Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie på ca 5 km. Förskolan Sanda Ängar är byggd med två flyglar kallade Skattkistan och Trollskogen. Skattkistan består av fyra hemvister med totalt 64 stycken ett till treåringar samt Trollskogen som består av två grupper med totalt 39 tre- fyraåringar och en grupp med 27 femåringar. Måbra Förskolor leds av vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för verksamheten. Den pedagogiska utvecklingen driv av en Utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten, tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består förutom ledningen av två pedagoger från varje förskola. Från Sanda Ängar har två förskollärare ingått i denna grupp. Utvecklingsgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2014 som byggde på Sanda Ängars verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan samt Sanda Ängars kvalitetskriterier. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och vid utvecklingssamtal med föräldrar. Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har på föräldramöten och föräldraråd lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäten. Verksamhetens förutsättningar 2014/2015 Förskolan Sanda Ängar har haft barn/grupp och barngruppernas storlek har varierat något under året, allt efter barnens behov. Förskolan erbjuder deltid till barn

2 till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare enligt kommunens regler. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75 % så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler barn beroende på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi har haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/vecka eller 22,5 timmar. Om de valt 22,5 timmar/vecka så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Detta har även inneburit ett lättare tryck på förskolan under de perioder då personalen i huvudsak begärt ledigt. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur. Förskolan Sanda Ängar som byggdes 2009 har stora ljusa lokaler. Trollskogen består av flera pedagogiska rum såsom ett torg med bibliotek/pussel- och spelrum, ateljéer, dans- och musikrum samt bygg- och konstruktionsrum. Skattkistan har fyra hemvister som består av flera pedagogiska rum i rummen. Förskolan har även en stor matsal med en scen för uppträdanden. Ett stort tillagningskök och ett pedagogiskt kök finns i nära anslutning till matsalen. Personalutrymmen samt kontor finns i en särskild del av förskolans lokaler. Sanda Ängars gård är uppdelad på två gårdar och rymmer många olika miljöer. På gården finns en kompisgunga, sandlådor, cykelgångar, gunglek och olika redskap för motorikträning samt lekställning och en pulkabacke. Närheten till skogen gör att personalen med barn gärna söker sig utanför gården. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Sanda Ängar har 21 pedagoger varit anställda, varav 8 stycken var förskollärare och 13 var barnskötare. Sanda Ängar har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnet och en extra resurs har istället satts in på avdelningen. En specialpedagog och en logoped har handlett ett av arbetslagen, där man arbetat med barn i behov av särskilt stöd. Ledningen och Utvecklingsgruppen har under året diskuterat förskolornas styrkor och svagheter utifrån resultatet från bl.a. Våga Visa rapporterna och hur verksamheterna kan utvecklas ytterligare. Under höstens planeringsdagar genomfördes intern kompetensutveckling inom de valbara områdena veckobrev/filmskapande med I-pads som redskap, hur man arbetar med barns språkutveckling, hur man startar upp projektarbete samt skapande. Alla pedagoger på förskolan har ingått i olika reflektionsgrupper, där man reflekterat tillsammans med kollegor från olika arbetslag, för att utveckla arbetet utifrån Reggio Emilia filosofin.

3 Förskolecheferna har tillsammans med företagets barnskyddsombud deltagit i heldagskonferensen Barnallergiforum, som astma och allergiförbundet anordnade. En pedagog på förskolan har fått handledning i Karlstadmodellen. Två pedagoger från förskolan har tillsammans med förskolechefen under en heldag deltagit i Så funkar det där man fått inspiration om hur man kan arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Detta anordnades av Upplands Väsby kommun. Flera pedagoger från förskolan har varit på föreläsningarna Relation och resurs samt Att samtala med barnens föräldrar, som Familj- och Skolservice anordnade. Ledningen har tillsammans med utvecklingsledarna deltagit i en heldagsutbildning om ledarskap, som anordnades av InPatner Utbildning AB. Två pedagoger från förskolan har deltagit vid föreläsningen Om progettazione projekterande arbetssätt och organisation runt omkring, som Reggio Emilia Institutet anordnade. Ledningen har deltagit vid ett seminarium om socialförsäkring i förändring. Detta anordnades av Svenskt näringsliv. Förskolecheferna har deltagit vid en inspirationskväll med Martin Ingvar som föreläste om motivation. Detta anordnades som en del i Ett lärande Väsby. Måbra Förskolor har en egen friskvårdpedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning och fri massage på dagtid. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget. Företagets samverkansgrupp, där de fackliga ombuden samt ledningen ingår, har gått igenom och utvärderat Måbra Förskolors lönekriterier. Förskolechefen har ingått i kommunövergripande projekt kallade ledningsstöd samt lokalförsörjning i kommunen, som varit två av delprojekten i Ett lärande Väsby. En pedagog har deltagit i ett kommunövergripande projekt den digitala lärmiljön, där man bl.a. bjudit in pedagoger till workshops. Perspektiv: Kund Utveckling och lärande 2014/2015 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål

4 Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar. Förskolans resultatmål Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ska öka. Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten på förskolan ska öka (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2014/2015) Åtgärder Andelen föräldrar som är nöjda med att förskolan dokumenterar vad barnen lärt sig ska öka. Andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas ska öka. Arbetet i verksamheten Alla arbetslag har varit engagerade i ett gemensamt projekt där man arbetat med språken rörelser i vår värld som varit en fortsättning av föregående års projekt om rörelse. Barnen har erbjudits olika danser till musik och att röra sig på olika sätt exempelvis har en projektgrupp arbetat med att göra ett tv-program där de provat på olika sporter och detta projektarbete avslutades med att föräldrarna bjöds in till filmvisning. I projektgrupperna har pedagogerna sett att barnen utvecklats och sett nya möjligheter inom rörelse. Barnen har upptäckt att rörelser inte alltid syns t.ex. att vinden kan få andra ting att röra sig. Barnen har haft rörelselekar i samlingar och till olika sånger. Genom att blanda sång, musik och rörelse har barnens kroppsuppfattning och motorik tränats. Barnen har fått känna rytm genom att använda instrument och kroppen i rörelselekar, danslekar och sånger. Företagets musikpedagog har haft ukulelekurs med förskolans femåringar. Musikpedagogen har även varit på Sanda Ängar en dag/vecka och arbetat med projekt, tillsammans med barn och pedagoger från 4-årsgruppen. Detta projekt avslutades med en vårshow, dit barnens föräldrar bjöds in. Utomhus har barnen erbjudits olika fysiska aktiviteter såsom bollspel, lekar, besök i skogen, olika hinderbanor och besök på utmanande lekplatser. I skogen har barnen tränat grovmotorik och kondition genom att de sprungit, gått, hoppat, klättrat och krupit i ojämn terräng. Den pedagogiska miljön har varit föränderlig för att hela tiden ge barnen nya utmaningar till lek och lärande. Pedagogerna har observerat barnen och ändrat i miljön utifrån barnens intressen. Exempelvis iordningställdes, på Äventyrarna, en gymnastiksal utifrån att pedagogerna uppmärksammade att barnen var väldigt intresserade av bollar, danslek och andra gymnastiska aktiviteter.

5 Pedagogerna har funnits närvarande för att ge barnen rätt förhållningssätt till olika material. De har även med sitt förhållningssätt och hur miljön varit utformad, visat att barngruppen är viktig för hur barn lär sig. De har ställt iordning rum och rum i rummen, där ett varierande antal barn kunnat mötas kring olika aktiviteter och samarbetat kring uppgifter. Dessa rum har varit utformade på ett sätt så att de uppmuntrat barnen att själva utforska och laborera. Pedagogerna har låtit material finnas framme och vara synligt så att barnen har kunnat inspireras och välja vad de vill göra. De har även uppmanat barnen att ta hjälp av en kamrat när de inte kunnat eller trott sig kunna något. Barnen har fått känna att det är bra att vara olika och att kunna olika saker. Pedagogerna har gett varandra tips och idéer om hur miljön kan förändras och utvecklas för att stötta barnen i deras utforskande. Flera avdelningar har gjort en projektplan för projektarbetet där syftet med projekten har beskrivits. Under projektens gång har pedagogerna haft ett levande dokument där alla arbetslagets pedagoger har kunnat gå in och läsa, skriva och kommentera för att dokumentera lärandet kopplat till förskolans läroplan. Pedagoger och barn har tillsammans reflekterat över vad de gjort och hur de ska gå vidare i projektet. Föräldrarna har kunnat följa arbetet i projekten via dokumentationer på avdelningarna, i veckobrev, genom den dagliga kontakten med pedagogerna samt på föräldramöte och i utvecklingssamtal. På flera avdelningar har barnen själva gjort dokumentationer, med hjälp av exempelvis I-pads. Pedagogerna har bjudit in föräldrarna i verksamheten, både att delta några timmar eller en hel dag. De har uppmuntrat föräldrarna att komma in i de pedagogiska rummen för att ta del av dokumentationer och utställningar. På förskolans dag anordnades öppet hus på förskolan. De familjer som ville fick ta med sig en egen picknickkorg, fikade utomhus på gården och gick en tipspromenad tillsammans med barnen. Förskolan bjöd in föräldrar till ett öppet hus i januari, där verksamheten visades upp via dokumentationer som beskrev hur förskolan arbetar mot målen. Alla föräldrar på förskolan har erbjudits minst ett utvecklingssamtal/termin där barnets utveckling diskuterats. Pedagogerna har även i den dagliga dialogen med föräldrar pratat om barnets utveckling och lärande. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 76 % att förskolan dokumenterar vad barnen lär sig (2014 var det 86 %) - 87 % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas (2014 var det 84 %) - 91 % att de är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola (2014 var det 95 %) - 91 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2014 var det 95 %) Måluppfyllelse Målet är till viss del uppfyllt. Barnens lärande har dokumenterats.

