Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken
|
|
- Alexander Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie på ca 5 km. Förskolan Råbäcken har haft tre avdelningar för de yngre barnen 1-3 år och tre avdelningar för barn 3-5 år. Måbra Förskolor leds av vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för verksamheten. Den pedagogiska utvecklingen driv av en Utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten, tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består förutom ledningen av två pedagoger från varje förskola. Från Råbäcken har två förskollärare från olika avdelningar ingått i gruppen. Utvecklingsgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2014 som byggde på Råbäckens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och vid utvecklingssamtal med föräldrar. Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har på föräldramöten och föräldraråd lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäten. Verksamhetens förutsättningar 2014/2015 Förskolan Råbäcken har haft barn/grupp och barngruppernas storlek har varierat något under året, allt efter barnens behov. Förskolan erbjuder deltid till barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare enligt kommunens regler. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75 % så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till.
2 Detta gör att det kan bli fler barn beroende på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi har haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/vecka eller 22,5 timmar. Om de valt 22,5 timmar/vecka så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Detta har även inneburit ett lättare tryck på förskolan under de perioder då personalen i huvudsak begärt ledigt. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur. Förskolan Råbäcken har bedrivit verksamheten i nya lokaler. Förskolan är indelad i tre block, med två avdelningar i varje block. I blocken finns en avdelning för barn 1-3 år samt en avdelning för barn 3-5 år. Alla avdelningar har två egna rum, som inretts med olika rum i rummen. Avdelningarna i blocket har även gemensamma rum såsom ateljé, temarum samt ett större rum som bl.a. använts som matsal i två av blocken och i det tredje blocket har man där valt att iordningsställa flera olika pedagogiska mötesplatser för barnen mellan blockets avdelningar.. Förskolan har ett tillagningskök samt ett pedagogiskt kök, vilket inryms i förskolans rörelsehall. Personalutrymmen samt ett kontor finns i en särskild del av förskolan. Förskolans gård rymmer gungmattor sandlådor, lekhus, drake, bärbuskar, en amfiteater samt olika balansredskap av naturmaterial. Närhet till skog gör att personal och barn gärna söker sig utanför gården. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Råbäcken har 21 pedagoger varit anställda, varav 9 stycken var förskollärare och 13 var barnskötare. Råbäcken har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnet och en extra resurs har istället satts in på avdelningen. En tal- och specialpedagog har arbetat med barn som haft försenad språkutveckling samt handlett personalen i hur de ska arbeta för att ge dessa barns optimala förutsättningar att utveckla språket. Ledningen och Utvecklingsgruppen har under året diskuterat förskolornas styrkor och svagheter utifrån resultatet från bl.a. Våga Visa rapporterna och hur verksamheterna kan utvecklas ytterligare. Under höstens planeringsdagar genomfördes intern kompetensutveckling inom de valbara områdena veckobrev/filmskapande med I-pads som redskap, hur man arbetar med barns språkutveckling, hur man startar upp projektarbete samt skapande. Alla pedagoger på förskolan har ingått i olika reflektionsgrupper, där man reflekterat tillsammans med kollegor från olika arbetslag, för att utveckla arbetet i projektform.
3 Förskolecheferna har tillsammans med företagets barnskyddsombud deltagit i heldagskonferensen Barnallergiforum, som astma och allergiförbundet anordnade. Två pedagoger från förskolan har tillsammans med förskolechefen under en heldag deltagit i Så funkar det där man fått inspiration om hur man kan arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Detta anordnades av Upplands Väsby kommun. Flera pedagoger från förskolan har varit på föreläsningarna Relation och resurs samt Att samtala med barnens föräldrar, som Familj- och Skolservice anordnade. Ledningen har tillsammans med utvecklingsledarna deltagit i en heldagsutbildning om ledarskap, som anordnades av InPatner Utbildning AB. Måbra Förskolor har en egen friskvårdpedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning och fri massage på dagtid. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget. Ledningen har deltagit vid ett seminarium om socialförsäkring i förändring. Detta anordnades av Svenskt näringsliv. Förskolecheferna har deltagit vid en inspirationskväll med Martin Ingvar som föreläste om motivation. Detta anordnades som en del i Ett lärande Väsby. Företagets samverkansgrupp, där de fackliga ombuden samt ledningen ingår, har gått igenom och utvärderat Måbra Förskolors lönekriterier. Förskolechefen har ingått i kommunövergripande projekt kallade ledningsstöd samt lokalförsörjning i kommunen, som varit två av delprojekten i Ett lärande Väsby. Flera pedagoger har deltagit vid föreläsning om diabetes, på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Perspektiv: Kund Utveckling och lärande 2014/2015 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar.
