Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2004

Transkript

1 Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2004 Gnosjöanda i skolan - samverkan för elevens bästa med inriktning mot en lärande organisation. Vart är organisationen på väg? VISION VERKSAMHETSIDÉ Hur kommer vi dit? STRATEGIER Vad måste vi göra bra? FRAMGÅNGSFAKTORER Hur mäter vi hur bra det går? STYRTAL

2 Föräldrainflytande Stöd till elever med särskilda behov Integration av elever från andra kulturer Kontinuitet i verksamheten Goda arbetsmiljöer för inlärning Samverkan med näringslivet och övr. arbetsliv Goda arbetsförhållanden för personalen Rektorernas ledarskap. KVALITETSMÄTNINGAR Skolförvaltni ngen Kvalitetsmätningar lå 2001/02 Perspektiv Valda framgångsfaktorer Styrtal Elev Verksamhet Personal Resurser Elevtrygghet Lust att lära Föräldraengagemang Godkända elever i basämnen Arbetsglädje Tydligt ledarskap i organisationen Frihet Medinflytande Resurser för undervisningen Resurser till elever med särskilda behov Balans i budget Andel trygga elever Andel trygga elever som ej upplever negativ stress i skolan Andel nöjda elever Föräldraengagemang i skolan Nationella prov, betyg Andel nöjd personal Procentuell sjukfrånvaro Andel personal som anser att det finns ett tydligt ledarskap inom skolenheten Andel av personalen som haft medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna Andel personal som ej upplever negativ stress Andel personal som anser att de kan påverka sin arbetssituation Lärartäthet Andel obehöriga lärare Viktat elevtal Kostnad per elev för skolenheten

3 Sammanfattning av kvalitetsredovisning år 2004 Gnosjö skolor År 2004 fanns 1528 barn 6-16 år i kommunens grundskolor därav 129 barn i förskoleklass. 337 barn har erbjudits fritidshem. 272 elever har gått i kommunens gymnasieskola. I Vuxenutbildning deltog 230 heltidsstuderande. Inledning Gnosjö kommun har sedan fyra år tillbaka en integrerad skolplan och kvalitetsredovisning uppbyggd enligt metoden Balanserat Styrkort. Metoden börjar med en vision och den innebär följande för Gnosjö skolor: Gnosjöanda i skolan samverkan för elevens bästa med inriktning mot en lärande organisation. Därefter formuleras verksamhetsidé och strategier för att sträva mot visionen och läroplanens mål. Skolplanen Följande strategier utgör grunden i skolplanen: Föräldrainflytande Stöd till elever med särskilda behov Integration av elever från andra kulturer Kontinuitet i verksamheten Goda arbetsmiljöer för inlärning Samverkan med näringslivet och övrigt arbetsliv Goda arbetsförhållanden för personalen Rektorernas ledarskap För att arbetet i skolan ska ske i riktning mot visionen, verksamhetsidén och strategierna finns ett antal mål och framgångsfaktorer framtagna. De finns under olika perspektiv där även de viktigaste styrtalen framgår. Perspektiven är Elev, Verksamhet, Personal och Resurser. Ett perspektiv är ett område som ska uppmärksammas och kunna balanseras mot andra och innebär att man bättre kan koppla ihop ekonomi och verksamhet. En framgångsfaktor är något som det är avgörande att vara bra inom. Styrtal innebär att vi mäter hur det går. Kommunfullmäktiges inriktningsmål för skolan Kommunfullmäktige har som grund för budgetbeslut år 2004 fastställt följande inriktningsmål för skolan: Fortsätta det aktiva arbetet med personalens hälsa samt utveckling av individen och arbetsplatsen. Fortsatt arbete med agenda 21 (de 15 nationella miljömålen) och agenda 22 (handikapptillgänglighet). Samarbeta med övriga kommuner i Gnosjöregionen inom nämndernas olika verksamhetsområden för en ökad spetskompetens. Aktivt arbeta med skolfrågor med andra kommuner tillsammans med kommunstyrelsen.

4 Tillsammans med socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden verka för att barns och ungdomars fysiska och motoriska kapacitet stärks. I förskolans och skolans läroplaner läggs stor vikt vid lek, fysisk aktivitet och möjligheter. Detta vill vi omsätta i praktiken. Tillsammans med socialnämnden ta fram metoder för och utveckla kontakterna mellan förskola, skola och föräldrar med flera för att stärka barns föräldrastöd. Fortsätta samarbetet med näringslivet i projektet Framtidskraft samt utveckla nya samarbetsformer med övrigt näringsliv/arbetsliv. Fortsatt utveckling av ledningsorganisationen för ett framgångsrikt ledarskap. Fortsatt arbete med omtanke om elevernas och personalens välbefinnande. Fortsatt arbete för ökad flexibilitet i svenskundervisningen för invandrare Det har eftersträvats en god samstämmighet mellan skolplanens strategier och mål med inriktningsmålen för budgeten. Det innebär att skolplanen revideras varje år vid samma tidpunkt som inriktningsmålen tas för nästa år. Måluppfyllelse Kvalitetsredovisningen bygger på omfattande enkätundersökningar hos elever, föräldrar och personal. Därtill har insamlats betygsstatistik, resultat från nationella prov samt olika nyckeltal och statistik som är av värde för den samlade bedömningen. Genomgående har resultaten värderats i skala 1-10 med följande indelning: 1-4 Mindre bra 5-7 Bra 8-10 Mycket bra Här följer nu en sammanfattning från skolornas gemensamma resultat: Resultat: Elev Värde: 8,1 8,2 7,9 8,0 7,9 Framgångsfaktor: Elevtrygghet Andel trygga elever, Andel elever som ej upplever negativ stress i skolan Elevvärdet är stabilt. Eleverna har även i år gett Elevtrygghet högre värde än föräldrarna. Elevtryggheten är lägre i de högre åldrarna. I de lägre åldrarna upplevs mindre stress. Verksamhet Värde: 7,6 7,7 7,6 7,6 8,0 Framgångsfaktorer: Lust att lära, Föräldraengagemang, Godkända elever i svenska, engelska och matematik. Andel nöjda elever, Föräldraengagemang i skolan, Nationella prov, Betyg

5 Verksamhetsvärdet har ökat betydligt. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan dvs godkända i svenska, engelska och matematik i åk 9 i grundskolan var vårterminen 90% vilket är lika med år Genomsnittet i riket var 90% både år 2003 och Genomsnittligt meritvärde i åk 9 var 200, vilket är en liten minskning från förra året som var 202. Medelbetyget i riket var 207. Med hänsyn till bakgrundsfaktorerna är detta bra värden. Skolorna har en hög överensstämmelse mellan nationella prov och betyg. Skolorna ger eleverna allt större frihet att planera och välja arbetssätt vilket bidrar till att värdet för Lust att lära ligger högt. Personal Värde: 8,0 8,2 7,8 7,8 8.0 Framgångsfaktorer: Arbetsglädje, Ledarskapet, Frihet, Medinflytande Andel nöjd personal, sjukfrånvaro, tydligt ledarskap, andel medarbetarsamtal, ej negativ stress, påverkan av arbetssituationen. Värdet har åter gått upp. Arbetsglädje, ledning och medinflytande och frihet har ökat vid flera skolor och ligger på mycket höga värden. Personalen anser att stressen i skolan ökar. Sjukfrånvaron har, från en mycket låg nivå på 5,5 %, sjunkit ytterligare och var för ,2 % vilket endast är ca. 9 dagar per anställd. Andelen medarbetarsamtal är högt vid samtliga skolor. Resurs Värde: 7,3 7,3 7,0 7,1 7,1 Framgångsfaktorer: Resurser för undervisningen, Resurser till elever med särskilda behov, Balans i budget. Lärartäthet, Andel behöriga lärare, Viktat elevtal, Kostnad per elev. Resursvärdet är stabilt, vilket till stor del kan bero på det särskilda statsbidraget som har gett möjlighet att bibehålla lärartätheten. Elevantalet har minskat. Andelen invandrarelever är högt vilket påverkar Resursvärdet. Kostnaden per elev har även i år ökat och är högre än riksgenomsnittet. Förskollärartätheten har åter ökat efter en minskning förra året. Andelen behöriga lärare har ökat ytterligare i år, såväl gällande förskollärare som grundskollärare. En medveten styrning av resurser mot lägre årskurser i grundskolan har fortsatt under Balanserad helhetsbild utifrån de fyra perspektiven Helhetsvärde: 7,9 8,0 7,8 7,8 8,0 Balansvärde: 1,09 1,10 1,12 1,10 1,12 Helhetsvärde är genomsnittet av Elevvärdet, Verksamhetsvärdet och Personalvärdet. Balansvärdet är Helhetsvärdet i förhållande till det insatta Resursvärdet. Helhetsvärdet har ökat med 2 tiondelar jämfört med 2002 och Balansvärdet visar en stabil något uppåtgående trend över tid. Resursvärdet är lägre än helhetsvärdet vilket visar på en effektiv resursanvändning.

6 Åtgärder för utveckling Med utgångspunkt från skolornas kvalitetsredovisningar inriktas arbetet år 2005 på följande åtgärder för utveckling: Tillsammans med socialnämnd och kultur- och fritidsnämnd fortsätta det drogförebyggande arbetet mot ungdomar. Utveckla sambandet Hälsa Lärande Trygghet Aktivt arbeta för personalens arbetsglädje. Genom samarbete bredda och utveckla kontakterna med näringslivet. Utveckla arbetet med invandrarnas språkutveckling. Gunnar Crona Skolchef Thomas Svenningsson Utvecklingsledare