6 Föräldrarna har, både i den dagliga dialogen och i utvecklingssamtal, fått information om hur barnet utvecklats. Analys Pedagogerna har arbetat med det övergripande projektet rörelse i vår omvärld. På föräldramötet har det diskuterats och informerats om projektarbetet. Pedagogerna har även skrivit veckobrev, där stort fokus legat på att beskriva just vad de arbetat med på förskolan och vad barnen lärt sig. Antalet veckobrev de olika grupperna skickat skiljer sig dock åt och detta kan vara en bidragande orsak till att andelen föräldrar som tycker att förskolan dokumenterar vad barnen lär sig, minskat. Alla avdelningar har haft dokumentationer uppsatta, där barnens lärande dokumenterats. Flera pedagoger upplever dock att det är svårt att få föräldrar att komma in på avdelningen för att titta på dessa dokumentationer. Förskolan behöver därför hitta former för att informera föräldrarna mer om vad och varför dessa dokumentationer sitter uppe. Den nya strukturen på utvecklingssamtalen med barnens föräldrar, kan ha bidragit till att föräldrar i större utsträckning upplever att de fått information om hur deras barn utvecklas. Normer och värden i förskolan 2014/2015 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Förskolans resultatmål Våra förskolor ska vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Ur Likabehandlingsplanen för Måbra Förskolor) Åtgärder: Andelen föräldrar med barn i förskolan som anser att det är arbetsro i barngruppen ska öka.

7 Andelen föräldrar som anser att förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling ska öka, Arbetet i verksamheten Pedagogerna har medvetet delat barngrupperna i mindre grupper, för att öka arbetsron. På Trollskogen har pedagogerna delat in barnen i mindre grupper, så att en grupp barn varit inne och arbetat med projekt och då har övriga barn haft aktiviteter utomhus. På Skattkistan har pedagogerna medvetet gått ut tidigt för att ta emot barn som kommer, för att öka arbetsron. Pedagogerna har hela tiden ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. På detta sätt har pedagogerna sett till att barnen erbjudits många olika miljöer som lockat barnen och gjort det lättare för barnen att dela in sig i mindre grupper, efter intresse. Vid förskolans reflektionsträffar har betydelsen av en pedagogisk miljö diskuterats, för att alla pedagoger ska kunna reflektera över vilken miljö barnen erbjuds. All personal på förskolan har deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn utifrån företagets Likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för arbetet mot målen i Likabehandlingsplanen. Pedagogerna har pratat med barnen om hur man är en snäll kompis. Barnen har i olika samlingar fått träna på att lyssna på och respektera när kompisen pratar. Barn och pedagoger har haft både värderingsövningar och kamratövningar. I t.ex. samlingar har pedagogerna berömt goda handlingar, när någon ex. hjälpt en kamrat. Pedagogerna har funnits nära barnen för att hjälpa dem reda ut konflikter som de inte har klarat av själva. De har även uppmuntrat barnen att säga stopp, när det är något de inte vill. I den dagliga kontakten och vid föräldramöten har pedagogerna informerat och beskrivit för föräldrarna hur de arbetar för att motverka kränkande behandlingar i de olika åldersindelade grupperna. Pedagogerna har även samarbetat med föräldrarna när det varit större konflikter mellan barnen. Pedagogerna har använt sig av rollspel för barnen, där de vuxna agerat utifrån händelser i barngruppen. Dessa rollspel har sedan lett till diskussioner med barnen om hur det känns när någon gör/säger något nedlåtande. Pedagogerna har medvetet arbetat utifrån ett genusperspektiv där man tänker på barn som individer, inte pojkar och flickor. Miljöerna på förskolan har även de inretts för att vara könsneutrala.

8 Under Måbra veckan låg fokus på vad det är som man mår bra av. Man arbetade exempelvis med massageövningar och hade fruktprovning. Förskolans femåringar har arbetat med materialet Snick och Snack i Kungaskogen. Syftet med detta material är att alla ska förstå vikten av att vara en snäll kompis och låta alla vara med oavsett kön, etnisk tillhörighet, dialekt m.m. Pedagogerna har samarbetat med föräldrar när det varit större konflikter mellan barnen. Pedagogerna har ingått i olika reflektionsgrupper, där det ingått pedagoger från olika arbetslag. Detta har bidragit till en ökad förståelse för arbetet i de olika grupperna. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 54 % att det är arbetsro i barngruppen (2014 var det 73 %) - 76 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar (2014 var det 71 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Pedagogerna har medvetet delat barngruppen för att öka arbetsron Pedagogerna har under året diskuterat förhållningssätt till kollegor, barn och föräldrar. Pedagogerna har medvetet arbetat med att ge barnen verktyg för att förhindra kränkningar. Analys Pedagogerna har medvetet arbetat för att få arbetsro i grupperna. När man jämför siffrorna i kundenkäten kan man se att siffrorna minskat sedan föregående år, men att det skiljer sig mycket åt mellan avdelningarna. I de grupper där personalen varit densamma ligger resultatet för arbetsron högre, än i de grupper där en eller flera pedagoger bytts ut under året. Detta skulle kunna vara en anledning till att resultatet skiljer sig åt. Förskolan genomförde även en omorganisation av några barngrupper efter jul, vilket kan medföra att föräldrar inte upplever att det är arbetsro på förskolan. Pedagogerna på förskolan arbetar aktivt för att förhindra kränkningar, men de behöver fortsätta arbetet med att informera föräldrar om hur det gör, då det är 20 % som svarat att de inte vet om förskolan arbetar med detta. Även här skiljer sig resultatet åt mellan avdelningarna. Det är viktigt att värdegrundsdiskussionerna fortsätter både gemensamt i företaget och i respektive förskola. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar,

9 barn och kollegor är något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Det är en fortlöpande process som ständigt måste fortgå. Ansvar och inflytande i förskolan 2014/2015 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Åtgärder: Andelen föräldrar som tycker att de har möjlighet till inflytande i förskolan ska öka. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har observerat barnens projekt och deras lek för att utgå från barnens tankar och intressen, när de planerat verksamheten och miljön på förskolan. Dokumentationen på förskolan har suttit både i barnens höjd och högre upp, för föräldrar. Genom att dokumentera barnens lärande har pedagogerna hjälpt barnen att se sina egna läroprocesser. Pedagoger och barn har samtalat mycket om dokumentationerna och de har ofta använt förskolans projektor, för att reflektera tillsammans med barnen om vad de tidigare gjort. Barnen har själva gjort en stor del av dokumentationen. De har bl.a. ritat, skrivit, målat, fotograferat och gjort egna filmer. Barnens läroprocesser som sträcker sig över längre tid har dokumenterats i bokform. All dokumentation har syftat till att påvisa utveckling och lärande hos barnen. Genom att observera, anteckna, fotografera och filma olika moment och steg i barnens läroprocesser, har det blivit enkelt att påvisa barnens utveckling för dem själva. Då barnen ofta varit med och deltagit i sammanställningen av dokumentationen har de fått ett naturligt tillfälle att reflektera över sitt lärande och sin utveckling och detta redan vid produktionen av dokumentationen. Förskolan har haft ett fungerande matråd. Barnen har fått hjälpa till med att skära grönsaker och göra iordning mellanmål. På matrådet har man pratat om att kroppen behöver energimat för att orka leka, lära och ha roligt. Barnen har fått smaka olika grönsaker och sedan har de tillsammans med förskolans kock diskuterat om att alla inte tycker om samma saker och att man ibland måste

10 prova nya grönsaker/maträtter flera gånger innan man tycker om den. Barnen på alla avdelningar har även fått rösta fram olika maträtter till matsedeln. På föräldramötet har pedagogerna använt sig av bilder eller bildspel, för att berätta om vad de och barnen arbetar med. Här har pedagogerna visat hur de arbetar utifrån läroplanen och Reggio Emilia filosofin. På dessa möten har pedagogerna även lyssnat in föräldrarnas tankar och åsikter, för att kunna möta upp föräldrarnas önskemål. På en avdelning fick föräldrarna t.ex. skriva upp vad de tyckte var viktigast för deras barn på förskolan. Detta dokumenterades sedan av pedagogerna, som på så sätt kunde återkoppla barnens vardag på förskolan, till föräldrarna. Förskollärarna har i de flesta fall hållit i utvecklingssamtalen med barnens föräldrar, men all personal har varit delaktig i förberedelse och uppföljning av samtalen. Dessa samtal har erbjudits en gång/termin, eller oftare vid behov. Pedagogerna har genom den dagliga dialogen med föräldrar informerat om barnet och dess dag. Sex föräldrarådsrepresentanter från Sanda Ängar har varit med i företagets föräldraråd. Föräldrarådet har varit ledningens bollplank i olika frågor och de har på så sätt haft inflytande över verksamheten på förskolorna. Föräldrar har bjudits in att delta i verksamheten och så har också skett, både under några timmar eller hela dagar. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 70 % att det finns möjlighet för dem som föräldrar att ha inflytande i förskolans verksamhet (2014 var det 83 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Både barn och föräldrar har haft inflytande över verksamheten. Analys Förskolan har haft ett väl fungerande föräldraråd. Pedagogerna upplever att de varit lyhörda och försökt lyssna in föräldrarnas önskemål och de har bjudit in föräldrarna i verksamheten. Det är dock stora skillnader i måluppfyllelse, mellan avdelningarna. Även här kan man se att de grupper med stabila personalgrupper ligger högre i måluppfyllelse, än de grupper där en eller flera pedagoger bytts ut under året. Det kan vara så att även omorganisationen påverkat resultatet, då flera föräldrar kanske önskat behålla den tidigare organisationen. Det är annars svårt att förklara varför resultatet gått ner, då förskolan erbjudit föräldrarna samma typ av inflytande även föregående år.

11 Barn i behov av särskilt stöd 2014/2015 Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in, så att pedagogerna kunnat arbeta med barn som behövt extra stöd. Inga assistenter som arbetat mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Pedagogerna har medvetet arbetat med språkliga övningar, för de barn som behöver extra språkstimulans. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begrepps- och tankespel. De har även tränat på att återberätta, beskriva motsatser och sekvenser samt symetriska lekar. Ansvariga pedagoger har vid behov fått handledning av t.ex. logoped och specialpedagog. Övningarna har varit anpassade till de olika åldersgrupperna. En specialpedagog från habiliteringen har varit bollplank till pedagogerna, så att de kunnat få tips och råd. En pedagog har fått handledning i Karlstadmodellen. Uppföljningsmöten med pedagoger, föräldrar och habiliteringen har genomförts under året. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 94 % att verksamheten är stimulerande för barnet (2014 var det 97 %) - 83 % att deras barn får det stöd och hjälp som behövs (2014 var det 90 %) Måluppfyllelse Målet är tillfredsställande uppfyllt. Förskolan har anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra stöd får det. Analys Pedagogerna har kontinuerligt fått handledning för att kunna möta enskilda barns behov. Extra resurser har satts in i grupper, så att pedagogerna på bästa sätt har kunnat arbeta med enskilda barn. Pedagogerna har i samtal med föräldrar diskuterat vilket stöd det enskilda barnet behövt och sedan medvetet arbetat utifrån detta. Denna medvetenhet har sedan gett ett mycket gott resultat och på olika sätt kunnat påvisas för föräldrar. Det är dock viktigt att pedagogerna kontinuerligt fortsätter diskussionerna, för att även fortsatt få ett gemensamt förhållningssätt till alla barn.

