedömningar inom 60 dagar var i Sverige 68 procent. Väntetider bedömning vårdval hörselrehabilitering per

10 Tillgängligheten för tolkverksamheten är fortsatt god. Tolkverksamheten kunde under perioden tillsätta tolk till uppdrag trots att antalet beställningar av vardagstolkning ökade med cirka 12 procent jämfört med motsvarande period förgående år. Tolkverksamheten tillgodosåg brukarnas behov av tolk till 96,5 procent, att jämföra med 96,2 procent föregående år. Det betyder att bristen minskade med 0,3 procentenheter från 3,8 procent till 3,5 procent. I 242 beställda uppdrag kunde inte tolk tillsättas. Prognosen för tillgänglighet är fortsatt god och beräknas bli 96 procent för helåret. Riktlinjerna för hantering av remisser följs inom förvaltningen. Det finns en utmaning i att remisser till verksamheten redan är sena då de anländer. Region Skånes riktlinjer för remisshantering innebär att en mottagen remiss ska granskas inom tre arbetsdagar, och gäller endast remisser och inte egenanmälan. Följsamhet till riktlinjerna mäts med ett mått som kallas 90 percentil. Det innebär att 90 procent av remisserna ska ha behandlats inom tre dagar. Skånevård Kryh beslutade 2015 att genomföra en riskanalys med anledning av sena remisser till syn-, hörsel- och dövverksamheten, vilken har slutförts under Denna visade på att den främsta bakomliggande orsaken är att journalsystemet inte stödjer möjligheten att hantera remissen digitalt. Generellt sett har det blivit en liten förbättring i år jämfört med Det förekommer dock fortfarande en hög frekvens av sena remisser från de största remittenterna inom Region Skåne. Ledtid från remissbeslut hos annan vårdgivare till ankomst Habilitering och hjälpmedel Period Antal vårdbegäran 90 percentil (dagar) Max (dagar) Januari augusti Gäller endast remisser, inte egenanmälan, inom barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen och syn-, hörsel- och dövverksamheten. Ledtid från ankomst Habilitering och hjälpmedel till granskning Period Antal vårdbegäran 90 percentil (dagar) Max (dagar) Januari augusti Gäller alla typer av vårdbegäran såsom remiss, egenanmälan och de som redan är inskrivna vid verksamheten. Gäller för barnoch ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen och syn-, hörsel- och dövverksamheten. PRIORITERADE OMRÅDEN Psykisk ohälsa Det finns en förhöjd risk för ohälsa hos personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen har initierat ett samarbete med psykiatrin för att bättre kunna hjälpa patienterna. Under året har också samverkansavtalen med psykiatrin reviderats för att spegla nuvarande läge. 10

11 PRODUKTION Utfall Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Besök totalt ,6% ,7% - varav läkarbesök ,0% ,9% -varav övriga besök ,5% ,8% -varav hembesök totalt ,9% -varav hembesök läkare 2 2 0,0% -varav hembesök övriga ,9% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,1% -varav läkarkontakter ,4% -varav övriga kontakter ,4% Totalt antal vårdkontakter*) ,8% Unika individer totalt**) ,2% Unika individer slutenvård Unika individer öppenvård ,2% *) Totalt antal vårdkontakter. Källa:QV PASiS besöksregistrering, exkl Riksgymnasiet och Hjälpmedel **) Källa:QV PASiS besöksregistrering, exkl Riksgymnasiet och Hjälpmedel Källa:LIS, exkl Hjälpmedel Totalt ökade antalet patienter som haft vårdkontakt ökade med 4,2 procent jämfört med förra året, medan antalet vårdåtaganden ökade med 3,1 procent. Produktionen minskade däremot med 0,8 procent under motsvarande period, vilket inneburit färre insatser per patient. Produktionen i division Habilitering och rehabilitering nådde cirka vårdkontakter för perioden. Motsvarande period föregående år var antalet vårdkontakter knappt Det motsvarar en produktionsminskning om 900 vårdkontakter. Det skedde en produktionsökning inom barn- och ungdomsverksamheten samt Audionommottagningen Lund. Störst minskning stod vuxenverksamheten för motsvarande cirka 5,8 procent. I vuxenverksamheten minskade också inflödet av patienter med 1,8 procent. Källa: Qlik View Pasis besökregistrering. Antal vårdkontakter , exklusive Riksgymnasiet och hjälpmedel. Not. Det finns en viss diskrepans mellan antalet vårdkontakter som visas i LIS samt antalet som återfinns i QlikView Pasis besöksregistrering. Vårdproduktion beräknas exklusive Riksgymnasiet samt Hjälpmedel, vilka endast delvis registrerar kontakter i Pasis. Med anledning av det blir inte produktionen jämförbar mellan perioderna varför dessa verksamheter valts att exkluderas i denna uppföljning. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. 11

12 Barn och ungdomar upp till och med 17 år var den åldersgrupp som gavs mest insatser. Barn i förskoleåldern ska enligt nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för maximal effekt. Barn- och ungdomar upp till 17 år stod för drygt 60 procent av vårdinsatserna. Antal vårdkontakter fördelat per åldersgrupp. Vårdkontakter uppdelat per kön visade att männen erhöll 58 procent av vårdinsatserna medan kvinnor fick 42 procent. Det är även fler patienter i verksamheten som är män. Antal vårdkontakter fördelat per kön. Sedan flera år tillbaka har det skett en produktivitetsökning om i snitt 6 procent årligen. Detta är ett resultat av ett effektiviseringsarbete som löpande skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. Innevarande år minskade däremot produktiviteten med 1,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ett ökat antal uteblivna besök/sena avbokningar påverkar både produktion och produktivitet negativt. Även nyrekryteringar påverkar produktionen då en nyanställd inte initialt uppnår samma produktion som en medarbetare som varit anställd ett tag. Även det förändrade arbetssättet med mer fokus på kvalitet än kvantitet leder till minskad produktivitet. Patientinflödet ökar i flera verksamheter, vilket till viss del beror på den generella befolkningsökningen men även på en förändrad demografi. Remissinflödet till främst barn- och ungdomsverksamheten har ökat. Remisserna avseende barn med autismspektrumtillstånd ökade med 25 procent jämfört med föregående år och 84 procents ökning sedan år Antalet unika patienter som haft vårdkontakt under perioden uppgick till cirka för division Habilitering och rehabilitering, inklusive Audionommottagningen Lund. Det var en ökning med 600 patienter eller 4,2 procent. Ökning av patientantalet skedde inom alla verksamheter. Störst var ökningen i barn- och ungdomshabiliteringen, och beror främst på ett ökat remissinflöde av unga med autismspektrumtillstånd eller ADHD. 12

13 Källa: Qlik View Pasis besökregistrering. Antal vårdkontakter , exklusive Riksgymnasiet och hjälpmedel. Barn och ungdomar upp till 17 år utgjorde 36 procent av patienterna. Den största ökningen skedde också i denna åldersgrupp vilken var 9,2 procent. Inom förvaltningen pågår ett aktivt arbete med produktionsplanering. Det innefattar att uppskatta behovet av insatser, att tydliggöra produktionsförväntan, att på ett strukturerat sätt matcha efterfrågan med tillgängliga resurser och att schemalägga på ett sätt som optimerar tillgängligheten. Modellen omfattar strategisk, taktisk och operativ nivå och inbegriper planering och beslutsfattande på olika nivåer, liksom mätning och uppföljning. Viktiga delmoment är behovsanalys, strategisk och taktisk prognos, framtagande av produktions- och kapacitetsplan samt matchning dem emellan. Arbetet med produktionsplanering innebär positiva aspekter både för patienter och medarbetare, i form av bättre tillgänglighet och bättre arbetsmiljö med en jämnare arbetsbelastning. Inom Hjälpmedel Skåne redovisas produktionen delvis genom patient tid för tekniker och konsulenter. Patienttiden för hjälpmedelskonsulenter ackumulerat för perioden uppgick till 53 procent, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med motsvarade period föregående år. För hjälpmedelstekniker är motsvarande siffra 58 procent, och motsvarar en minskning på 2 procent. Målbilden var 60 procent för konsulenter och 70 procent för tekniker. Hjälpmedelsverksamheten använder även ett internt produktivitetsmått kallad erbjuden tid för att kunna påvisa den inre effektiviteten, att ge hög service till patienterna. Målsättningen är att 80 procent ska erbjudas tid inom 30 dagar. 