Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken
|
|
- Hans Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie av ca.3 km. Förskolan Råbäcken har haft två avdelningar för de yngre barnen 1-3 år och tre hemvister för barn 4-5 år fram till maj Då utökades förskolan med en avdelning för barn 1-3 år. Måbra Förskolor leds av vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för förskoleverksamheten. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en Fokusgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning tillsammans med ledningen. Fokusgruppen består förutom ledningen av tre till fyra förskollärare, från varje förskola. Från Råbäcken har fyra förskollärare från olika avdelningar/ hemvister ingått i gruppen. Fokusgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan september 2011 som byggde på Råbäckens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och utvecklingssamtal med föräldrar, Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har på föräldramöten och föräldraråd lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäterna. Verksamhetens förutsättningar 2011/2012 Förskolan Råbäcken hade i genomsnitt under året 6,3 barn/årsarbetare, enligt statistik från SCB okt -11. Förskolan Råbäcken har haft barn på avdelningarna. Barngruppernas storlek har varierat under året allt efter barnens behov. Råbäcken har i genomsnitt haft 19 platser per avdelning. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är 75 % så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler än 19 barn på en avdelning beroende
2 på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/veckan eller 22,5 timma. Om de har valt 22,5 timmar/veckan så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig vara positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de har haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Detta har även inneburit ett lättare tryck på förskolan under de perioder då personalen huvudsak begärt ledigt. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur Förskolan Råbäckens lokaler var ljusa och rummen var ordnade för olika aktiviteter och gav bl.a. möjlighet till lugna stunder. Lokalerna rymde fem avdelningar, två lekhallar och två ateljéer. En matsal har inretts i en av hemvisterna. Ett kök och personalutrymmen samt kontor fanns i särskild del av förskolans lokaler. Råbäckens gård var uppdelad på två gårdar och rymde många olika miljöer. Närheten till skogen gjorde att personalen med barn gärna sökte sig utanför gården vilket var positivt. På gården fanns gungor, sandlådor, cykelgångar, gungbräda samt lekställningar och en pulkabacke. Förskolan Råbäcken totalförstördes i en brand, januari 2012 och detta medförde att förskolans verksamhet fick flyttas. De två avdelningarna för de yngre barnen inrymdes i två andra Måbra Förskolor och vi ordnade så att de äldre barnen fick vara i Grimstagårdens och scoutstugans lokaler. De två sistnämnda lokalerna ligger även de i Bollstanäs, så barn och pedagoger hade nära till de Måbra Förskolor som inhyste de yngre barnen och deras pedagoger. I denna krissituation ville företaget hålla ihop barngrupperna för tryggheten för både barn och pedagoger. Förskolan Råbäcken flyttade in i nya paviljonger i maj Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Råbäcken har 18 pedagoger varit anställda, varav 9 stycken är förskollärare, 6 stycken är barnskötare och 3 stycken utan utbildning. Under året arbetade i genomsnitt 16,425 heltidstjänster på förskolan. 50 % av Råbäckens personal hade pedagogisk högskoleutbildning. Råbäcken har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnet och en extra resurs har istället satts in på avdelningen. En taloch specialpedagog har arbetat med barn som haft försenad språkutveckling samt handlett personalen i hur de ska arbeta mot dessa barn.
3 Ledningen och Fokusgruppen har under året fokuserat på den reviderade läroplanen för förskolan och den nya skollagen samt att implementera dem hos övrig personal. Kunskapen har sedan spridits i olika forum inom företaget. All personal fick, under höstens planeringsdagar, intern kompetensutveckling inom ämnena genus, utomhuspedagogik, skapande verksamhet och kamerahantering inklusive dokumentation. Pedagoger inom företaget höll i utbildningarna. All personal har fått fortbildning i pedagogisk dokumentation. Två pedagoger från företaget höll i denna fortbildning. En pedagog gick under hösten en kurs i utforskande pedagogik för de yngsta 1-3 år. Två pedagoger har varit på föreläsningen Russinhissen där det fokuserades på hur man kan arbeta med naturkunskap i förskolan. Förskolecheferna har under året läst en kurs i systematiskt kvalitetsarbete genom Förskolelyftet. Måbra Förskolor har en egen friskvårdspedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning, fri massage på dagtid och gymnastik en kväll/veckan till alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget Råbäckens Språk- och kulturutvecklare har även ingått i företagets nätverk för Språk- och kulturutvecklare. De arbetar med barn som behöver extra språkstimulans. Språk- och kulturutvecklaren har även, vid behov, fått handledning av Tal- och specialpedagogen. Kokerskan har tillsammans med en annan av företagets kokerskor gått en kurs i Födoämnesöverkänslighet" som anordnades av Lunds Kostkonsult. Förskolans värdegrund och uppdrag 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan skall arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. (Ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: Stärka Upplands Väsbys attraktionskraft. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål:
4 Alla förskolor och personal ska verka för att förskolan ska utvecklas till en av länets bästa förskolor. Förskolans resultatmål - Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan Råbäcken ska öka. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder Förskolan ska synliggöra förskolans arbete för föräldrarna och andra kommuninvånare. Förskolan ska arbeta för att stärka sin profil genom att vidareutveckla rörelsen, utomhuspedagogiken, fostra till goda kostvanor och erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har bjudit in föräldrarna till drop-in frukostar. Luciafirandet skedde utomhus för hela förskolans barn och föräldrar. På eftermiddagen åkte sedan de femåringar som ville iväg, för att lussa för PRO. Till Väsby centrums 40-årsjubileum fick barnen måla teckningar om Väsby centrum, som sedan trycktes som golvfolieringar. Barn och pedagoger deltog sedan vid invigningen av golvutställningen. Förskolan har deltagit i Vision Upplands Väsby 2040, där några barn blivit intervjuade och filmade angående deras tankar om ett framtida Upplands Väsby. Detta har sedan visats upp i Väsby centrum. Under vårterminen kunde alla i kommunen följa vårt arbete, eftersom det skrevs mycket i lokala tidningar, efter branden av förskolan. Två pedagoger har ansvarat för att visa och berätta om förskolans verksamhet för föräldrar som varit intresserade av plats till sina barn. Vid inflyttningen i de nya paviljongerna bjöds alla föräldrar in till ett öppet hus. Pedagogerna har informerat föräldrarna i vecko- och/eller månadsbrev om pågående verksamhet. I den dagliga dialogen har de berättat för föräldrar om barnens arbete. Barnen har erbjudits planerad rörelse, dels genom att en stor del av verksamheten har bedrivits utomhus, där barn och pedagoger lekt olika lekar, gått till skogen, fotbollsplanen eller någon närliggande lekplats. I lekhallen har barnen fått prova bandy, cirkelträning, boxning, fotboll och handboll. Även i lekhallen har man lekt olika vuxenstyrda lekar. Efter branden byggde de äldre barnen bl.a. hinderbanor med hjälp av plankor, då de inte hade så många färdiga saker att leka med och detta har utvecklat deras samarbete, fantasi och balans. Vid matsituationer har alla barn uppmuntrats att smaka på maten och barn och vuxna har ofta samtalat om vad de äter.
5 Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 92 % att de är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola (2011 var det 86 %) - 93 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2011 var det 87 %) Måluppfyllelse Målet är uppnått. Förskolans arbete har visats upp vid ett flertal tillfällen. Pedagogerna har arbetat mot att stärka förskolans profil. Analys Förskolans verksamhet har visats upp både planerat och oplanerat. Pedagogerna har hela tiden fokuserat framåt, trots krisen, och sett möjligheter inte hinder. Normer och värden i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: Alla barn har en arbetsmiljö som präglas av studiero, glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: Alla som vistas i förskolan ska uppleva en trygg och bra arbetsmiljö. Framförallt arbetsron är ett förbättringsområde. Införa kvalitetsgarantier för förskolans verksamhet. Förskolans resultatmål: - Andelen barn/föräldrar som är nöjda med tryggheten skall öka. - Andelen barn/föräldrar som är nöjda med arbetsron skall öka. - Andelen föräldrar som är nöjda med personalens bemötande skall öka. - Korttidsfrånvaron bland personalen skall minska. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Anpassa handlingsplan mot kränkande behandling för Måbra Förskolor med tydliga mål och ett tydligt hur specifika för Råbäcken Vi skall stimulera medarbetarna till att röra sig mer samt erbjuda massage
6 Genomföra en värdegrundsdag för medarbetarna där ett gemensamt förhållningssätt till barn och föräldrar skall arbetas fram Vi skall väva in olika värdegrundsfrågor och dilemman i allt vi gör med barnen Vi ska dela in barnen i mindre grupper för att öka arbetsron Arbetet i verksamheten Pedagogerna har varit uppmärksamma och agerat direkt vid konfliktsituationer mellan barnen. För att barnen ska känna trygghet och stöd vid dessa tillfällen, har pedagogerna samtalat direkt med dem, för att de ska få förståelse för varandra. Pedagogerna har gett barnen verktyg att säga stopp, genom att lära barnen att sätta upp handen och visa att man inte vill. Pedagogerna arbetar för att barnen själva ska hitta lösningar i dessa situationer. Pedagogerna har pratat med varandra om att det är viktigt att skilja på sak och person. De har diskuterat vikten av att pedagogerna ska samtala med varandra, inte ta något personligt och när problem uppstår, ta tag i det direkt. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen upplever att de blivit bättre på att visa varandra respekt och vara lyhörda för varandra, efter branden. De upplever att de är bra på att bemöta föräldrar och barn med respekt. Pedagogerna har anpassat schemat, för att de som vill ska kunna utnyttja gymnastiken som företaget erbjuder. De har även gett varandra tid för att kunna utnyttja massagen. All personal på förskolan har aktivt deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen fick personalen även se en teater som hette Tant U s knorkiga känslostuga, där det problematiserades olika dilemman och därefter har de synliggjort, problematiserat och diskuterat en rad olika etiska frågor utifrån Likabehandlingsplanen. Diskussionerna har fortsatt på både personalkonferenser, avdelningsmöten och vid reflektionsträffar. Pedagogerna, som arbetar med de äldre barnen, påbörjade ett arbete med barnen om känslor och hur vi bemöter varandra. De utgick från materialet de fick efter teaterföreställningen, på planeringsdagen. Detta arbete slutfördes inte eftersom förskolan brann ner och pedagogerna fick lägga fokus på annat. Pedagogerna som arbetat med de yngre barnen, har hela tiden medvetet arbetat med värdegrundsfrågor och dilemman med barnen t.ex. genom att hela tiden lyfta det goda beteendet. Barnen har delats in i mindre grupper, för att öka arbetsron. Pedagogerna har strukturerat upp veckan och erbjudit aktiviteter i smågrupper, både inomhus och utomhus. Barnen har på så sätt haft möjlighet att göra individuella val av lek och aktivitet. Efter branden blev pedagogerna tvungna att tänka nytt. De som arbetade med de äldre barnen tog hjälp av närliggande Måbra Förskolor, för att kunna gå dit och arbeta med barn i smågrupper. Eftersom lokalerna de höll till i inte var anpassade för förskoleverksamhet, så blev det naturligt att komma på lösningar för att dela barngruppen så ofta det gick.
7 Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Normer och värden Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 93 % att personalen bryr sig om mitt barn (2011 var det 96 %) - 98 % att deras barn är tryggt i förskolan (2011 var det 95 %) - 60 % att det är arbetsro i barngruppen (2011 var det 62 %) Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Analys Pedagogerna är bra på att möta barn och föräldrar med respekt. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar och barn är dock något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Detta är en fortlöpande process som alltid måste fortgå. Pedagogerna har lyft vikten av att alla ska kommunicera med varandra, när det uppstår problem. De behöver fortsätta dessa diskussioner, så att alla känner trygghet i detta. Endast 60 % av föräldrarna upplever att det är arbetsro i barngruppen. Detta kan bero på att förskolan gjorde en stor omorganisation inför läsåret där pedagogerna strukturerade om i lokalerna och det kan även bero på att förskolan brann ner i januari och barnen flyttade till olika ställen. Föräldrarna fyllde i kundenkäten precis efter branden och just då var det turbulent i verksamheten. Korttidsfrånvaron har varit låg på förskolan Råbäcken. Detta kan bero på att det är en högre medelålder på personalen och att de hunnit bygga upp motståndskraften mot infektioner.. Uppföljning av likabehandlingsplanen Förskolans resultatmål - Våra förskolor skall vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. - Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Sid. 3 Likabehandlingsplan för Måbra Förskolor) Åtgärder Anpassa handlingsplan mot kränkande behandling för Måbra Förskolor med mål specifika för Råbäcken Genomföra en värdegrundsdag för medarbetarna (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012)
8 Arbetet i verksamheten Pedagogerna har diskuterat mycket med varandra och med barnen om hur de är mot varandra och hur det känns om någon säger något kränkande. De har varit snabba att fånga upp barnen när de hört/sett kränkningar. Resultat Ur senaste medarbetarenkäten kan man utläsa att: - 95 % av Råbäckens personal tror på Måbra Förskolors värderingar - 85 % trivs bra eller mycket bra med sitt arbete Måluppfyllelse Målet är till fullo uppfyllt. Arbetsplanen mot kränkande behandling har färdigställts. På en planeringsdag under hösten samlades alla anställda i företaget och arbetade med likabehandlingsplanen och värdegrundsfrågor. Resultaten från denna dag ligger sedan till grund för förskolornas egna mål i likabehandlingsplanen. Analys Här kan man se att företagets systematiska värdegrundsarbete har gett resultat. Alla medarbetare trivs på arbetet och medarbetarna känner sig trygga i vad som krävs av dem. Viktigt är dock att fortlöpande fortsätta med värdegrundsarbetet då det varje år kommer in nya barn, föräldrar och kollegor. Ansvar och inflytande i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. (Ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: Alla barn och föräldrar har god insyn i och inflytande över verksamheten och barnets utveckling. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: Barnens ansvar och inflytande ska öka. Förskolans resultatmål: - Andelen barn och föräldrar som är nöjda med ansvar och inflytande ska öka. - Andelen föräldrar som är nöjda med att deras synpunkter och önskemål tas tillvara ska öka. - Andelen föräldrar som är nöjda med informationen om dokumentationen om barnens utveckling ska öka.
9 - Förskolan skall fortsätta vara Grön Flaggcertifierad under temat Närmiljö. 1. Vi ska utveckla lekmiljön på vår gård 2. Vi ska bidra till en renare miljö 3. Vi ska öka kunskapen om växtlivet i vår närmiljö 4. Vi ska öka medvetenheten om bebyggelsen i vår närmiljö 5. Vi ska tillvarata material som finns i vår närmiljö (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Barnen skall ges möjlighet att reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutade projekt Göra barnen delaktiga i Portfolio Stimulera till barnens delaktighet vid dokumentation Göra dokumentationen om barnens läroprocesser mer synlig Vidareutveckla miljörådet och matrådet Utveckla den dagliga dialogen med föräldrarna Informera om förskolans uppdrag på föräldramöten Göra föräldrarna mer delaktiga i planeringen för deras barns utveckling Vi ska ta med barnen i planeringen av gården Vi ska ha minst två skräpplockardagar per år Vi ska odla och studera växter i närmiljön Vi ska utforska vad som finns i vår närmiljö Vi ska låta barnen ta med sig saker de hittar och återanvända dessa på förskolan Arbetet i verksamheten Barnen har fått möjlighet till reflektion både i grupp och enskilt med en pedagog. Detta har skett t.ex. genom samtal kring dokumentation och efter avslutade projekt. Pedagogerna har lyssnat in barnens spontana idéer och sedan har barnen fått möjlighet att prova. Exempelvis blev de äldre barnen intresserade när de såg vuxna spela boule och fick sedan prova själva. Alla barns portfoliopärmar har varit placerade i låg höjd, så att barnen alltid har kunna titta i den enskilt eller tillsammans med en kamrat eller pedagog. Tillsammans har de fört diskussioner kring bilderna. Efter branden, där i stort sett alla barns pärmar försvann, har inga nya pärmar påbörjats. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen har dock använt kameran och dokumenterat barnens vardag. Barnen har varit delaktiga vid dokumentation t.ex. genom att skriva om vad de gjort i matrådet. De tittade på bilder och fick sedan skriva egen text. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen skickade ut veckobrev till föräldrar och i dessa veckobrev har barnen varit med i val av bilder och kommentarer. Pedagogerna upplevde att denna dokumentation blev viktig för föräldrar och dem själva, efter branden. Tanken med veckobreven är att föräldrar och barn lättare kan samtala hemma om vad barnen gjort på förskolan. Pedagogerna upplever att de blivit bättre på att ge daglig information till föräldrarna.
10 Pedagogerna startade upp ett stort dokumentationsarbete, under hösten. De dokumenterade och satte sedan upp dokumentationen i lekhallen, för att synliggöra barnens arbete för både barn och föräldrar. Förskolan har haft ett väl fungerande matråd. En pedagog har tillsammans med kokerskan ansvarat för matrådet och det har varit väl förberett och planerat. Barnen som deltagit i matrådet har varit delaktiga i dokumentationen och skrivit ner tankar och vad de lärt sig. Miljörådet har utvecklats i samråd med de övriga Måbra Förskolorna. Tanken var att förskolorna tillsammans skulle arbeta mer projektinriktat mot ett av Grön Flaggmålen. Detta arbete slutfördes inte på Råbäcken, då branden gjorde att pedagogerna fick lägga fokus på annat. På höstens föräldramöte fick de äldre barnens föräldrar en rundvandring i de nya pedagogiska rummen. Pedagogerna hade ställt iordning nya miljöer och de berättade för föräldrarna om de pedagogiska tankarna som låg bakom denna förändring och hur rummen skulle användas. Vid höstterminens föräldrasamtal, fick barn och föräldrar berätta vad de önskar och förväntar sig av verksamheten. Detta låg sedan som grund för utformningen av verksamheten. Pedagogerna har observerat barnens lek på förskolans gård. De har lyssnat till barnens förslag och önskemål om hur de vill ha det på gården och har arbetat med att stödja barnen i att använda materialen som t.ex. bildäck, pinnar, stenar och kabelrullar som kan byggas med på olika sätt. Pedagogerna upplever att barnen varit väldigt kreativa och fantasifulla när de använt materialet. De yngre barnen har deltagit i två skräpplockardagar. De äldre barnen har haft städdagar, när de varit i lokalerna vid Grimstagården. Förskolan har haft en maskkompost och barnen har varit delaktiga genom att iaktta, samtala om och mata maskarna. De äldre barnen har planterat solrosor, mungbönor och groddar och de kunde sedan följa förloppet genom att studera hur det växte. Barn och pedagoger har tittat på växter i naturen och tagit med t.ex. barr tillbaka till förskolan, för att använda i projektarbete. Barn och pedagoger har utforskat sin närmiljö genom besök på andra förskolor, skridskoåkning på sjön, besök på andra lekplatser och sprungit spåret i Grimstaskogen. Barnen har använt naturmaterial till den skapande verksamheten, såsom pinnar och kottar. Några barn på förskolan tog med sig stora pinnar från skogen, som de sedan byggde en stege av. Vävar av pinnar tillverkades och barnen har sedan skapat tavlor av dessa. Barn och pedagoger har plockat svamp, som två barn från matrådet fick steka och sedan bjuda kamraterna på. Barnen har smakat på blåbär och lingon som de hittat i skogen.
11 De äldre barnen och deras pedagoger har haft en maskerad med tema skogen, där de klädde ut sig till bl.a. pinnar, svampar, buskar och träd. Fem föräldrarepresentanter från Råbäcken har varit med i företagets föräldraråd. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 81 % att deras barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan (2011 var det 85 %) % att deras barn lär sig lösa konflikter och ta hänsyn till andra (2011 var det 100 %) % att deras barns tankar och intressen tas till vara (2011 var det 67 %) % att de är nöjda med informationen om läroplanen och annat som styr verksamheten (2011 var det 87 %) - 87 % att personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål (2011 var det 79 %) % att barnen får lära sig hur vi människor påverkar miljön (2011 var det 72 %) Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är till stor del uppnådd. Analys Pedagogerna har visat föräldrar att deras synpunkter är viktiga genom att lyssna in föräldrarnas förväntningar på verksamheten. De har tagit barnens tankar och intressen på allvar och låtit barnen prova sina idéer. På detta sätt bjuder pedagogerna in till delaktighet i förskolan. Pedagogerna har dokumenterat verksamheten, men behöver utveckla detta till att synliggöra barnens läroprocesser mer. Barn och pedagoger har arbetat med miljöfrågor och mot Grön Flaggmålen, men endast 63 % av föräldrarna som svarat på kundenkäten, svarar att barnen får lära sig hur vi människor påverkar miljön. Det är många föräldrar, 35 %, som på denna fråga svarat vet inte. Förskolan behöver tydligare informera föräldrar om hur de arbetar med dessa frågor. Utveckling/lärande i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationella mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. (Ur Lpfö 98)
12 Kommunfullmäktiges mål: Förskolan ska lägga grunden till att ingen ska gå ur skolan utan fullständiga betyg. Alla barn ska ges samma möjligheter att utveckla sina färdigheter och använda sina kunskaper. Alla barn har lust och nyfikenhet att lära och ständigt utvecklas. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: Alla barn ska ha grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik efter skolår 3. Barn med annat modersmål ska få möjlighet att utveckla svenska språket och sitt modersmål. Förskolan ska medvetet arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Förskolans resultatmål: - Andelen föräldrar som upplever att deras barn får det stöd och hjälp som behövs skall öka. - All personals medvetenhet till pojkar och flickors olika förutsättningar ska öka. - Personalens egna attityder och förhållningssätt till pojkar och flickor skall medvetandegöras. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Förskolan skall arbeta i projektform där man över tid arbetar med samma tema utifrån barnens intresse, där man går på djupet i just det ämnet. Ett projekt ska innefatta skapande, språk, skrift, musik och matematik. Förskolan ska i de olika projekten medvetandegöra och lyfta matematik, teknik och naturvetenskap Förskolan ska utöka samarbetet mellan avdelningarna Påbörja diskussioner i olika forum om hur vi ska ge barn med annat modersmål stöd och möjlighet att utveckla sitt modersmål och svenska språket. Fortsätta diskussionerna kring könsroller och medvetet erbjuda flickor och pojkar olika aktiviteter oavsett rådande könsroller samt fortsätta utveckla den pedagogiska miljön så den blir könsneutral och inbjuder till kreativitet. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har observerat barnens intressen och startade upp flera projekt. De yngre barnen plockade t.ex. bär och äpplen som de sedan gjorde paj, sylt och äppeljuice av. De äldre barnen arbetade med projekt som cirkus, skogen och Golden Gate bron. Barnen som från början varit intresserade har fått vara pilotgrupp, för att inspirera kamrater. Några barn ville bygga en stege. Barnen fick göra en ritning på hur stegen skulle se ut och hämtade sedan två långa och fyra kortare pinnar. De hämtade hammare och spik och byggde på detta sätt en stege. Benen på stegen var inte lika långa och här fick barnen fundera på hur de skulle lösa detta, eftersom de ville klättra på stegen. Till slut löste de uppgiften genom att hämta ett bildäck och la detta under det kortare benet. Här har barnen mött många matematiska och tekniska begrepp och fått prova sina teorier. Ett matematik- och vattenrum fanns tillgängligt för barnen. Barnen gjorde olika experiment och fick rita och berätta om vad de trodde skulle hända. De har arbetat med mängd, längd, ögonmått, vikt, volym, hållfasthet m.m.
13 Förskolan startade upp reflektionsträffar, där vi delade in pedagogerna i olika grupper, så att pedagogerna kunde träffas över avdelningsgränserna. Vid dessa tillfällen skulle pedagogerna reflektera tillsammans över verksamheten. Vissa reflektionsgrupper fungerade bättre än andra, då alla pedagoger inte förstod syftet med dessa träffar. Barn och pedagoger från de olika avdelningarna har samarbetat ute på gården och vid planerade tillfällen i lekhallen. Efter branden upplever pedagogerna att de haft ett bra samarbete med de övriga Måbra Förskolorna. Pedagogerna har utformat miljön så att den är tillgänglig och ger valfrihet och den har vid behov ändrats utifrån barnens intressen. Barnen har utifrån naturliga ramar, fått välja en aktivitet utifrån sitt intresse, detta genom att erbjuda barnen stöd till att starta upp en aktivitet och synliggöra materialet. På så sätt har de tillgodosett det enskilda barnets önskemål. Barn som behövt extra språkstimulans har fått enskild träning, vid inplanerade tillfällen. Pedagogerna har uppmuntrat föräldrar att använda sitt modersmål tillsammans med barnen. Personal som har annat modersmål har ibland samtalat med barnen, som pratar samma språk. Pedagogerna har stöttat barnen i deras individuella val kring olika aktiviteter. De har utformat miljön så att den är könsneutral. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 96 % att verksamheten är stimulerande för mitt barn (2011 var det 88 %) - 81 % att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik (ny fråga) - 97 % att mitt barn verkar trivas i förskolan (2011 var det 94 %) - 81 % att de får tydlig information om hur mitt barn utvecklas (2011 var det 72 %). Måluppfyllelse Målen är uppfyllda. Analys Pedagogerna har under året bl.a. fokuserat på att ge barnen trygghet och möjlighet till inflytande i verksamheten. Pedagogerna har lyssnat och tagit tillvara barnens idéer och utifrån dem har de arbetat temainriktat. När projekten startades upp, synliggjordes barnens lärande och därför bör detta arbetssätt fortgå. Pedagogerna har arbetat mycket med miljön, för att kunna erbjuda och locka barnen till att vara kreativa. Eftersom människor lär på olika sätt, är det viktigt att miljön är genomtänkt och erbjuder mångfald. Reflektion mellan pedagoger behöver utvecklas, med fokus på barns lärande i förskolan, för att utveckla verksamheten ytterligare.
14 Barn i behov av särskilt stöd 2011/2012 Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in, så att pedagogerna kunnat arbeta med barn som behövt extra stöd. Inga assistenter som arbetet mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Ansvariga pedagoger har kontinuerligt fått handledning av personal från Autismcenter för små barn. Barn som behöver extra språkstimulans, har fått både enskild träning och träning i grupp. Ansvariga pedagoger har fått handledning vid behov, av t.ex. tal- och specialpedagog. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begreppsspel och tankespel. De har även använt sig av blåsövningar med sugrör, vatten, fjädrar m.m. De tränar även på att beskriva motsatser och sekvenser samt symetriska lekar. Återberättelser ingår också. Övningarna är anpassade till åldersgrupp. Språk- och kulturutvecklaren har fått stöd och råd av Tal- och specialpedagogen samt att hitta rätt material till dessa barn bl.a. på ISKI. Tal- och specialpedagogen har även arbetat mer riktat mot några barn på Råbäcken. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 96 % att verksamheten är stimulerande för deras barn (2011 var det 88 %) - 88 % att deras barn får det stöd och hjälps som behövs (2011 var det 86 %) Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Extra resurser för barn i behov av särskilt stöd, har satts in. Det har möjliggjort för pedagogerna att arbeta enskilt med barn som haft behov av extra stöd. Förskolan har anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra språkstimulans, får det.
15 Analys Pedagogerna har gett barn i behov av särskilt stöd, det stöd de behöver. Vi behöver dock vidareutveckla det pedagogiska arbetet ute på avdelningarna så att det anpassas till alla barn, även de som behöver extra stimulans och utmaningar. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Detta verksamhetsår har varit väldigt speciellt eftersom förskolan brann ner i januari. Pedagogerna har trots denna krissituation klarat av att erbjuda en verksamhet av mycket hög kvalitet. Pedagogerna är skickliga på att se nya möjligheter och det har de verkligen bevisat detta verksamhetsår. Pedagogerna sätter alltid barnet i fokus och har, både innan och efter branden, hela tiden fokuserat på barnens trygghet. Många av pedagogerna har stor erfarenhet av arbete på förskola, men arbetet behöver utvecklas ytterligare, utifrån förtydligandet i läroplanen och genom att lyfta barns lärande i förskolan. Detta arbete har påbörjats, men behöver fortsätta, så att det implementeras hos alla pedagoger på förskolan. Kundenkäten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten i förskolan, då resultatet som helhet ligger över genomsnittet i kommunen. Åtgärder för förbättring Förskolan ska erbjuda planerad rörelse varje dag ute och inne. Förskolan ska ge föräldrar tydlig information om hur deras barn utvecklas. Förskolan ska dela in barnen i mindre grupper så att det blir arbetsro i barngruppen. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur deras barn får lära sig om hur vi människor påverkar miljön. Förskolan ska fördjupa arbetet med företagets värderingar. Förskolan ska fördjupa sig i företagets mål. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden.
16 Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Upplands Väsby Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor AB
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar
2013-01-14 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen och Råbäcken i Måbra Förskolor AB. Måbra
LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010
Förskolan Bryggan Stora vägen 82 194 68 Upplands Väsby LOKAL ARBETSPLAN Förskolan Bryggan Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/2010 förskoleverksamhet Bryggan Inledning Förskolans organisation
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Bollen
2013-01-22 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Bollen - Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra
Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14
1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2013 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår sedan Mars 2013 i Måbra Förskolor AB tillsammans med Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar. Förskolorna
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Neglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Verksamhetsplan för Ringarens förskola
Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14
Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Verksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret
Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret 2015-2016 Sid 1 av 6 Organisation och ledning Den pedagogiska omsorgen (Familjedaghemmet) har sex personal. Två av dessa leder även verksamheten, varav en
Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Arbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Verksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Hällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Futura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 4 Förskolans
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
för Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15
Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB
Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Kvalitetsredovisning
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2016-2017 Organisation Avdelning: Sörgården Antal barn: 15 Åldersfördelning:1st född 2016, 9st född 2015, 2st född 2014, 3st född 2013 Antal pojkar: 9 Antal flickor:
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15
Reviderad 140818 Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Förskolan har 3 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 3-4 åringar
Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Prästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...
Arbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Vår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:
Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning
Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun
Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan
Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Presentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bla husets fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Reviderad:
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning
Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014
Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang
Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
Innehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Kvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna
Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter
Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4
Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot
Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB
Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-12-06 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Bollen, Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Förskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Kvalitetsredovisning
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2017-2018 Organisation Avdelning: Sörgården Åldersindelning (antal per födelseår):2 st 2014 8 st 2015 5st 2016 1st 2017 Antal barn: 16 Antal pojkar: 9 Antal flickor:7
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö