Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken
|
|
- Stina Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie på ca 5 km. Förskolan Råbäcken har haft tre avdelningar för de yngre barnen 1-3 år och två hemvister för barn 4-5 år. Måbra Förskolor leds av vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för verksamheten. Den pedagogiska utvecklingen driv av en Utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten, tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består förutom ledningen av två pedagoger från varje förskola. Från Råbäcken har två förskollärare från olika hemvister ingått i gruppen. Utvecklingsgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2013 som byggde på Råbäckens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och vid utvecklingssamtal med föräldrar. Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har på föräldramöten och föräldraråd lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäten. Verksamhetens förutsättningar 2013/2014 Förskolan Råbäcken har haft barn/grupp och barngruppernas storlek har varierat något under året, allt efter barnens behov. Förskolan erbjuder deltid till barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare enligt kommunens regler. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75% så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till.
2 Detta gör att det kan bli fler barn beroende på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi har haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/vecka eller 22,5 timmar. Om de valt 22,5 timmar/vecka så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Detta har även inneburit ett lättare tryck på förskolan under de perioder då personalen i huvudsak begärt ledigt. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur. Förskolan Råbäcken har bedrivit verksamheten i tillfälliga lokaler i väntan på att en ny förskola ska byggas upp, efter branden som totalförstörde förskolan i jan Verksamheten har bedrivits i två plan där de yngre barnen 1-3 år har varit på nedre plan och 4-5 åringarna på övre plan. Förskolan har haft tre avdelningar för de yngre barnen och två hemvister för de äldre. Lokalerna är stora och ljusa och de yngre barnens avdelningar består av flera pedagogiska rum i rummen. Övre plan består av olika pedagogiska rum såsom exempelvis matsal, ateljé, bygg- och konstruktion, hemvrå och ett rum för lugna aktiviteter. Förskolan har ett tillagningskök, men huvudmålet lagas på förskolan Sanda Ängar och transporteras till Råbäcken. Personalutrymmen samt ett kontor finns i en särskild del av förskolan. Förskolans gård rymmer gungor, rutschkana, gungbräda, sandlådor, stockar och stenar. Närhet till skog gör att personal och barn gärna söker sig utanför gården. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Råbäcken har 18 pedagoger varit anställda, varav 8 stycken var förskollärare och 10 var barnskötare. Råbäcken har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnet och en extra resurs har istället satts in på avdelningen. En tal- och specialpedagog har arbetat med barn som haft försenad språkutveckling samt handlett personalen i hur de ska arbeta för att ge dessa barns optimala förutsättningar att utveckla språket. Ledningen och Utvecklingsgruppen har under året fokuserat på arbetet med modersmålsstöd i förskolan, att introducera I-pads i verksamheten samt att få en gemensam struktur för formen av veckobrev som skickas till föräldrar samt en gemensam modell för genomförandet av utvecklingssamtalen. Detta har sedan spridits i olika forum inom företaget. Under höstens planeringsdagar genomfördes intern kompetensutveckling inom de valbara områdena genus, I-pads för nybörjare, Äventyrspedagogik samt barnyoga/barndans/ukulele. All personal på förskolan har deltagit i brandutbildning.
3 Förskolecheferna har tillsammans med företagets barnskyddsombud deltagit i heldagskonferensen Kemikalierna och folkhälsan. Två pedagoger från förskolan har tillsammans med förskolechefen under en heldag deltagit i Så funkar det där man fått inspiration om hur man kan arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Detta anordnades av Upplands Väsby kommun. Flera pedagoger från förskolan har varit på föreläsningarna Relation och resurs samt Att samtala med barnens föräldrar, som Familj- och Skolservice anordnade. Företagets IT-grupp har tillsammans med förskolecheferna deltagit i en utbildningsdag som Apple anordnade. Två pedagoger från förskolan har deltagit i en fortbildningsdag om djur i närmiljön, kretslopp i naturen och en hållbar utveckling, som Naturskolan anordnade. All personal har lyssnat på Christer Olssons föreläsning Det sitter i väggarna, som handlade om struktur och kultur på arbetsplatsen. Ett arbetslag bestående av tre pedagoger har genom Reggio Emilia institutet deltagit i föreläsningen Att vidga känsligheten för och lyssnandet till de yngsta barnen i förskolan. Måbra Förskolor har en egen friskvårdpedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning, fri massage på dagtid samt gymnastik en kväll/vecka till alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget. Perspektiv: Kund Utveckling och lärande 2013/2014 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar. Förskolans resultatmål Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ska öka. Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten på förskolan ska öka (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2013/2014)
4 Åtgärder Förskolan ska erbjuda planerad rörelse varje dag ute och inne. Andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas ska öka. Arbetet i verksamheten Barnen har haft rörelselekar i samlingar och till olika sånger. Genom att blanda sång, musik och rörelse har barnens kroppsuppfattning och motorik tränats. Barnen har fått känna rytm genom att använda instrument och kroppen i rörelselekar, danslekar och sånger. I sångsamlingar har barn som velat, fått dramatisera sånger med hjälp av rekvisita. Företagets musikpedagog har haft ukulelekurs med förskolans femåringar. Musikpedagogen har även varit på Råbäcken en dag/vecka och haft sång- och musikstunder med alla grupper. Dessa grupper har varit åldersanpassade. En avdelning har haft planerad rörelselek inne där man använt madrasser, rockringar, bollar, ballonger, ärtpåsar, stolar m.m. Barn och pedagoger har tillsammans byggt hinderbanor, både planerade och spontana, då barnen haft stort rörelsebehov. Utomhus har barnen erbjudits olika fysiska aktiviteter såsom bollspel, lekar, besök i skogen, promenader till den nya förskolan som byggs upp, gått till lekplatser, skolgården och den närbelägna fotbollsplanen. I skogen har barnen tränat grovmotorik, koordination och kondition genom att de sprungit, gått, hoppat, klättrat och krupit i ojämn terräng. En grupp barn hittade ett omkullvält träd som de flitigt klättrade på. Detta träd har bytt skepnad flera gånger, utifrån barnens fantasi, och har varit både båt, hotell, rymdskepp och bro. Här fick även språket och det sociala samspelet, stort utrymme. Förskolans gård har utmanat barnen då terrängen är ojämn med stenar, rötter och trädstammar. Trappor och en lång ramp har varit utmanande för de yngre barnen. Sandlådekanterna har varit populära, där barnen tränat balansen genom att gå runt kanterna utan att ramla ner. Pedagogerna har utformat miljön så att den är tillgänglig och ger valfrihet och den har vid behov ändrats utifrån barnens intressen för att utmana barnens lärande. Barnen har utifrån naturliga ramar fått välja en aktivitet utifrån intresse, detta genom att erbjuda barnen stöd till att starta upp en aktivitet och synliggöra materialet. På så sätt har det enskilda barnets önskemål tillgodosetts. Miljön på förskolan har utformats så den är könsneutral. Pedagogerna har bjudit in föräldrarna i verksamheten, både att delta några timmar eller en hel dag. Det har anordnats grötfrukostar och på Förskolans dag anordnades öppet hus på förskolan där man hade vernissage ute på gården där man visade upp skapande verksamheter. De familjer som ville fick ta med sig en egen picknickkorg och fikade utomhus på gården. Pedagogerna på förskolan har läst boken Modersmål i förskolan, för att få mer kunskap och kunna möta barnen bättre inom detta område. Tvåspråkiga pedagoger har
5 använts för att prata med barn med samma modersmål. Förskolan har även lånat böcker på andra språk och pedagoger och barn har sjungit och lärt sig ord på andra språk. Pedagogerna har uppmuntrat föräldrar att använda sitt modersmål tillsammans med barnen. Pedagoger och barn har sjungit sånger på andra språk. Femåringarna har t.ex. sjungit både engelska och tjeckiska sånger. Barn och pedagoger har arbetat med små projekt utifrån barnens lek och frågor. De har vävt in matematik, språk, skapande, teknik m.m. i de olika projekten. Alla barn och pedagoger på förskolan har följt bygget av den nya förskolan och detta har inspirerat barnen att bygga i olika material. Ute har barnen använt sig av sand, vatten, snö, löv, stenar och pinnar när de byggt och inomhus är det bl.a. klossar och kartonger som använts. På en avdelning fanns två stora pappkartonger som blev kojor som fick heta Råbäcken. De äldre barnen på förskolan har deltagit i förskolans matråd som sedan dokumenterats och dessa dokumentationer har suttit uppe på avdelningen. I matrådet har barnen fått hjälpa till i köket och de har pratat om frukter och varifrån de kommer. På föräldramöten har pedagogerna använt sig av bilder eller bildspel, för att påvisa vad barnen arbetar med. Pedagogerna har satt upp dokumentationer på avdelningarna som påvisat barnens lärande. De har kopplat dokumentationerna till förskolans läroplan. Barnen har även haft egna pärmar där deras lärande dokumenterats. Alla föräldrar på förskolan har erbjudits minst ett utvecklingssamtal/termin där barnets utveckling diskuterats. Dessa samtal har genomförts enligt en ny modell som företagets Utvecklingsgrupp beslutat om. Pedagogerna har även i den dagliga dialogen med föräldrar pratat om barnets utveckling och lärande. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 80 % att deras barn deltar i fysisk aktivitet varje dag (2013 var det 80 %) - 77 % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas (2013 var det 70 %) - 88 % att de är nöjda med verksamheten på sitt barns förskola (2013 var det 94 %) - 93 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2013 var det 92 %) Måluppfyllelse Målet är till viss del uppfyllt. Barnen har erbjudits rörelse både ute och inne. Föräldrarna har, både i den dagliga dialogen och i utvecklingssamtal, fått information om hur barnet utvecklats. Analys
6 Pedagogerna har medvetet erbjudit barnen olika rörelseaktiviteter, både ute och inne. Måluppfyllelsen har dock inte blivit högre, vilket kan bero på att pedagogerna inte lyckats förmedla till föräldrarna vad förskolan menar med fysisk aktivitet, vilket är benämningen på frågan i kundenkäten. Det är 16 % av föräldrarna som svarat att de inte vet om barnen erbjuds fysisk aktivitet varje dag. Utvecklingssamtalen med barnens föräldrar har under detta läsår fått en ny struktur där det blivit tydligare för pedagogerna vad de ska fokusera på i samtalen och detta kan sedan ha bidragit till att föräldrarna upplevt att fokus nu legat på barnens utveckling och lärande. Normer och värden i förskolan 2013/2014 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Förskolans resultatmål Våra förskolor ska vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Ur Likabehandlingsplanen för Måbra Förskolor) Åtgärder: Andelen föräldrar med barn i förskolan som anser att det är arbetsro i barngruppen ska öka. Andelen föräldrar som anser att förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling ska öka, Arbetet i verksamheten Pedagogerna har medvetet delat barngrupperna i mindre grupper, för att öka arbetsron. De har t.ex. delat barngruppen vid olika samlingar, skapande aktiviteter, rörelsestunder, sagostunder och vid utflykter till skogen. De äldre barnen har delats i mindre grupper, så att några haft aktiviteter inne och några ute.
7 Pedagogerna som arbetade med de äldre barnen delade efter jul barngruppen i en fyraårs- respektive femårsgrupp som hade fasta hemvister, med en gemensam ateljé/matsal. Detta gjordes för att öka arbetsron bland barnen. Pedagogerna har hela tiden ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. På detta sätt har pedagogerna sett till att barnen erbjudits många olika miljöer som lockat barnen och gjort det lättare för barnen att dela in sig i mindre grupper, efter intresse. All personal på förskolan har deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn utifrån företagets Likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för arbetet mot målen i Likabehandlingsplanen. Pedagogerna på förskolan har även bestämt att arbeta utifrån värdeorden Trygghet, Ärlighet, Empati, Respekt, Ansvar, Kamratskap och Glädje. Barnen har i olika samlingar fått träna på att lyssna på och respektera när kompisen pratar. Pedagogerna har funnits nära barnen för att hjälpa dem reda ut konflikter som de inte har klarat av själva. De har varit lyhörda för barnen och hjälpt dem att sätta ord på sina känslor. Pedagogerna har även uppmuntrat barnen att säga nej och stopp, när det är något de inte vill. Pedagogerna har använt sig av rollspel för barnen, där de vuxna agerat utifrån händelser i barngruppen. Dessa rollspel har sedan lett till diskussioner med barnen om hur det känns när någon gör/säger något nedlåtande. Barnen på förskolan har i olika sammanhang röstat för att lära sig förstå demokrati. De har t.ex. röstat om önskemat, vilken lekplats man ska gå till eller vad de vill göra under utevistelsen. Under Måbra veckan låg fokus på vad det är som man mår bra av. Man pratade om och lekte utifrån Barnkonventionen om alla barns rättigheter. Barn och pedagoger hade även maskerad, massagestunder m.m. Förskolan deltog i projekt julklappshjältar som Läkarmissionen anordnade. Barn och pedagoger handlade saker som de sedan slog in i paket och skickade till barn i andra länder. Flera avdelningar har arbetat med en kompissol, där gemensamma regler för att alla ska ha det bra, skrivits upp. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 54 % att det är arbetsro i barngruppen (2013 var det 64 %) - 65 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar (2013 var det 64 %)
8 Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Pedagogerna har medvetet delat barngruppen för att öka arbetsron Pedagogerna har under året diskuterat förhållningssätt till kollegor, barn och föräldrar. Pedagogerna har medvetet arbetat med att ge barnen verktyg för att förhindra kränkningar. Analys Pedagogerna har medvetet arbetat för att få arbetsro i grupperna. Troligtvis hade resultatet i kundenkäten visat högre måluppfyllelse om undersökningen gjorts senare under vårterminen, då många föräldrar uttryckte att arbetsron ökat efter omorganisationen bland de äldre barnen. Pedagogerna på förskolan arbetar aktivt för att förhindra kränkningar, men de behöver fortsätta arbetet med att informera föräldrar om hur de gör, då hela 31% svarat att de inte vet om förskolan arbetar med detta. Det är viktigt att värdegrundsdiskussionerna fortsätter både gemensamt i företaget och i respektive förskola. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar, barn och kollegor är något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Det är en fortlöpande process som ständigt måste fortgå. Ansvar och inflytande i förskolan 2013/2014 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har observerat barnens projekt och deras lek för att utgå från barnens tankar och intressen, när de planerat verksamheten och miljön på förskolan. Barnens tankar och idéer har haft stort inflytande i verksamheten exempelvis lekte barnen på en avdelning brandstation vilket ledde till att de
9 sedan tillverkade egna andningsmasker. Pedagogerna har hela tiden ändrat i planeringen om barnen inte visat intresse för det som var planerat. Istället har de då fångat upp det som barnen visat intresse för och arbetat vidare med detta. Barnen har varje dag haft möjlighet att välja olika aktiviteter, då miljön erbjudit många olika möjligheter. En grupp barn var mycket intresserade av bilar och att bygga och då ändrades miljön på avdelningen för att ge detta större utrymme. Dokumentationen på förskolan har suttit både i barnens höjd och högre upp, för föräldrar. Barnen har ritat och skrivit och detta har sedan satts upp på avdelningarna. På så sätt har pedagogerna visat barnen att det de gjort är viktigt. Pedagogerna har frågat barnen vad de tyckt om olika aktiviteter och på så sätt har barnen fått utrymme att uttrycka vad som intresserat dem. Detta har sedan legat till grund för pedagogernas fortsatta planering av verksamheten. Förskolan har haft ett fungerande matråd. Barnen har fått hjälpa till i köket och de har pratat om frukter och varifrån de kommer. Alla barn på förskolan har även fått rösta fram olika maträtter till matsedeln. På föräldramöten har pedagogerna använt sig av bilder eller bildspel, för att berätta om vad de och barnen arbetar med. Här har pedagogerna visat hur de arbetar utifrån läroplanen. På dessa möten har pedagogerna även lyssnat in föräldrarnas tankar och åsikter, för att kunna möta upp föräldrarnas önskemål. Förskollärarna har hållit i utvecklingssamtalen med barnens föräldrar, men all personal har varit delaktig i förberedelse och uppföljning av samtalen. Dessa samtal har erbjudits en gång/termin, eller oftare vid behov. Pedagogerna har genom den dagliga dialogen med föräldrar informerat om barnet och dess dag och lyssnat in föräldrarnas tankar och önskemål. Sex föräldrarådsrepresentanter från Råbäcken har varit med i företagets föräldraråd. Föräldrarådet har varit ledningens bollplank i olika frågor och de har på så sätt haft inflytande över verksamheten på förskolorna. Föräldrar har bjudits in att delta i verksamheten och så har också skett, både under några timmar eller hela dagar. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 74 % att det finns möjlighet för dem som föräldrar att ha inflytande i förskolans verksamhet (2013 var det 69 %) Måluppfyllelse Målet är tillfredsställande uppfyllt. Både barn och föräldrar har haft inflytande över verksamheten.
10 Analys Barnen på förskolan har getts stort inflytande på verksamheten, då pedagogerna lyssnat in vad som intresserat barnen och sedan utgått från detta när de planerat verksamheten. Detta har möjliggjort för barnen att kunna påverka sin dag på förskolan. Föräldrarna har både i den dagliga dialogen, vid utvecklingssamtal, på föräldramöten och i föräldraråd haft möjlighet att uttrycka sina tankar. Både pedagoger och förskolans ledning har sedan i möjligaste mån försökt tillgodose föräldrarnas önskningar. Exempelvis diskuterades i föräldrarådet om maten skulle lagas på alla förskolor eller inte. Föräldrarna uttryckte att de tyckte det var viktigt att maten lagades på alla förskolor och här hade föräldrarna stort inflytande, då detta beslutades efter föräldrarnas önskemål. Barn i behov av särskilt stöd 2013/2014 Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser nyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in, så att pedagogerna kunnat arbeta med barn som behövt extra stöd. Inga assistenter som arbetat mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Pedagogerna har medvetet arbetat med språkliga övningar, för de barn som behöver extra språkstimulans. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begrepps- och tankespel. De har även tränat på att återberätta, beskriva motsatser och sekvenser. Ansvariga pedagoger har vid behov fått handledning av t.ex. tal- och specialpedagog samt personal från Autismcenter för små barn. Övningarna har varit anpassade till de olika åldersgrupperna. Tal- och specialpedagogen har även arbetat mer riktat mot några barn på Råbäcken. Ett arbeslag har fått handledning av Familj- och skolservice. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 93 % att verksamheten är stimulerande för barnet (2013 var det 91 %) - 78 % att deras barn får det stöd och hjälp som behövs (2013 var det 88 %) Måluppfyllelse Målet är tillfredsställande uppfyllt. Förskolan har anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra stöd får det.
11 Analys Pedagogerna har kontinuerligt fått handledning för att kunna möta enskilda barns behov. Extra resurser har satts in i grupper, så att pedagogerna på bästa sätt har kunnat arbeta med enskilda barn. Pedagogerna har i samtal med föräldrar diskuterat vilket stöd det enskilda barnet behövt och sedan medvetet arbetat utifrån detta. Denna medvetenhet har sedan gett ett mycket gott resultat och på olika sätt kunnat påvisas för föräldrar. Det är dock viktigt att pedagogerna kontinuerligt fortsätter diskussionerna, för att även fortsatt få ett gemensamt förhållningssätt till alla barn. Perspektiv: Miljö och samhälle Nationellt mål: Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ska krav ställas på efterlevnad av kommunens miljöpolicy och beaktande av betydande miljöaspekter. Förskolans resultatmål Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av företagets miljöpolicy ska vara hög. Förskolan ska erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Förskolan ska vara Grön Flagg certifierad. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2013/2014) Åtgärder: Andelen föräldrar som tycker att deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön ska öka. Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har medvetet gjort större, men färre beställningar. De har jämfört priser och produkter mellan olika företag och förhandlat om rabatter. Kokerskan har i första hand valt kravmärkta produkter, när priset varit rimligt. Pedagogerna har hela tiden observerat barnen i de olika miljöerna på förskolan och ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. Miljöerna har iordningsställts för att locka och inspirera barnen till lek och lärande. Barnen har fått lära sig att plocka undan efter avslutade aktiviteter, så att miljön är tilltalande även för kamraterna som kommer efter och vill leka där. Pedagogerna har i olika samlingar pratat med barnen om vikten av att vara rädd om saker, så att de håller länge.
12 Barn och pedagoger har ofta besökt skogen och pratat om vad som växer och vilka som bor där. De har haft med sig faktaböcker, luppar och andra tillbehör, för att undersöka och ta reda på fakta. Pedagoger och barn har även pratat om hur man ska vara i skogen och vikten av att plocka med sig skräp m.m. tillbaka till förskolan. Förskolan har en kompost för matavfall och alla barn och vuxna skrapar av sina tallrikar i ett kärl, för att sedan lägga i komposten. Förskolan har en lokalvårdare anställd som arbetar på dagtid. Detta gör att lokalvårdare, barn och pedagoger hela tiden samspelar och det blir tydligt för barnen varför man måste hjälpas åt att plocka undan, så att miljön blir trevlig för alla. Lokalvårdaren har även informerats vid utbrott av sjukdomar, för att försöka minska smittspridningen. Företaget har ett miljöråd som leds utav en av förskolecheferna. I miljörådet ingår även en pedagog från varje förskola, som tillsammans med några barn från varje förskola träffar alla som ingår i miljörådet, vid ett par tillfällen per termin. Vid dessa möten delger deltagarna varandra vad man arbetar med på den egna förskolan. På ett av förskolans föräldramöten har föräldrarna informerats om hur förskolan arbetar mot de upplyfta Grön Flagg målen konsumtion/konsumtionsmönster, utomhuspedagogik och demokrati. Pedagogerna har även dokumenterat detta arbete och satt upp bilder, så att föräldrar kunnat följa detta arbete. Barn och pedagoger från några avdelningar/hemvister har tillsammans besökt förskolans källsorteringsrum, för att barnen ska få en inblick i hur och varför man sorterar sopor. När barnen tvättat händerna har pedagogerna funnits närvarande och visat hur de ska göra. Bilder på hur man ska tvätta händerna, har suttit uppe bredvid handfaten. En skräpplockarvecka har genomförts på förskolan, där barn och pedagoger plockat skräp i närmiljön. Även vid andra tillfällen har barn och pedagoger plockat med sig skräp till förskolan, t.ex. vid skogsbesök. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 67 % att deras barn får lära sig om miljöfrågor (2013 var det 66 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Analys Pedagogerna och barnen har arbetat med miljöfrågor, men detta arbete behöver utvecklas och synliggöras ytterligare för föräldrar, då det fortfarande är en stor andel föräldrar (29 %) som svarat att de inte vet om deras barn får lära sig om miljöfrågor. Arbetet mot målen i Grön Flagg behöver fördjupas och anammas av alla pedagogerna på förskolan, för att arbetet ska utvecklas och sedan synliggöras.
13 Barnen på alla avdelningar behöver få vara med och källsortera, så att de får en konkret upplevelse. På detta sätt kan barnen få en grund till det fortsatta arbetet och det blir lättare för dem att få ett sammanhang. Föräldrarna har informerats både på föräldramöte och via uppsatt dokumentation, om hur förskolan arbetar med miljöfrågor. Det är svårt att svara på varför detta inte visat något resultat i kundundersökningen, men kanske behöver förskolan visa än mer konkret hur arbetet går till. Perspektiv: Medarbetare Kommunfullmäktiges mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som trivs på sitt arbete ska vara hög. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2013/2014) Åtgärder: Andelen medarbetare som trivs med ledningen ska vara hög. Andelen medarbetare som tror på företagets värderingar ska vara hög. Andelen medarbetare som känner till förskolans mål ska vara hög. Arbetet i verksamheten Pedagogerna på förskolan har tillsammans skrivit en handlingsplan för hur de ska arbeta mot förskolans mål. Alla avdelningar har sedan på avdelningsmöten gått igenom målen och tillsammans utvärderat några mål i taget. Resultat Ur 2013 års medarbetarenkät kan man utläsa att: - 80 % av Råbäckens personal trivs bra eller mycket bra med ledningen % av Råbäckens personal trivs bra eller mycket bra med sitt arbete % av företagets anställda tror på Måbra Förskolors värderingar % av Råbäckens personal känner till förskolans mål och 19 % känner delvis till målen. Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Analys Detta resultat är utifrån 2013 års medarbetarenkät. Pedagogerna har arbetat med förskolans handlingsplan på avdelningsmöten för att förskolans mål ska vara tydliga för alla, även nyanställda och vikarier som arbetar under längre sammanhängande tid. Detta arbete borde ha gett resultat för att öka måluppfyllelsen inom detta område, men eftersom det inte genomförts någon
14 medarbetarenkät 2014, så är det svårt att mäta. Det ska därför bli spännande att följa resultatet i medarbetarenkäten Arbetet med att lyfta företagets värderingar måste fortgå, då det är flera personer som i medarbetarenkäten svarat att de inte känner väl till Måbra Förskolors värderingar. Utifrån diskussioner om företagets värderingar behöver det sedan skrivas in i förskolans handlingsplan, om hur arbetet för att få alla att känna till värderingarna ska göras. Perspektiv: Ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Ekonomi god ekonomisk hushållning. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som agerar kostnadsmedvetet i användandet av Måbra Förskolors resurser t.ex. tid, pengar och material samt vårdar egen och gemensam utrustning ska vara hög. Fulla barngrupper. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2013/2014) Arbetet i verksamheten Inköpsansvarig på förskolan har jämfört priser och kvalitet mellan olika fabrikat. De har även gjort större, men färre beställningar. Pedagogerna har haft en dialog med pedagoger ifrån övriga Måbra Förskolor, innan de köpt in nytt. Pedagogerna har burit sina arbetskläder med Måbra Förskolors logga när de rört sig utomhus, både på förskolans gård och vid utflykter. Två pedagoger har haft huvudansvar för att visa förskolan för nya föräldrar. På Förskolans dag anordnades vernissage för föräldrar. Måluppfyllelse Målen är delvis uppfyllda. Förskolan har inte haft fulla barngrupper. Analys Genom att ha en dialog med övriga Måbra Förskolor har pedagogerna sett till att möbler och material kommit till användning på alla förskolor. Förskolan har haft ett gott rykte och pedagogerna har visat upp verksamheten för föräldrar på förskolan. Förskolan har haft visningar för föräldrar som sökt förskoleplats.
15 Förskolan har inte haft fulla barngrupper, men det kan bero på ett vikande barnunderlag i området. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Råbäcken bedriver en verksamhet av mycket hög kvalitet. Pedagogerna sätter alltid barnets trygghet i fokus. Verksamheten behöver dock fortsätta utvecklas, utifrån förtydligandet i den reviderade läroplanen för förskolan, med fokus på att lyfta och synliggöra barns lärande i förskolan. Detta arbete har under året börjat utvecklas, men behöver implementeras hos alla pedagoger. Kundenkäten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten i förskolan då resultatet som helhet visar på ett gott resultat. Formerna för utvecklingssamtalen med barnens föräldrar har förändrats inför detta läsår och detta har troligtvis lett till att föräldrarna är mer nöjda med dessa samtal, med fokus på barnens utveckling och lärande. Pedagogerna är lyhörda för barnens intressen och ändrar hela tiden miljön utifrån dessa. Därmed har barnen hela tiden fått nya utmaningar utifrån vad de är intresserade av för tillfället. Pedagogerna är bra på att ge barnen utmaningar inom språk, matematik, skapande o.s.v. men behöver utveckla arbetet med att få in alla delar ur förskolans läroplan i större projektarbeten, så att verksamheten blir än mer meningsfull för barnen. Pedagogernas arbete med att utvärdera och analysera arbetet mot målen i förskolans handlingsplan behöver utvecklas och fördjupas. Om pedagogerna själva fördjupar analyserna, kan det bli lättare för dem att förstå varför arbetet behöver utvecklas. Flera avdelningar har valt att skriva veckobrev till föräldrarna, där arbetet på förskolan beskrivs och visas upp. Detta kan ha gjort att föräldrarna har fått en större inblick i förskolans verksamhet. Pedagogerna har fått positiv feedback från föräldrar som fått dessa veckobrev. Förskolans miljöarbete behöver fortsätta att synliggöras för föräldrar, då det fortfarande är många som svarat att de inte vet om deras barn lär sig om miljöfrågor. Här kan veckobreven vara ett bra sätt att förmedla detta arbete. Åtgärder för förbättring
16 Förskolan ska ge föräldrar tydlig information om hur deras barn utvecklats. Förskolan ska dela barnen i mindre grupper, så att det blir arbetsro i barngruppen. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön. Förskolan ska fördjupa arbetet med företagets värderingar. Förskolan ska utveckla arbetet mot målen i Grön Flagg. Förskolan ska utveckla arbetet med att utvärdera och analysera arbetet mot målen. Förskolan ska utveckla arbetet i projektform. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av Förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken
2015-10-12 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar
2015-10-09 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar
2013-09-02 Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen
2017-06-12 rev 2017-09-05 Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2013 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår sedan Mars 2013 i Måbra Förskolor AB tillsammans med Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar. Förskolorna
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen
2015-01-23 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning
Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar
2016-07-05 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Kvalitetsrapport för
Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen
2018-06-25 rev. 2018-08-13 Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014
2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 Vi som arbetar på Forellen är; Kristina Lindqvist Taban Hama Saeed Elisabet Hammare Mariam Hammoud 35h/v Barngruppen består just nu av 11 barn. Det finns
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan
2018-06-08 rev. 2018-08-13 Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Pelikanen, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Mjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang
Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken
2013-01-14 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra
Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan
, rev 2016-09-29 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Råbäcken, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor
2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Arbetsplan för förskolan Lingonet
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Arbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Senast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Råbäcken
2016-06-13 rev. 2016-06-28 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar
2018-06-25 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen
2017-07-04 Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor
Arbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Bollen
2018-06-25 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor
Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14
Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Borgens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad:
Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
för Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15
Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Nykroppa förskola Ugglebo och Kottebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.
Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka
Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Profil. Naturvetenskap och teknik
Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.
Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola.
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för
Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011
Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
KVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering
Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan
Köpings kommun Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Läsår 2015 2016 Administratör: Anita Öhlén, Karin Osbäck, Madeleine Nord, Sara Tilly 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen
Tallgårdens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Tallgårdens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan
Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet. Bräcke Hede Boken 2018-2019 Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB
Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-12-06 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Bollen, Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande
Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17 Grunduppgifter Verksamhetsformer