85 procent av patienterna erbjöds en tid inom 30 dagar medan 50 procent av patienterna erbjöds en tid inom 10 dagar. 13

14 Erbjuden tid inom 30 resp 10 dagar, verksamheten Hjälpmedel. Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Under perioden utfördes vardagstolkningar. Utförda vardagstolkningar ökade med 11,7 procent eller 721 stycken jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet tolkanvändare var i princip oförändrat och uppgick till 966 för perioden. Tolk Diff Diff % Tillgänglighet 96,5% 96,2% 0,3% Utförda ,7% Tolkanvändare ,1% Tillgängligheten, då behovet av tolk kunde tillgodoses, var fortsatt hög och ökade från 96,2 procent till 96,5 procent. Ökningen av tolkbeställningar beror sannolikt på att tolkanvändarna upptäckt möjligheten att få tolk till fler typer av uppdrag än tidigare. Ökning av tolkbeställningar ses även i andra delar av landet. Ökat beställningstryck på tolkcentralen medförde ökat köp av tolktjänster och därmed ökade kostnader. Vårdval hörselrehabilitering består av de auktoriserade audionommottagningarna. Vårdvalet administreras och finansieras via Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden. Nio olika företag eller organisationer driver drygt 30 mottagningar. Endast en mottagning drivs i offentlig regi av Region Skåne, de övriga drivs i privat regi. Antalet avslutade hörselrehabiliteringar uppgick till 7 486, vilket var en ökning med 547 stycken eller 8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Budgeterat värde för helåret är men har justerats upp i prognosen till

15 Antal Antal Antal avslutade utprovningar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Budget Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar 2009 samt Antalet utförda bedömningar för perioden var stycken. Utförda bedömningar ökade med 89 stycken eller 0,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Budgeterat antal är bedömningar vilket motsvarar prognosticerat värde Antal utförda bedömningar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Budget Antalet väntande på bedömning sjönk drastiskt när vårdvalet infördes Därefter har nivån på antalet väntande varit relativt stabil. Tillgängligheten inom 60 dagar för utprovning hörapparat inom vårdvalet ligger på 100 procent. 15

16 Antal Antal väntande bedömning jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utveckling av antalet väntade sedan 2009 samt Patienten kan välja mellan att köpa sin hörapparat på rekvisition och därmed välja apparat själv, eller erhålla apparat från Region Skånes upphandlade sortiment. Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade sortiment har varierat mycket mellan åren ledde i genomsnitt 38 procent av processerna fram till att patienten valde Rekvisition hörapparat. En markant minskning kunde ses under senare delen av 2014 till förmån för val av Region Skånes upphandlade sortiment. Det berodde på att ett nytt avtal för hörapparater trädde ikraft den 1 maj 2014, vilket förnyade det upphandlade sortimentet av hörapparater. Detta gjorde det upphandlade sortimentet mer attraktivt för patienterna. Under året har ytterligare nya avtal trätt ikraft för hörapparater, vilket ånyo förnyade det upphandlade sortimentet av hörapparater. Andelen rekvisition har på nytt sjunkit. Utveckling andel rekvisition hörapparater

17 KOMPETENSFÖRSÖRJNING MÅL: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats planeras och genomförs i samtliga verksamheter och staber. Till exempel görs behovsstyrd utbildningsplanering utifrån yrkesspecifik kompetensinventering, verksamheterna arbetar med att vidareutveckla en modell för produktionsplanering med mål att öka hanterbarheten i uppdraget för medarbetarna och aktiviteter genomförs för att öka medarbetarens delaktighet på arbetsplatsträffar. Förvaltningen har under perioden haft stort fokus på arbetsmiljö och rehabiliteringsfrågor. Nya samarbetsavtal utarbetades med både företagshälsovård och försäkringskassa för att säkerställa att både förebyggande och rehabiliterande insatser görs för att förbättra arbetsmiljön. Ett antal chefer utbildades i arbetsmiljö, HR-enheten genomförde en workshop kring organisatorisk och social arbetsmiljö och förvaltningen genomförde en utbildning i förändringsarbete på en chefsdag. Insatserna syftar till att säkerställa ett gott ledarskap i verksamheten och stödja cheferna i deras uppdrag. Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Inom verksamheterna pågår kontinuerligt arbete för att säkerställa att verksamheten har rätt kompetens nu och i framtiden. Arbetet med att använda medarbetarnas kompetens på rätt sätt fortsätter och som ett led i det har bland annat administrativa arbetsuppgifter lyfts från behandlande personal till administrativ personal. Förvaltningen har påbörjat en dialog kring olika karriär- och utvecklingsvägar för befintliga medarbetare. När det gäller chefsförsörjning så genomfördes ett program för potentiella chefer och tio medarbetare fick kompetensutveckling inom flertalet områden och fick också möjlighet att skugga en chef i förvaltningen för att få en inblick i chefsuppdraget. Kompetensmixplanering Förvaltningen har utvärderat och utvecklat ett arbetssätt där administrativa arbetsuppgifter lyfts från behandlande personal till administrativ personal. Tidigare bokade och ombokade behandlande personal besök men numera är personalens kalendrar öppna så att enhetens administratörer kan hantera alla bokningar och ombokningar. Detta frigör tid för direkt patientarbete för behandlande personal. Införande av telefonstyrningssystemet Callguide innebar också ett förändrat arbetssätt. Alla samtal från patienter går numera till enheternas administratörer eller medicinska sekreterare istället för till behandlande personal. Syftet med det förändrade arbetssättet är att öka tillgängligheten, förbättra arbetsmiljön och bättre nyttja medarbetarnas kompetenser. Samtal från patienter och närstående går numera via ett nummer in till varje geografisk enhet där enheternas administratörer eller medicinska sekreterare tar emot samtalen. Detta medför att behandlande personal inte längre blir avbrutna i patientarbetet. Införandet av telefonstyrningssystemet Callguide har möjliggjort detta arbetssätt. Bemanningsföretag Bemanningsföretag eller motsvarande används enbart i undantagsfall och utgör därför en marginell omfattning. Kostnaden för externt inhyrd personal uppgår till 0,3 miljoner kronor för perioden. Budgeterat värde är 0,9 miljoner kronor. Behovet är lägre än förväntat. Barn- och 17

18 ungdomshabiliteringen behöver köpa in läkarresurser från privatpraktiserande läkare, då sjukhusen i Ystad och Kristianstad inte har möjlighet att tillhandahålla dessa tjänster. Antalet anställda och arbetad tid Antalet anställda var per den siste augusti medarbetare att jämföra med 784 samma period föregående år. Omräknat till använda AOH var siffran 540,2 att jämföra med 526,3 föregående år. Ökningen av antal medarbetare återfinns i grupperna ledning/administration, medicinska sekreterare, läkare och sjuksköterska. Antal anställda Använda AOH* Sjukfrånvaro* Huvudgrupp AID Ledning/Administration ,80 104,40 12,42 11,53 Läkare 4 6 3,30 4,80 0,00 0,00 Medicinsk sekreterare ,60 23,10 15,37 20,46 