Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie på ca 5 km. Förskolan Sanda Ängar är byggd med två flyglar kallade Skattkistan och Trollskogen. Skattkistan består av fyra hemvister med totalt 64 stycken barn, ett till treåringar samt Trollskogen som består av tre hemvister med totalt 70 stycken barn, fördelade i åldershomogena grupper. Måbra Förskolor drivs av VD och vice VD/förskolechef samt två ytterligare förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för verksamheten. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en Utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består förutom ledningen av pedagoger från varje förskola. Från Sanda Ängar har två förskollärare ingått i denna grupp. Utvecklingsgruppen arbetar för en gemensam likvärdig pedagogik och värdegrund. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2015 som byggde på Sanda Ängars verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga styrdokumenten och kommunfullmäktiges mål samt Måbra Förskolors arbetsplan. Regelbundna uppföljningar och utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och vid utvecklingssamtal med föräldrar. Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har getts möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten på föräldramöten, föräldraråd och genom att svara på kundenkäten.

2 Verksamhetens förutsättningar Förskolan Sanda Ängar har haft barn/grupp och barngruppernas storlek har varierat något under året. Föräldralediga och arbetssökande har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 eller 30 timmar/vecka. Det har visat sig positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de haft lättare att komma in i gruppen och arbetsron har ökat när barnens tider blivit mer homogena. Det har även varit enklare för pedagogerna att planera aktiviteter när barnen fått längre dagar. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur. Detta har ytterligare försvårats av den stora bristen på förskoleplatser som råder i kommunen just nu. Vilket inneburit att det är kommunen som sedan december gett oss utförare direktiv om vilka barn vi får erbjuda plats, utifrån garantidatum. Förskolan Sanda Ängar som byggdes 2009 har stora ljusa lokaler. Trollskogen består av flera pedagogiska rum såsom ett torg med bibliotek/pussel- och spelrum, ateljéer, dans- och musikrum samt bygg- och konstruktionsrum. Skattkistan har fyra hemvister som består av flera pedagogiska rum i rummen. Förskolan har även en stor matsal med en scen för uppträdanden. Ett stort tillagningskök och ett pedagogiskt kök finns i nära anslutning till matsalen. Personalutrymmen samt kontor finns i en särskild del av förskolans lokaler. Sanda Ängars gård är uppdelad på två gårdar och rymmer många olika miljöer. På gården finns en kompisgunga, sandlådor, cykelgångar, gunglek och olika redskap för motorikträning, lekställning och en pulkabacke. Närheten till skogen gör att personalen med barn gärna söker sig utanför gården. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Sanda Ängar har 22 pedagoger varit anställda, varav 8 stycken var förskollärare och 14 var barnskötare. Sanda Ängar har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnen och en extra resurs har istället satts in på avdelningen. En logoped har kontinuerligt träffat de barn på förskolan som behövt extra språk och talträning. Hon har även gett pedagogerna handledning i detta. Måbra Förskolor har en egen friskvårdpedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning och fri massage på dagtid. Företaget har under året utökat antalet massagestolar/massagebänkar så att pedagogerna kan få sina behandlingar på den egna förskolan. Detta för att det visat sig att inte alla haft möjlighet att komma ifrån så ofta som de önskat pga. att de måste förflytta sig till annan förskola. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget.

3 Ledningen, Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen har under året undersökt vad som kan göras för att minimera stressfaktorer i verksamheten bl.a. har det diskuterats vad/hur verksamheterna dokumenterar. Utifrån dessa diskussioner togs beslut om att ändra avdelningarnas veckobrev till verksamhetsbrev. Dessa verksamhetsbrev ska synliggöra lärandet mer och skickas två gånger per månad. Förskolecheferna har sedan arbetat fram ett årshjul för verksamheten, samt dokument som förtydligar syfte med ex. planer, olika dokument, möten och samtal på förskolan. Tanken är att det ska finnas en tydligare struktur för när saker ska ske och därmed vara ett stöd för pedagogerna i det dagliga arbetet. Under höstens planeringsdagar genomfördes intern kompetensutveckling inom de valbara områdena veckobrev/utomhuspedagogik/mindfullness/yoga och pedagogisk dokumentation. All personal har gått på HLR utbildning. Alla pedagoger på förskolan har ingått i olika reflektionsgrupper, där man reflekterat tillsammans med kollegor från olika arbetslag, för att utveckla arbetet utifrån Reggio Emilia filosofin. På vårterminen reflekterade man avdelningsvis utifrån varje avdelnings behov. Två pedagoger från förskolan har under en heldag deltagit i Så funkar det där man fått inspiration om hur man kan arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Detta anordnades av Upplands Väsby kommun. En pedagog har gått 7,5 poängs handledarutbildning på Stockholms Universitet. Detta för att förskolan ska kunna ta emot VFU studenter från Universitetet och Högskolan. Ledningen har tillsammans med utvecklingsledarna deltagit i en Inspirationsdag som anordnades av Atvexa AB. Ledningen har deltagit i en föreläsning om den nya förtydligade arbetsmiljölagen gällande stress. Denna anordnades av Almega. Förskolechefen har ingått i kommunövergripande projekt kallat ledningsstöd som varit ett av delprojekten i Ett lärande Väsby. Förskolechefen var på en inspirations föreläsning om Digitala verktyg, Smart Classroom Manager Förskolecheferna och utvecklingsgruppen har deltagit vid en inspirationskväll med Olof Röhlander som föreläste om Det blir alltid som man tänkt sig, som anordnades av Väsby Kommun. Ledningen och Kommunals fackliga ombud har varit på ett seminarium om lönesystem, löneprocesser och individuell lön. Detta anordnades av Almega och Kommunal. Kokerskan och en av pedagogerna har varit på en föreläsning om måltidspedagogik.

4 Flera pedagoger har varit på inspirationskväll som anordnades av biblioteket, den hette Retoriklek för barn. Flera pedagoger har varit på föreläsning om Grön Flagg - återbruk/återvinning. Flera pedagog var på Bibliotekets föreläsning om Bokpuffar Perspektiv: Kund Utveckling och lärande Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar. Förskolans resultatmål Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ska öka. Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten på förskolan ska öka (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2015/2016) Åtgärder Andelen föräldrar som är nöjda med att förskolan dokumenterar vad barnen lärt sig ska öka. Andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas ska öka. Arbetet i verksamheten Alla arbetslag har arbetat med projekt. Flera avdelningar har arbetat med det gemensamma projektet sinnena. Andra har valt projekt som känts mer aktuella utifrån den barngrupp man har haft, tex Trygghet /Vänskap, Djur/spindlar. Projektarbetena har mestadels skett i mindre grupper och i genomförandet har man kopplat projektet till flera av läroplansmålen. Flera arbetslag har gjort en projektplan för projektarbetet där syftet med projekten har beskrivits. Pedagoger och barn har tillsammans reflekterat över vad de gjort och hur de ska gå vidare i projektet. Ett av projekten resulterade i en teaterföreställning som spelades upp för alla barn på förskolan och för avdelningens föräldrar. Föräldrarna har kunnat följa arbetet i projekten via dokumentationer på avdelningarna, veckobrev/verksamhetsbrev, filmer, genom den dagliga kontakten med pedagogerna samt på föräldramöte och i utvecklingssamtal.

5 Flera av avdelningarna har haft en veckoplanering med återkommande aktiviteter, den har underlättat för pedagoger, barn och föräldrar i planeringen av dagarna, tex skogsdag, projektdag mm. Utomhus har barnen erbjudits olika fysiska aktiviteter såsom bollspel, lekar, besök i skogen, olika hinderbanor och besök på utmanande lekplatser. I skogen har barnen tränat grovmotorik och kondition genom att de sprungit, gått, hoppat, klättrat och krupit i ojämn terräng. De har haft matematik och naturvetenskap i skogen, i olika uppdrag. Den pedagogiska miljön har varit föränderlig för att hela tiden ge barnen nya utmaningar till lek och lärande. Pedagogerna har observerat barnen och ändrat i miljön utifrån barnens intressen och de projektarbeten som pågått. Rummen på avdelningarna har bytt karaktär och inriktning flera gånger under året, tex sagorummet blev rymdrummet som senare blev kiosk och kafé. Pedagogerna har funnits närvarande för att ge barnen rätt förhållningssätt till olika material. De har även med sitt förhållningssätt och miljöns utformning, visat att barngruppen är viktig för lärandet. De har ställt iordning rum och rum i rummen, där ett varierande antal barn kunnat mötas kring olika aktiviteter och samarbetat kring uppgifter. Dessa rum har varit utformade på ett sätt så att de uppmuntrat barnen att själva utforska och laborera. Pedagogerna har låtit material finnas framme och vara synligt så att barnen har kunnat inspireras och välja vad de vill göra. Pedagogerna har gett varandra tips och idéer om hur miljön kan förändras och utvecklas för att stötta barnen i deras utforskande. Företagets musikpedagog har haft ukulelekurs med förskolans femåringar. Hon har även tillsammans med pedagogerna och femåringarna skapat en julshow som alla barn på förskolan och femåringarnas föräldrar fick se. Under vårterminen har hon arbetat med pedagogerna och barnen på fyraårsavdelningen med olika sång och rörelselekar. Pedagogerna har bjudit in föräldrarna i verksamheten, både att delta några timmar eller en hel dag. De har uppmuntrat föräldrarna att komma in i de pedagogiska rummen för att ta del av dokumentationer. På Förskolans dag bjöds familjerna in, de fikade utomhus på gården och gick en tipspromenad tillsammans med barnen. De har också varit med på föräldrafrukost varje termin. På en av avdelningarna var föräldrarna väldigt delaktiga i barnens projektarbete som handlade om färger. Barnen uppmanades att komma i något klädesplagg som var i den aktuella färgen. På så sätt var föräldrarna delaktiga och det var en bra samverkan mellan förskola och hem. Förskolan bjöd in föräldrar till ett öppet hus i januari, där verksamheten visades upp via dokumentationer som beskrev hur förskolan arbetar mot målen.

6 Alla föräldrar på förskolan har erbjudits minst ett utvecklingssamtal/termin där barnets utveckling diskuterats. Pedagogerna har även i den dagliga dialogen med föräldrar pratat om barnets utveckling och lärande. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 77 % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas (2015 var det 87 %) - 86 % att de är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola (2015 var det 91% - 85 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2015 var det 91 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Analys På föräldramöten har pedagogerna på olika sätt berättat och beskrivit sitt arbete mot målen i våra styrdokument, detta har följts upp i veckobreven/verksamhetsbreven. Under höstterminen var antalet veckobrev och innehållet i breven varierande på de olika avdelningarna. På vårterminen fick brevens innehåll ett förtydligat fokus på kopplingen till barnens lärande och utveckling. De skickades till föräldrarna minst två ggr i månaden. En del avdelningar hann inte med sina utvecklingssamtal före jul utan hade dem senare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att föräldrarna när de svarade på enkäten upplevde att de hade fått för lite information om sitt barns utveckling. Alla avdelningar har haft dokumentationer uppsatta, där barnens lärande dokumenterats. Flera pedagoger upplevde dock att det har varit svårt att få föräldrar att komma in på avdelningen för att titta på dessa dokumentationer. Barnen har uppmuntrats till att visa upp sina alster i projektarbetena för föräldrarna. Förskolan behöver därför hitta nya former för att informera föräldrarna mer om vad och varför dessa dokumentationer sitter uppe. Normer och värden i förskolan Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande.

7 Förskolans resultatmål Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten på förskolan ska öka Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Ur Likabehandlingsplanen för Måbra Förskolor) Åtgärder: Andelen föräldrar med barn i förskolan som anser att det är arbetsro i barngruppen ska öka. Andelen föräldrar som anser att förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling ska öka. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har medvetet delat barngrupperna i mindre grupper, för att öka arbetsron. Vid projektarbete har några barn varit inne och övriga utomhus. Detta har medfört att barnen haft lättare att fokusera på den aktivitet de höll på med och att de blev mer sedda och bekräftade, deras inflytande och delaktighet ökade Pedagogerna har hela tiden ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. Rummens utformning och det material som erbjuds har stor betydelse för möjligheten till lärande, och lugn och ro. På detta sätt har pedagogerna sett till att barnen erbjudits många olika miljöer som lockat barnen och gjort det lättare för barnen att dela in sig i mindre grupper, efter intresse och aktivitet All personal på förskolan har deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn utifrån företagets Likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för arbetet mot målen i Likabehandlingsplanen. Pedagogerna har haft dialog med barnen om hur man är en bra kompis, de har haft värderingsövningar och kamratövningar. I samlingar har pedagogerna berömt goda handlingar, tex när någon har hjälpt en kamrat. De har läst många böcker som på ett bra sätt inbjuder till diskussioner. De äldre barnen har bl.a läst Snick och Snack och de yngre barnen har läst om Den förskräckliga dinosaurien Tyrre. En annan grupp har arbetat med Alfons Vänskapslåda. Materialet fokuserar på att stärka och utveckla barns empati, samt att barnen får ta del av och bearbeta olika ämnen, kopplade till vänskap. Intentionen var att ge barnen möjlighet till att reflektera över fenomen som var viktiga för dem samt att de fick sätta ord på sina tankar. En avdelning hade en docka som fick brev med olika dilemman som man sedan diskuterade och reflekterade över, tillsammans med barnen. Pedagogerna har funnits nära barnen för att hjälpa dem reda ut konflikter som de inte har klarat av själva. De har även uppmuntrat barnen att säga stopp, när det är något de inte vill. Pedagogerna har medvetet arbetat med att ge barnen verktyg för att förhindra kränkningar

8 Pedagogerna har använt sig av rollspel för barnen, där de vuxna agerat utifrån händelser i barngruppen. Dessa rollspel har sedan lett till diskussioner med barnen om hur det känns när någon gör/säger något nedlåtande. Alla avdelningar har på olika sätt använt sig av Rädda Barnens material Stopp min kropp. Pedagogerna har medvetet arbetat utifrån ett genusperspektiv där man tänker på barn som individer, inte pojkar och flickor. Miljöerna på förskolan har även de inretts för att vara könsneutrala. Under Måbra veckan låg fokus på vad det är som man mår bra av. Man arbetade exempelvis med massageövningar, yoga och Miniröris. I den dagliga kontakten, vid föräldramöten och i verksamhetsbreven har pedagogerna informerat och beskrivit för föräldrarna hur de arbetar för att motverka kränkande behandlingar i de olika åldersindelade grupperna. Pedagogerna har även samarbetat med föräldrarna när det varit större konflikter mellan barnen Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 84 % att det är arbetsro i barngruppen (2015 var det 54 %) - 70 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar (2015 var det 76 %) Måluppfyllelse Målet är delvist uppfyllt. Arbetsron har ökat avsevärt mot föregående år. Förskolan behöver fortfarande utveckla arbetet mot kränkande behandling. Analys Pedagogerna har medvetet arbetat för att få arbetsro i grupperna. Det är ett högre eller mycket högre resultat på alla avdelningar än föregående år. En analys som flera pedagoger gjort är att det är viktigt att redan slutet på vårterminen eller början av höstterminen planera, organisera miljön och materialet. När man jämför resultatet i kundenkäten och pedagogernas självvärdering kring arbetet mot kränkande behandling så är det stor skillnad mellan föräldrarnas uppfattning och pedagogernas. 100 % av pedagogerna anser att de arbetat aktivt mot kränkande behandling, medan 70 % av föräldrarna anser detsamma. Pedagogerna på förskolan arbetar aktivt på olika sätt för att förhindra kränkningar, men de behöver fortsätta arbetet med att informera föräldrar om hur de gör. Det är 24 % av föräldrarna som svarat att de inte vet om förskolan arbetar med detta. Här skiljer sig även resultatet mellan de olika avdelningarna. Lägst resultat ser vi på avdelningarna med de yngsta barnen. Där behöver föräldrarna mer

9 information och delaktighet om detta arbete. En av avdelningarna skrev i sin utvärdering att detta är ett diskussionsämne man vill diskutera med föräldrarna på ett föräldramöte. Det är viktigt att värdegrundsdiskussionerna fortsätter både gemensamt i företaget och i respektive förskola. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar, barn och kollegor är något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Det är en fortlöpande process som ständigt måste fortgå. Ansvar och inflytande i förskolan Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Åtgärder: Andelen föräldrar som tycker att de har möjlighet till inflytande i förskolan ska öka. Arbetet i verksamheten På föräldramötet har pedagogerna använt sig av bilder, bildspel eller film för att berätta om vad och hur de gör när de arbetar mot målen utifrån gällande styrdokument. På dessa möten har pedagogerna även lyssnat in föräldrarnas tankar och åsikter, för att kunna möta upp föräldrarnas önskemål. I verksamhetsbreven beskriver pedagogerna barnens lärande och utveckling. Förskollärarna har i de flesta fall hållit i utvecklingssamtalen med barnens föräldrar, men all personal har varit delaktig i förberedelse och uppföljning av samtalen. Dessa samtal har erbjudits en gång/termin, eller oftare vid behov, förutom på de avdelningar som inte hann med dem före jul. Pedagogerna har genom den dagliga dialogen med föräldrar informerat om barnet och dess dag. Sex föräldrarådsrepresentanter från Sanda Ängar har varit med i företagets föräldraråd. Föräldrarådet har varit ledningens bollplank i olika frågor och de har på så sätt haft inflytande över verksamheten på förskolorna.

10 Föräldrar har bjudits in att delta i verksamheten och så har också skett, både under några timmar eller hela dagar. De har även följt med på utflykter när barnen åkt från förskolan. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 84 % av föräldrarna att förskolan ger dem möjlighet att vara med och diskutera hur deras barn stöds på bästa sätt (2015 var den 83 %) Ur pedagogernas självvärdering kan man utläsa att: - 85 % av pedagogerna att de tar reda på föräldrarnas förväntningar på verksamheten (2015 var det 71 %) Måluppfyllelse Målet så gott som uppfyllt. Analys Pedagogerna har under året bjudit in föräldrarna i olika forum, i grupp och enskilt där man diskuterat barnets utveckling och lärande samt verksamhetens arbete mot målen. De har även utvecklat verksamhetsbreven till föräldrarna. Föräldrarna får därmed på många olika sätt information om det egna barnet och verksamheten. Detta gör att deras medvetenhet ökar och de kan i dagliga dialoger diskutera barnet med pedagogerna. Ju mer information föräldrarna får ju rättvisare blir deras bedömning av förskolans verksamhet. Föräldrarådet på Sanda Ängar är aktiva på våra möten och goda samarbetspartners. Barn i behov av särskilt stöd Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Förskolan har haft samarbete med Familj och skolservice. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in, så att pedagogerna kunnat arbeta med barn som behövt extra stöd. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Pedagogerna har medvetet arbetat med språkliga övningar, för de barn som behöver extra språkstimulans. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begrepps- och tankespel. Ansvariga pedagoger har vid behov fått handledning av t.ex. logoped och specialpedagog. Övningarna har varit anpassade till de olika åldersgrupperna.

11 En specialpedagog från habiliteringen har varit bollplank till pedagogerna, så att de kunnat få tips och råd. En specialistsjuksköterska från Astrid Lindgrens barnsjukhus har informerat pedagogerna om epilepsi hos barn. Uppföljningsmöten med pedagoger, föräldrar och habiliteringen har genomförts under året. Utvärderingar har gjorts av de handlingsplaner som upprättats. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 96 % att verksamheten är stimulerande för barnet (2015 var det 94 %) - 89 % att deras barn får det stöd och hjälp som behövs (2015 var det 83 %) Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Förskolan har under året anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra stöd har fått det. Analys Pedagogerna har kontinuerligt fått handledning för att kunna möta enskilda barns behov. Extra resurser har satts in i grupper, så att pedagogerna på bästa sätt har kunnat arbeta med enskilda barn. Pedagogerna har i samtal med föräldrar diskuterat vilket stöd det enskilda barnet behövt och sedan arbetat utifrån detta. Tydliga strategier och åtgärder i handlingsplanerna för enskilda barn och att alla pedagoger på förskolan har fått ta del av dem, har lett till en ökad medvetenhet. Denna medvetenhet har sedan gett ett gott resultat som på olika sätt synliggjorts för föräldrar. Perspektiv: Miljö och samhälle Nationellt mål: Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ska krav ställas på efterlevnad av kommunens miljöpolicy och beaktande av betydande miljöaspekter. Förskolans resultatmål Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av företagets miljöpolicy ska vara hög. Förskolan ska erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Förskolan ska vara Grön Flagg certifierad. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2015/2016)

12 Åtgärder: Andelen föräldrar som tycker att deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön ska öka. Arbetet i verksamheten Inköpsansvarig finns på förskolan. Inköpsgruppen i företaget har jämfört priser och produkter mellan olika företag och förhandlat om rabatter. Kokerskan har i första hand valt kravmärkta produkter, när priset varit rimligt. Pedagogerna har observerat barnen i de olika miljöerna på förskolan och ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. Miljöerna har iordningsställts för att locka och inspirera barnen till lek och lärande. Barnen har fått lära sig att plocka undan efter avslutade aktiviteter, så att miljön är tilltalande även för kamraterna som kommer efter och vill leka där. Pedagogerna har i olika samlingar pratat med barnen om vikten av att vara rädd om saker, så att de håller länge. Varje dag ser pedagogerna över hallarna så även den ser inbjudande ut. Förskolan har en lokalvårdare anställd som arbetar på dagtid. Detta gör att lokalvårdare, barn och pedagoger hela tiden samspelar och det blir tydligt för barnen varför man måste hjälpas åt att plocka undan, så att miljön blir trevlig för alla. Barn och pedagoger har ofta besökt skogen och pratat om vad som växer och vilka djur som bor där. De har haft med sig luppar och andra tillbehör, för att undersöka och ta reda på fakta. De har även filmat i skogen och pratat om vad de sett och lärt sig i när de kommer tillbaka till förskolan. De har pratat om hur man ska vara i skogen och vikten av att plocka med sig skräp m.m. tillbaka till förskolan. De har diskuterat olika skräp, skogskräp dvs torra löv och grenar ska vara kvar i skogen. Förskolan har en kompost för matavfall och alla barn och vuxna skrapar av sina tallrikar i ett kärl, för att sedan lägga i komposten. De äldsta barnen har under våren arbetat med Konsument föreningens material Kapten Reko som går ut på att minska matsvinnet. Det arbetet avslutades med ett besök på Skansen där Kapten Reko medverkade. Matsvinnet på avdelningen minskade avsevärt. Barn och pedagoger har gått till återvinningsstationen med olika material som ska återvinnas. Barn och pedagoger har använt mycket återbruksmaterial i sitt skapande. När de arbetat med olika projekt har de använt sig av bl.a mjölkkartonger, kapsyler, tyg och burkar. Det har även varit mycket fritt skapande med kartonger, flaskor, toarullar mm. Då har det skapats rymdskepp, bilar, slott och hus. Barnen har varit mycket intresserade av Allemansråttans budskap, särskilt de yngsta barnen. Allemansråttan är ett pedagogiskt material som Grön Flagg tagit fram för att barn ska lära sig om Allemansrätten. Pedagogerna har läst berättelserna för barnen. När de sedan gått till skogen har de återkopplat till berättelserna och barnen har talat om vad man får och inte får göra i skogen. Tex man får inte bryta grenar eller kasta skräp man får bara plocka vita blommor, de blå är fridlysta.

13 Barn och pedagoger har tillsammans besökt förskolans källsorteringsrum, för att barnen ska få en inblick i hur och varför man sorterar sopor. Två skräpplockardagar har genomförts på förskolan, där barn och pedagoger plockat skräp i närmiljön. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen har erbjudit barnen ritböcker, istället för lösblad, för att på så sätt försöka minska svinnet av papper och därmed spara på miljön. Företaget har ett miljöråd som leds utav en av förskolecheferna. I miljörådet ingår även en pedagog från varje förskola, som tillsammans med några barn från varje förskola träffar alla som ingår i miljörådet, vid ett par tillfällen per termin. Vid dessa möten delger deltagarna varandra vad man arbetar med på den egna förskolan. Sanda Ängar har dock under detta läsår endast närvarat vid något enstaka tillfälle, på dessa möten. Under vårterminen tog pedagogernas intresse för miljöarbetet fart och Sanda Ängar blev godkända för sitt Grön Flagg arbete och är fortsatt Grön Flagg Certifierade. Pedagogerna har dokumenterat miljöarbetet. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 73 % att deras barn får lära sig om miljöfrågor (2015 var det 80 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Analys Pedagogerna och barnen har arbetat med miljöfrågor, särskilt de äldre barnen. Pedagogerna i yngre barngrupperna har haft ett annat fokus men blivit bättre på miljöfrågor under vårterminen när barnen på avdelningarna blivit trygga i sina grupper. Arbetet mot målen i Grön Flagg behöver fördjupas och anammas av alla pedagogerna på förskolan, för att arbetet ska utvecklas. Varje avdelning ska ha en ansvarig för Grön Flagg arbetet. Pedagogerna behöver bli medvetna om vad det innebär. Mycket av det gör de redan idag men är inte medvetna om det. Miljörådsmötena bör prioriteras och om ansvarig pedagog är frånvarande dagen för mötet bör en ersättare utses, så att förskolan är delaktig i högre grad. Perspektiv: Medarbetare Kommunfullmäktiges mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som trivs på sitt arbete ska vara hög. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2015/2016)

14 Åtgärder: Andelen medarbetare som trivs med ledningen ska vara hög. Andelen medarbetare som tror på företagets värderingar ska vara hög. Andelen medarbetare som känner till förskolans mål ska vara hög. Arbetet i verksamheten Pedagogerna på förskolan har tillsammans skrivit en handlingsplan för hur de ska arbeta mot förskolans mål. Alla avdelningar har sedan på avdelningsmöten gått igenom målen, följt upp och utvärderat dessa. På personalkonferenser och planeringsdagar har utvecklingsfrågor och styrdokument diskuterats för att alla ska känna till dessa, företagets mål och värderingar. På medarbetarsamtal har det diskuterats hur medarbetarna trivs på arbetet. Pedagogerna har skrivit ned trivselregler för hur man ska vara och förhålla sig till varandra på arbetet, för att alla ska må bra och göra ett bra arbete. Ansvarsområden har bestämts där olika pedagoger har fått olika ansvarsuppgifter. Pedagogerna har anordnat aktiviteter utanför arbetstid, för att lära känna varandra bättre och göra roliga saker ihop. Resultat Ur 2016 års självvärdering som 76 % av pedagogerna svarade på kan följande utläsas: - 92 % Ledningen för förskolan håller sig väl förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan (2015 var det 50 %) - 85 % Min förskola har en välfungerande organisation och ansvarsfördelning (2015 var det 63 %) % Förskolechefen leder aktivt förskolans pedagogiska utvecklingsarbete (2015 var det 54 %) Måluppfyllelse Svårt att ge en rättvis bild av resultatet då vi inte gjort någon medarbetarenkät detta år men utifrån självvärderingens resultat kan man säga att målet är mycket väl uppfyllt. Analys Förskolan har under detta verksamhetsår haft en förskolechef på plats på heltid. Detta har med största sannolikhet bidragit till det positiva resultatet i självvärderingen. Under året har arbetet mot målen haft tydligt fokus på våra styrdokument, särskilt läroplanen Lpfö 98/10. Pedagogerna och ledningen har i olika gruppkonstellationer och forum diskuterat syftet med vårt systematiska kvalitetsarbete. Satt in de olika delarna i ett sammanhang och förtydligat och

15 diskuterat ansvar. När pedagogerna började med reflektion i arbetslagen ökade medvetenheten kring arbetet mot målen och det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna har gett varandra positiv feedback genom att tala om allas positiva egenskaper och kompetenser. Deras kompetenser kopplades sedan till Läroplanen. Detta gav alla kraft och glädje - ökade gemenskapen. Pedagogerna såg möjligheterna istället för hinder. Det är fortsatt viktigt att pedagogerna sitter i sina arbetslag och diskuterar för att utveckla arbetet i verksamheten och därmed öka måluppfyllelsen. Vårens två planeringsdagar genomfördes i Tällberg i Dalarna där pedagogerna lade grunden för nästa verksamhetsår bl.a. så arbetade de fram en egen gemensam vision för förskolan. Planeringsdagarna under året är viktiga för gemenskapen i företaget, då utvecklas en god Måbra anda Perspektiv: Ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Ekonomi god ekonomisk hushållning. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som agerar kostnadsmedvetet i användandet av Måbra Förskolors resurser t.ex. tid, pengar och material samt vårdar egen och gemensam utrustning ska vara hög. Fulla barngrupper. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2015/2016) Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har jämfört priser och kvalitet mellan olika fabrikat. Pedagogerna har haft en dialog med pedagoger ifrån övriga Måbra Förskolor, innan de köpt in nytt. En pedagog har haft huvudansvar för att se över personal- och barnantal, innan vikarier satts in. Pedagogerna har burit sina arbetskläder med Måbra Förskolors logga när de rört sig utomhus, både på förskolans gård och vid utflykter. En pedagog har haft huvudansvar för att visa förskolan för nya föräldrar. En avdelning har haft hög personalomsättning pga. att det varit svårt att rekrytera förskollärare. Måluppfyllelse Målen är till viss del uppfyllda.

16 Analys Genom att ha en dialog med övriga Måbra Förskolor har pedagogerna sett till att möbler och material kommit till användning på alla förskolor. Förråd på förskolan har inventerats. Förskolan har haft ett gott rykte och pedagogerna har visat upp verksamheten för föräldrar på förskolan. Förskolan har haft visningar för föräldrar som sökt förskoleplats. Detta kan ha bidragit till att förskolan haft fulla barngrupper. Pedagogerna behöver fortsätta arbetet med tydlighet, ansvar och arbetsfördelning i uppdraget. Detta kan påverka den psykosociala arbetsmiljön och därmed minska personalomsättningen. Det blir annars ett tungt lass att dra för den ordinarie personalen under rekryteringsprocessen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Sanda Ängar bedriver en verksamhet av hög kvalitet. Pedagogerna sätter barnet i fokus och har en stor vilja att hela tiden utveckla arbetet i verksamheten. Pedagogerna är lyhörda för barnens intressen och ändrar hela tiden miljön utifrån dessa. Därmed har barnen hela tiden fått nya utmaningar som lett till ett nytt lärande för barnen. Projektarbetet på förskolan har utvecklats, men det skiljer sig fortfarande åt mellan avdelningarna. Pedagogerna har haft pedagogiska diskussioner i olika forum och det har ökat medvetenheten hos pedagogerna. Även genom att de skickar verksamhetsbreven till alla kollegor på förskolan. DE delar med sig av olika kompetenser och kunskaper. Pedagogernas arbete med att följa upp och analysera arbetet mot målen i förskolans handlingsplan behöver utvecklas och fördjupas. Detta ska göras på dagtid på reflektionstiden, avdelningsvis. Miljöarbetet mot målen i Grön Flagg behöver prioriteras högre. Det är viktigt att detta arbete genomsyrar verksamheten på förskolan. Miljörådsmötena bör prioriteras, så att det alltid finns en representant från förskolan med på mötet. Varje avdelning ska ha en Grön Flagg ansvarig. Under året som gått har pedagogernas kompetenser och kunskap synliggjorts i arbetet mot målen i våra styrdokument. Verksamheten har utvecklats och flera pedagoger har vuxit i sina roller. Det finns en positiv anda på förskolan, man hjälper och stöttar varandra. För att bibehålla den positiva andan och utvecklingen ska det finnas en tydlig grundverksamhet och värdegrund som alla arbetar för. Det blir då det inte lika

17 kännbart om någon är sjuk eller om rekryteringen tar tid. Risken för den stress som vissa kan uppleva minskar. Med ännu bättre information till föräldrarna hoppas jag att pedagogernas engagemang och vilja att utveckla barnens lärande, syns ännu mer i nästa års föräldraenkät! Åtgärder för förbättring Förskolan ska på olika sätt ge föräldrar tydlig information om hur deras barn utvecklats. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur deras barn får lära sig om hur vi människor påverkar miljön. Förskolan ska utveckla arbetet mot målen i Grön Flagg. Förskolan ska arbeta med Årsplanen Förskolan ska utveckla arbetet med att följa upp, utvärdera och analysera arbetet mot målen. Förskolan ska fortsätta sitt arbete med tydliga ansvarsområden och allas delaktighet. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och pedagogernas självvärdering använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Kirsi Alanko Kontarinis Förskolechef Måbra Förskolor