KVALITETSREDOVISNING. Barn- och utbildningsnämnden Gnosjö kommun. / läsåret 2008/09

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsnämnden Gnosjö kommun 9 / läsåret 8/9

2 Innehåll: 1. Inledning.. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen för låt 8/9 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för lå8/ Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse :1. Verksamhet :2. Organisation. 5 4:3 Personal.. 6 4:4. Antal elever. 6 4:5. Resurser :6. Lärartäthet :7. Särskilt stöd.. 8 4:8. Servicegarantier Arbetet i verksamheten Resultat och måluppfyllelse Uppföljning av likabehandlingsplanen Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder för förbättring och ökad måluppfyllelse Bilaga / sammanfattning av utvärderingar i verksamheter.. 2

3 1. Inledning Barn- och utbildningsförvaltningens vision för verksamheten 7-1: Övergripande vision: Verksamhetsvisioner: Skolan för mig" Förskolan:... Vi möter nya möjligheter varje dag Grundskolan:. Vi bygger grunder för livet Gymnasiet:. Med självtillit ut i livet Musikskolan:... Gör drömmar till verklighet Vuxenutbildningen:.. Möjligheten till vidare kompetens. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen för läsåret 8/9 Rutiner: Kvalitetsarbetet med utvärderingar, analyser och upprättande av mål för ökad måluppfyllelse sker inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet i Gnosjö enligt en årscykel som är under revidering. För läsåret 8/9 gällde följande rutiner: Kvalitetsarbete / årscykel Dec BUN beslut om vad som ska utvärderas vt. kommande år Nov BUN delges verksamheternas kvalitetsutvärdering Okt Återkoppling av kvalitetsredovisningarna till resp. rektor Jan Underlag för årets kvalitetsutvärdering görs Febr Febr.- juni Skolenheternas kontinuerliga utvärderingar Föregående års kvalitetsredovisning redovisas. Mars BUNs utvärderingar genomförs Mall för skolenheternas kvalitetsredovisning delges Sept Verksamheterna lämnar in kvalitetsredovisningar Arbetsplaner lämnas in Aug Juli Juni Till de beskrivna aktiviteterna under året hör också kopplingen till budgetarbetet där hänsyn tas till prioriterade mål och inriktningar. De gemensamt planerade aktiviteterna för kvalitetsarbetet görs dels under personalkonferenser och dels på studiedagstid. För arbetet med kvalitetsredovisningarna finns en mall för skrivningen liksom en manual för vad som göras och vad som ska ingå i redovisningen. Maj April Resultat från BUNs kvalitetsutvärdering redovisas BUN beslutar om mål för kvalitetsarbetet kommande läsår 3

4 Medtoder: Utvärderingarna sker med varierade metoder, som exempel kan nämnas, enkäter, utvärderingssamtal i grupp och enskilt, insamling av statistik och betyg etc. Underlag: Som underlag för bedömningen förekommer utsagor från barn, elever, föräldrar och personalen, statistikuppgifter, betyg och bedömningar, tidigare kvalitetsredovisningar 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för läsåret 8/9 3:1 Övergripande mål för läsåret 8/9 beslutade av kommunfullmäktige Förskolan INRIKTNINGSMÅL: att Gnosjö kommun ska vara en av Sveriges bästa kommuner för alla barnfamiljer. att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun Grundskola / skolbarnsomsorg och förskoleklass INRIKTNINGSMÅL: att värna om och utveckla det livslånga lärandet att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor GKC / ungdomsgymnasium, vuxenutbildning och SFI INRIKTNINGSMÅL: att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun Gemensam verksamhet / skolhälsovård, skolmåltid, skolskjuts och musikskola INRIKTNINGSMÅL: att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun Gemensam administration / BUN INRIKTNINGSMÅL: att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande. 3:2 Åtgärder för ökad måluppfyllelse för läsåret 8/9 beslutade av BUN Områden som BUN beslutade bör prioriteras för att öka måluppfyllelse under år8/9: 1. Språkutvecklingen. Utifrån resultaten kan vi se att läskunnigheten och resultaten på de nationella proven borde vara högre. Språket har en nyckelroll i skolarbetet. En god språkutveckling gynnar inlärningen i andra ämnen. 2. Matematikutveckling. Här gäller samma sak som för språkutvecklingen. Måluppfyllelsen är inte tillfredsställande. 3. Betyg och bedömning. För att optimalt kunna göra de Individuella utvecklingsplanerna IUP till ett redskap för ökad måluppfyllelse och förbättra undervisningen måste vi åstadkomma en god, relevant och likvärdig bedömning av elevernas prestationer. Arbetet med betyg och bedömning måste därför ges fortsatt utrymme. 4. Arbetslagsutveckling. Viktigt är att organisera arbetet så att man får en helhetsbild av elevernas skolsituation, resultat etc. och i planeringen av undervisningen genom samarbete kunna nå synergieffekter och ta tillvara den kompetens som finns bland personalen. En väg att nå detta är att hitta optimala organisationsmodeller för arbetslagen. 4

5 5. Hållbar utveckling. En av de största utmaningar vårt samhälle och jord står inför är klimatförändringarna som kräver att vi alla tar vårt ansvar. Inom området hållbar utveckling ryms även de hälsoaspekter som den tilltagande fetman och övervikten i vårt land och i västvärlden utgör. 6. Entreprenörskap i undervisningen. En av EUs nyckelkompetenser för att klara dagens arbetsliv är just entreprenörskap. I den byggd vi lever i har entreprenörskap varit en förutsättning för att bygden ska leva med alla småindustrier som har legotillverkning. Entreprenöriella kompetenser, som möjlighetstänkande, fantasi, självförtroende, initiativ- och samarbetsförmåga är oerhört viktiga i det samhälle som växer fram 3:2 Verksamheternas åtgärder för ökad måluppfyllelse läsåret 8/9 Se sammanfattning av respektive skolas/verksamhets åtgärder i bilaga Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 4:1 Verksamheter Barn- och utbildningsnämndens verksamhet innefattar: Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning Högskolan på hemmaplan (HPH) Musikskola 4:2 Organisation Organisation för skolor/förskolor (exkl. musikskolan) gällande från 9-7-1: RO GKC Gymn.chef + 2 rektorer Ungdomsgymnasium, Sfi, grundläggande gymnasium- och vuxenutbildn. inkl. yrkesvux. KY. Uppdragsutbildning, Högskolan på Hemmplan (HPH) med yrkeshögskola, särvux. Rektor I / Gymnsiechef Rektor J bitr Rektor K Ungdomsgymnasiet Naturvetenskapprogr. Samhällsvetenskapsprogr./Turismprogr,, ENTEC-teknikprogr.,/ Plåt och tråd, Handel- & administrationsprogr., Individuellt progr. gymnasiesärskolan Sfi, grundläggande gymnasium- och vuxenutbildn. inkl. yrkesvux. KY. Uppdragsutbildning, Högskolan på Hemmplan (HPH) med yrkeshögskola, särvux. 5

6 4:3 Personal 8 9 Antal anställda Varav tillsvidareanställda Antal årsarbetare 45,8 394,5 4:4 Antal elever ANTAL barn, elever, studerande i BUNs verksamhet Antal barn placerade i förskolan Antal elever i grundskolan Antal elever fsk-klass Antal barn i fritids Antal elever gy skolan GKC Antalet stud. vux.utb. GKC Elever i grundskolan Barn i förskolan Studerande vux. utb. Gymnasieelever GKC 4:4:1 ANTAL elever inskrivna i särskolan (grundsärskola + träningsskola): Antal elever i grundsär Antal elever i träningsskolan

7 4:4:2 ANDEL invandrarelever (elever som är berättigade till modersmålsundervisning): Mellan år 7 och 9 har andel elever med invandrarbakgrund (elever som är berättigade till modersmålsundervisning) på grundskolan ökat med ca. 1 % från 29 % till ca. 32 %. I första hand är det på de större skolorna som ökningen skett. Bäckaskolan Hillerstorpsskolan Kulltorpsskolan Nissaforsskolan Åsenhögaskolan Åvikenskolan 7 33% 29% 18% 18% 18% 24% % 32% 6% 3% 18% % 4:4:3 ANTAL elever som deltar i modersmålsundervisning: Berättigade till modersmålsundervisning (%av totalt antal elever) 28,7% 29,3% 31,8 Andel elever som deltar i modersmålsund. (%av totalt antal elever) 11,1 % 11,3% 17,6 4:5 Resurser 3:4:1 Ekonomi resultat Bokslut i mkr Utfall 7 8,3 +, ,6 +1, ,5 +1,2 4:5:1 Anslag till kompetensutveckling Kompetensutveckl.anslag per heltidstjänst 2.7 kr 2.7 kr 27 kr 4:6 Lärarbehörighet / lärartäthet 4:6:1 Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen vid grundskolan Grundskolan Gnosjö Riket Kommungrupp Andel lärare med ped. högskoleexamen 87% 85% 88% 4:6:2 Andelen lärare per 1 elever: grundskola 8,8 gymnasium 1,3. Grundskolan Gnosjö Riket Kommungrupp Andel lärare per 1 elever 8,8 8,4 8,6 4:6:3 Andel lärartjänster per rektor Grundskolan Gnosjö Riket Antal lärartjänster per rektor 24 7

8 4:7 Särskilt stöd 4:7:1 Andel elever med åtgärdsprogram Totalt antal elever: 1.15 st. Totalt antal elever som har åtgärdsprogram:..158 st. 8/9 Andel åtgärdsprogram av totalt antal elever / kunskapsorsaker 11,7% Andel åtgärdsprogram av totalt antal elever / sociala orsaker,5% Andel åtgärdsprogram av totalt antal elever / kunskaps- och sociala orsaker 1,5% Andel åtgärdsprogram / kunskapsorsaker 85% Andel åtgärdsprogram / sociala orsaker 4% Andel åtgärdsprogram / kunskaps- och sociala orsaker 11% 4:8 Servicegarantier 4:8:1 Förskolans garantier * Barnomsorg ska kunna ordnas inom två månader 4:8:2 Grundskolans garantier * Alla elever inom grundskolan skall ges möjlighet till minst en kontakt per läsår med det lokala näringslivet, exempelvis inom ramen för projektet framtidskraft. 4:8:3 Gymnasiets garantier * Alla gymnasieelever vid GKC ges möjlighet till körkortsutbildning under sin studietid vid skolan 5. Arbetet i verksamheten / prioriterade områden under 8/9 5:1 Förskolan Införande av TRAS (Tidig Registrering Av Språket) vid samtliga förskolor i kommunen har intensifierats genom bl.a. utbildning av personalen. Ett stort språkprojekt kallat Att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik har startats i samarbete mellan fem kommuner och läns- och kommunbiblioteken. Syftet är att lägga en god grund för barnens framtid läs- och skrivvanor. Förskolans personal har genomgår IT-utbildningen PIM (Pratisk IT och Media). 5:2 Fritidshemmen En utvecklingsgrupp med fritidspedagoger och de lärare som arbetar inom fritidshemsverksamheten har bildats i syfte att utveckla verksamheten. För kvalitetsarbetet inom fritidshemmen har tydligare verksamhetsmål formulerats. Gemensamma workshopsdagar och kompetensutveckling planeras. Ett aktivt arbete har gjorts för att främja barnens fysiska aktivitet och miljömedvetenhet. 5:3 Förskoleklass Lärarna i förskoleklass har kompetensutvecklats inom den s.k. Bornholmsmodellen som är del av den gemensamma språkutvecklingsplanen. Samlingar med utbyte av idéer och erfarenheter har också skett. 5:4 Grundskolan årskurs 1-9 Arbetet med att öka elevernas kunskaper och måluppfyllelse har under året inriktats mot bl.a. insatser inom språkutvecklingen. Arbetet med implementeringen av språkutvecklingsplanen har påbörjats. Två matematikutvecklare har tillsatts om 15% vardera för att utveckla matematikundervisningen i ett 1-19-års perspektiv, förskola till gymnasium. Fokus har också lagts på IUP med omdömesskrivning och målformuleringar samt ämnesmatriser och matriser för social utveckling. 5:5 Gymnasiet Gymnasiets teknikutbildning ENTEK har tillsammans med andra utbildningar i regionen certifierats som Teknikcollege. Entek har också under året utnämnts till Sveriges bästa teknikutbildning. Kvalitetsarbetet och rutiner för detta har ägnats en del arbete för en ökad likvärdighet. Förberedelser är också långt framskridna för en gymnasiesamverkan med gymnasieskolorna i Värnamo och Gislaveds kommuner. 8

9 5:6 Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen i Gnosjö har blivit uppmärksammad på riksplanet för sin SFI-undervisning, vilket bygger på att de studerandes studier kopplas och integreras till företag och näringsliv, vilket ökar möjligheterna till en snabbare språkutveckling och en bättre integration. Gnosjö kommun har för andra året i rad utsetts till årets integrationskommun. 5:7 Särskolan Prioritering har under året gjorts av arbetet för att stärka kontakterna mellan skola och hem. En omorganisation där fler elever integrerats i grundskoleklasser har fallit väl ut. 5:8 Övrigt * En förberedelsegrupp har startats pga ett starkt ökat nyanlända elever. Från starten fanns ca. 8 elever vilket under läsåret har mer än fördubblats. Antalet lärare har därför måst utökas. * Initiativ har tagits för att starta ett drogförebyggande projekt för att fånga in ungdomar i riskzonen. * Arbetet med att förbättra IUP-samtalen har inneburit att nya blanketter tagits fram. * Studiehandledning på modersmål har startats på ett par av de mest frekventa språken. * Lärarstudenter har under projektnamnet SIS (Skolutveckling i Samverkan) i examensarbeten belyst frågor och ämnen som initierats vid kommunens skolor. 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till målen I bedömningen av måluppfyllelsen utgår vi i först hand från Läroplanernas mål och riktlinjer. 6:1. Normer och värden 6:1:1 Likabehandlingsplanen: Skolorna har ett dokumenterat förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning. Inom förskolan pågår ett processinriktat arbete med att uppfylla Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Såväl Likabehandlingsplaner som planer mot kränkande behandling har upprättats vid samtliga skolor. Antimobbningsstrategier utgör en del i dessa planer. Några skolors arbete med normer och värden har gått under speciella arbetsnamn för att skapa större genomslagskraft. T.ex. står KRAM-arbete för ett aktivt arbete med Kamratskap, Respekt, Ansvar och Miljö. Elevernas förmåga att respektera andra människors egenvärde och känna solidaritet och empati är god vid samtliga skolor vilket visas sig i den goda arbetsro och fina stämning som karaktäriserar skolorna. Arbetet med att skapa en trygg skoltillvaro utan mobbning och trakasserier har gett resultat, varför måluppfyllelsen är god. Tidigare utvärderingar visade att likabehandlingsplanerna inte var levande dokument med systematisk uppföljning vilket nu till stor del har åtgärdats vid skolorna. 6:2. Kunskaper / utvecklande och lärande 6:2:1 Som ett led i språkutvecklingsarbetet har diagnostisering gjorts av läskunnigheten i år 2-4 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 4 S:a 6 88% 92% 9% 7 88% 91% 91% 9% 8 88% 91% 91% 9% 9 9% 88% 98% 92% 9

10 6:2:2 Nationella prov år 5 och år 9: Nationella prov år 5: andel godkända / Ma 87% 83% 84% 87% Nationella prov år 5: andel godkända / Sv 88% 89% 88% 88% Nationella prov år 5: andel godkända / En 91% 83% 93% 86% Nationella prov år 9: andel godkända / Ma 89% 84% 81% 92% Nationella prov år 9: andel godkända / Sv 98% 93% 96% 97% Nationella prov år 9: andel godkända / En 91% 91% 91% 92% åk 5 Nationella prov åk 5 1% % 5% 25% % Ma Sv En 6:2:3 Andel elever i år 9 som är behöriga till gymnasieskolan samt genomsnittligt meritvärde:: Behörighet till gymnasiet 9% 92% 9% 88,5% 85,5% 9,1% Meritvärde elever i år ,5 6:3. Elevernas ansvar och inflytande: 4:3:1 Ur elevenkäter i år 2, 5, 8 och gy åk2 finns följande resultat: % % Jag vågar berätta för mina lärare vad jag tycker helt helt delvis delvis ganska dåligt ganska dåligt inte alls Jag får arbeta på det sätt jag tycker jag lär mig bäst på inte alls 1

11 6:4. Skola och hem / förskola och hem: 6:4:1 ENKÄT TILL FÖRSKOLANS FÖRÄLDRAR görs vartannat år (kommunala förskolor) Enkät från 8 visade följande resultat: Fråga 1: Tycker Du att barnomsorgens innehåll och kvalitet stämmer överens med vad Du förväntat? % Fråga 2: Känner Du Dig trygg när Du lämnar Ditt barn på förskolan/familjedaghemmet? % Ja, helt och hållet Ja, helt och hållet Ja, något så när Ja, något så när Nej, inget vidare Nej, inget vidare Nej, inte alls Nej, inte alls 6:4:2 ENKÄT TILL FÖRÄLDRAR TILL ELEVER VID GRUNDSKOLORNA görs vartannat år Enkät från 8 visade följande resultat: I enkäten anser föräldrarna att de två viktigaste frågorna/påståendena i enkäten var följande två frågor som här redovisas resultaten av. Fråga 8: Jag/vi tror att vårt barn trivs och mår väl i skolan % helt delvis Fråga 1: Jag/vi har fullt förtroende för att skolans personal kan hantera sociala problem som kan uppstå för mitt barn i skolan ex. kamratrelationer, mobbning. % helt delvis 11 ganska dåligt ganska dåligt inte alls inte alls

12 6:4:3 ENKÄT TILL FÖRÄLDRAR TILL ELEVER VID GKCs UNGDOMSGYMNASIUM görs vartannat år Enkät från 8 visade följande resultat: I enkäten anser föräldrarna att de två viktigaste frågorna/påståendena i enkäten var följande två frågor som här redovisas resultaten av. Fråga 7:Jag/vi tror att vårt barn trivs och mår väl i skolan % Fråga 1: Jag/vi anser att eleverna stimuleras och utmanas på ett bra sätt av skolan till att göra goda studieresultat % helt helt delvis delvis ganska dåligt ganska dåligt inte alls inte alls 6:5. Övergång och samverkan / Fsk samverkan med f-klass, skolan och fritidshem: 6:5:1 Övergång förskola-förskoleklass-år 1. Rutiner för övergångarna mellan förskolan till förskoleklass och år 1 har förbättrats men arbetet har ännu inte fullt gett de resultat personal och ledning önskar sig.. Övergångarna mellan år 6 och 7 behöver förbättras. Här visar utvärderingar som gjorts vid skolorna visar att lärare vid de olika stadierna bedömer olika och har olika redskap för diagnostisering. Arbetet med övergångar kommer att prioriteras. 6:5:2 Utvärderingssamtal kring Arbetslag Kort sammanfattning av svaren/samtalet: Fsk: De olika yrkesrollerna (omsorg och pedagog) arbetar mycket ihop. Arbetslag är en förutsättning för förskolan. F-6: Årskursvis planering varje vecka, delar elevgrupper, delar upp och planerar olika ämnen men deltar i alla ämnen, gemensamma värderingar viktigt, mycket bra med arbetslag, en organisation som fungerar, som lärare är man inte ensam med sin elevgrupp, flera lärare kan se barnen ur olika perspektiv, gemensamt ansvar för alla elever, Bä 7-9: Ämnesarbetslag, kontaktlärare (2 lärare per klass), gemensam värdegrund och regler prioriteras liksom likvärdig utbildning för alla elever, ämnesarbetslag kontra årskursarbetslag har diskuterats. Hp 7-9: Stort arbetslag 16 lärare som behandlar elevvård, projekt, klasskonferenser efter omdömesskrivning, ämneslag och andra olika konstellationer vid projekt el. dyl., Utvecklingen borde gå mer mot att samverka över stadierna man bör känna till varandras måldokument, utveckla den röda tråden, övergångar/överlämning mellan stadierna kan bli bättre, flexibiliteten i organisationen av arbetslag kan utvecklas. Ledningen är positiv till flexibilitet i organisationen av arbetslagen 12

13 6:5:3 Utvärderingssamtal kring Entreprenörskap / entreprenöriellt lärande: Kort sammanfattning av svaren/samtalet: Begreppet känns lite främmande och är inte så vanligt inom skolan, ett luddigt begrepp. Definition av begreppet: självtillit, ge eleverna ansvar, eleverna tar ansvar, lusten att lösa problem själv, tro på sig själv, eget tänkande, NTA-undervisning, PBL (Problem-Baserat- Lärande), utgå från eleverna, uppfinningsrikedom, inställningen det kan vi fixa, strävansmål viktigt, möjlighetstänkande, kan dom kan jag, exemplens makt viktig. Elever får och tar större ansvar, problemlösning i grupp, pratik och teori, teknik och problemlösning, studiebesök, tema och projekt, knyta kontakter, mm. Framtidskraft, studiebesök på företag med Gnosjöanda 6:6. Skolan och omvärlden / utbildningsval arbete och samhällsliv: 6:6:1 Inom ramen för projektet Framtidskraft får alla elever i grundskolan möjlighet att besöka någon arbetsplats varje år. 6:6:2 En av gymnasiets teknikprogram kallat ENTEK har kontrakt med ett antal fadderindustrier med vilka de studerande har kontakt under hela studietiden. 6:6:3 Såväl grundskolan som gymnasiet har utbyte med skolor i flera länder i Europa som Frankrike, Italien och Polen samt skolor i Afrika Utbytet avser såväl språkkunskaper på elevnivå som skollednings- och lärarutbyte. 6:6:4 Genom avtal med högskolorna i Jönköping, Halmstad, Borås och Växjö tar skolorna i kommunen emot ett antal studenter för VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning). Ett antal lärare är utbildade VFU-lärare för att kunna handleda och bedöma lärarstudenter. 6:6:5 BUN i Gnosjö har skrivit kontrakt med Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) i Jönköping om deltagande i Akademin för skolnära forskning och utveckling. Vilket innebär att BUN tillsammans med andra kommuner i länet avsätter medel för att finansiera forskare att forska inom områden och ämnen som skolorna har initierat. 6:6:6 I linje med ovan nämnda Akademin har även Gnosjö tagit initiativ till SiS-projektet (Skolutveckling i samverkan). SiS innebär att kommunen, högskolan och en lärarstudent samverkar genom att studenten skrivit sitt examensarbete inom några av de ämnen som kommunens skolor behöver hjälp med att utveckla, analysera eller belysa. Sammantaget kan sägas att utvärderingarna visar att målen och riktlinjerna i Läroplanerna uppfylls väl. 6:7. Bedömning och betyg: 6:7:1 Under året har stort arbetet lagts ner vid grundskolorna och gymnasiet för att upprätta tydliga bedömningskriterier i de olika ämnena, vilket kommer att höja måluppfyllelsen när arbetet är klart. 6:7:2 Som redskap för arbetet med underlag vid de Individuella utvecklingssamtalen kommer lärplattformen Fronter att användas. Utvecklingsarbetet med plattformen har dock fördröjts.. 6:8. Rektors ansvar: 4:8:1 I personalenkäter har rektors roll belysts. % Jag upplever ett gott samarbetet med min närmsta chef (rektor eller annan chef)? helt delvis ganska dåligt inte alls 13

14 Jag tycker att får bra stöd från min närmsta chef (rektor eller annan chef)? Jag tycker att jag får bra stöd från min närmsta chef (rektor eller annan chef). % helt delvis ganska dåligt inte alls 6:9. Hälsa: Jag får minst 2 ggr per termin besök av min rektor på lektionstid % helt delvis ganska dåligt inte alls 6:9:1 Personal - Hälsotal Ohälsotalet (% frånvaro) är extremt låg för Buns verksamhet % frånvaro / personal BUN 5,5% 4,2% 3,8% 4,2% 4,3% 4,1% 3,7% 6:9:2 Simkunnighet: 98 % av alla elever i år 5 är simkunniga 6:9:2 Droganvändning: Landstingets drogundersökning visar att droganvändning ökar bland ungdomar i kommunen. Ökningen är störst bland flickor och användandet går ner i åldrarna. De som redan använder droger gör det också i större omfattning. 6:1. Skolenheternas utvärderingar/måluppfyllelse: Alla enheter från förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium till vuxenutbildning har lämnat kvalitetsredovisningar. Dessa innehåller bl.a. utvärderingar av resp. skolas arbetsplaner Utvärderingarna är dels redovisade i resp. enhets/verksamhets kvalitetsredovisning och dels i en sammanfattning i bilaga Uppföljning av likabehandlingsplanen Se utvärdering under rubriken Normer och värden 6:1 sid Analys och bedömning av måluppfyllelsen Ser man till utvärderingsresultaten, såväl från de olika skolorna/förskolorna som från utvärderingar gjorda centralt, visar de att verksamheten över lag har en hög måluppfyllelse. Det framgår också att det finns förutsättningar för att öka måluppfyllelsen ytterligare inom vissa områden. Tidigare orsaksanalyser av de olika resultaten har gett oss en bild av att prioritering av kärnverksamhet är viktig ex. elevernas språkutveckling. De resultat som redovisas är sällan resultat av det arbete som genomförts under redovisningsåret. Istället är bra verksamhetsresultat ofta frukten av medvetet pedagogiskt arbete, planering, kompetensutveckling, gott ledarskap mm Viktigt är att resurser sätts in tidigt under de första skolåren och att en medveten pedagogisk verksamhet bedrivs i förskola och förskoleklass. Normer och värden, barns och elevers ansvar och inflytande / fsk, grsk, gy. De utvärderingar som gjorts kring normer och värden visar att vi totalt sett har en trygg miljö för barn, elever och studerande. Orsaker till detta kan bl.a. hittas i det värdegrundsarbete som bedrivs vilket bland annat innebär att lärare och personal ser alla elever som allas angelägenhet. 14

15 I föräldraenkäterna kan vi också utläsa att föräldrarna anser att barnens trygghet är det viktigaste kriteriet i deras skolgång. Föräldrarna har också ett gott förtroende för att personalen kan hantera ex. mobbningsproblem. När det gäller likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling har mycket arbete lagts ner, dock når dessa planer fortfarande inte helt upp till styrdokumentens krav på att vara situationsanpassade och systematiskt levande dokument. I elevenkäterna som genomförts i år 2, 5, 8 framgår att eleverna upplever att de har inflytande över skolarbetet. Frågorna i enkäten är dock inte tillräckligt tydligt ställda eller saknas i vissa fall för att få en helhetsbedömning. I kommande enkäter borde mer tydliga frågor ställas inom detta område för att få en ökad kunskap om elevernas reella inflytande. Att barn och elever ska känna sig trygga bör även i fortsättningen stå i centrum för arbetet med normer och värden. Kunskaper / utvecklande och lärande / bedömning och betyg / fsk, grsk, gy. Andelen elever med utländsk bakgrund ökar totalt sett i kommunen och detta är mest märkbart på de större grundskolenheterna. Antal s.k. återföreningar liksom helt nyanlända ökar till kommunen. För att möta behovet av en anpassad undervisning har en förberedelsegrupp på grundskolan etablerats med successiv utslussning till klasserna. Inom förskolan förekommer stöd på modersmål i de mest frekventa språken vietnamesiska och kinesiska för att stödja barnens språkutveckling. De satsningar som görs på studiehandledning på grundskolan har redan visat konkreta resultat i form av att godkändnivå har nåtts av flera elever. Modersmålsundervisningen och studiehandledning på modersmål är därför av vikt för att dessa elever såväl när det gäller deras språkutveckling som att de ska nå kunskapsmålen. Som framgår av punkt 4:3:3 är andelen som deltar i modersmålsundervisningen inte så hög som man skulle önska. Här behövs en uppföljning av vad den låga andelen har för orsaker. Språket har en nyckelroll i skolans arbete. En språkutvecklingsplan har färdigställts i ett 1-19-års perspektiv i samråd med Specialpedagogiska myndigheten. Planen bör genom en god implementering kunna leda till en ökad måluppfyllelse inte bara inom språkämnena utan även inom andra ämnen. Forskning visar att en god språkutveckling gynnas av att samtliga ämnen och lärare ser sin roll som språkutvecklare. Detta faktum gör att kompetensutveckling kommer att ordnas dels för all personal inom förskolan i TRAS (tidig registrering av språket), dels för lärare i f-klass i Bornholmsmodellen, samt för grundskolans lärare i år 1-3 i God läsutveckling. Därtill kommer samtliga lärare på grundskolans år 1-9 att få kompetensutveckling kring de grundläggande tankarna i Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet. Även om måluppfyllelsen på de nationella proven i svenska i år 9 för läsåret 8/9 har ökat, vittnar många lärare om behovet av fortsatt ökad satsning på språkutvecklingen och i synnerhet på läsningen. Gällande matematik har lärarna som undervisar i matematik under många år sett en vikande kunskapsnivå bland eleverna. Orsaken till denna trend är svår att sätta fingret på, utvecklingen är tydlig även nationellt sett, vilket uppmärksammats av regeringen och Skolverket. I vår kommun har under läsåret 8/9 intensivare satsningar påbörjats för att öka måluppfyllelsen och höja kunskapsnivån genom att en matematikutvecklingsgrupp har tillsatts och att två matematikutvecklare kommer att tillsättas till läsåret 9/1. Ett stort arbete har bedrivits för att ta fram kriterier och göra matriser för bedömning av elevernas resultat och måluppfyllelse. Detta arbete har gjorts framförallt för att öka tydligheten inför IUPsamtalen. Denna ökade tydlighet av elevernas kunskapsnivåer bör, om det hanteras rätt, kunna leda till att mer medvetna insatser sätts in på rätt nivå och med rätta metoder. Personalens kunskap om såväl de nationella som de kommunala styrdokumenten innehåll och mål har ökat men kan nog ytterligare förbättras genom ett mer medvetet och systematiskt kvalitetsarbete. Ett större fokus på utvärderingarna i kvalitetsarbetet ökar också medvetenheten om förhållandena och utgör därmed en viktig grund att bygga arbetet med en ökad måluppfyllelse på. För att underlätta utvärderingen av kunskapsresultaten har en blankett för pedagogisk bedömning tagits fram som kommer att användas fr.o.m. läsåret 9/1. I redovisningen av utvärderingssamtalen kring entreprenöriellt lärande, punkt 6:5:3, kan man se att just begreppet entreprenörskap ofta känns främmande för skolan. Viktigt är därför att samtal förs kring definitionen av begreppet för undervisningen. I Gnosjö är entreprenörskap en förutsättning för näringslivet och en tradition som bör föras vidare då den innehåller många viktiga ingredienser för framgång i ett framtida samhälle. En av EUs nyckelkompetenser att besitta i det framtida samhället är just entreprenörskap. 15

16 Övergång och samverkan / skolan och omvärlden / Samverkan med f-klass, skolan och fritidshem / Utbildningsval arbete och samhällsliv / fsk,grsk, gy. Arbetslagens roll skiftar helt naturligt mellan olika skolformer och stadier. En viktigt gemensam inriktning bör vara det som framkommer i utvärderingen nämligen, att utvecklingen borde gå mer mot att samverka över stadierna man bör känna till varandras måldokument, utveckla den röda tråden genom övergångar/överlämning mellan stadierna. Arbetslagens arbete och organisation har en stor betydelse för en positiv utveckling av en ökad måluppfyllelse. Detta blir tydligt när man läser sammanfattningen av utvärderingssamtalen som redovisas under punkt 6:5:2. Här har rektor en god möjlighet att forma arbetslagens funktion och arbetsinriktning. Övergångarna mellan olika årskurser och stadier följs ofta av vissa svårigheter. Detta gäller såväl mellan förskolan f-klass som mellan f-klass år 1 och år 3 år 4 och år 6 år 7 samt år 9 gy. Lärare påtalar ofta att organisationen vid överlämningar inte är optimal, att tiden är pressad, att diagnostiseringen av kunskaperna är olika mellan stadierna och undervisande lärare. Här finns förbättringar att göra. Skolans samverkan med omvärlden sker i relativt stor omfattningen genom bl.a. ett projekt i tillsammans med näringslivet i kommunen kallat Framtidskraft. Det som ovan beskrivits gällande entreprenörskap blir här konkretiserat för eleverna. På gymnasiet sker ett omfattande samarbete med näringslivet genom teknikutbildningen Entek. Denna samverkan ser såväl näringslivet som skolan positivt på och bör som ovan påpekats kunna leda till en ökad kunskap om viktiga grunder i entreprenörskap. Förskola och hem / Skola och hem / fsk, grsk, gy. En tidig och god relation och samverkan mellan hem och skola är viktig både för barnen/eleverna och för förskolan/skolan. I kommunens förskolor och skolor ser samverkan mellan hem och skola idag olika ut. På vissa orter och skolor finns det föräldraföreningar eller motsvarande men inte på alla. Föräldrarnas inflytande och påverkan på skolans arbete ser också olika ut, varför en närmare studie skulle behövas för att se om styrdokumenten följs i detta avseende. Man bör också i kommande föräldraenkäter efterfråga hur vårdnadshavarna upplever sitt inflytande. Rektors ansvar / fsk, grsk, gy. I personalenkäterna framgår att samarbetet mellan personal och rektor är gott, vilket är en förutsättning för en positiv skolutveckling. Att skolans personal har en extremt lågt ohälsotal borde kunna tyda på en hög arbetstrivsel, vilket även har framgått i personalens svar på hur de bedömer sin sammantagna arbetsglädje på en skal 1-1. Där ligger snittet på över 8. I personalenkäten kan man även se att personalen inte får det antal besök i verksamheten av rektor som man skulle kunna önska. Orsakerna till detta kan ligga i det stora antalet arbetsuppgifter som åligger rektor och i de prioriteringar som rektor gör. Här kan en genomlysning av rektors uppdrag behöva göras. Personalens syn på sin arbetssituation, arbetsglädje, trivsel och förhållande till skolledningen utgör också viktiga förutsättningar för att lyckas med en god skolutveckling. Miljö / fsk, grsk, gy. Bland barn- och utbildningsnämndens inriktningar finns vikten av att värna miljön i ett vitt begrepp. Att miljön får stå i fokus på ett övergripande plan i skolans arbete och att en aktuell och konkret undervisning ges, känns idag oerhört angeläget med tanke på de klimatförändringar som sker pga en negativ miljöpåverkan. Bland andra konkreta åtgärder som skolan kan påverka för en förbättrad miljö har Bun föreslagit att öka närproducerade och kravodlade råvaror till skolmåltiderna. Möjligheterna att genomföra en sådan förändring har ökat efter den organisationsförändring som under året genomförts av måltidsverksamheten. Kommunen har förhållandevis stor skolskjutsverksamhet. Här finns möjligheter att tillsammans med entreprenören bevaka att miljöhänsyn tas vid såväl organisation som vid val av transporter. Den fysiska utemiljön vid förskolorna är viktig ur flera aspekter. En bra och harmonisk utemiljö ökar barnens förmåga till kreativitet, trivsel och fysisk aktivitet. 16

17 9. Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse 9/1 9:1. Verksamhetsmål beslutade av Barn- och utbildningsnämnden: Förskolan Gemensam verksamhet 1. Förskolorna ska ha en god och stimulerande utemiljö 2. Barns språk- och matematikutveckling ska ges en god grund i förskolan 3. Öka profileringen av förskolorna i kommunen 1. Alla elever skall vara trygga 2. Tillsammans med skolskjutsentreprenören uppnå optimal effektivitet ur miljöhänsyn för skolskjutsar och resor inom skolans verksamhet 3. Öka närproducerad och kravodlad råvara till skolmåltiderna 4. Erbjuda alla plats som söker till musikskolan MÅL- UPPFYLLELSE Administration 1. Personalen ska uppleva arbetsglädje 2. Nationella och lokala styrdokument och visioner för verksamheten skall vara väl känt hos personalen. Grundskolan, skolbarnsomsorg, f-klass 1. Gnosjöregionens entreprenörskap ska synliggöras i alla kommunens skolor 2. En ökad kunskap om miljö- och klimatfrågorna ska leda till att eleverna praktiserar konkreta handlingar för att bevara en god miljö 3. Eleverna ska ges en kontinuerlig och god språk- och matematikutveckling genom samtliga årskurser 4. Samtliga elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan GKC / Gy, vux.utb, SFI 1. Öka antalet UF-företag i gymnasieskolan 2. Vuxenutbildning och SFI-utbildning ska hålla en hög kvalitet för att möjliggöra för de studerande att ta aktiv del i samhället och bli anställningsbara 3. Distans- och lärcentraundervisning ska genom handledning och IT ge kommuninvånare oavsett ålder möjlighet till att studera. 4. Eleverna ska ges en kontinuerlig och god språk- och matematikutveckling 9:3. Verksamheternas prioriteringar / sammanfattning av mål i arbetsplanerna: 9:3:1 Förskolan /övergripande för förskolorna: (resp. förskola/avdelning har preciserat sina handlingsplaner av de övergripande målen) / För läsåret 8/9 har dagbarnvårdarna inte upprättat specifika arbetsplaner för sin verksamhet vilket kommer att göras till kommande läsår. Utepedagogik Mål: Förbättra skogsutflykter. Vidareutvecklingen av utemiljön. Språkutveckling Mål: TRAS ska bli ett naturligt arbetsredskap för språkutvecklingen inom förskolan. Trygghet Mål: En bra inskolning. Barnen ska känna sig trygga i förskolan. Dokumentation Mål: Vidareutveckla den pedagogiska dokumentationen och diskussionerna kring den. Göra barnen mer delaktiga i diskussionerna och låta dessa mer direkt styra temaarbetet och verksamheten. Mer kontinuitet och engagemang i diskussioner och reflektioner kring verksamheten. 9:3:2 Fritidhemmen /övergripande för fritidshemmen (resp. fritidshem har preciserade utvärderingar utifrån sina verksamheter) * Stärka gruppkänslan på fritidshemmet och bidra till fler och nya kamratrelationer mellan barnen. Stärka relationerna mellan fritidshemmen för att ge möjlighet att skapa nya kamratrelationer även med 17

18 barn från andra fritidshem. * Synliggöra fritidshemmet och vad verksamheten bidrar med till barns utveckling. * Ytterligare få bättre rutiner för dokumentation och utvärdering. * Utveckla barnens sociala samspel på fritidshemmet 9:3:3 Grundskolan / förskoleklass: F-6: * Förbättra relationerna mellan olika åldersgrupper så att konflikterna minskar och eleverna känner trygghet med varandra. * Öka elevernas läslust. * Utnyttja skolans tilldelade resurs så effektivt och flexibelt som möjligt. * Språkutvecklingsplanens mål * Aktivt arbete med boken Stärk språket, stärk lärandet * Eleverna når kunskapsmålen i svenska och SVA * Miljömål * Eleverna har inflytande över sitt arbete * Konkretisering av åtgärdsprogram * Skolan har samma lokala kursplaner, IUP och omdömen som övriga Gnosjöområdet. * Eleverna har ökad självinsikt och har insikt om sin egen roll i grupper. * Eleverna har kunskap om gruppdynamik. * Alla elever vågar uttrycka sig inför en större grupp. * Målet är att alla elever i år 3-6 ska kunna stava de 1 vanligaste orden. Eleverna ska också kunna sätta in orden i textproduktion så att både stavning och struktur tydliggörs. * Skolans hälsomål syftar till en ökad medvetenhet hos eleverna om kost, motion och livsstil. Förhoppningen är att eleverna ska känna ökad vilja till fysisk aktivitet under skoldagen. * Eleverna har förstått att ord inte bara har betydelse utan har också en ljudmässig form. * Eleverna har lärt sig hur man kan dela upp ett ord i fonem. * Eleverna kan de flesta bokstäver inte bara till namnet utan också det ljud som representeras av bokstaven. * Bornholmsmodellen ska användas för språkutvecklingsarbetet * Varje elev ska kunna skriva riktiga meningar med läslig handstil. * Eleverna ska kunna skriva en berättelse med tydlig handling. * Eleverna ska kunna stava enkla högfrekventa ord. * Eleverna ska kunna använda stor bokstav, punkt och frågetecken. * Eleverna ska kunna skriva på datorn på ett funktionellt sätt. * Eleven ska utveckla sin läsförståelse. * Eleverna ska utveckla sitt matematiska tänkande och få ett större intresse för matematik och dess betydelse. * Eleverna ska bli medvetna om vad som är kränkning/mobbning och vad som inte är det. * Eleverna ska förbättra språkbruket med tanke på svordomar, könsord och kränkande ord mot varandra. Åk 7-9 * Eleverna ska få bra verktyg för sin inlärning. * Eleverna ska kunna skriva utredande och argumenterande samt skriva fackuppsatser på ett tydligt sätt. * Elevens val ska vara utvecklande och givande för eleverna. * Eleverna ska kunna hantera Open Office och Fronter på ett för skolarbetet ändamålsenligt sätt. * Demokrati / Demokratiska värden genomsyrar utbildningen och skolans verksamhet. Bäckaskolan vilar på uppfattningen om alla människors lika värde. * Mångfald och integration / skolan är en social gemenskap där man respekterar alla oavsett t.ex. etnicitet, kön, religion, kultur, sexuell läggning, funktionshinder, social bakgrund. * Vägen till framgång i lärandet / Samtliga elever uppnår behörighet till gymnasieskolan. Samtliga elever uppnår sina egna mål Samtliga lärare arbetar med elevers språkutveckling i alla ämnen. * Hälsa och miljö / Personalen på skolan har en gemensam syn som främjar och utvecklar elevernas hälso- och miljömedvetande. Vi har en ren och skräpfri skola. 9:3:4 Gymnasiet / GKC: Gemensamt mål GKC: * Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. Programlagets prioriterade mål 9/1: * Studenterna från Entek har en god entreprenöriell problemlösningsförmåga, Gnow How. 18

19 * Vid läsårets slut upplever eleverna att det finns en tydlig struktur och planering i fadderföretagsprojekten. HP prioriterade mål * Eleven har lämnat in inlämningsuppgifterna enligt lärarens anvisningar.. * Eleven har med sig det material som krävs till lektionerna. * Starta Handelsprogrammet vid GKC 1/11 * HP utökar kontakterna med näringslivet. IV prioriterade mål: Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. IV IK prioriterade mål: * Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. NV prioriterade mål: * Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. SMTe prioriterade mål: * Eleverna har god närvaro och har innehar sådana kunskaper att de erhåller goda vitsord, skala, på sina praktikplatser. SMTu prioriterade mål: * Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. * Eleven förstår och tar konsekvenserna av sina beslut rörande sitt lärande, genom att eleven tar till sig av den kontinuerliga responsen som ges av undervisande lärare, samt förstår varför ett visst betyg erhålls. * Bedöma sin egen insats i relation till de uppställda kraven och kriterierna. * Eleven tar egna initiativ vad gäller att ta igen det denne missat vid eventuell frånvaro, samt ansvarar för att be om den hjälp denne behöver. * Tidsramar för arbeten och skall respekteras. * Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. 9:3:5 Särskolan: * Tydliggöra vilken skolform särskolans elever är inskrivna i; träningsskola eller grundsärskola. * För de integrerade eleverna ska timplanerna för grundskola och särskola jämföras och avvikelser i timplanen ska beslutas av rektor. * Alla inblandade pedagoger ska vara väl insatta i vilka kursplaner de särskoleinskrivna eleverna ska följa. 9:3:4 Vuxenutbildningen: Grundläggande vuxenutbildningen: * Komplettera och förstärka den integrerade och yrkesinriktade utbildningenför invandrare med ytterligare kurser genom Yrkesvux Gymnasial vuxenutbildningen: * Bredda möjligheterna till gymnasial yrkesutbildning genom kurser inom Yrkesvux och en vidareutveckling av valideringsmöjligheterna inom olika yrkesområden. * Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. SFI * Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. Gnosjö Gunnar Crona Skolchef Thomas Svenningsson Utvecklingsledare 19

20 Bilaga 1 / till K kvalitetsredovisning 9 Barn- och utbildningsnämnden Utvärderingar / Sammanfattning av utvärderingar som är redovisade i de resp. verksamheternas kvalitetsredovisning 8/9 Förskolan /övergripande för förskolorna: ( resp. förskola/avdelning har preciserat sina utvärderingar av de övergripande målen) 1. Utepedagogik A. ansvar och respekt för djur och natur B. nyfikenhet och lust att lära C. motorik och sin kroppsuppfattning D. förståelse för omvärlden E. kunskap och förståelse för naturen 2. Språkutveckling A. nyfikenhet och lust att lära B. sin förmåga att lyssna, berätta och uttrycka sin uppfattning C. ett rikt talspråk, kunna samtala med andra D. ord och begreppsförrådet, att kunna leka med ord E. sitt intresse för skriftspråket F. barnen lär sig känna igen sitt namn och några andra skrivna ord G. verbal kommunikation 3. Trygghet A. ansvar, respekt, solidaritet, öppenhet, empati och allas lika värde B. förmåga att fungera tillsammans med andra. C. ansvar för sitt handlande och förskolans miljö D. Vi pedagoger ska se varje barn, respektera dom, ansvara för att deras behov blir tillgodosedda och visa på deras egenvärde E. Att rutinsituationer följs ger trygghet F. Vi vill ha ett ömsesidigt samarbete med barnens familj, i förtroende och respekt för varandra G. Utvecklingssamtal om barnens trivsel, utveckling och lärande en gång per termin 4. Hälsa A. få kunskap om vilken mat man skall äta för att må bra B. alla barn tvättar händerna före mat, efter mat, efter utevistelse och toalettbesök. C. barnen ska förstå vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Fritidshem: 1. utvärdering av måldokumenten. 2. barnens trivsel. 3. dokumentations- och utvärderingsarbete. 4. individuell kompetensutvecklingsplan. 5. leken i fritidshemmen. 6. barnens delaktighet i ordningen och ansvar. Föräldraenkäter har genomförts med frågor bl.a. kring barnens trivsel, trygghet, utflykter och personalens bemötande.

21 Grundskolan: 1. Språkutveckling (F-klass): läslust, ordförråd, ordförståelsen, språklig medvetenhet. (1-9) läsning, läsförståelse, ordförråd, meningsbyggnad, studieteknik, återberätta texter, läslust, intresse för litteratur. Eleverna når kunskapsmålen i svenska. 2. Matematik matematiska tänkande, intresse för matematik. 3. Internationellt utbyte med Chimoio International School (Kp F-6) vidgat internationellt perspektiv. praktisera sin engelska i ett meningsfullt sammanhang. 4. Miljöarbete miljöpåverkan (arbetsmiljö-närmiljö- global miljö) 5. Tematiskt arbetssätt åk 7-9 temaarbeten. 6. Kontakter med näringslivet 7. Elevernas inflytande över sitt arbete. 8. Elevernas lust att lära. 9. Dokumentation. 1. Demokrati i skolans verksamhet 11. Mångfald och integration 12. Vägen till framgång i lärandet/behörigheten till gy-skolan 13. Hälsa och miljö, elevernas hälso- och miljömedvetande. Eleverna kan källsortera de vanligaste soporna, kan de vanligaste miljösymbolerna, medvetna om hur de själva kan förbättra miljön, kan nämna några saker som påverkar miljön positiv respektive negativt. Elevernas kondition, äter frukt under skoldagen. Gymnasiet: 1. Skolledning: Ny yrkesutbildning vid GKC. Pedagogisk utvecklingsplan för studerandes IT- användande. Kompetensutvecklingsplaner för pedagogisk personal. Programutvecklingslagens kvalitetsarbetet Likvärdig bedömning inom alla ämnen GKC:s dokumentation av verksamheten. Struktur för policydokument, arbetsplaner, kvalitetsredovisningar Analysdelen i kvalitetsarbetet. 2. ENTEK Kraven för Teknikcollege. Metoder för hur Entek ska vårda och utveckla kontakterna med fadderföretagen. Samsynen med företagen, samarbetet kring företagsprojekten. Tidsplanering och betygssättning i projekten där flera ämnen ingår och överlappar varandra, Metoder för delaktighet i projekten. Rutiner för värdegrundsarbetet. 3. Handelsprogrammet Fronter som informationskanal. Stöd till elever som har svårt att klara kurserna Elevers muntliga presentationer. 4. Individuellt program Sammanhållen skoldag, samma starttider, mattider ochsluttider. Kombinera praktik med studier. Kontakten med praktikplatsen. Planering av kommande års upplägg geonm samtal med elever i åk 9, som riskerar att inte bli godkända Andel godkända betyg i kärnämnen. 5.Naturvetenskapliga programmet: Ämnesintegrering: Kursmomentet i Scientific English. Engelska labbinstruktioner i genteknik Kursmomentet Genetic Engineering Samarbete mellan Biologi A/Naturkunskap och Svenska A Naturorienterade texter i Svenska A och B, Engelska A och B 21

22 IT: Betyg och bedömning: Kvalitetsarbete: Användandet av Fronter. Utnyttjandet av IKT Källkritik av medier eleverna nyttjar. Dialog ämnesvis för rättssäker bedömning och betygssättning Logg där särskilda utbildningssatsningar och infärgningar och teman förs upp. Introduktion av nya medarbetare 6.SMGS Elevtrygghet, självkänsla och självbild Ambassadörer för skolan. Kulturaktiviteter på kvällstid med jämnåriga klasskamrater. 7.SMTu Kompetensrådet. Elevernas medvetenhet om den egna regionens resurser och möjligheter för turism. Samverkan med turismnäringen i regionen. Elevernas delaktighet i verklighetsanknutna projekt. Ämnesövergripande samverkan Internationella kontakter. Kontaktnät kring turism. Urvalet av seriösa praktikplatser med goda handledare. 8. Samhällsprogrammet Samhällsprogrammets programmål Särskolan: 1. Helhetssituationen för ditt barn i skolan 2. Personalen; kompetens och bemötande 3. Kamrater andra elever; relationer 4. Kunskapsutveckling 5. Samverkan mellan skola och hem Utvärderingssamtal med föräldrar/vårdnadshavare Vuxenutbildningen: SFI-utbildning: Utvecklingen av integrerade och yrkesinriktade utbildning för invandrare. Grundläggande vuxenutbildning: Nå det stora antalet invandrare, som är i arbete, med viktiga utbildningsinsatser. Gymnasial vuxenutbildning: Utvecklingen yrkesutbildningar och anpassningen till de nya krav som ställs i arbetslivet. Kursutvärderingar 22