Sjuksköterska ,40 12,20 10,50 15,52 Tandvårdsarbete Undersköterska/Skötare 7 7 4,50 3,90 26,43 18,13 Övrig personal ,20 60,20 8,94 10,88 Övrig Vård/Rehab/Social ,50 331,50 13,93 13,31 Totalt ,30 540,20 13,20 13,04 Personalgruppen läkare är en svårrekryterad grupp och förvaltningen har haft svårigheter att säkerställa den läkarkompetens som behövs därför har en ökning i antal anställda i läkargruppen varit efterfrågad. Som ett led i att lösa bristen på läkare såg förvaltningen över och förändrade uppdraget för sjuksköterskegruppen och utökade därmed antalet medarbetare för att kunna överföra ett antal av läkarens arbetsuppgifter på sjuksköterskorna. Antalet medarbetare i gruppen rehab/social minskade under perioden i jämförelse med föregående år vilket beror på att verksamheterna fått vakanser som de inte har hunnit ersätta än. Det förekom även vakanser inom ett antal svårrekryterade områden vilket fick till följd att verksamheten under en period inte kunnat ersätta alla tjänster. Hjälpmedel Skåne fick under perioden ett nytt uppdrag vilket medförde nya arbetsuppgifter och utökning av antal medarbetare. 18

19 MILJÖ Avfallshantering Ett av miljömålen för 2016 är att inventera förvaltningens materialanvändning för att kunna inrikta materialoptimeringen på de produkter och material som har störst potential att minska miljöbelastningen och resursförbrukningen. Efter inventering analyseras materialslagen utifrån mängd, miljöpåverkan och resurssituation samt möjligheter att påverka användningen och att förebygga uppkomst av avfall. Arbetet löper enligt plan. Tjänsteresor En genomgång av Region Skånes riktlinjer för möten och resor ingår i introduktionsutbildningen i miljö för nya enhetschefer och miljöombud. Miljöombuden uppmanas också att ta upp riktlinjerna under miljöpunkten på APT med jämna mellanrum. Ett av förvaltningens miljömål för 2016 är effektivare energianvändning vid biltransporter: 10 procent av de anställda per år till och med 2016 ska slutföra utbildning och få certifikat för EcoDriving. Ett annat mål är att minska mängden bilkörning i samband med patientkontakter genom användande av bland annat distansmötesteknik. För 2015 hade förvaltningen ett miljömål om att minska körningen med egen bil och lyckades då åstadkomma en minskning på 32 procent. Körning med egen bil följs fortsatt upp och alla chefer är mycket restriktiva med att godkänna körning med egen bil i tjänsten. 19

20 FINANSIERING OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR MÅL: Långsiktigt stark ekonomi Resultat Förvaltningens ekonomi redovisas i två separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar. Totalt resultat för perioden uppgick till 17,7 miljoner kronor. Justerat för periodiseringseffekten av regionbidraget når resultatet 7,1 miljoner kronor. Resultatet för förvaltningens kärnverksamhet uppgick till 24,7 miljoner kronor, 13,7 miljoner kronor justerat för periodeffekten av regionbidraget. Vårdval hörselrehabiliteringars resultat uppgick till minus 6,6 miljoner kronor. Resultaträkning Habilitering och hjälpmedel totalt Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan-aug Helår 2016 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 450,3 439,6 10,7 675,4 675,4 0,0 0,0% Fsg av hälso- och sjukvård 0,9 1,1-0,1 1,6 1,6 0,0 0,0% Övriga intäkter 49,7 34,8 14,9 52,5 73,0 20,5 39,1% S:a Verksamhetsintäkter 500,9 475,5 25,4 729,5 750,0 20,5 2,8% Personalkostnader -243,6-245,3 1,7-384,1-380,6 3,5-0,9% Omkostnader -233,3-223,9-9,4-336,0-365,4-29,4 8,8% S:a Verksamhetskostnader -476,8-469,2-7,7-720,0-746,0-26,0 3,6% Avskrivningar -5,9-5,9 0,0-8,9-8,9 0,0 0,0% Finansnetto -0,4-0,4 0,0-0,6-0,6 0,0 0,0% Totalt resultat 17,7 0,0 17,7 0,0-5,5-5,5 Resultat (mkr) motpart 1-5 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Habilitering o hjälpmedel* 24,3 0,0 24,3 0,0 3,5 3,5 0,0% Vårdval HAB -6,6 0,0-6,6 0,0-9,0-9,0 0,0% Resultaträkning vårdval hörselrehabilitering Ekonomi (mkr) motpart 1-5 jan-aug Helår 2016 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 41,5 41,5 0,0 63,0 63,0 0,0 0,0% Fsg av hälso- och sjukvård 0,3 0,1 0,3 0,1 0,3 0,2 150,0% Övriga intäkter 9,5 8,9 0,6 13,4 15,2 1,8 13,3% S:a Verksamhetsintäkter 51,3 50,5 0,9 76,5 78,4 2,0 2,6% Personalkostnader -0,7-0,8 0,1-1,2-1,1 0,2-12,1% Omkostnader -57,2-49,7-7,6-75,2-86,3-11,2 14,8% S:a Verksamhetskostnader -58,0-50,5-7,5-76,4-87,4-11,0 14,4% Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Totalt resultat -6,6 0,0-6,6 0,0-9,0-9,0 20

21 Den gängse uppräkningen av ersättningen till vårdvalet hörselrehabiliteringar 2016 motsvarar inte kostnaden för antalet utprovningar av hörapparater samt kostnaden för hörapparater. Förutsättningarna var kända vid ingången av 2016, vilket gjorde att det ekonomiska ingångsläget de facto var negativt. Vårdval hörselrehabilitering är sedan ett par år underfinansierad. Helårsprognosen för förvaltningen är minus 5,5 miljoner kronor. Kärnverksamheten förväntas nå ett positivt resultat om 3,5 miljoner kronor medan verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar förväntas nå ett underskott om minus 9 miljoner kronor. Intäkterna för perioden, exklusive regionbidraget, överstiger budget med 14,8 miljoner kronor eller 28 procent, varav 3,9 miljoner kronor avser tilläggsfinansiering från Regionstyrelsen för finansiering av ny hjälpmedelsorganisation, samt 10,6 miljoner kronor avser statsbidrag för glasögonbidrag till barn 8-19 år. Motsvarande kostnader finns för den nya hjälpmedelsorganisationen. Däremot genererar glasögonbidraget ett större överskott. Glasögonbidraget erhölls med helårseffekt trots att lagen trätt i kraft först den 1 mars. Dessutom dröjde det ytterligare ett par månader innan organisationen fanns på plats för att kunna hantera utbetalningarna vilket lett till att efterfrågan var låg de första månaderna trots möjlighet att retroaktivt begära bidrag. I resultatet finns ett överskott på cirka 5 miljoner kronor som avser glasögonbidraget. I väntan på att klarhet ska erhållas kring uppföljning och eventuell återredovisning har ingen prognosjustering avseende glasögonbidraget gjorts. Patientintäkterna avseende utprovningsavgifter för hörapparater inom vårdvalet uppgick till 7,3 miljoner kronor, vilket var en ökning med 3 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Denna ökning beror på en förändrad redovisningsprincip, vilken har praktiserats från och med 1 april 2015, innebärande att patientavgifterna avseende utprovningsavgifterna redovisas som en intäkt istället för kostnadsreducering av tjänsteköp avseende utprovningar. Motsvarande kostnadsökning finns därmed för utprovningsbesök vilka därmed redovisas som en bruttokostnad. Prognosen för kärnverksamheten har förbättrats med 0,5 miljoner kronor. Förvaltningen drabbades av ett flertal uppsägningar under sommarmånaderna vilket påverkar personalkostnaderna. Prognosen för vårdvalet har försämrats med 0,5 miljoner kronor med anledning av ett ökat antal hörselutprovningar. Prognosen har justerats upp från utprovningar till I denna ökning finns även utomlänspatienter för vilka förvaltningen får full kostnadstäckning. Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Antalet använda AoH ökade jämfört med tidigare år, men är lägre än budget. Anledningen till ökningen beror främst på ett utökat uppdrag för Hjälpmedel Skåne men härrör även från tillskottet av medel för att kunna ge insatser åt barn och unga med autism. Det är också nu en medveten strategi att försöka "överanställa", då förvaltningen har problem med vakanser vid korttidsfrånvaro. Personalkostnaderna, inklusive kostnader för inhyrd personal samt tjänsteköp av teckenspråkstolkar ökade med 15,7 miljoner kronor eller 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet jämfört med budget var 1,6 miljoner kronor lägre motsvarande 0,6 procent. Personalkostnaderna för anställd personal stod för en ökning om 6,3 procent, vilket var delvis berodde på årets löneökning men även på en utökning av personal för ny hjälpmedelsorganisation samt ökad bemanning för att kunna ta hand om ett ökat inflöde av barn med autismspektrumtillstånd. Däremot avviker personalkostnaderna från budget med plus 1,7 miljoner kronor, respektive 0,7 procent. Avvikelsen beror främst på vakanser som inte kunnat besättas beroende på en ökad personalrörlighet, svårigheter att tillsätta vakanta tjänster samt sjukskrivningar. Det finns en 21

22 problematik när behov av kortare vikariat uppstår då vikarier har svårare att gå in och upprätta en fullgod relation gentemot patienterna. Verksamheten bygger på att en kontinuitet i relationen mellan patienter och vårdgivare kan upprätthållas. Patienter och vårdgivare har ofta långvariga kontakter. Det medför färre antal anställda vid oplanerad frånvaro. Kostnaden för externt inhyrd personal uppgick till 0,3 miljoner kronor för året och är lägre än med budgeterat värde på 0,9 miljon kronor. Dessa tjänster avser läkarpersonal. Det är en minskning med 0,1 miljoner kronor jämfört med föregående år. Bemanningsföretag används enbart i undantagsfall och utgör därför en marginell omfattning. Barn- och ungdomshabiliteringen behöver köpa in läkarresurser både från bemanningsföretag men även från privatpraktiserande läkare, då sjukhusen i Ystad och Kristianstad inte har möjlighet att tillhandahålla dessa tjänster. Övriga kostnader Utvecklingen av bruttokostnadsökningen för förvaltningens kärnverksamhet (exklusive vårdval hörselrehabilitering) var 6,4 procent. Barn- och ungdomsverksamheten stod för en kostnadsökning på 6,3 procent. Kostnadsökningarna består här i ökade kostnader för personal, med anledning av ökad bemanning. Regionbidraget utökades för 2016 med extra medel avsedda för ett ökat inflöde av barn med autismspektrumtillstånd. Inom tolkverksamheten (teckenspråk - skrivtolk) har kostnaderna ökat med drygt 16 procent med anledning av ökad efterfrågan samt högre kostnader för IT-system. Kostnaden per uppdrag ökade med 3,5 procent. Trots denna ökning av personal når inte personalkostnaderna upp i budgeterad nivå för division habilitering och rehabilitering. För enbart division hjälpmedel var bruttokostnadsökningen 6,3 procent. En väsentlig anledning till den ökade kostnadsutvecklingen är högre personalkostnader som härrör, utöver årliga löneökningar, från ökat antal använda resurser inom främst hjälpmedelsverksamheten. Uppbyggnaden av den nya organisationen "Hjälpmedel Skåne" har bidragit till den ökade personalkostnadsutvecklingen. Ett tillskott från regionstyrelsen på 5,8 miljoner kronor på helårsbasis, för ny hjälpmedelsorganisation, tillsköts under juni månad, varav 3,9 miljoner kronor är ackumulerat värde. Kostnaden för glasögonbidrag åt barn 8-19 år har också medfört en ökad större kostnadsutveckling för området hjälpmedelsprodukter. Kostnader för detta uppdrag har inte funnits i verksamheten tidigare. För övrigt syns fortsatt en ökad kostnad för scootrar. Antalet förskrivningar av scootrar, vilka tidigare ökat har mattats av under året, däremot har inköpskostnaderna för dessa ökat med 14 procent. Bruttokostnadsökningen för vårdvalet uppgick till 13,2 procent. En jämförelsestörande post är förändrad redovisningsprincip för utbetalning av utprovningsersättning till audionommottagningar, som beskrivs i stycket Resultat ovan. Reducerat för denna påverkan når bruttokostnadsökningen 7,2 procent totalt sett. Denna ökning beror på att kostnader har periodiserats olika under åren och blir därmed inte jämförbara. Förvaltningens totala bruttokostnader var 7,1 procent, jämfört med föregående år. Reducerat för förändrad redovisningsprincip avseende utprovningsavgifter, 6,5 procent. De regioninterna kostnaderna för telefoni och IT-verksamhetssystem utgör en kostnadsökning om 4,1 miljoner kronor eller 27 procent. Jämfört med budget är kostnaderna 2 miljoner kronor högre eller 11 22

23 procent. Volymberoende telefoni och IT-system med fast månadskostnad har löpande fakturerats på rätt kostnadsbärare. Däremot fördelades och budgeterades övriga IT-system tidigare utifrån ett uppskattat schablonvärde med anledning att Habilitering och hjälpmedel varit en division tillhörande förvaltning Kryh. Vid övergången till egen förvaltning har dessa kostnader nu kunnat fördelas på ett korrekt sätt. Kostnaderna för Regionservice var totalt sett 2,5 procent högre än föregående år, motsvarande 1,2 miljoner kronor, justerat för poster som tidigare hanterats via Kryh. Handlingsplaner för ekonomi i balans Kärnverksamhetens ekonomi är i balans. En löpande effektivisering av verksamheten sker dock kontinuerligt för att kunna möta det ökade inflödet av patienter och för att kunna utföra ålagt uppdrag. Inom hjälpmedelsverksamheten syns ökade priser samt ökat behov av hjälpmedel vilka driver kostnaderna uppåt. Det har skett en större ökning av förskrivningen av antalet tyngdtäcken de senaste åren. Under 2016 är ökningen 21 procent. Habiliterings och hjälpmedelsnämnden beslutade därför att införa en egenavgift för tyngdtäcken. Regionfullmäktige fattade beslut om avgiftsnivån 300 kr. Resultatet för vårdval hörselrehabilitering uppgick till minus 6,6 miljoner kronor och prognosticerat resultat är minus 9 miljoner kronor. Hörselrehabilitering, inklusive hörapparater, sker genom vårdval där alla aktörer utom en är privata. Nämnden har inga möjligheter att påverka volymen av hörselrehabiliteringar som regelverket ser ut idag. För området finns begränsade möjligheter att styra kostnadsutvecklingen. Medborgarnas rätt till hörselrehabilitering och hörhjälpmedel utgår ifrån den hörselnedsättningsgräns som fullmäktige fattade beslut om Med målet att nå balans i verksamheten, utan ett tillskott av ytterligare medel, fattade Habiliteringsoch hjälpmedelsnämnden beslut om ett antal åtgärder under 2016: Borttagande av administrativ ersättning för rekvisition, nya upphandlade avtal för hörapparater med lägre priser vilket även lett till lägre ersättning för rekvisition samt högre egenavgift vid utprovning av hörapparat. Dessa åtgärder räcker dock inte fullt ut för att nå balans i vårdvalet. För att nå balans i vårdvalet, utifrån nuvarande egenfrågan, krävs ytterligare höjning av utprovningsavgiften, alternativt eller i kombination av att höja nivån för att vara berättigad till hörapparat. En uppbyggnad av ny organisation som matchar det nya utökade uppdraget för hela Hjälpmedel Skåne pågår. Det ska finnas en tydlig styrning genom regelverk och avtalsuppföljning inom alla hjälpmedelsområden. Effektiva processer ska prägla verksamheten och ett likvärdigt service- och tjänsteutbud ska finnas över hela Skåne. Genom denna nya organisation för läkemedelsnära produkter förväntas besparingseffekter på uppemot 40 miljoner kronor. Nyckeltal Förvaltningen använder sig av ett antal nyckeltal. Några av dessa är produktivitet, andel tillgänglighet inom 30 samt 60 dagar, förändring sjukdagar per medarbetare, bruttokostnadsutveckling samt erbjuden tid inom hjälpmedelsverksamheten. Noggranna uppföljningar görs både på enhetsnivå men även på aggregerad divisionsnivå. Ett viktigt nyckeltal i förvaltningen är produktivitet, det vill säga antal utförda vårdkontakter per använd resurs. Inom enheterna bryts dessa tal ner på bland annat vårdgivarkategori. Uttalade måltal finns för att tydliggöra förväntningar ner på individnivå. Produktivitetsutvecklingen har varit i snitt 6 procent under de senaste åren, då flera effektivitetsåtgärder genomförts åren. Innevarande år har produktiviteten minskat med 1,2 procent. 23