12 Perspektiv: Miljö och samhälle Nationellt mål: Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ska krav ställas på efterlevnad av kommunens miljöpolicy och beaktande av betydande miljöaspekter. Förskolans resultatmål Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av företagets miljöpolicy ska vara hög. Förskolan ska erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Förskolan ska vara Grön Flagg certifierad. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2014/2015) Åtgärder: Andelen föräldrar som tycker att deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön ska öka. Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har medvetet gjort större, men färre beställningar. De har jämfört priser och produkter mellan olika företag och förhandlat om rabatter. Kokerskan har i första hand valt kravmärkta produkter, när priset varit rimligt. Pedagogerna har hela tiden observerat barnen i de olika miljöerna på förskolan och ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. Miljöerna har iordningsställts för att locka och inspirera barnen till lek och lärande. Barnen har fått lära sig att plocka undan efter avslutade aktiviteter, så att miljön är tilltalande även för kamraterna som kommer efter och vill leka där. Pedagogerna har i olika samlingar pratat med barnen om vikten av att vara rädd om saker, så att de håller länge. Barn och pedagoger har ofta besökt skogen och pratat om vad som växer och vilka som bor där. De har haft med sig faktaböcker, luppar och andra tillbehör, för att undersöka och ta reda på fakta. Pedagoger och barn har även pratat om hur man ska vara i skogen och vikten av att plocka med sig skräp m.m. tillbaka till förskolan. Förskolan har en kompost för matavfall och alla barn och vuxna skrapar av sina tallrikar i ett kärl, för att sedan lägga i komposten. Förskolan har en lokalvårdare anställd som arbetar på dagtid. Detta gör att lokalvårdare, barn och pedagoger hela tiden samspelar och det blir tydligt för barnen varför man måste hjälpas åt att plocka undan, så att miljön blir trevlig för alla. Företaget har ett miljöråd som leds utav en av förskolecheferna. I miljörådet ingår även en pedagog från varje förskola, som tillsammans med några barn från varje

13 förskola träffar alla som ingår i miljörådet, vid ett par tillfällen per termin. Vid dessa möten delger deltagarna varandra vad man arbetar med på den egna förskolan. Sanda Ängar har dock under detta läsår endast närvarat vid något enstaka tillfälle, på dessa möten. Årets miljöråd avslutades med en gemensam dag i Sanda kärret, för alla femåringar i Måbra Förskolor. Där erbjöds olika aktiviteter såsom barkbåtsbygge, tipspromenad med frågor om allemansrätten, balansgång på spännband, forskarstation med håvar, luppar och böcker och sedan avslutades dagen med korvgrillning. Barn och pedagoger har tillsammans besökt förskolans källsorteringsrum, för att barnen ska få en inblick i hur och varför man sorterar sopor. Två skräpplockardagar har genomförts på förskolan, där barn och pedagoger plockat skräp i närmiljön. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen har erbjudit barnen ritböcker, istället för lösblad, för att på så sätt försöka minska svinnet av papper och därmed spara på miljön. Pedagogerna har dokumenterat miljöarbetet. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 80 % att deras barn får lära sig om miljöfrågor (2014 var det 76 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Analys Pedagogerna och barnen har arbetat med miljöfrågor och pedagogerna har haft stort fokus på att dokumentera och i olika forum även informera föräldrarna om detta arbete. Det arbetet har gett resultat då måluppfyllelsen ökat, även om målet inte riktigt uppnåtts. Arbetet mot målen i Grön Flagg behöver fördjupas och anammas av alla pedagogerna på förskolan, för att arbetet ska utvecklas. Miljörådsmötena bör prioriteras och om ansvarig pedagog är frånvarande dagen för mötet bör en ersättare utses, så att förskolan är delaktig i högre grad. Perspektiv: Medarbetare Kommunfullmäktiges mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som trivs på sitt arbete ska vara hög. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2014/2015)

14 Åtgärder: Andelen medarbetare som trivs med ledningen ska vara hög. Andelen medarbetare som tror på företagets värderingar ska vara hög. Andelen medarbetare som känner till förskolans mål ska vara hög. Arbetet i verksamheten Pedagogerna på förskolan har tillsammans skrivit en handlingsplan för hur de ska arbeta mot förskolans mål. Alla avdelningar har sedan på avdelningsmöten gått igenom målen och tillsammans utvärderat några mål i taget. Pedagogerna har anordnat aktiviteter utanför arbetstid, för att lära känna varandra bättre och göra roliga saker ihop. Resultat Ur 2015 års medarbetarenkät kan man utläsa att: - 56 % av Sanda Ängars personal trivs bra eller mycket bra med ledningen % av Sanda Ängars personal trivs bra eller mycket bra med sitt arbete % av Sanda Ängars personal tror på Måbra Förskolors värderingar % av Sanda Ängars personal känner till förskolans mål och 21 % känner delvis till målen. Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Analys Pedagogerna har arbetat med förskolans handlingsplan på avdelningsmöten för att förskolans mål ska vara tydliga för alla, även nyanställda och vikarier som arbetar under längre sammanhängande tid. Detta arbete har troligtvis bidragit till att öka målupfyllelsen. Arbetet med att lyfta företagets värderingar måste fortgå, då det är flera personer som i medarbetarenkäten svarat att de inte känner väl till Måbra Förskolors värderingar. Utifrån diskussioner om företagets värderingar behöver det sedan skrivas in i förskolans handlingsplan, om hur arbetet för att få alla att känna till värderingarna ska göras. Under året har ledningen genom handledning och enskilda samtal fortsatt det sedan tidigare påbörjade förankringsarbetet av företagets värderingar och styrdokument. Många av pedagogerna har varit nya på förskolan och för att inte gamla strukturer ska anammas så har det varit av vikt med ett nära ledarskap, vilket är svårt att uppnå när förskolechefen har två förskolor. Åtgärder för att nästkommande år ha en förskolechef som kan vara mer närvarande på förskolan ses som viktigt. Perspektiv: Ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Ekonomi god ekonomisk hushållning.

15 Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som agerar kostnadsmedvetet i användandet av Måbra Förskolors resurser t.ex. tid, pengar och material samt vårdar egen och gemensam utrustning ska vara hög. Fulla barngrupper. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2014/2015) Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har jämfört priser och kvalitet mellan olika fabrikat. De har även gjort större, men färre beställningar. Pedagogerna har haft en dialog med pedagoger ifrån övriga Måbra Förskolor, innan de köpt in nytt. En pedagog har haft huvudansvar för att se över personal- och barnantal, innan vikarier satts in. Pedagogerna har burit sina arbetskläder med Måbra Förskolors logga när de rört sig utomhus, både på förskolans gård och vid utflykter. En pedagog har haft huvudansvar för att visa förskolan för nya föräldrar. På Förskolans dag anordnades öppet hus för föräldrar. Förskolan har haft en hög korttidsfrånvaro bland personalen. Måluppfyllelse Målen är till viss del uppfyllda. Analys Genom att ha en dialog med övriga Måbra Förskolor har pedagogerna sett till att möbler och material kommit till användning på alla förskolor. Dock behöver alla förråd på förskolan inventeras ofta då alla inte känt till vad som funnits på förskolan. Förskolan har haft ett gott rykte och pedagogerna har visat upp verksamheten för föräldrar på förskolan. Förskolan har haft visningar för föräldrar som sökt förskoleplats. Detta kan ha bidragit till att förskolan haft fulla barngrupper. Förskolan behöver arbeta för att skapa en bättre psykosocial arbetsmiljö för att minska korttidsfrånvaron, då det blir en ond cirkel när de pedagoger som är på plats får dra ett tungt lass och sedan själva blir sjuka.

16 Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Sanda Ängar bedriver en verksamhet av hög kvalitet. Pedagogerna sätter barnet i fokus och har en stor vilja att hela tiden utveckla arbetet i verksamheten. Formerna för utvecklingssamtalen med barnen har förändrats och detta har troligtvis lett till att föräldrarna är mer nöjda med dessa samtal, med fokus på barnens utveckling och lärande. Pedagogerna är lyhörda för barnens intressen och ändrar hela tiden miljön utifrån dessa. Därmed har barnen hela tiden fått nya utmaningar som lett till ett nytt lärande för barnen. Projektarbetet på förskolan har utvecklats, men det skiljer sig fortfarande åt mellan avdelningarna. Därför är det viktigt att fortsätta diskutera hur projektarbetet på förskolan ska utformas, så att arbetet på alla avdelningar blir av samma kvalitet. Pedagogerna har haft pedagogiska diskussioner i olika forum och det har ökat medvetenheten hos pedagogerna. De har reflekterat tillsammans över avdelningsgränserna och det har ökat förståelsen för varandras arbete. Dock behöver alla pedagoger ta ansvar för arbetet mot alla förskolans mål. Pedagogernas arbete med att utvärdera och analysera arbetet mot målen i förskolans handlingsplan behöver utvecklas och fördjupas. Alla avdelningar behöver analysera sitt arbete, så att det hela tiden utvecklas. Miljöarbetet mot målen i Grön Flagg behöver prioriteras högre. Det är viktigt att detta arbete genomsyrar verksamheten på förskolan. Miljörådsmötena bör prioriteras, så att det alltid finns en representant från förskolan med på mötet. Veckobreven behöver skickas ut från alla avdelningar, så att föräldrar får information om verksamheten. I kundenkäten kan man se att resultatet för förskolan gått ned jämfört med föregående år. Det skiljer sig dock åt mellan avdelningarna och här behöver avdelningarna lära av varandra. Åtgärder för förbättring Förskolan ska ge föräldrar tydlig information om hur deras barn utvecklats. Förskolan ska dela barnen i mindre grupper, så att det blir arbetsro i barngruppen. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön. Förskolan ska fördjupa arbetet med företagets värderingar.

17 Förskolan ska utveckla arbetet mot målen i Grön Flagg. Förskolan ska utveckla arbetet med att utvärdera och analysera arbetet mot målen. Förskolan ska arbeta för en bättre psykosocial arbetsmiljö, för att minska korttidsfrånvaron. Anställa en ny förskolechef. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar 2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken

Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken 2015-10-12 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken 2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar 2016-07-05 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar 2013-09-02 Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen 2017-06-12 rev 2017-09-05 Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar 2018-06-25 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen 2015-01-23 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen 2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen 2018-06-25 rev. 2018-08-13 Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra

Läs mer

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2013 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår sedan Mars 2013 i Måbra Förskolor AB tillsammans med Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar. Förskolorna

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan

Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan 2018-06-08 rev. 2018-08-13 Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Pelikanen, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan

Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan , rev 2016-09-29 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Råbäcken, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Mjölnargränds förskola

Mjölnargränds förskola Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken 2013-01-14 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320

Läs mer

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen

Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen 2017-07-04 Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef 2016-07-06 Kvalitetsrapport Baggeby gårds förskola Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen DATUM 16-11-16 BUN 2016.170 SID 1/6 Beslut efter tillsyn Nalle-Maja 161116 Vallentuna kommun är tillsynsmyndighet för fristående förskolor med ett godkännande i Vallentuna kommun. Tillsynsbesöket tillsammans

Läs mer

Sabbatsbergs Förskolor

Sabbatsbergs Förskolor Sid 1 (8) Sabbatsbergs Förskolor Kastanjebacken, Orion och Torsgränd "Här får du en spännande och lustfylld resa i lärande" Verksamheten är kreativ, rolig och spännande där barnens frågor tas på allvar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2017-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar 2013-01-14 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen och Råbäcken i Måbra Förskolor AB. Måbra

Läs mer

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola.

Läs mer

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller

Läs mer

Karlskrona Kommun. Gulmyrans kvalitetsredovisning VT 2009

Karlskrona Kommun. Gulmyrans kvalitetsredovisning VT 2009 Karlskrona Kommun Gulmyrans kvalitetsredovisning VT 2009 Innehållsförteckning Presentation 2 Förskola och hem..3 Barns inflytande.5 Utveckling och lärande.7 Normer och värden 9 Hälsofrämjande mål.11 Likabehandlingsplan...13

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018 Planens

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-12-06 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Bollen, Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag. Plan mot kränkande särbehandling Vallens förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten 1 Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten Inledning Enhetens allmänna förutsättningar Barnantal: 157 st Avdelningar, barngruppernas storlek och

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola Verksamhetsplan för förskolan Strömstierna förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2016-2017 Organisation Avdelning: Sörgården Antal barn: 15 Åldersfördelning:1st född 2016, 9st född 2015, 2st född 2014, 3st född 2013 Antal pojkar: 9 Antal flickor:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET FRÖET, RÅGEN, TAURUS OCH TELLUS FÖRSKOLOR SOLNA STAD 2013 Organisation Under första halvåret 2012 hade vi 250 platser med barn i åldern 1-5 år. Tellus

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Pelikanen 2015-10-12 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer