Innehåll: 1. Inledning.. 2. Sammanfattning av läsåret 2007/ Översiktlig beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad..

Transkript

1

2 Innehåll: 1. Inledning.. 2. Sammanfattning av läsåret 7/8 3. Översiktlig beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad.. 4. Utbildningens måluppfyllelse :1. Normer och värden.. 7 4:2. Kunskaper. 7 4:3 Elevernas ansvar och inflytande. 8 4:4. Skola och hem.. 8 4:5. Övergång och samverkan.. 4:6. Skolan och omvärlden. 4:7. Bedömning och betyg.. 4:8. Rektors ansvar.. 4:9 Hälsa... 4: Skolenheternas måluppfyllelse 5. Analys av resultat Prioritering av åtgärder för ökad måluppfyllelse 8/

3 1. Inledning Barn- och utbildningsförvaltningens vision för verksamheten 7 - : Övergripande vision: Verksamhetsvisioner: En skola för mig" Förskolan:... Vi möter nya möjligheter varje dag Grundskolan:. Vi bygger grunder för livet Gymnasiet:. Med självtillit ut i livet Musikskolan:... Gör drömmar till verklighet Vuxenutbildningen:.. Möjligheten till vidare kompetens. 2. Sammanfattning av läsåret 7/8 Skolförvaltningen omorganiserade sin verksamhet till Barn- och utbildningsförvaltningen vilket bl.a. innebar att barnomsorg/förskola vilka tidigare sorterat under socialnämnden nu ingår BUNs verksamhet. Den utvidgade verksamheten har inneburit att man inom BUN fått en helhetssyn på barn och ungdomar i ett -19 års perspektiv och en kontinuitet i arbetet med måluppfyllelsen. Elevantalet har minskat något såväl inom grundskolan som förskolan medan antalet elever vid kommunens eget gymnasium GKC har ökat något. Gnosjö kommun utsågs 8 till Sveriges bästa integrationskommun vilket bl.a. beror på det arbete som genomförts inom skolan och Sfi-undervisningen. Under året har lärplattformen Fronter införts vilket bl.a. lett till ökad kvalité i styrningen genom bättre kommunikation. Totalt sett visar vår kvalitetsutvärdering att verksamheten som helhet håller en god standard trots besparingskrav under året. Analyser av resultaten har gjorts vilka redovisas i kvalitetsredovisningen sid. 14. Barn- och utbildningsnämnden har under året genomfört en rad åtgärder för att höja måluppfyllelsen. Normer och värden: I samarbete med Myndigheten för Skolutveckling har arbetet med Mångfaldsdialogen inneburit flera konkreta resultat. Bland annat har ett dokument med riktlinjer för mottagning av nyanlända upprättats och antagits, liksom nya rutiner för samordnade insatser i samband med mottagningen. Beslut har tagits om inrättande av en förberedelsegrupp för nyanlända elever. Såväl vår egen som Myndighetens och Skolverkets utvärderingar visar att satsningen varit bra och kan ge långsiktiga effekter. Kunskaper: Modersmålsundervisningen har förstärkts och ämnesstöd på modersmål har införts. Ett omfattande språkutvecklingsarbete har startats upp för att åstadkomma en kontinuitet i undervisningen från förskola till gymnasium. Resultaten på de nationella proven i år fem ligger relativt stabilt medan resultaten i år nio sjunker i matematik för tredje året i rad. Andel elever som är behöriga till gymnasiet har sjunkit till 85,5 och meritvärdet är det lägsta på flera år. En stor majoritet av lärarna genomgår den s.k. PIM utbildningen (Praktisk It och Media) som initierats av Myndigheten för skolutveckling. Satsningar på kompetensutveckling har gjorts inom ett antal områden såväl inom Lärarlyftet som lokalt genomförda insatser. Elevernas ansvar och inflytande: Flera av skolorna i kommunen har under året arbetat för att stärka elevernas inflytande över sitt arbete i skolan. Skola/ hem: Föräldrarnas förtroende för såväl skolan som förskolan och dess personal är högt. Föräldrarna anser att elevernas trivsel och kamratrelationer är väl så viktiga som deras kunskapsresultat. De individuella utvecklingssamtalen IUP har utvecklats så att föräldrar inför samtalen ska få en bättre bild av elevernas resultat och skolsituation. 3

4 Skolan och omvärlden: Inom ramen för projektet Framtidskraft har alla elever fått möjlighet till minst en kontakt med näringslivet per termin. Ett databaserat kontakt-verktyg mellan skola och företag har installerats. Flera kontakter har under året förekommit mellan elever och skolledning i andra länder, ex. Frankrike, Polen och Italien. Betyg och bedömning: Lärarna har i arbetslag under året påbörjat arbetet med att ta fram mål och kriterier för alla ämnen. Några skolor har hunnit slutföra så mycket att man informerat elever och föräldrar. Kompetensutveckling för lärare har genomförts i bedömning och betyg. Hälsa: Personalens sjuktal ligger på en extremt låg nivå. Trivsel och arbetsglädje visar höga siffror. Elevhälsan är god, men landstingets utvärdering av övervikt och fetma visar att barn i 4-års ålder ligger på höga nivåer. Under året har den s.k. Gnosjödialogen permanentats. Dialogen är ett samverkansorgan mellan skola, soc. och landsting där samtal förs om avidentifierade elevärenden. Skolenheterna har arbetat fram Likabehandlingsplaner och antimobbningsplaner. Bland fler positiva saker kan också nämnas att * Hillerstorpsskolan 7-9 var 3:dje bästa skola i landet i SALSAs undersökning gällande betyg i år 9 vt-7. * Vuxenundervisningens Sfi-undervisningen har uppmärksammats på riksnivå för sin kvalitet och sitt nytänkande: Modellen har presenterats för regering och myndigheter. * IBM har inom projektet KidsSmart bidragit med datorer till förskolan i kommunen. * Gymnasiet har utvecklat ett par nya program och tillsammans med andra skolor i grannkommunerna ansökt om att bli certifierade som Teknikcollege. 3. Verksamhetens förutsättningar 3:1 Verksamheter Barn- och utbildningsnämndens verksamhet innefattar: Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning Högskolan på hemmaplan (HPH) Musikskola 3:2 Organisation Skolor/förskolor är organiserad i tre områden: Gnosjöområdet: Bäckaskolan F-6 / Åsenhögaskolan F-6/ 1 rektor Bäckaskolan 7- / 1 rektor Åvikenskolan F-6 Nissaforsskolan F-6 / 1 rektor Förskolor 8 st. / 1,8 rektor Hillerstorpsområdet: Hillerstorpsskolan F-9 + Kulltorpsskolan F-6 / 2 rektorer 8 förskolor /,8 rektor GKC (Gnosjöandans kunskapscentrum) Ungdomsgymnasium / 1 rektor/gymnasiechef + 1 bitr. rektor Vuxenutbildningen, SFI, Uppdragsutbildning, HPH / 1 rektor 4

5 3:3 Antal elever ANTAL barn, elever, studerande i BUNs verksamhet Antal barn placerade i förskolan Antal elever i grundskolan Antal elever fsk-klass Antal barn i fritids Antal elever gy skolan GKC Antalet stud. vux.utb. GKC ANTAL elever inskrivna i särskolan (grundsärskola + träningsskola): Antal elever i grundsär Antal elever i träningsskolan ANTAL elever som deltar i modersmålsundervisning: 7 8 Berättigade till modersmålsundervisning (av totalt antal elever) 28,7 29,3 Andel elever som deltar i modersmålsund. (av totalt antal elever) 11,1 11,3 3:4 Resurser 3:4:1 Ekonomi resultat Budget och resultat: / Mkr Bokslut Utfall 7 8,3 +, ,4 +1,8 3:4:1 Anslag till kompetensutveckling 7 8 Kompetensutveckl.anslag per idstjänst 2.7 kr 2.7 kr 5

6 3:5 Kvalitetsarbete 3:5:1 Struktur och rutiner för kvalitetsarbetet Dec. * BUN beslutar om vad som ska utvärderas vt. kommande år (BUNs utvärderingsindikatorer) Jan. febr. * Underlag för årets kvalitetsutvärdering görs (enkäter etc. - hur utvärderingsområdena ska utvärderas, vilka kriterier) * Konkretisering av kommunfullmäktiges inriktningar för året (utvärderingsbara mål) Febr. * Kvalitetsredovisning klar /redovisas för BUN * BUNs utvärderingar genomförs. * Mall för skolenheternas kvalitetsredovisning delges rektorerna Febr.- juni * Skolenheternas utvärderingar genomförs Mars * BUN beslutar om inriktningar för kvalitetsarbetet kommande läsår. April * Resultat från kvalitetsutvärdering redovisas för BUN och rektorerna 3 aug. * Skolområdena lämnar in sina kvalitetsredovisningar enl. utformad mall. * Skolenheternas arbetsplaner för påbörjat läsår lämnas in. Okt. * Återkoppling av kvalitetsredovisningarna till resp. rektor. Nov. * BUN delges resultat från skolornas kvalitetsutvärdering (ev. via rep. rektor) Dec. * BUN beslutar om vad som ska utvärderas vt. kommande år 3:6 Lärarbehörighet / lärartäthet 3:6:1 Andelen behöriga lärare: grundskola:83 gymnasium: 72 3:6:1 Andelen lärare per elever: grundskola 8,9 gymnasium,8. Andelen personer som har specialpedagogisk utbildning 3:7 Särskilt stöd 3:7:1 Andel elever med åtgärdsprogram Totalt antal elever: st. Totalt antal elever som har åtgärdsprogram:..154 st. Andel åtgärdsprogram av totalt antal elever / kunskapsorsaker 11,7 Andel åtgärdsprogram av totalt antal elever / sociala orsaker,5 Andel åtgärdsprogram av totalt antal elever / kunskaps- och sociala orsaker 1,5 Andel åtgärdsprogram / kunskapsorsaker 85 Andel åtgärdsprogram / sociala orsaker 4 Andel åtgärdsprogram / kunskaps- och sociala orsaker 11 3:8 Servicegarantier 3:8:1 Förskolans garantier * Barnomsorg ska kunna ordnas inom två månader 3:8:2 Grundskolans garantier * Alla elever inom grundskolan skall ges möjlighet till minst en kontakt per läsår med det lokala näringslivet, exempelvis inom ramen för projektet framtidskraft. 3:8:3 Gymnasiets garantier * Alla gymnasieelever vid GKC ges möjlighet till körkortsutbildning under sin studietid vid skolan. 6

7 4. Utbildningens måluppfyllelse 4:1. Normer och värden 4:1:1 Likabehandlingsplanen: Skolorna har under ett antal år arbetat förebyggande mot bl.a. mobbning. Inom förskolan pågår ett processinriktat arbete med att uppfylla Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Likabehandlingsplaner har upprättats vid samtliga skolor och antimobbningsstrategier utgör en del i dessa planer. Några skolors arbete med normer och värden har gått under speciella arbetsnamn för att skapa större genomslagskraft. T.ex. står KRAM-arbete för ett aktivt arbete med Kamratskap, Respekt, Ansvar och Miljö. Arbetet med att skapa en trygg skoltillvaro utan mobbning och trakasserier har gett resultat, varför måluppfyllelsen är god: Förbättringar kan göras för att åstadkomma en mer funktions- inriktad och lokalt anpassad målbeskrivning i Likabehandlingsplanerna. 4:1:2 Attityder i skolan I och med det stora genomgripande arbetet inom Mångfaldsdialogen har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra såväl elevernas som personalens och ledningens attityder till minoriteter och oliktänkande. Arbetslag från ett flertal skolor har utbildats för att kunna genomföra attitydövningar bland elever och personal. Utbildningarna har anordnad av Resurscentrum i Malmö och gett konkreta redskap för arbetet med attityder. Några utvärderingar av dessa nyvunna kunskaper har inte gjorts ännu. 4:2. Kunskaper Arbetet med att öka elevernas kunskaper och måluppfyllelse har under året inriktats mot bl..a insatser inom språkutvecklingen. Språket har en nyckelroll i skolans arbete. En språkutvecklingsplan är under utarbetande för att åstadkomma en helhetssyn och en röd tråd i ett 1-19-års perspektiv. Beslut har tagits om att införa TRAS (Tidig Registrering Av Språket) vid samtliga förskolor i kommunen och att lärarna inom förskolan ska få utbildning i TRAS I ämnet matematik har måluppfyllelsen sjunkit tydligast i de nationella proven i år 9. För att åstadkomma en ökad måluppfyllelse har en matematikutvecklingsgrupp tillsatts bestående av lärare från förskola till gymnasium. 4:2:1 Som ett led i språkutvecklingsarbetet har diagnostisering gjorts av läskunnigheten i år 2-4 4:2:2 Nationella prov år 5 och år 9: Totalt: S:a År 2 År 3 År Nationella prov år 5: andel godkända / Ma Nationella prov år 5: andel godkända / Sv Nationella prov år 5: andel godkända / En Nationella prov år 9: andel godkända / Ma Nationella prov år 9: andel godkända / Sv Nationella prov år 9: andel godkända / En :2:3 Andel elever i år 9 som är behöriga till gymnasieskolan samt genomsnittligt meritvärde:: Behörighet till gymnasiet ,5 85,5 Meritvärde elever i år

8 4:2:4 Som ett led i Språkutvecklingen prioriteras skolbibliotekens bokutlåning. Statistik över antal lån förts. Under 8 har ett webbaserat registreringsprogram inköpts och installeringen har påbörjats. 7 8 Antalet boklån: :3. Elevernas ansvar och inflytande: 4:3:1 Ur elevenkäter i år 2, 5, 8 och gy åk2 finns följande resultat: Jag vågar berätta för mina lärare vad jag tycker Jag får arbeta på det sätt jag tycker jag lär mig bäst på 4:4. Skola och hem: 4:4:1 ENKÄT TILL FÖRSKOLANS FÖRÄLDRAR (kommunala förskolor) Fråga 1: Tycker Du att barnomsorgens innehåll och kvalitet stämmer överens med vad Du förväntat? Fråga 2: Känner Du Dig trygg när Du lämnar Ditt barn på förskolan/familjedaghemmet? Ja, och hållet Ja, och hållet Ja, något så när Ja, något så när 8 Nej, inget vidare Nej, inget vidare Nej, Nej,

9 4:4:2 ENKÄT TILL FÖRÄLDRAR TILL ELEVER VID GRUNDSKOLORNA I enkäten anser föräldrarna att de två viktigaste frågorna/påståendena i enkäten var följande två frågor som här redovisas resultaten av. Fråga 8: Jag/vi tror att vårt barn trivs och mår väl i skolan Fråga : Jag/vi har fullt förtroende för att skolans personal kan hantera sociala problem som kan uppstå för mitt barn i skolan ex. kamratrelationer, mobbning. 4:4:3 ENKÄT TILL FÖRÄLDRAR TILL ELEVER VID GKCs UNGDOMSGYMNASIUM I enkäten anser föräldrarna att de två viktigaste frågorna/påståendena i enkäten var följande två frågor som här redovisas resultaten av. Fråga 7:Jag/vi tror att vårt barn trivs och mår väl i skolan Fråga : Jag/vi anser att eleverna stimuleras och utmanas på ett bra sätt av skolan till att göra goda studieresultat

10 4:5. Övergång och samverkan: 4:5:1 Övergång förskola-förskoleklass-år 1. I och med att BUNs verksamhet fr.o.m även omfattar förskolan har rutiner för övergångarna mellan förskolan till förskoleklass och år 1 förbättrats. Övergångarna mellan år 6 och 7 har analyserats utifrån processkartor. Här finns fortfarande förbättringar att göra, då vi upplever att många elevers förmågor och kunskaper från ett stadium till ett annat inte följer med. 4:6. Skolan och omvärlden: 4:6:1 Inom ramen för projektet Framtidskraft får alla elever i grundskolan möjlighet att besöka någon arbetsplats varje år. 4:6:2 En av gymnasiets teknikprogram kallat ENTEC har kontrakt med ett antal fadderindustrier med vilka de studerande har kontakt under hela studietiden. 4:6:3 Såväl grundskolan som gymnasiet har utbyte med skolor i flera länder i Europa som Frankrike, Italien och Polen, både när det gäller språkkunskaper på elevnivå som skollednings- och lärarutbyte. 4:6:4 Genom avtal med högskolorna i Jönköping, Halmstad, Borås och Växjö tar skolorna i kommunen emot ett antal studenter för VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning). Ett antal lärare är utbildade VFU-lärare för att kunna handleda och bedöma lärarstudenter. 4:6:5 BUN i Gnosjö har skrivit kontrakt med Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) i Jönköping om deltagande i Akademin för skolnära forskning och utveckling. Vilket innebär att BUN tillsammans med andra kommuner i länet avsätter medel för att finansiera forskare att forska inom områden och ämnen som skolorna har initierat. 4:6:6 I linje med ovan nämnda Akademin har även Gnosjö tagit initiativ till SiS-projektet (Skolutveckling i samverkan). SiS innebär att kommunen, högskolan och en lärarstudent samverkar genom att studenten skrivit sitt examensarbete inom några av de ämnen som kommunens skolor behöver hjälp med att utveckla, analysera eller belysa. 4:7. Bedömning och betyg: 4:7:1 Gymnasieskolan har under året genomfört kompetensutveckling med all lärarpersonal i bedömning och betyg. Som föreläsare har Torbjörn Hortlund medverkat med bl.a föreläsningar, seminarier och workshops. Även grundskolans lärare har arbetat med att ta fram kriterier för bedömning av elevernas resultat. Måluppfyllelsen när det gäller likvärdig bedömning har förbättrats. 4:7:2 Som underlag för de Individuella utvecklingssamtalen IUP har arbetet med att ta fram matriser och bedömningsunderlag påbörjats, vilket mottagits väl av både elever och föräldrar. 4:8. Rektors ansvar: 4:8:1 I personalenkäter har rektors roll belysts. Jag upplever ett gott samarbetet med min närmsta chef (rektor eller annan chef)?

11 Jag Jag tycker tycker att att jag får får bra bra stöd stöd från från min min närmsta närmsta chef chef (rektor (rektor eller eller annan annan chef)? chef) Jag upplever att jag får tillräcklig information från rektor/chef. 4:9. Hälsa: 4:9:1 Personal - Hälsotal frånvaro / personal BUN 5,5 4,2 3,8 4,2 4,3 4,1 4:9:2 * Simkunnighet: 98 av alla elever i år 5 är simkunniga 4:9:3 Övervikt och fetma, förskolklass, år 4, år 7. Övervikt och fetma, förskoleklass, medelvärde av 3 år, elever födda och i Jönköpings län ,6 Andel i 15 13,7 16,9,3 18, ,8 17,2 14,5 17,6 16,3 16, ,5 15,5 15,5 15,7 18,1 17,7,8,4 19,2 16,1 15,4 11,1, Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås elever födda elever födda Övervikt och fetma, årsklass 4, medelvärde av 3 år, elever födda och i Jönköpings län , ,7 23,4,5 18,7 18,8 17,7 21,8,6 19,6 19,6 22,7,7 19,9 19,3 26,6 24,8 23,7 23,9 22,9 22,5,9 18,9 19,1 18,9 Andel i Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås elever födda elever födda

12 Övervikt och fetma, årsklass 7 alt 8, medelvärde av 3 år, elever födda och i Jönköpings län 3 Andel i ,3 21, ,9 15,1 18,7 18,9 17,7 17,6 19,8 16,8 17,4 17,8 17,1 19,8 19,5,2 18,7 18,3 22,2 21,6 18,1 16,5 5 Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd* Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås elever födda elever födda :. Skolenheternas måluppfyllelse: Alla enheter från förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium till vuxenutbildning har lämnat kvalitetsredovisningar. Dessa innehåller bl.a. utvärderingar av resp. skolas arbetsplaner. Här följer en kort summering av utvärderingsresultaten: ( resultaten är kursivt markerade) 4::1 Gnosjöområdet Förskolan: Fritidshemmen: Bäckaskolan F-6: 1. Hälsa åstadkommit fler utmanande och spännande utemiljöer 2. Lärande utvecklat språkpedagogiska principer samt utbildning i TRAS. 3. Trygghet nya trygghetsskapande metoder anpassade efter barnens ålder 4. Barn i behov av särskilt stöd ny spec.ped. handlingsplan, nätverksarbete i Gnosjödialogen samt stöd i kontakterna med familjerna. 1. Meningsfull fritid aktiviteter har erbjudits utefter barnens intresse. 2. Lekens betydelse för social utveckling personal finns med mer som stöd och hjälp vid konflikter. 3. Allas trivsel personalen tar sig tid att samtala med barnen. 4. Inflytande och delaktighet barnen har varit delaktiga i framtagandet av aktiviter och gemensamma regler. 1. Elevtrygghet hög måluppfyllelse 2. Eleverna når målen i Sv och Sva - rel. god måluppfyllelse 3. Eleverna har lust att lära god måluppfyllelse 4. Eleverna har inflytande över sitt arbete målet är inte uppnått. Nissaforsskolan F-6: 1. Bygga upp elevernas matematiska tänkande i vardagssituationer - ökat intresse för vardagsmatematik, 2 av 8 elever ej godk. i nationella prov 2. Alla elever i år 3-6 ska kunna stava till de vanligaste orden på svenska - målet är inte nått i år 3-4 men i år 5-6 är målet nått. 3. Eleverna ska orka arbeta effektivt under hela lektioner och arbetspass - god måluppfyllelse. Åsenhögaskolan F-6 1. Eleverna i år 3 når LUS-punkt 17 6 av 8 elever har klarat målet. 2. Eleverns i år 5 når målen i svenska 2 av 3 elever har nått målen 3. Antalet boklån ska öka boklånen har ökat från 1131 till Bibehålla eller öka elevtryggheten elevenkäter visar att målet är nått. Åvikenskolan F-6: 1. Alla elever ska känna sig trygga i skolan målet är inte nått men stora framsteg har gjorts 2. Eleverna når målen i ämnet svenska målet är inte nått, för 27 elever har Åtgärdsprogram upprättats. 12

13 4::2 Hillerstorpsområdet Förskolan: Gemensam med Gnosjöområdets förskolor, se sid. 11 Fritidshemmen: 1. Skriva måldokument och skapa rutiner för utvärdering måldokument är skrivna men utvärdering har inte skett. 2. Barnen ska ta ett ökat ansvar för ordningen och för gemensamma saker målet är inte uppfyllt. 3. Barnen ska få kunskap om olika högtider och traditioner målet har nåtts. 4. Väcka barnens intresse för olika aktiviteter målet har nåtts. Hillerstorpsskolan F-9: 1. Eleverna i fsk-klass ska kunna siffrorna -9, talen upp till 3 och Ramsräkna till - 75 av eleverna nådde målet. 2. Eleverna ska läsa mer och få ett större intresse för litteratur hos de yngre barnen och i år 4-6 är målet nått medan i år 7-9 är resultatet sämre. Boklånen i biblioteket har ökat. 3. Eleverna ska kunna återberätta en läst berättelse så att andra förstår - målet är uppnått. 4. Eleverna ska få kunskap om vad som påverkar miljön och bli medvetna om hur de själva påverkar miljön - målet är uppnått. 5. Uppnå målen under rubrikerna Kamratskap, Respekt, Ansvar och Miljö i vårt KRAM-arbete vid Kulttorpsskolan de flesta av KRAMmålen har uppnåtts medan ex. språkbruket behöver bli bättre. 6. År 7-9 ska kunna arbeta tematiskt läsåret 8/9 målet är uppnått 7. Skapa meningsfulla föräldramöten i år 7-9 utvärdering är ej gjord men ett tydligare samförstånd mellan elever och föräldrar är uppnått. 8. Förenkla och förbättra omdömesskrivningen för år 7-9 målet är Uppnått så när som på de rent tekniska förutsättningarna i Fronter. 4::3 GKC / Gnosjöandans kunskapscentrum Skolledning 1. Förbättra kommunikationen med utvecklingslagen målet nått 2. Slutföra fortbildningen i betyg och bedömning utbildningen har genomförts och utvärderats. 3. Godkännas för certifiering av Diplomerade Gymnasieekonomer certifieringen utfärdad i september Utveckla IT-användandet IT-utvecklingsgrupp har tillsats. 5. Starta program med inriktning mot plåt och tråd SMTe Plåt och Tråd har kommit igång med 6 elever. 6. Etablering av program turism SMTu startar ht-8 med 7 elever Ungdomsgymnasiet: Mål för de olika programmen 1. ENTEK: Anpassa ENTEK till kraven för Teknikcollege ej klart 2. HP: Förbättra elevernas närvaro, studieteknik och förmåga att redovisa inför grupp samt ge stöd åt svagpresterande elever närvaron ej bättre, övriga mål är uppnådda. 3. IV: Eleverna ska klara att övergå till ett nationellt program, elever i Priv-handel ska bli behöriga i grundskolans kärnämnen, elever blir godkända i karaktärsämnen och blir anställningsbara - 8 av elever har blivit behöriga till nationellt program, övr. mål har uppnåtts. 4. IV-s: Få eleverna inkluderade i andra grupper, utveckla elevernas lärprocess, ge eleverna förutsättningar för att få arbete efter gy inkludering i idrott fungerar bra, övr. mål har uppnåtts. 5. NV: Genomföra ämnesövergripande projekt kring ostindienfararen Götheborg, beräkningar inom fysik o kemi på engelska ämnesövergripande projekt har genomförts i mindre omfattning, eleverna positiva till de nya arbetssätten. 6. SMTu: Bygga upp en kvalitativ turismutbildning i samverkan med regionala aktörer ett mångfacetterat arbete har lett till god måluppfyllelse. 7. SP: Högre måluppfyllelse på de nationella proven resultaten variera i olika ämnen, totalt sett har inte måluppfyllelsen blivit högre. 13

14 Vuxenutbildningen: 1. SFI: Den integrerade och yrkesinriktade svenskutbildningen för invandrare ska bli en av de främsta i landet hög måluppfyllelse 2. Grund.vux: Införa meritportföljsmetodik målsättningen framflyttad 3. Gy-vux: Göra det lättare att behörighetskomplettera för studier vid Högskola eller KY-utbildn. hög måluppfyllelse. 5. Analys av resultat De resultat som redovisats såväl från de olika skolorna som från utvärderingar gjorda centralt visar att verksamheten har ökat måluppfyllelsen samtidigt som det framgår att det finns förutsättningar att öka måluppfyllelsen ytterligare. Orsaksanalys till de olika resultaten har gett oss en bild av att en prioritering av kärnverksamhet är viktig. Skolan har fått allt fler uppgifter vilket ibland flyttar fokus från skolans kärnverksamhet. De resultat som redovisas är sällan resultat av det arbete som genomförts under redovisningsåret. När det gäller elevers studieresultat och exempelvis försämrade meritvärden kan orsaker sökas både längre bak i tiden och från ett antal företeelser och förutsättningar. En bidragande orsak till det försämrade resultat ser vi i de minskade ekonomiska resurserna till skolan som kommunen i självrannsakan bör ta till sig. Forskning visar även att elevernas resultat påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. Vuxenutbildningen och Högskolan på Hemmaplan (HPH) erbjuder rika möjligheter till kompetensutveckling inom kommunen. Att andelen elever med utländsk bakgrund är hög i skolan är enligt forskningen ingen orsak till lägre måluppfyllelse. Exempel på saker som vi upplever kan påverka måluppfyllelsen. Samverkan mellan lärare, stadier samt inom arbetsenheter/lag Kvalitetsarbete / utvärdering och analys Lärares kompetens och engagemang i arbetet Överlämningar mellan årskurser och stadier Elevtrygghet och elevers möjlighet till påverkan MÅL- UPPFYLLELSE Skolledningens tydlighet och pedagogiska styrning Samverkan skola hem och med förvaltningar/institutioner Föräldrars utbildningsnivå och engagemang Resurser och yttre förutsättningar Elevvårdsarbetet, specialpedagogisk kompetens Personalens trivsel och arbetsglädje Organisation Bland de orsaker som vi redovisar ovan har vi bestämt att för nästa år fokusera på de åtgärder som redovisas på sid Det faktum att de nya rutinerna för kvalitetsarbetet som infördes 5 nu börjar sätta sig gör att personal och skolledning får en bättre bild av måluppfyllelse och förhållandena i verksamheten, vilket leder till en ökad medvetenhet. Just en ökad medvetenhet om förhållandena utgör en viktig grund att bygga arbetet med en ökad måluppfyllelse på. Samtidigt utgör även personalens syn på sin arbetssituation, trivsel och förhållande till skolledningen förutsättningar för att lyckas med en god skolutveckling. 14

15 6. Prioritering av åtgärder för ökad måluppfyllelse 8/9 6:1. Kommunalt beslutade inriktningar för BUN: Förskolan INRIKTNINGSMÅL: att Gnosjö kommun ska vara en av Sveriges bästa kommuner för alla barnfamiljer. att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun Grundskola / skolbarnsomsorg och förskoleklass INRIKTNINGSMÅL: att värna om och utveckla det livslånga lärandet att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor GKC / ungdomsgymnasium, vuxenutbildning och SFI INRIKTNINGSMÅL: att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun Gemensam verksamhet / skolhälsovård, skolmåltid, skolskjuts och musikskola INRIKTNINGSMÅL: att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun Gemensam administration / BUN INRIKTNINGSMÅL: att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande. 6:2. Övergripande prioriteringar för verksamheten: Att uppnå ökad måluppfyllelse inom kärnverksamheten och prioritera elevernas kunskapsmål är det övergripande målet för BUNs verksamhet läsåret 8/9. Områden som vi bedömer bör prioriteras för att uppnå målen under kommande år: 1. Språkutvecklingen. Utifrån resultaten kan vi se att läskunnigheten och resultaten på de nationella proven borde vara högre. Språket har en nyckelroll i skolarbetet. En god språkutveckling gynnar inlärningen i andra ämnen. 2. Matematikutveckling. Här gäller samma sak som för språkutvecklingen. Måluppfyllelsen är inte tillfredsställande. 3. Betyg och bedömning. För att optimalt kunna göra de Individuella utvecklingsplanerna IUP till ett redskap för ökad måluppfyllelse och förbättra undervisningen måste vi åstadkomma en god, relevant och likvärdig bedömning av elevernas prestationer. Arbetet med betyg och bedömning måste därför ges fortsatt utrymme. 4. Arbetslagsutveckling. Viktigt är att organisera arbetet så att man får en helhetsbild av elevernas skolsituation, resultat etc. och i planeringen av undervisningen genom samarbete kunna nå synergieffekter och ta tillvara den kompetens som finns bland personalen. En väg att nå detta är att hitta optimala organisationsmodeller för arbetslagen. 15

16 5. Hållbar utveckling. En av de största utmaningar vårt samhälle och jord står inför är klimatförändringarna som kräver att vi alla tar vårt ansvar. Inom området hållbar utveckling ryms även de hälsoaspekter som den tilltagande fetman och övervikten i vårt land och i västvärlden utgör. 6. Entreprenörskap i undervisningen. En av EUs nyckelkompetenser för att klara dagens arbetsliv är just entreprenörskap. I den byggd vi lever i har entreprenörskap varit en förutsättning för att bygden ska leva med alla småindustrier som har legotillverkning. Entreprenöriella kompetenser, som möjlighetstänkande, fantasi, självförtroende, initiativ- och samarbetsförmåga är oerhört viktiga i det samhälle som växer fram. 6:3. Skolenheternas prioriteringar: 6:3:1 Gnosjöområdets prioriterade områden / konkreta mål finns i resp. kvalitetsredovisning/arbetsplan Förskolan: Långsiktiga mål: 1. Förskolor som är byggda för ändamålet 2. Utveckla metoder för kvalitetssäkring 3. Pedagogiskt utbildad personal i alla verksamheter Inför nästa år: 1. alla barn ska känna glädje, meningsfullhet och trygghet 2. alla barn ska erbjudas en stimulerande språkutveckling 3. alla barn ska erbjudas en stimulerande och utmanande miljö 4. stärka samverkan mellan förskola och hem Fritidshemmen: Bäckaskolan F-6: Bäckaskolan 7-: 5. utveckla en verksamhet med god kvalitet och framåtanda. 1. Meningsfull fritid. 2. Lekens betydelse. 3. Allas trivsel. 4. Inflytande och delaktighet. 5. Dokumentation och utvärdering 6. Hälsa och livsstil 1. Eleverna når kunskapsmålen i Sv och Sva. 2. Eleverna har inflytande över sitt arbete. 3. Eleverna har lust att lära. 4. Dokumentation. 1. Demokrati. 2. Mångfald och integration. 3. Vägen till framgång i lärandet. 4. Hälsa och miljö. Nissaforsskolan F-6: 1.Hälsa 2. Språkutveckling Åsenhögaskolan F-6 1. Miljö. 2. Hälsa 3. Lokala arbetsplaner. Åvikenskolan F-6: 1. Eleverna når kunskapsmålen i Sv. 2. Miljömedvetande hos personal och elever. 6:1:2 Hillerstorpsområdets prioriterade områden / konkreta mål finns i resp. kvalitetsredov./arbetsplan Förskolan: Gemensamma prioriteringar med Gnosjöområdet, se sid.. Fritidshem: 1. Målskrivning och utvärdering. 2. Kompetens- och arbetslagsutveckling. 3. Leken. 4. Ansvarskänsla i barngruppen. Hillerstorpsskolan F-9: 1. Språkutveckling/läslust 2. Matematik år Miljöarbete 4. Tematiskt arbetssätt 5. Kontakter ned näringslivet Kulltorpsskolan F-6: 1. Internationellt utbyte med Chimoio International School. 16

17 6:1:3 GKC / Gnosjöandans kunskapscentrum / konkreta mål finns i kvalitetsredovisning/arbetsplan 1. GKC ska utgöra Nyckeln till framtidens Gnosjöanda 2. Verksamheten ska präglas av mångfald, öppenhet och tolerans och Befrämja kreativitet och initiativförmåga 3. GKC:s utbildningar ska vara regionens mest attraktiva 4. Studerandeinflytandet ska garanteras. 5. GKC ska erbjuda studerande och personal en bra arbetsmiljö. 6. GKC:s internationella profil skall vara ett tydligt inslag i vår verksamhet. 7. GKC:s samverkan med näringslivet och övriga arbetsliv skall Vidareutvecklas. 6:1:4 Särskolan / konkreta mål finns i arbetsplanen 1. Eleverna har inflytande över sitt arbete 2. Eleverna har lust att lära 3. Dokumentation Gnosjö Gunnar Crona Skolchef Thomas Svenningsson Utvecklingsledare 17