4 Förskolans resultatmål Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ska öka. Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten på förskolan ska öka (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2014/2015) Åtgärder Förskolan ska erbjuda planerad rörelse varje dag ute och inne. Förskolan ska ge föräldrarna tydlig information om hur deras barn utvecklas. Förskolan ska arbeta för att utveckla barnens språk (modersmål). Förskolan ska uppmuntra barnen att ta ansvar. Arbetet i verksamheten Barnen har haft rörelselekar både inne på den egna avdelningen och i förskolans rörelsehall. Barnen har delats in i mindre grupper och i rörelsehallen har de använt bollar, ringar, balansplattor, bänkar, tjockmattor och ribbstolar. Genom att blanda sång, musik och rörelse har barnens kroppsuppfattning och motorik tränats. Barnen har fått känna rytm genom att använda instrument och kroppen i rörelselekar, danslekar och sånger. I sångsamlingar har barn som velat, fått dramatisera sånger med hjälp av rekvisita. Företagets musikpedagog har haft ukulelekurs med förskolans femåringar. Musikpedagogen har även varit på Råbäcken en dag/vecka och arbetat med ett projektarbete tillsammans med förskolans femåringar och deras ansvariga pedagoger. Barn och pedagoger har tillsammans byggt hinderbanor, både planerade och spontana, då barnen haft stort rörelsebehov. Utomhus har barnen erbjudits olika fysiska aktiviteter såsom bollspel, lekar, besök i skogen, promenader och gått till olika lekplatser, I skogen har barnen tränat grovmotorik, koordination och kondition genom att de sprungit, gått, hoppat, klättrat och krupit i ojämn terräng. Pedagogerna har utformat miljön så att den är tillgänglig och ger valfrihet och den har vid behov ändrats utifrån barnens intressen för att utmana barnens lärande. Barnen har utifrån naturliga ramar fått välja en aktivitet utifrån intresse, detta genom att erbjuda barnen stöd till att starta upp en aktivitet och synliggöra materialet. På så sätt har det enskilda barnets önskemål tillgodosetts. Miljön på förskolan har utformats så den är könsneutral. Barn och pedagoger har arbetat i projekt, där läroplanens alla områden vävts in. Exempelvis har en grupp barn arbetat med ett dammsugarprojekt och en annan grupp, på en av de svensk/engelska avdelningarna, med projektet growth där barnen fick följa det de planterade. De fick även använda I-pads för att söka information, ta bilder, skriva ut bilder m.m. Pedagogerna har bjudit in föräldrarna i verksamheten, både att delta några timmar eller en hel dag. Det har anordnats grötfrukostar och på Förskolans dag anordnades öppet hus med bl.a. tipspromenad och bildspel. De familjer som ville fick ta med sig en egen picknickkorg och fikade utomhus på gården.
5 Pedagoger med annat modersmål än svenska, har använt sitt modersmål när de pratat med barn med samma modersmål. När man arbetade med Internationella veckan köptes det in en jordglob till förskolan, vilket blev uppskattat av barnen. Barnen samlades ofta runt den för att titta var de olika länderna låg i förhållande till Sverige. På de svensk/engelska avdelningarna har en pedagog, i vardera grupp, hela tiden pratat engelska med barnen. Barn och pedagoger på förskolan har bl.a. sjungit sånger och räknat på olika språk. Pedagogerna har bett föräldrarna om hjälp, för att de skulle kunna lära sig ord på olika språk. I förskolans entré har pedagogerna satt upp flaggor och ord på de olika språken som finns representerade på förskolan. Pedagogerna har sett att barnen reagerat olika när de hör sitt modersmål, men de allra flesta har visat stolthet över att kunna något som inte alla kamraterna kan. De äldre barnen på förskolan har deltagit i förskolans matråd där man bl.a. pratat om rotfrukter och fått hjälpa till att göra grönsakerna som serverats på soppdagarna. På föräldramöten har pedagogerna använt sig av bilder eller bildspel, för att påvisa vad barnen arbetar med. Pedagogerna har satt upp dokumentationer på avdelningarna som påvisat barnens lärande. De har kopplat dokumentationerna till förskolans läroplan. Ett öppet hus anordnades på förskolan där dokumentationer, utifrån förskolans läroplan och Måbra Förskolors hörstenar, visades upp. Alla föräldrar på förskolan har erbjudits minst ett utvecklingssamtal/termin där barnets utveckling diskuterats. Pedagogerna har även i den dagliga dialogen med föräldrar pratat om barnets utveckling och lärande. Avdelningarna har skickat veckobrev till föräldrarna, där man i text och bild berättat om vad man arbetat med på förskolan. Pedagogerna har uppmuntrat barnen att ta eget ansvar genom att de fått prova själva och även hjälpa andra i olika situationer ex. vid av- och påklädning, att hälla vatten, blanda färg o.s.v. Barnen har på några avdelningar fått vara dukvärdar före lunch. De har även fått lära sig att plocka undan efter lek, så att miljön även är inbjudande för de som kommer efter. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 84 % som svarat så tyckte: - 85 % att deras barn deltar i fysisk aktivitet varje dag (2014 var det 80 %) - 87 % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas (2014 var det 77 %) - 91 % att förskolan arbetar med att utveckla barnens språk (2014 var det 75 %) - 84 % att deras barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan (2014 var det 65 %) - 94 % att de är nöjda med verksamheten på sitt barns förskola (2014 var det 88 %) - 93 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2014 var det 93 %) Måluppfyllelse
6 Målen är till största del uppfyllda. Barnen har erbjudits rörelse både ute och inne. Föräldrarna har, både i den dagliga dialogen och i utvecklingssamtal, fått information om hur barnet utvecklats. Pedagogerna har arbetat med att utveckla barnens språk. Pedagogerna har uppmuntrat barnen att ta eget ansvar. Analys Pedagogerna har medvetet erbjudit barnen olika rörelseaktiviteter, både ute och inne. Måluppfyllelsen har ökat, vilket kan bero på att pedagogerna lyckats förmedla till föräldrarna vad förskolan menar med fysisk aktivitet, vilket är benämningen på frågan i kundenkäten. Det är 11 % av föräldrarna som svarat att de inte vet om barnen erbjuds fysisk aktivitet varje dag, så pedagogerna behöver fortsätta att förmedla till föräldrarna om vad de gör och hur de arbetar med detta. Den nya strukturen på utvecklingssamtalen med barnens föräldrar, kan ha bidragit till att föräldrar i större utsträckning upplever att de fått information om hur deras barn utvecklas. Pedagogerna har medvetet arbetat för att utveckla barnens språk, dokumenterat och även involverat föräldrarna i detta arbete. Detta, samt att Råbäcken även har en svensk/engelsk profil, kan ha bidragit till att målet nåtts. Barnen har uppmuntrats till att ta eget ansvar och målet är nått men arbetet kan utvecklas på hela förskolan, så att det genomsyrar hela verksamheten på alla avdelningar i än högre grad. Normer och värden i förskolan 2014/2015 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande.
7 Förskolans resultatmål Våra förskolor ska vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Ur Likabehandlingsplanen för Måbra Förskolor) Åtgärder: Förskolan ska arbeta för att öka arbetsron. Förskolan ska medvetet arbeta mot kränkande behandling. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har medvetet delat barngrupperna i mindre grupper, för att öka arbetsron. De har t.ex. delat barngruppen vid olika samlingar, skapande aktiviteter, rörelsestunder, sagostunder och vid utflykter till skogen. De äldre barnen har delats i mindre grupper, så att några haft aktiviteter inne och några ute. Förskolans korridor utanför avdelningarna har använts, ex. har barnen fått turas om att vara där och bygga med stora klossar. Pedagogerna har hela tiden ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. På detta sätt har pedagogerna sett till att barnen erbjudits många olika miljöer som lockat barnen och gjort det lättare för barnen att dela in sig i mindre grupper, efter intresse. All personal på förskolan har deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn utifrån företagets Likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för arbetet mot målen i Likabehandlingsplanen. Pedagogerna på förskolan har även bestämt att arbeta utifrån värdeorden Trygghet, Ärlighet, Empati, Respekt, Ansvar, Kamratskap och Glädje. Barnen har i olika samlingar fått träna på att lyssna på och respektera när kompisen pratar. Pedagogerna har funnits nära barnen för att hjälpa dem reda ut konflikter som de inte har klarat av själva. De har varit lyhörda för barnen och hjälpt dem att sätta ord på sina känslor. Pedagogerna har även uppmuntrat barnen att säga nej och stopp, när det är något de inte vill. Barnen på förskolan har i olika sammanhang röstat för att lära sig förstå demokrati. De har t.ex. röstat om önskemat, vilken lekplats man ska gå till eller vad de vill göra under utevistelsen. Förskolan deltog i projekt julklappshjältar som Läkarmissionen anordnade. Barn och pedagoger handlade saker som de sedan slog in i paket och skickade till barn i andra länder. Flera avdelningar har arbetat med en kompissol, där gemensamma regler för att alla ska ha det bra, skrivits upp. En avdelning har även gjort små hjärtan där
8 de tillsammans med barnen skrivit ner vad man kan göra för att vara en snäll kompis. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 84 % som svarat så tyckte: - 67 % att det är arbetsro i barngruppen (2014 var det 54 %) - 76 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar (2014 var det 65 %) Måluppfyllelse Måluppfyllelsen har ökat, men målet är inte uppfyllt. Pedagogerna har medvetet delat barngruppen för att öka arbetsron. Pedagogerna har under året diskuterat förhållningssätt till kollegor, barn och föräldrar. Pedagogerna har medvetet arbetat med att ge barnen verktyg för att förhindra kränkningar. Analys Pedagogerna har medvetet arbetat med att öka arbetsron. En avdelning fick en vattenskada under hösten och barn och pedagoger fick nyttja andra lokaler under en tid. Detta fungerade bra för barn och pedagoger, men kan ha upplevts som rörigt för några föräldrar. En avdelning hade flera byten av pedagoger under året, vilket kan ha skapat en oro för arbetsron, hos vissa föräldrar. Pedagogerna på förskolan arbetar aktivt för att förhindra kränkningar, men de behöver fortsätta arbetet med att informera föräldrar om hur de gör, då det fortfarande är många (21 %) som svarat att de inte vet om förskolan arbetar med detta. Det är viktigt att värdegrundsdiskussionerna fortsätter både gemensamt i företaget och i respektive förskola. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar, barn och kollegor är något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Det är en fortlöpande process som ständigt måste fortgå. Ansvar och inflytande i förskolan 2014/2015 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
9 Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har observerat barnens projekt och deras lek för att utgå från barnens tankar och intressen, när de planerat verksamheten och miljön på förskolan. Pedagogerna har hela tiden ändrat i planeringen om barnen inte visat intresse för det som var planerat. Istället har de då fångat upp det som barnen visat intresse för och arbetat vidare med detta. Barnen har varje dag haft möjlighet att välja olika aktiviteter, då miljön erbjudit många olika möjligheter. En grupp barn var mycket intresserade av att bygga med lego och då ändrades miljön på avdelningen för att ge detta större utrymme. Dokumentationen på förskolan har suttit både i barnens höjd och högre upp, för föräldrar. Barnen har ritat och skrivit och detta har sedan satts upp på avdelningarna. På så sätt har pedagogerna visat barnen att det de gjort är viktigt. Barnen har fått välja sånger och lekar i olika samlingar. De har fått välja olika material som de velat arbeta med och vid vissa tillfällen har de fått välja om de velat vara inne eller ute. Pedagogerna har frågat barnen vad de tyckt om olika aktiviteter och på så sätt har barnen fått utrymme att uttrycka vad som intresserat dem. Detta har sedan legat till grund för pedagogernas fortsatta planering av verksamheten. En avdelning har haft barnråd, där barnens tankar styrt verksamheten. Förskolan har haft ett fungerande matråd. Barnen har fått hjälpa till i köket och de har pratat om rotfrukter och gjort iordning grönsaker inför lunchen. Alla barn på förskolan har även fått rösta fram olika maträtter till matsedeln. På föräldramöten har pedagogerna använt sig av bilder eller bildspel, för att berätta om vad de och barnen arbetar med. Här har pedagogerna visat hur de arbetar utifrån läroplanen. På dessa möten har pedagogerna även lyssnat in föräldrarnas tankar och åsikter, för att kunna möta upp föräldrarnas önskemål. Förskollärarna har hållit i utvecklingssamtalen med barnens föräldrar, men all personal har varit delaktig i förberedelse och uppföljning av samtalen. Dessa samtal har erbjudits en gång/termin, eller oftare vid behov. Pedagogerna har genom den dagliga dialogen med föräldrar informerat om barnet och dess dag och lyssnat in föräldrarnas tankar och önskemål.
10 Sex föräldrarådsrepresentanter från Råbäcken har varit med i företagets föräldraråd. Föräldrarådet har varit ledningens bollplank i olika frågor och de har på så sätt haft inflytande över verksamheten på förskolorna. Föräldrar har bjudits in att delta i verksamheten och så har också skett, både under några timmar eller hela dagar. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 84 % som svarat så tyckte: - 73 % att det finns möjlighet för dem som föräldrar att ha inflytande i förskolans verksamhet (2014 var det 74 %) Måluppfyllelse Målet är tillfredsställande uppfyllt. Både barn och föräldrar har haft inflytande över verksamheten. Analys Barnen på förskolan har getts stort inflytande på verksamheten, då pedagogerna lyssnat in vad som intresserat barnen och sedan utgått från detta när de planerat verksamheten. Detta har möjliggjort för barnen att kunna påverka sin dag på förskolan, men för att utveckla detta ytterligare skulle mer tid för reflektion tillsammans med barnen kunna planeras in. Föräldrarna har både i den dagliga dialogen, vid utvecklingssamtal, på föräldramöten och i föräldraråd haft möjlighet att uttrycka sina tankar. Både pedagoger och förskolans ledning har sedan i möjligaste mån försökt tillgodose föräldrarnas önskningar. Barn i behov av särskilt stöd 2014/2015 Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser nyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in, så att pedagogerna kunnat arbeta med barn som behövt extra stöd. Inga assistenter som arbetat mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Pedagogerna har medvetet arbetat med språkliga övningar, för de barn som behöver extra språkstimulans. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begrepps- och tankespel. De har även tränat på att återberätta, beskriva motsatser och sekvenser. Ansvariga pedagoger har vid behov fått handledning av t.ex. tal- och specialpedagog samt personal från Autismcenter för små barn. Övningarna har varit anpassade till de olika åldersgrupperna.
11 Tal- och specialpedagogen har även arbetat mer riktat mot några barn på Råbäcken. Ett arbetslag har tillsammans med föräldrar, fått handledning av Familj- och skolservice. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 84 % som svarat så tyckte: - 95 % att verksamheten är stimulerande för barnet (2014 var det 93 %) - 89 % att deras barn får det stöd och hjälp som behövs (2014 var det 78 %) Måluppfyllelse Målet är tillfredsställande uppfyllt. Förskolan har anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra stöd får det. Analys Pedagogerna har kontinuerligt fått handledning för att kunna möta enskilda barns behov. Extra resurser har satts in i grupper, så att pedagogerna på bästa sätt har kunnat arbeta med enskilda barn. Pedagogerna har i samtal med föräldrar diskuterat vilket stöd det enskilda barnet behövt och sedan medvetet arbetat utifrån detta. Denna medvetenhet har sedan gett ett mycket gott resultat och på olika sätt kunnat påvisas för föräldrar. Det är dock viktigt att pedagogerna kontinuerligt fortsätter diskussionerna, för att även fortsatt få ett gemensamt förhållningssätt till alla barn. Perspektiv: Miljö och samhälle Nationellt mål: Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ska krav ställas på efterlevnad av kommunens miljöpolicy och beaktande av betydande miljöaspekter. Förskolans resultatmål Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av företagets miljöpolicy ska vara hög. Förskolan ska erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2014/2015) Åtgärder: Förskolan ska arbeta för att barnen får lära sig om hur vi människor påverkar miljön.
12 Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har medvetet gjort större, men färre beställningar. De har jämfört priser och produkter mellan olika företag och förhandlat om rabatter. Kokerskan har i första hand valt kravmärkta produkter, när priset varit rimligt. Pedagogerna har hela tiden observerat barnen i de olika miljöerna på förskolan och ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. Miljöerna har iordningsställts för att locka och inspirera barnen till lek och lärande. Barnen har fått lära sig att plocka undan efter avslutade aktiviteter, så att miljön är tilltalande även för kamraterna som kommer efter och vill leka där. Pedagogerna har i olika samlingar pratat med barnen om vikten av att vara rädd om saker, så att de håller länge. Barn och pedagoger har ofta besökt skogen och pratat om vad som växer och vilka som bor där. De har haft med sig faktaböcker, luppar och andra tillbehör, för att undersöka och ta reda på fakta. Pedagoger och barn har även pratat om hur man ska vara i skogen och vikten av att plocka med sig skräp m.m. tillbaka till förskolan. Förskolan har en kompost för matavfall och alla barn och vuxna skrapar av sina tallrikar i ett kärl, för att sedan lägga i komposten. Förskolan har en lokalvårdare anställd som arbetar på dagtid. Detta gör att lokalvårdare, barn och pedagoger hela tiden samspelar och det blir tydligt för barnen varför man måste hjälpas åt att plocka undan, så att miljön blir trevlig för alla. Lokalvårdaren har även informerats vid utbrott av sjukdomar, för att försöka minska smittspridningen. Företaget har ett miljöråd som leds utav en av förskolecheferna. I miljörådet ingår även en pedagog från varje förskola, som tillsammans med några barn från varje förskola träffar alla som ingår i miljörådet, vid ett par tillfällen per termin. Vid dessa möten delger deltagarna varandra vad man arbetar med på den egna förskolan. Som avslutning för miljörådet bjöds detta år alla företagets femåringar in till en dag i Sanda kärret. Där fick barnen gå en tipspromenad med frågor om allemansrätten, vilket var ett av områdena som ingick i förskolans arbete i Grön Flagg. I Sanda kärret erbjöds barnen även barkbåtsbygge, att balansera på spännband och en forskarstation med håvar, luppar och böcker. Dagen avslutades sedan med korvgrillning. Barn och pedagoger från några avdelningar/hemvister har tillsammans besökt förskolans källsorteringsrum, för att barnen ska få en inblick i hur och varför man sorterar sopor. När barnen tvättat händerna har pedagogerna funnits närvarande och visat hur de ska göra. Bilder på hur man ska tvätta händerna, har suttit uppe bredvid handfaten. Skräpplockardagar har genomförts på förskolan, där barn och pedagoger plockat skräp i närmiljön. Även vid andra tillfällen har barn och pedagoger plockat med sig skräp till förskolan, t.ex. vid skogsbesök.
13 En avdelning använde sig av Allemansråttan, som är Allemansrättens maskot, när de arbetade med Allemansrätten. De gjorde råttan levande genom att råttan kom och hälsade på vid en samling. Vid ett annat tillfälle fick barnen på denna avdelning ett brev från råttan där han bad om hjälp, då någon hade skräpat ner i skogen. När barnen sedan kom till skogen för att hjälpa till, så träffade de en hare som fastnat i skräpet och börjat blöda. Barnen fick plåstra om haren. Detta ledde vidare till diskussioner med barnen om vad som hänt och varför man inte får skräpa ner i naturen. Förskolan är Grön Flagg certifierad. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 84 % som svarat så tyckte: - 82 % att deras barn får lära sig om miljöfrågor (2014 var det 67 %) Måluppfyllelse Måluppfyllelsen har ökat, men målet är inte uppfyllt. Analys Pedagogerna och barnen har arbetat med miljöfrågor och detta har varit ett av de prioriterade områdena, där pedagogerna lagt fokus på att dokumentera och synliggöra arbetet på förskolan. Detta arbete har gett resultat då måluppfyllelsen ökat markant. Perspektiv: Medarbetare Kommunfullmäktiges mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som trivs på sitt arbete ska vara hög. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2014/2015) Åtgärder: Andelen medarbetare som trivs med ledningen ska vara hög. Andelen medarbetare som tror på företagets värderingar ska vara hög. Andelen medarbetare som känner till förskolans mål ska vara hög. Arbetet i verksamheten Pedagogerna på förskolan har tillsammans skrivit en handlingsplan för hur de ska arbeta mot förskolans mål. Alla avdelningar har sedan på avdelningsmöten gått igenom målen och tillsammans utvärderat några mål i taget. Resultat Ur 2015 års medarbetarenkät kan man utläsa att: - 55 % av Råbäckens personal trivs bra eller mycket bra med ledningen % av Råbäckens personal trivs bra eller mycket bra med sitt arbete % av Råbäckens personal tror på Måbra Förskolors värderingar.
14 - 100 % av Råbäckens personal känner till förskolans mål. Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Analys Pedagogerna har arbetat med förskolans handlingsplan på avdelningsmöten för att förskolans mål ska vara tydliga för alla, även nyanställda och vikarier som arbetar under längre sammanhängande tid. Detta har gett ett mycket gott resultat, då all personal känner till förskolans mål. Flera pedagoger har bytts ut under året, vilket kan ha bidragit till att resultatet för trivseln sjunkit. Det tar alltid lite tid för nya arbetslag att lära känna varandra och hitta ett gemensamt arbetssätt, där arbetet flyter bra. Perspektiv: Ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Ekonomi god ekonomisk hushållning. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som agerar kostnadsmedvetet i användandet av Måbra Förskolors resurser t.ex. tid, pengar och material samt vårdar egen och gemensam utrustning ska vara hög. Fulla barngrupper. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2014/2015) Arbetet i verksamheten Inköpsansvarig på förskolan har jämfört priser och kvalitet mellan olika fabrikat. De har även gjort större, men färre beställningar. Pedagogerna har haft en dialog med pedagoger ifrån övriga Måbra Förskolor, innan de köpt in nytt. Pedagogerna har burit sina arbetskläder med Måbra Förskolors logga när de rört sig utomhus, både på förskolans gård och vid utflykter. En pedagog har haft huvudansvar för att visa förskolan för nya föräldrar. Öppet hus dit föräldrar bjudits in, har anordnats två gånger detta läsår. Förskolan deltog i utställningen i konsthallen. Detta år var temat spår och avdelningarna bidrog med olika alster. En avdelning gjorde ex. en gardin med avtryck från barnens händer och fötter. Måluppfyllelse Målen är delvis uppfyllda.
15 Förskolan hade inte fulla barngrupper vid höstterminens start, men grupperna fylldes under året. Analys Genom att ha en dialog med övriga Måbra Förskolor har pedagogerna sett till att möbler och material kommit till användning på alla förskolor. Förskolan har haft ett gott rykte och pedagogerna har visat upp verksamheten för föräldrar på förskolan. Förskolan har haft visningar för föräldrar som sökt förskoleplats. Förskolan har inte haft fulla barngrupper under hela verksamhetsåret, då det var ett vikande underlag i området. Grupperna har dock fyllts under året. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Råbäcken bedriver en verksamhet av mycket hög kvalitet. Verksamheten har bedrivits i nya lokaler, där organisationen lagts för att öka arbetsron för pedagogerna och ge ökad trygghet för barn, föräldrar och pedagoger. Kundenkäten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten i förskolan då resultatet som helhet visar på ett mycket gott resultat. Det gäller att fortsätta utveckla och informera om verksamheten, så att resultatet fortsatt ligger på en hög nivå. Pedagogerna har utvecklat arbetet i projektform, för att få en röd tråd i arbetet med barnen. De behöver fortsätta utveckla arbetet, så att det finns en tydlig struktur på alla avdelningar. Formerna för utvecklingssamtalen med barnens föräldrar har förändrats och det är tydligt att föräldrarna nu upplever att de får information om hur deras barn utvecklats. Pedagogerna är lyhörda för barnens intressen och ändrar hela tiden miljön utifrån dessa. Därmed har barnen hela tiden fått nya utmaningar utifrån vad de är intresserade av för tillfället. Pedagogerna är medvetna och bra på att ge barnen utmaningar inom språk, matematik, skapande o.s.v. Pedagogernas arbete med att utvärdera och analysera arbetet mot målen i förskolans handlingsplan behöver utvecklas och fördjupas. Om pedagogerna själva fördjupar analyserna, kan det bli lättare för dem att förstå varför arbetet behöver utvecklas.
16 Förskolans arbete har synliggjorts i bl.a. veckobrev, där föräldrarna kunnat följa verksamheten. Detta är dock något som behöver utvecklas i några arbetslag. Två av förskolans avdelningar har haft svensk/engelsk profil dit söktrycket varit stort och detta skulle kunna vara något att utveckla till fler av förskolans avdelningar i framtiden. Åtgärder för förbättring Förskolan ska dela barnen i mindre grupper, så att det blir arbetsro i barngruppen. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska utveckla arbetet med att utvärdera och analysera arbetet mot målen. Förskolan ska utveckla arbetet i projektform. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av Förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar
2015-10-09 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen
2017-06-12 rev 2017-09-05 Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Råbäcken
2016-06-13 rev. 2016-06-28 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen
Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar
2013-09-02 Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen
2015-01-23 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2013 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår sedan Mars 2013 i Måbra Förskolor AB tillsammans med Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar. Förskolorna
Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar
2016-07-05 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor
Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan
2018-06-08 rev. 2018-08-13 Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Pelikanen, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen
2018-06-25 rev. 2018-08-13 Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Råbäcken
2018-06-15 rev 2018-08-17 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Nykroppa förskola Ugglebo och Kottebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Mjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan
, rev 2016-09-29 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Råbäcken, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor
Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola.
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Kvalitetsrapport för
Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
för Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för
Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Bollen
2015-10-09 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen
2017-07-04 Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Arbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar
2018-06-25 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet. Bräcke Hede Boken 2018-2019 Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken
2013-01-14 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Råbäcken
2017-06-26 rev 2017-09-04 Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i
Presentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Arbetsplan för förskolan Lingonet
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Verksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN
NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang
Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
1. Beskrivning av Stormhattens förskola
Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Senast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2017-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Bollen
2018-06-25 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor
Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14
Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Arbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken
2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
KVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering