Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Råbäcken
|
|
- Barbro Åström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 rev Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie på ca 5 km. Förskolan Råbäcken har haft tre avdelningar för de yngre barnen 1-3 år och tre avdelningar för barn 3-5 år. Måbra Förskolor drivs av VD och vice VD/förskolechef samt ytterligare två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för verksamheten. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten, tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består förutom ledningen av ca två pedagoger från varje förskola. Från Råbäcken har två förskollärare ingått i gruppen. Utvecklingsgruppen arbetar för en gemensam likvärdig pedagogik och värdegrund. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan september 2016 som byggde på Råbäckens verksamhetsplan. Denna verksamhetsplan var byggd på de statliga styrdokumenten och kommunfullmäktiges mål, samt utifrån föregående års kvalitetsredovisning. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och vid utvecklingssamtal med föräldrar. Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har getts möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten på föräldramöten, föräldraråd och genom att svara på kundenkäten. Verksamhetens förutsättningar Förskolan Råbäcken har haft barn/grupp och barngruppernas storlek har varierat något under året, allt efter barnens behov. Förskolan erbjuder deltid till barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare enligt kommunens regler. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/vecka eller 30
2 timmar. Det har visat sig positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de haft lättare att komma in i gruppen och kamratrelationerna har stärkts, eftersom barnen kunnat delta i fler aktiviteter och leka längre stunder tillsammans. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Förskolan Råbäcken är indelad i tre block, med två avdelningar i varje block. I blocken finns en avdelning för barn 1-3 år samt en avdelning för barn 3-5 år. Alla avdelningar har två egna rum, som inretts med olika rum i rummen. Avdelningarna i blocket har även gemensamma rum såsom ateljé, temarum samt ett större rum som bl.a. använts som matsal i två av blocken och i det tredje blocket har man där valt att iordningsställa flera olika pedagogiska mötesplatser för barnen mellan blockets avdelningar. Det var ont om förskoleplatser i kommunen under våren och i mars genomfördes därför en omorganisation på Råbäcken för att kunna erbjuda fler förskoleplatser, då kommunen vädjat till alla utförare att se om det gick att få fram fler platser. En ny avdelning iordningsställdes i förskolans rörelsehall och de äldsta barnen på förskolan bildade då en ny avdelning där. Förskolan har ett tillagningskök och ett pedagogiskt kök, det senare inryms i förskolans rörelsehall. Personalutrymmen samt två kontor finns i en särskild del av förskolan. Förskolans gård rymmer gungmattor sandlådor, lekhus, drake, bärbuskar, en amfiteater samt olika balansredskap av naturmaterial. Närhet till skog gör att personal och barn gärna söker sig utanför gården. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Råbäcken har 23 pedagoger varit anställda, varav 10 stycken var förskollärare (en har varit föräldraledig) och 13 var barnskötare. Råbäcken har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnet och en extra resurs har istället satts in på avdelningen. En taloch specialpedagog har arbetat med barn som haft försenad språkutveckling samt handlett personalen i hur de ska arbeta för att ge dessa barns optimala förutsättningar att utveckla språket. Ledningen, Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen arbetade föregående läsår med att kartlägga stressfaktorer i verksamheten. Förskolecheferna arbetade då fram en årsplan, för att det skulle bli tydligt när och vad som skulle prioriteras under verksamhetsåret. Tanken var att det skulle finnas en tydligare struktur för när saker ska ske och därmed vara ett stöd för pedagogerna i det dagliga arbetet. Detta läsår har förskolecheferna och Utvecklingsgruppen arbetat med att implementera, följa upp och utvärdera årsplanen. Under höstens planeringsdagar genomfördes intern kompetensutveckling inom Sharepoint, vilket är företagets IT-plattform. Alla pedagoger på förskolan har ingått i olika reflektionsgrupper, där man reflekterat tillsammans med kollegor från det egna arbetslaget., för att utveckla arbetet på förskolan.
3 Två pedagoger från förskolan har under en halvdag deltagit i Så funkar det där man fått inspiration om hur man kan arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Detta anordnades av Upplands Väsby kommun. Måbra Förskolor har en egen friskvårdpedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning och fri massage på dagtid, på den egna förskolan. Friskvårdspedagogen har även erbjudit gymnastik en kväll/vecka, för alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget. Förskolechefen har gått en utbildning i UGL Utveckling av Grupp och Ledare, som anordnades av Rezon. En pedagog har påbörjat utbildning till pedagogista, som anordnas av Reggio Emilia institutet. Förskolechefen har deltagit i ett seminarium angående GDPR nya PUL. Två pedagoger från förskolan har deltagit i en inspirationsdag för pedagoger, där olika goda exempel lyftes. Detta anordnades av Atvexa. Förskolechefen har deltagit i en inspirationsdag för chefer, som anordnades av Atvexa. Ledningen och Utvecklingsgruppen har lyssnat på när Navid Hadiri föreläste om Lilla mångfaldskolan, i samband med kommunens utdelning av årets kvalitetsutmärkelse. Alla medarbetare i företaget har deltagit på Marie Wallums föreläsning Naturvetenskap och teknik, under vårens planeringsdagar. Fyra pedagoger har fått utbildning i makey makey och bee bot, som anordnades av Upplands Väsby kommun. Förskolans kock har varit på utbildning i Vegetarisk kost, som anordnades av Martin & Servera. VD och förskolecheferna har gjort en GDQ-analys i samarbete med en konsult från InPartner AB, för att se vilket stadium i grupprocessen de befinner sig i och för att synliggöra sina styrkor och vad de behöver utveckla. Förskolechefen har fått en utbildning i budgetarbete, som anordnades i samarbete med Atvexa. Perspektiv: Kund Utveckling och lärande Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden
4 Nationellt mål Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Ur Lpfö 98/16) Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar. Förskolans resultatmål Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ska öka. Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten ska öka. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2016/2017) Åtgärder Förskolan ska arbeta för att utveckla barnens språk. Förskolan ska arbeta med att få barnen att förstå matematik. Förskolan ska arbeta för att utveckla barnens förståelse för naturvetenskap och teknik. Förskolan ska ge föräldrarna tydlig information om hur deras barn utvecklas. Arbetet i verksamheten På de yngre barnens avdelningar, har pedagogerna ofta suttit på golvet för att kunna samspela och samtala med barnen. De har använt sig av konkret material såsom sång och språkpåsar, som barnen kunnat välja bland i exempelvis olika samlingar. Barn och pedagoger har även använt sig av fingerlekar, rim och ramsor. På samlingarna har stort fokus legat på att sjunga olika sånger, som barnen önskat. Pedagogerna har pratat och benämnt allt det de gör med barnen i de olika rutinsituationerna. De har hjälpt barnen att sätta ord på sitt kroppsspråk, t.ex. när ett barn pekat på potatisen så har pedagogen frågat vill du ha potatis, eller om ett barn kommit med en bok så har pedagogen frågat vill du att vi ska läsa boken. På en av avdelningarna visade barnen redan i höstas ett stort intresse för Babblarna, som är ett språkverktyg utifrån Karlstadmodellen. De har sedan tillsammans arbetat med Babblarna under hela läsåret, då de har sjungit sångerna, lyssnat på musiken, projicerat bilder och dramatiserat tillsammans med barnen. En annan avdelning dramatiserade sagan om Bockarna Bruse både inomhus och utomhus, vilket sedan resulterat i att barnen ofta vill göra den själva. Några av barnen har visat intresse för bokstäver och då har pedagogerna ex. tagit fram magnettavlor med tillhörande bokstäver och satt upp alfabetet på väggen. Även på de äldre barnens avdelningar har de använt sig av språkpåsar, rim, ramsor och sånger. En avdelning har även använt sig av bilder som barnen fått, för att sedan tillsammans skapa en saga utifrån denna bild. De äldsta barnen på förskolan har arbetat med språkutmanande lekar, såsom bl.a. motsatsord, sammansatt ord, lika och olika samt att bekanta sig med de bokstäver som barnen har i sitt namn. Utifrån olika former har barnen bland annat fått skapa sin
5 bokstav med hjälp av pärlor genom att limma fast dem på en tallrik och på så sätt skapa bokstavens form. För att utmana barnen vidare har de själva fått i uppgift att ljuda sitt namn och på så sätt skapa sig ett namnarmband. Andra uppgifter barnen har utmanats i är rimlekar för att på ett lustfyllt och lekfullt sätt öva på olika uttal, ljud samt möjligheten att utöka sitt ordförråd. Genom att leka med ljud, bokstäver och använda sig av olika metoder har barnen fått bekanta sig med skriftspråket. De har även fått prova på exempelvis klapplekar och barnen har då fått uppleva olika rytmer och upptäcka att det finns olika sätt att fördjupa samt bygga upp erfarenheter kring ord. En avdelning har arbetat mycket med QR-koder, utifrån barnens intresse. De har bl.a. satt upp alfabetet på väggen och kopplat bokstäverna till dessa QR-koder. Detta har sedan blivit en mötesplats för barnen där de kunnat utforska språket, lyssna på varandra och öva turtagning. För att öva på munmotorik, så har en avdelning byggt olika banor med hjälp av kaplastavar. Där fick barnen sedan, med hjälp av sugrör, blåsa en pingisboll genom hela banan. I ett par barngrupper, har de använt sig av stödtecken. En av grupperna arbetade med veckans tecken, vilket var populärt hos barnen. Barnen har fått inflytande genom att de efterfrågat olika ord, som de sedan fått lära sig. Barnens rumsuppfattning har stimulerats genom att pedagogerna byggt rum i rummen. Ute i sandlådan har barn och pedagoger bakat sandkakor och pratar om olika former och mönster. Barnen har fått ösa och hälla vatten och genom att pedagogerna funnits nära och varit medforskande, så har de kunnat utmana barnens matematiska tänkande och olika tankar och hypoteser har kunnat provas. Barnen har fått räkna i olika sammanhang, som t.ex. att räkna kamraterna i samlingen eller räkna hur många köttbullar, oliver eller bananpengar de fått. Även vid måltiderna har barnen räknat, när de skulle duka till alla på avdelningen. De har då räknat både tallrikar, glas och bestick. På flera avdelningar har barnen visat stort intresse för att utforska volym och pedagogerna har då erbjudit olika material och måttsatser, så att barnen kunnat ösa och hälla. De äldre barnen har, via robotmusen, fått utforska matematik på ett nytt sätt. De har fått utforska riktningar såsom höger, vänster, framåt och bakåt. De har här även fått öva problemlösning när de fått fundera på hur de ska ta sig till mål och antal steg i olika riktningar. Utifrån detta gjorde barnen sedan egna banor, som de ritade upp. Där skulle de sedan ge kommandon till kamraterna och barnen upptäckte att några tyckte det var lättare att ge kommandon och andra tyckte det var lättare att följa någon annans kommando.
6 I skogen och under mattepromenader, har barnen fått olika matematiska uppgifter genom exempelvis uppdragskort. Exempel på olika uppdrag kan vara att hitta 3 kottar eller krama 2 kamrater. På en avdelning för de äldre barnen, har man använt sig av en aktivitet vem ska bort?, som ska träna barnen i att se samband och kunna motivera sitt matematiska tänkande utifrån t.ex. kategorisering. Barnen på förskolan har fått möjlighet att utforska, reflektera och undersöka saker. De har t.ex. undersökt olika saker som flyter/sjunker. Blir det någon skillnad om bananen är skalad eller inte? En avdelning skapade bubblor av tvål och vatten, som barnen fick utforska när de tvättade händerna. De har utforskat snö på olika sätt, såsom att bygga snögubbar, måla på snö och ta in snö för att se vad som händer med snön när den kommer in. Barnen har även undersökt magneter och dess funktion. Flera avdelningar diskuterade, på föräldramötet, vad teknik kan vara på förskolan. På några avdelningar har man satt upp en green screen, där barnen haft möjlighet att göra och medverka i egna filmer. Alla avdelningar har skickat verksamhetsbrev eller filmer till vårdnadshavarna. De har även erbjudit utvecklingssamtal en gång/termin och föräldrasamtal vid behov. Pedagogerna har satt upp dokumentationer, för att synliggöra arbetet på förskolan. De har använt whiteboardtavlorna i hallarna, till att skiva och informera föräldrarna om vad som hänt på förskolan. Flera avdelningar har visat föräldrarna små filmer ur barnens vardag, för att förmedla och ge vårdnadshavarna en djupare inblick i barnets vardag eller för att visa vad barnen lärt sig. Förskolan har haft ett öppet hus dit föräldrar bjöds in, för att kunna ta del av verksamheten på förskolan inom läroplanens områden. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 89 % att förskolan arbetar med att utveckla barnens språk (2016 var det 84 %) % att förskolan arbetar med att utveckla barnens förståelse för matematik (2016 var det 81 %) % att förskolan arbetar med att utveckla barnens förståelse för naturvetenskap och teknik (2016 var det 81 %) % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklats (2016 var det 81 %). Måluppfyllelse Målen är till stor del uppfyllda.
7 Analys Pedagogerna har medvetet erbjudit barnen olika aktiviteter och utmaningar för att utveckla barnens språk och förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. De har på olika sätt och i olika forum informerat vårdnadshavarna om hur deras barn utvecklats. Måluppfyllelsen har ökat inom de flesta områden och det kan bero på att förskolan hittat fler former för att informera vårdnadshavarna om arbetet på förskolan. Arbetet med naturvetenskap och teknik behöver lyftas ytterligare. Alla pedagoger har deltagit i en föreläsning inom detta ämne, där de fått konkreta tips, så nu bör ämneskunskapen ha ökat hos pedagogerna. Detta bör leda till att arbetet inom detta ämne, utvecklas på att alla avdelningar. Normer och värden i förskolan Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Ur Lpfö 98/16) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Förskolans resultatmål Våra förskolor ska vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Ur Likabehandlingsplanen för Måbra Förskolor) Åtgärder: Förskolan ska arbeta för att motverka kränkande behandling. Arbetet i verksamheten Detta läsår inleddes med ett stort fokus på grundverksamhet, där man arbetade med att få barnen trygga med de rutiner som finns på respektive avdelning. All personal på förskolan har deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn utifrån företagets likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för arbetet mot målen i likabehandlingsplanen.
8 Barnen har i olika samlingar fått träna på att lyssna på och respektera när kompisen pratar. En avdelning har använt sig av sagor som bland annat handlar om kamratskap, olikheter och känslor. De lyssnade t.ex. på boken Där går TJUV-Alfons, i mindre grupper och pratade sedan om vad som egentligen hände. Hur känner sig Milla och Alfons? Vilka känslor kommer fram i boken? De använde sig även av äpplen, där man bara fick säga snälla saker till det ena äpplet och endast elaka till det andra äpplet. Pedagogerna ville här påvisa för barnen att man kan bli sårad på insidan, utan att det syns utanpå. När de delade äpplet som fått höra negativa saker, så var det skadat och brunt inuti. Pedagogerna har lyft olika dilemman eller problem som uppstått och i direkt anslutning till detta diskuterat med barnen, vad kunde vi ha gjort istället? Pedagogerna har funnits nära barnen för att hjälpa dem reda ut konflikter som de inte har klarat av själva. De har varit lyhörda för barnen och hjälpt dem att sätta ord på sina känslor och att röra vänligt vid varandra. Pedagogerna har även uppmuntrat barnen att säga nej och stopp, när det är något de inte vill. Flera avdelningar avsatte en stor del av höstens föräldramöte till att berätta om hur de arbetar med likabehandling. Barnen på förskolan har i olika sammanhang röstat för att lära sig förstå demokrati. De har t.ex. röstat om önskemat, vilken lekplats man ska gå till eller vad de vill göra under utevistelsen. Förskolan deltog i projekt julklappshjältar som Läkarmissionen anordnade. Barn och pedagoger handlade saker som de sedan slog in i paket och skickade till barn i andra länder. Flera avdelningar har arbetat med en kompissol, där gemensamma regler för att alla ska ha det bra, skrivits upp. På Förskolans dag hade förskolan Bamsetema. Alla pedagoger var utklädda till de olika rollfigurerna och gården hade utsmyckats och iordningställts till olika miljöer med anknytning till Bamse. Barnen bjöds under dagen på olika aktiviteter och pedagogerna spelade teater för barnen, Bamse och tårttjuven. Detta ledde till spontana samtal med barnen om vad som är rätt och fel och varför tårttjuven tog tårtan. Under Internationella veckan lyftes delar ur Barnkonventionen. En avdelning arbetade med rätten till sitt namn, rätten till sitt språk, rätten till att leka och röra på sig. Detta gjordes för att barnen skulle få en större förståelse för varandra, andra kulturer och få en insikt i vilken rätt de har till sig själva. Detta arbete avslutades med en maskerad, där pedagogerna belyste olika traditioner och att man gör olika i olika länder. Barn och pedagoger pratade tillsammans om barns rättigheter. Vilka är det och vad betyder det?
9 Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 80 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar (2016 var det 65 %) Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Analys Pedagogerna har under året diskuterat förhållningssätt till kollegor, barn och föräldrar. Pedagogerna har medvetet arbetat med att ge barnen verktyg för att förhindra kränkningar. Pedagogerna på förskolan arbetar aktivt för att förhindra kränkningar, men de behöver fortsätta arbetet med att informera föräldrar om hur de gör, även om målet är uppfyllt, då det fortfarande är många (19 %) som svarat att de inte vet om förskolan arbetar med detta. Förskolan behöver hitta fler former för att visa på och informera föräldrarna om arbetet som görs. En förklaring till att resultatet ökat skulle kunna vara att pedagogerna lagt stort fokus på att informera om detta arbete detta läsår, då resultatet låg relativt lågt föregående år. Alla pedagoger visade ett stort engagemang inför Förskolans dag. Här fick pedagogerna på ett bra sätt in olika värdegrundsfrågor, som man kunde diskutera tillsammans med barnen. Arbetet inför och under Förskolans dag stärkte även personalgruppen, då alla ställde upp och visade ett stort engagemang inför arbetet. Det är viktigt att värdegrundsdiskussionerna fortsätter både gemensamt i företaget och i respektive förskola. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar, barn och kollegor är något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Det är en fortlöpande process som ständigt måste fortgå. Ansvar och inflytande i förskolan Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Ur Lpfö 98/16)
10 Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Förskolans resultatmål: Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten på förskolan ska öka (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2016/2017) Åtgärder: Förskolan ska arbeta för att barnens tankar och intressen tas tillvara. Arbetet i verksamheten Pedagogerna startade läsåret med grundverksamhet, där trygghet och rutiner låg i fokus. Under denna tid har pedagogerna även observerat barnen för att se vilka intressen som finns bland barnen. Utifrån dessa observationer har de sedan ställt iordning och ändrat den pedagogiska miljön och planerat verksamheten framåt. En avdelning såg att barnen visade ett stort intresse för superhjältar och arbetade då vidare i ett projekt kring detta. De diskuterade runt vad är en superhjälte, vem kan vara superhjälte och vilka krafter har en superhjälte. Barnen började med att göra egna ritningar och utifrån dessa, så skapade de sina superhjältar genom att ex. sy eller skapa av återvunnet material. Barnen gav superhjältarna namn efter idoler som Batman, Spindelmannen, mamma eller pappa. Barn och pedagoger har besökt biblioteket, för att inhämta material utifrån barnens intressen. Barnen har varje dag haft möjlighet att välja olika aktiviteter, då miljön erbjudit många olika möjligheter. Pedagogerna har inrett rummen med rum i rummen, för att möta olika barns intressen och utmana de vidare. Dokumentationen på förskolan har suttit både i barnens höjd och högre upp, för föräldrar. Vissa avdelningar har arbetat med veckans fixare. Barnet har exempelvis under den veckan fått ansvara för att duka till sina kamrater, hämta matvagnen, duka fram maten och gå ut med komposten. Barnen har fått välja sånger och lekar i olika samlingar. De har fått välja olika material som de velat arbeta med och vid vissa tillfällen har de fått välja om de velat vara inne eller ute. Förskolan har haft ett sporadiskt matråd. Exempelvis vid omorganisationen under våren prioriterades inte matrådet, då pedagogerna istället fokuserade på att iordningställa nya miljöer och ta emot nya barn. De äldsta barnen har dock arbetat med håriga mackan, vid ett flertal tillfällen under vårterminen. Alla barn på förskolan har även fått rösta fram olika maträtter till matsedeln. Att lyssna in barnen och låta dem styra sin dag på förskolan, har varit i fokus för pedagogerna. Barnen har t.ex. haft stort inflytande när det gäller olika
11 aktiviteter. De har även fått bestämma vilken lekplats de vill gå till, om de ska gå till skogen eller vara på gården eller vilka lekar de vill leka. På en avdelning fotograferade barnen själva det de skapat, konstruerat m.m. På detta sätt dokumenterades det som var viktigt för barnen, utifrån deras perspektiv. Pedagogerna har bjudit in föräldrarna i verksamheten, både att delta några timmar eller en hel dag. Det har anordnats grötfrukostar, öppet hus, luciafirande och Förskolans dag samt en avslutningsshow för blivande förskoleklassbarn. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 83 % att deras barns tankar och intressen tas tillvara (2016 var det 78 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Analys Barnen på förskolan har getts stort inflytande på verksamheten, då pedagogerna lyssnat in vad som intresserat barnen och sedan utgått från detta när de planerat verksamheten. Detta har möjliggjort för barnen att kunna påverka sin dag på förskolan. Även om måluppfyllelsen ökat, så är det fortfarande många vårdnadshavare som svarat att de inte vet om deras barns tankar och intresse tas tillvara (14 %). Förskolan behöver hitta nya informationsvägar för att nå även dessa föräldrar. Kommande läsår behöver förskolan även prioritera och planera in matrådet, för att få en kontinuitet i dessa möten. Perspektiv: Miljö och samhälle Nationellt mål: Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Ur Lpfö 98/16) Kommunfullmäktiges mål: I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ska krav ställas på efterlevnad av kommunens miljöpolicy och beaktande av betydande miljöaspekter. Förskolans resultatmål Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av företagets miljöpolicy ska vara hög. Förskolan ska erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Förskolan ska vara Grön Flagg certifierad. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2016/2017)
12 Åtgärder: Förskolan ska arbeta för att barnen ska få lära sig om hur vi människor påverkar miljön. Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har ansvarat för beställningar. De har jämfört priser och produkter mellan olika företag och förhandlat om rabatter. Kokerskan har i första hand valt kravmärkta produkter, när priset varit rimligt. Pedagogerna har, innan inköp, vid flera tillfällen frågat övriga Måbra Förskolor om de har saker som de inte använder, men som Råbäcken önskat. Pedagogerna har hela tiden observerat barnen i de olika miljöerna på förskolan och ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. Miljöerna har iordningsställts för att locka och inspirera barnen till lek och lärande. Barnen har fått lära sig att plocka undan efter avslutade aktiviteter, så att miljön är tilltalande även för kamraterna som kommer efter och vill leka där. Pedagogerna har i olika samlingar pratat med barnen om vikten av att vara rädd om saker, så att de håller länge. På alla avdelningar har barnen fått hjälpa till att dammsuga mattor, ändra möblering m.m. så att de är delaktiga i att hålla miljön tilltalande och levande. Barn och pedagoger har ofta besökt skogen och pratat om vad som växer och vilka som bor där. De har haft med sig faktaböcker, luppar och andra tillbehör, för att undersöka och ta reda på fakta. Pedagoger och barn har även pratat om allemansrätten och hur man ska vara i skogen och vikten av att plocka med sig skräp m.m. tillbaka till förskolan. Förskolan har en kompost för matavfall och alla barn och vuxna skrapar av sina tallrikar i ett kärl, för att sedan lägga i komposten. Förskolan har en lokalvårdare anställd som arbetar på dagtid. Detta gör att lokalvårdare, barn och pedagoger hela tiden samspelar och det blir tydligt för barnen varför man måste hjälpas åt att plocka undan, så att miljön blir trevlig för alla. Lokalvårdaren har även informerats vid utbrott av sjukdomar, för att försöka minska smittspridningen. Barn och pedagoger från de flesta avdelningar har tillsammans besökt förskolans källsorteringsrum, för att barnen ska få en inblick i hur och varför man sorterar sopor. När barnen tvättat händerna har pedagogerna funnits närvarande och visat hur de ska göra. Skräpplockardag har genomförts på förskolan, där barn och pedagoger plockat skräp i närmiljön, som sedan sorterats. Denna dag anordnades även en frågesport, som innehöll frågor om allemansrätten. Flera avdelningar har odlat tillsammans med barnen.
13 Dramaskolan har varit på besök och spelat teater för barnen, som handlade om sopsortering. Företaget har ett miljöråd som leds utav en av förskolecheferna. I miljörådet ingår även en pedagog från varje förskola, som tillsammans med några barn från varje förskola träffar alla som ingår i miljörådet, vid ett par tillfällen per termin. Vid dessa möten delger deltagarna varandra vad man arbetar med på den egna förskolan. En representant från Råbäcken har aktivt deltagit vid dessa möten. Förskolan har arbetat mot målen i Grön Flagg och de upplyfta målen detta läsår har varit årstider, återbruk/återvinning samt kroppen/hälsa/allergi. Pedagoger och barn har följt årstidsväxlingarna och pratat om vad som händer ute i naturen. De har tittat på småkryp och lärt sig namnen på flera av dem. Ett stort fokus, på de flesta avdelningar, har legat på återbruk/återvinning där man skapat och använt material på nya sätt. På flera avdelningar har de även pratat om allergier och vad det betyder. Under vårterminen har förskolans äldsta barn, i mindre grupper, även fått bekanta sig med Vilse. Hitta Vilse är ett utbildningsprogram som civilförsvarsförbundet gett ut med avsikt att lära barn hur man ska göra om man går vilse i skogen. Vilse har fördjupat barnens kunskaper kring vad man ska göra om man gått vilse, hur man kan lägga pinnar i mönster för att lättare bli upptäckt etc. De har fått lära sig vad de ska göra för att klara sig och öka chansen att bli hittade välbehållna. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 98 % som svarat så tyckte: - 85 % att deras barn får lära sig om miljöfrågor (2016 var det 78 %) Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Analys Förskolan har arbetat mot målen i Grön Flagg och är fortsatt certifierad. Pedagogerna och barnen har arbetat aktivt med miljöfrågor och bl.a. under öppet hus i januari, visade och berättade pedagogerna för vårdnadshavarna bl.a. om hur de och barnen arbetade mot Grön Flagg målen. Detta är något som kan ha gett positivt resultat. Förskolan behöver dock hela tiden synliggöra och diskutera detta ämne tillsammans med vårdnadshavarna, då målen inom Grön Flagg ändras och förskolan behöver bli tydlig med vilka upplyfta frågor man arbetar med. Perspektiv: Medarbetare Kommunfullmäktiges mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som trivs på sitt arbete ska vara hög. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2016/2017)
14 Åtgärder: Alla pedagoger ska använda förskolans handlingsplan för att kontinuerligt stämma av och utvärdera arbetet mot de upplyfta målen. Andelen medarbetare som trivs med förskolechefen ska vara hög. Andelen medarbetare som tror på företagets värderingar ska vara hög. Andelen medarbetare som känner till förskolans mål ska vara hög. Arbetet i verksamheten Alla pedagoger på förskolan har tillsammans skrivit en handlingsplan, där de beskrivit hur de ska arbeta mot de upplyfta målen för förskolan. Tanken är att det sedan kontinuerligt ska stämmas av hur arbetet mot målen går och att de ska utvärdera och analysera detta arbete. Förskolan har haft många olika forum, för att ge alla medarbetare chansen att vara delaktiga i olika frågor. Exempel på de olika forumen har varit personalkonferenser, pedagogmöten, samverkansmöten, krisgruppsmöten och möten med kockar och lokalvårdare. Det har skrivits protokoll på alla möten, som sedan skickas ut till alla medarbetare. Alla medarbetare har ett medarbetarsamtal med förskolechefen, en gång/år. Där lägger medarbetarna upp en plan för hur de ska arbeta mot förskolans mål. Förskolan startade läsåret med reflektionsträffar, där varje arbetslag träffades var fjärde vecka. I detta forum har pedagogerna haft möjlighet att reflektera över sitt arbete mot målen. Under vårterminen, när förskolan gjorde en omorganisation, behövde pedagogerna fokusera på att ta emot de nya barnen och få barngrupperna trygga igen. Detta medförde att reflektionsgrupperna inte kunde prioriteras under hela läsåret. På höstens gemensamma personalkonferens, för alla Måbra Förskolor, gick ledningen igenom bl.a. lönekriterierna där även företagets värderingar framkommer. Resultat Ur medarbetarenkäten kan man utläsa att av de 100 % som svarat så tyckte: - 91 % att de trivs bra med chefer och ledning (2015 var det 55 %) % att de tror på företagets värderingar (2015 var det 90 %) % att de känner till förskolans mål (2015 var det 100 %). Måluppfyllelse Målen är delvis uppfyllda. Analys I förskolans olika forum, finns det möjlighet för alla att komma till tals och uttrycka sina åsikter. Det är ibland svårt att få alla att uttrycka sin åsikt och här behöver var och en ta eget ansvar för att framföra sina tankar och idéer. Pedagogerna har under höstens planeringsdagar gemensamt diskuterat hur de ska arbeta för att nå målen. Detta har sedan skrivits ner i en handlingsplan, som alla avdelningar ska ha som underlag, för att kontinuerligt kunna följa sitt arbete
15 samt utvärdera och analysera verksamheten. Här behöver avdelningarna bli bättre på att använda dokumentet vid avdelningsmöten, så att dokumentet hålls levande. Detta är en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete och alla har haft möjlighet att vara med och påverka, men alla har ett eget ansvar att ta vara på den möjligheten. Perspektiv: Ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Ekonomi god ekonomisk hushållning. Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som agerar kostnadsmedvetet i användandet av Måbra Förskolors resurser t.ex. tid, pengar och material samt vårdar egen och gemensam utrustning ska vara hög. Fulla barngrupper. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2016/2017) Arbetet i verksamheten Inköpsansvarig på förskolan har jämfört priser och kvalitet mellan olika fabrikat. Pedagogerna har haft en dialog med pedagoger ifrån övriga Måbra Förskolor, innan de köpt in nytt. Pedagogerna har burit sina arbetskläder med Måbra Förskolors logga när de rört sig utomhus, både på förskolans gård och vid utflykter. En pedagog har haft huvudansvar för att visa förskolan för nya föräldrar. Öppet hus dit föräldrar bjudits in, har anordnats en gång detta läsår. Företagets friskvårdspedagog har hållit mamma/baby träning på förskolan och därmed bidragit till att marknadsföra förskolan. Under perioder med hög personalfrånvaro så har pedagogerna försökt se över hur de kan samarbeta mellan avdelningarna eller ta hjälp av förskolechefen, innan man ringt in vikarier. Måluppfyllelse Målen är uppfyllda. Analys Genom att ha en dialog med övriga Måbra Förskolor har pedagogerna sett till att möbler och material kommit till användning på alla förskolor. Förskolan har haft ett gott rykte och pedagogerna har visat upp verksamheten för föräldrar på förskolan. Förskolan har haft visningar för föräldrar som sökt
16 förskoleplats. Detta och Råbäckens goda rykte, kan ha bidragit till att förskolan haft fulla barngrupper. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Råbäcken bedriver en verksamhet av mycket hög kvalitet. Verksamheten har bedrivits i lokaler, där organisationen lagts för att öka arbetsron för pedagogerna och ge ökad trygghet för barn, föräldrar och pedagoger. Omorganisationen i mars tog dock mycket kraft från pedagogerna, då många nya barn skulle skolas in och samarbetet mellan blocken minskade. Det gäller nu att hitta tillbaka till gemenskapen och samarbetet som fanns, innan denna omorganisation. Kundenkäten visar att 96 % av vårdnadshavarna är nöjda med verksamheten i förskolan och 95 % kan rekommendera den. Resultatet har ökat på nästan samtliga frågor i kundenkäten, vilket visar att förskolan hittat bra former för att informera om arbetet på förskolan. Det gäller dock att fortsätta utveckla och informera om verksamheten, så att resultatet även fortsatt ligger på en hög nivå. Pedagogerna har utvecklat arbetet på förskolan, utifrån barnens intressen. De har tillfört mycket nytt utforskande material som gett barnen stora möjligheter att utvecklas inom olika områden. Pedagogerna har även haft en vilja att själva lära sig nya saker inom olika områden, för att sedan kunna utmana barnen vidare i sin utveckling. Detta visar att det finns en stor potential till fortsatt utveckling av arbetet på förskolan. Alla avdelningar hade som mål att använda förskolans handlingsplan med de upplyfta målen, för att kontinuerligt följa upp, utvärdera och analysera sitt arbete. Detta har inte gjorts lika mycket på alla avdelningar och detta är något som ska prioriteras inför nästa läsår. Att få en kontinuitet i matråden behöver prioriteras. Det behöver utses vem som ska ansvara för detta och göras en planering. Förskolans arbete har synliggjorts i bl.a. filmer och verksamhetsbrev, där föräldrarna kunnat följa verksamheten. Pedagogerna försöker hela tiden hitta nya sätt att informera vårdnadshavarna på, så att fler får en större inblick i barnens vardag. Pedagogerna har genomfört aktiviteter som ökar vi-känslan på förskolan. Bamsetemat på Förskolans dag har exempelvis bidragit till detta. Alla pedagoger var engagerade tillsammans i detta arbete och de fick mycket positiv feedback från både barn och föräldrar. Det gäller att hitta fler sådana aktiviteter, då det ger pedagogerna positiv energi och stärker sammanhållningen på förskolan.
17 Åtgärder för förbättring Förskolan ska utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik. Förskolan ska använda förskolans handlingsplan kontinuerligt, för att stämma av och utveckla arbetet mot förskolans upplyfta mål. Förskolan ska arbeta för att utveckla barnens språk. Förskolan ska arbeta med att få barnen att förstå matematik. Förskolan ska arbeta för att barnens tankar och intressen tas tillvara. Förskolan ska utse vem som ska ansvara för att planera och genomföra matrådet, tillsammans med förskolans kock. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av Förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är de utvärderingar och analyser som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och självvärdering använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen
2017-06-12 rev 2017-09-05 Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Råbäcken
2018-06-15 rev 2018-08-17 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i
Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen
2018-06-25 rev. 2018-08-13 Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan
2018-06-08 rev. 2018-08-13 Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Pelikanen, Bollen, Sanda Ängar och Råbäcken i Måbra
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen
2017-07-04 Kvalitetsredovisning 2016/2017 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken
2015-10-12 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar
2018-06-25 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Tra dga rdens fo rskola 2017/2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Mjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan
, rev 2016-09-29 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Råbäcken, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen i Måbra Förskolor
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Borgens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad:
Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2016/2017 Innehållsförteckning Styrdokument... 3 Vision... 4 Förskolans uppdrag... 5 Våra mål... 6 Profil... 7 Projekt... 8 Lek... 9 Det pedagogiska verksamhetsåret...
Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar
2015-10-09 Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor
Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Råbäcken
2016-06-13 rev. 2016-06-28 Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Sanda Ängar och Pelikanen
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bla husets fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Reviderad:
Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Bollen
2018-06-25 Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor
LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
för Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Kvalitetsarbete Åshagensförskola
Kvalitetsarbete Åshagensförskola Förskola/avdelning Åshagen Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation: Åshagens förskola Kallbacksgränd 3 830 70 Hammerdal 0644-103 48 1 1. Vår
Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen
2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen Grundfakta om förskolan Förskolan Bollen ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning
Verksamhetsplan för Ringarens förskola
Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal
Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen
2015-01-23 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår tillsammans med förskolorna Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra förskolor
Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och
Arbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Presentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
1. Beskrivning av Stormhattens förskola
Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara
Neglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet
Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten
Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.
Vår vision Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling Kvarnens förskola Lokal arbetsplan läsåret 2017-2018 Vår vision Vi utbildar barn
Futura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Kvalitetsrapport för
Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner
Senast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Arbetsplan för Östra förskolan
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt
Verksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Kvalitetsredovisning
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2016-2017 Organisation Avdelning: Sörgården Antal barn: 15 Åldersfördelning:1st född 2016, 9st född 2015, 2st född 2014, 3st född 2013 Antal pojkar: 9 Antal flickor:
Verksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras
Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer
Kvalitetsredovisning
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Planeten Åldersindelning (antal per födelseår): 2011-2 st 2012-7 st 2013-4 st 2014-5 st 2015-1 st Antal barn: 19 Antal pojkar:
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Arbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Alexanderskolan. Nacka kommun
Alexanderskolan Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl, Nacka kommun Christina Lundström, Sollentuna kommun Veckorna 49 och 50, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden, eftermiddagar kl tillsammans med förskolechef.
September 2015 Verksamhetsplan för Kumlasjöns förskola - 2015/2016 Det som ligger till grund för Kumlasjöns förskolas verksamhetsplan 2015-2016 är Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10 och vår egen Trygghetsplan