Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Transkript

1 Gotlands kommun Bilaga 3 Barn- och utbildningsförvaltningen AN Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Övergripande vision, verksamhetsidé och gemensamma värderingar Gymnasieskolan och vuxenutbildningens ledning har tagit fram ett gemensamt styrkort. Styrkortet tar sin utgångspunkt i: - Läroplanen - Kommunens och Barn- och utbildningsnämndens styrkort - Skolverkets inspektion - Kriterier för framgångsrika skolor Den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningens vision ansluter till den kommungemensamma visionen och konkretiseras i en för skolformerna gemensam verksamhetsidé som i sin tur har sin utgångspunkt BUN:s styrkort. Prioriterade strategiska frågor De strategiska frågor som prioriterats bygger på den omvärldsanalys som gjorts det senaste året samt ambitionen att Gotland skall ha attraktiv gymnasieskola och vuxenutbildning som har ett brett utbildningsutbud och hög kvalitet i ett nationellt perspektiv.: Strategiska frågor Ett fortsatt brett utbildningsutbud för ungdomar och vuxna hösten 2010 och en gymnasieorganisation anpassad till elevernas förstahandsval Implementera och genomföra den nya gymnasieskolan (Gymnasiereformen) som träder i kraft hösten 2011 Utifrån gymnasiereformen och vikande elevtal: o Bestämma vilka gymnasieutbildningar som skall finnas i Gotlands Kommun och vilka utbildningar som skall genomföras i samverkan med andra kommuner o Anpassa skolorganisation och lokaler utifrån beslutat utbildningsutbud Fortsätta utveckla samarbetet mellan gymnasieskolan och Komvux med målsättningen att komvux och gymnasieskolan ingår i samma skolorganisation hösten 2011 (Utbildningar för unga och vuxna organiseras utifrån utbildningsområden) 1

2 Utifrån nya regeringsbeslut organisera verksamheten för obehöriga elever och elever i behov av särskilt stöd. Bidra till att den nya organisationen med gymnasieutbildningar och vuxenutbildningar etableras och att möjliga effektiviseringsvinster (Kvalité och ekonomi) tillvaratas Fortsätta utveckla samarbetet skola arbetsliv med ett särskilt fokus på lärlingsutbildningar Fortsatt arbete med att utveckla och starta yrkesutbildningar för vuxna Ekonomi. Träffsäkra prognoser och en budget i balans (Inkluderar arbete för full kompensation för faktiska elevflöden och nya kostnader). Utveckla adekvata ekonomiska jämförelser med andra kommuner. Anpassa programpengen till lika villkor och beskriva konsekvenserna av detta. Förbättring av elevernas resultat och andra kunskapsmål i läroplanen Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och därmed styrningen och ledningen av skolan Fortsätta arbetet med att ute i skolorna tillämpa kriterier för framgångsrika skolor En likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning Gymnasieskolan och vuxenutbildningens planering läsåret Den planering som görs syftar till att på ett systematiskt sätt: - Tydliggöra rektors ansvar och på vilket sätt rektors/skolornas arbete kommer att följas upp - Bli ett redskap för rektor och skolan att utifrån de nationella målen utveckla verksamheten - I en årsplanering åskådliggöra när och på vilket sätt nämnden får tal del av resultat/måluppfyllelse och gjorda analyser - I årsplanering redovisa när och på vilket sätt andra insatser görs och på vilket sätt det rapporteras till nämnden (Tillsyn inom särskilda områden, rapport och analys av antagningen till gymnasieskolan m.m.) Förtydligande av rektors ansvar sker genom överenskommelser om för alla gemensamma utvecklingsområden eller särskilda överenskommelser med en enskild skola. En del områden som prioriteras är av mer tillfällig karaktär och andra årligen återkommande. I det sistnämnda fallet handlar det om att förbättra inom området. 2

3 Gemensam struktur för arbetsplaner och kvalitetsredovisningar För att åstadkomma ett gemensamt och systematiskt kvalitetsarbete har gymnasieskolans och vuxenutbildningens ledning beslutat använda ett verktyg som upphandlas av Skoldialogen. För varje enskilt område i skolornas arbetsplan skall upprättas en arbetsplan med följande rubriker/struktur: - Läget - Mål - Hur, vem och när - Uppföljning (Vad, hur, när, vem) - Analys och åtgärder (Redovisas i kvalitetsredovisningen om inte annat anges) Styrning och ledning Förvaltningen skall följa upp och utvärdera rektorsarbete. Exempel på former för uppföljning av rektors arbete/ansvar är skolbesök, medarbetar- och lönesamtal, kvalitetsredovisningar, tillsyn från förvaltningen inom specifika områden samt särskilda redovisningar från skolorna. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet skall bidra till att nämnden på ett mer systematiskt sätt får en återkoppling av skolornas resultat och måluppfyllelse. I anslutning till återkoppling av resultat skall alltid finnas en analys. Analysen skall i sin tur leda till att åtgärder för att förbättra verksamheten vidtas. Planering läsåret Översiktliga planeringsdokument Gymnasieavdelningen skall hösten 2009 revidera tidigare årsplanering och i tre olika årscyklar tydliggöra arbetet med: a) Budget, ekonomisk uppföljning, intagning m.m. (Revideras) b) Kvalitetssäkring c) Arbetet med gymnasiereformen Färdigt senast den 15 oktober. Redovisas på nämndens oktobersammanträde. Ansvar gymnasiechefen 3

4 2. Arbetet med det pedagogiska uppdraget och kvalitetssäkring Arbetsplaner Under hösten 2009 skall samtliga skolor ta fram en arbetsplan som är relaterad till läroplanen, resultatet av Skolverkets inspektion och det gemensamma styrkortet. Arbetsplanen skall ha en gemensam struktur (Skoldialogen). Följande mål/områden är utifrån tidigare beslut i ledningsgruppen gemensamma för skolorna: - Ökad andel elever med godkänt i alla ämnen - Minskad andel frånvaro och avhopp - En likvärdig betygsättning - Arbetet med introduktion av nya elever Utöver dessa gemensamt beslutade områden finns i skolornas arbetsplaner självklart utrymme för egna prioriteringar. Tillsynen av arbetet med arbetsplanen och färdigställandet/förankringen av en sådan är högsta prioritet för förvaltningen hösten Skolorna skall i början av december skicka in sina arbetsplaner till gymnasieavdelningen som sedan följer upp med skolbesök alternativt en diskussion i ledningsgruppen. Ansvar för att ta fram arbetsplaner rektor, ansvar för förvaltningens uppföljning gymnasiechefen års kvalitetsredovisningar I 2009 års kvalitetsredovisningar görs vissa anpassningar till den modell som Skoldialogen tillhandahåller. Skolornas kvalitetsredovisningar skall lämnas till gymnasieavdelningen senast den 15 november. Framgångsrika skolor Utifrån tidigare diskussioner och beslut av Skoldirektör/nämnd skall skolorna arbete utifrån kriterier för framgångsrika skolor (Skolans ledningstruktur SOU 2004:116.). De sex kriterierna finns angivna på sidan 114. Kriterierna har en tydlig koppling till hur ledningen och styrningen fungerar på den enskilda skolan. I det gemensamma styrkortet finns konkretiserat framgångsfaktorer och styrtal som är direkt kopplade till kriterier för framgångsrika skolor. Förvaltningen kommer under våren 2010 att följa upp hur arbetet fortskrider (En precisering av hur och tidpunkt kommer senare i höst) Styrkortets framgångsfaktorer och styrtal I det gemensamt framtagna styrkortet finns ett antal framgångsfaktorer och styrtal som bör fungera som vägledning för rektor i arbetet med sin egen arbetsplan. Styrtalen anger vad som skall följas upp och hur det skall göras. 4

5 3. Ekonomi En träffsäker prognos och en budget i balans - Arbeta för full kompensation för faktiska elevflöden och nya kostnader - Fortsatt effektiv ekonomisk uppföljning och utbildning av medarbetare med ekonomiskt ansvar - Tydlig beställning av kvalificerat ekonomiskt stöd från SF Ansvar gymnasiechef och ekonom. Arbete och rapportering sker inom ramen för det ordinarie arbetet med budget och delårsrapporter. Fortsatt arbete med att utarbeta relevanta ekonomiska nyckeltal och jämförelser med andra kommuner - Jämförelser med andra kommuner tas fram inför budgetarbete våren Kommuner med samma tätortsgrad som Gotland skall ingå i jämförelsen. SKL:s öppna jämförelsetal och Skolverkets ekonomiska nyckeltal redovisas i 2009 års bokslut. Ansvar gymnasiets ekonom. Sker inom ramen för ordinarie budgetarbete. Utarbeta förslag till ny programpeng utifrån regeringens beslut om lika villkor Programpengen anpassas till reglerna om lika villkor som träder i kraft 1 januari Ansvar gymnasiets ekonom i samarbete med förvaltningens ekonomichef. Den nya programpengen beslutas när internbudgeten tas i nämnden. 4. Anpassningar utifrån gymnasiereform och vikande elevtal Arbetet med att föreslå utbildningsutbud, anpassad skolorganisation samt en mer långsiktig lokalanvändning redovisades för nämnden våren 2009 (bilaga2). En reviderad version tillsammans med en lägesbeskrivning presenteras för nämnden i oktober. På decembersammanträdet redovisas förslag till förändringar av utbildningsutbud och skolorganisation Ansvar gymnasiechefen och gymnasiereformens projektledare. 5. Arbetet med att etablera en ny nämnd- och förvaltningsorganisation Under hösten 2009 deltar gymnasiechefen, projektledaren för gymnasiereformen och Komvux två rektorer i en arbetsgrupp som leds av Lennart Blom. 6. Gymnasieorganisationens anpassning till elevernas förstahandsval På nämndens oktobersammanträde redovisas tillsammans med en analys statistik från intagningen hösten Utöver detta skall utvärdering av intagningsprocessen göras tillsammans med intagningskansliet och rektorerna göras. Ansvar gymnasiechefen. Alf Nilsson Gymnasiechef 5