Uppsala Till NORIP:s projektledningsgrupp Att: Pål Rustad
|
|
- Agneta Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till NORIP:s projektledningsgrupp Att: Pål Rustad Uppsala I Sverige har NORIP:s referensintervall vunnit bred acceptans (se bifogad enkät till svenska laboratorier, bilaga 1). En majoritet av de svenska laboratorierna har redan infört NORIP:s referensintervall. Övriga planerar att göra detta inom ett halvår. De laboratorier som dröjt med införandet i Stockholms- och Uppsala-regionen har pågående projekt i vilka man försöker belysa i vilken grad olika metoder skiljer i nivå inom och framförallt över referensintervallet. Slusatserna av dessa projekt kan dock inte redovisas ännu. Av den bifogade enkäten framgår också att bara några få referensintervall skapat problem på laboratorierna. Nedan återges en del av de diskussioner som förts om dessa intervall. Avsikten med detta brev är inte att entydigt peka på lösningar utan mer att bidra till den brain storm som behövs för att hitta gemensamma lösningar på problemen. Det som återges här har framkommit på EQUALIS möten och när EQUALIS expertgrupper diskuterat frågorna. Vi vill från svensk sida inte gå ut och föreslå avsteg från NORIP:s rekommendationer men vi tror att NORIP:s trovärdighet skadas om inte förslag till åtgärder eller uppföljande undersökningar kommer snabbt. Vi vill att nya initiativ och nya rekommendationer tas gemensamt för hela Norden. S Kalium NORIP:s övre referensintervallsgräns ligger ungefär 0,5 mmol/l lägre än de gängse gränserna och de gränser som oftast anges i litteraturen. Det kan förklaras med att de strikta preanalytiska förutsättningar som gällde när NORIP-proverna samlades in (se bilaga 2) inte gäller i vardagen på våra laboratorier. EQUALIS expertgrupp för allmän klinisk kemi menar att NORIP:s referensintervall är korrekt vid omsorgsfull provtagning och provhantering och därför i princip inte ska justeras. Däremot har man rekommenderat de laboratorier som vill ändra gränsen att kalla den nya gränsen något annat än referensintervall. Behovet av en medicinsk beslutsgräns har alltså i detta fall ökat när NORIP:s referensintervall infördes. P/S Calcium För S Calcium är NORIP:s intervall snävt och den övre gränsen låg i förhållande till traditionella referensintervall. Även här kan preanalytiken ha påverkat utfallet. Vid beräkningen av NORIP:s referensintervall gjordes en relativt stor nerjustering av nivån på många laboratoriers inrapporterade resultat på grund av skillnader mellan CAL och brukskalibratorerna. För att NORIP:s intervall ska kunna tillämpas krävs att samma justering av kalibreringen görs när NORIP implementeras. I vissa fall kan diagnostikaindustrins brukskalibratorer behöva nya åsatta värden. I väntan på sådana åtgärder kan en lösning vara att justera brukskalibratorernas åsatta värden med hjälp av NFKK:s referensserum X. 1 (3)
2 En annan bidragande orsak till att det kan vara svårt att tillämpa NORIP:s intervall för P/S Calcium är att det är en komponent där precisionen på rutinmetoderna inte lever upp till de krav som bör ställas utifrån biologisk variation. Den kvalitet på kalibreringen som uppnåddes i NORIP innan det gemensamma referensintervallet beräknades, är möjligen svår att uppnå till vardags på laboratorierna. De nivåskillnader laboratorierna får över tiden, t.ex. vid kalibrator- och reagensbyten är stora i förhållande till det snäva referensintervallet. En konsekvens av ovanstående kan vara att vi just för calcium behöver ta fram en realistisk osäkerhetsbudget/felbudget som även speglar de förändringar i bias över tiden, som det enskilda laboratoriet inte kan undvika. Denna budget kan sedan vara ett underlag när ett något utökat referensintervall tas fram. Enligt undersökningar som EQUALIS utfört finns också rätt stora skillnader mellan olika diagnostikafabrikat vad det gäller kalibreringslinjernas intercept. Om ett referensmaterial med calciumkoncentration på förhöjd nivå kunde tas fram skulle det kunna användas för att kontrollera metodernas samstämmighet på ett grundligare sätt. P/S LD NORIP:s referensintervall ligger på en låg nivå jämfört med de populationsstudier (bilaga 3) som gjorts på flera laboratorier efter att de tagit IFCC-metoderna i bruk. Även här kan preanalytiken ha påverkat utfallet men det är troligen inte den enda förklaringen till att referensintervallet upplevs vara för lågt. EQUALIS expertgrupp för allmän klinisk kemi undrar om infrysningen av proverna före mätning kan ha påverkat resultaten. De olika isoenzymerna av LD har olika stabilitet vid frysning. En annan tänkbar förklaring är att Roche har ändrat på sitt reagenskit från det att referensintervallet kördes in. Det var enbart en tidig tillverkningssats av Roches reagens på instrumentet Modular som användes när referensintervallet togs fram. Kan man mäta de infrusna proverna igen och se om resultaten är reproducerbara? P/S Kreatinin I SJCLI-numret som presenterade NORIP finns ett letter to the editor som förespråkar ett NORIP new suggestion referensintervall för kreatinin beräknat på NORIP-data. Några svenska laboratorier som använder sig av enzymatisk metod har märkt att NORIP original referensintervall inte stämmer och att det alternativa referensintervallet passar bättre med deras patientpopulationer. Vi riskerar nu att få en blandning av NORIP original och NORIP new suggestion referensintervall på olika laboratorier. En entydig rekommendation att anta NORIP new suggestion skulle avhjälpa detta problem. Referens: Martensson A, Rustad P, Lund H, Ossowicki H. Creatininium reference intervals for corrected methods. Scand J Clin Lab Invest. 2004;64(4): B Leukocyter Referensintervallet för B Leukocyter blev i NORIP 3,5 8, /L. Den övre gränsen är lägre än vad de flesta laboratorier haft tidigare. Sannolikt kan de strikta preanalytiska förutsättningar som gällde för NORIP vara en förklaring till att lägre intervall erhållits. Behovet av en medicinsk beslutsgräns har i varje fall ökat betydligt. Går det att få konsensus runt en sådan gräns? Ett annat problem som uppmärksammats är att laboratorier som ändrar referensintervall för B Leukocyter, också har behov av att ändra motsvarande referensintervall för de celler som ingår i differentialräkning. Några sådana referensintervall, baserade på NORIP-materialet, har ännu inte publicerats. 2 (3)
3 B EVF NORIP:s referensintervall för B EVF är angivet med tre decimaler. Detta motiveras av att det krävs tre decimaler för att inte avrundningen av referensintervallgränserna ska få för stor betydelse. Avrundning medför att vi inte får 2,5 % av populationen utanför respektive gräns utan att den procentsiffran ändras till t.ex. 1,3 %. Många laboratorier vill inte använda tre decimaler för patientresultat. Ska NORIP ange ett alternativt intervall med två decimaler? För allmän klinisk kemi har siffernoggrannheten i referensintervallen inte uppmärksammats, men samma resonemang som för B EVF kan i princip föras kring frågan om P och S Kalium ska anges med en eller två decimaler. Olika preanalytiska förutsättningar i NORIP och i vardagen återkommer som förklaring till flera av problemen. En systematisk undersökning av hur mycket detta påverkar resultaten vore önskvärd. Om vi bad de laboratorier som deltagit i NORIP att ta t.ex. 5 prover var, enligt NORIP:s instruktioner, och samtidigt ta prover enligt sina egna vanliga rutiner så skulle dessa resultat sammanställda kunna ge ett bra mått på vad olika preanalytiska förutsättningar betyder för utvalda komponenter. Ökat behov av medicinska beslutsgränser är en annan återkommande synpunkt. NORIP:s resultat har visat att de medicinska beslutsgränserna i vissa fall bör vara annorlunda än referensintervallen. Laboratoriemedicinen är bara en av flera inblandade parter när nya medicinska beslutsgränser bestäms. Trots det, kan ett gemensamt initiativ från den Nordiska laboratoriemedicinen hjälpa till att öka förståelsen för de nya referensintervallen och göra tydligt att nya beslutsgränser behöver tas fram. De ovan nämnda analyserna står för största delen av problemen med NORIP ute på de laboratorier som nu tillämpar NORIP:s referensintervall. Vi är övertygade om att NORIP är ett mycket bra projekt men att det nu är dags för en översyn som hjälper laboratorierna med gemensamma åtgärder förbi de här problemen. Per Simonsson Birgitta Swolin Arne Mårtensson Ordförande i EQUALIS Ordförande i EQUALIS EQUALIS expertgrupp för expertgrupp för Allmän klinisk kemi Hematologi Ovanstående förslag har diskuterats av styrelsen för SFKK(Svensk Förening för Klinisk Kemi) SFKK:s tyrelse ansluter sig till Expertgruppernas förslag. Per Simonsson Ordförande för SFKK 3 (3)
4 Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala Enkät om Nordiska referensintervallprojektet (NORIP):- Sammanställning av sjukhuslaboratoriernas svar I slutet av augusti fick samtliga sjukhuslaboratorier som deltar i EQUALIS kvalitetssäkringsprogram för Allmän klinisk kemi (ca 100) en enkät med 10 frågor om NORIP. Syftet med enkäten var framförallt att dokumentera synpunkter på den praktiska implementeringen av de gemensamma referensintervallen. Redovisning sker i samband med en workshop på användarmötet 7-8/10. T.o.m hade 32 svar inkommit. Sammanfattningsvis tycker majoriteten av laboratorierna att idén med NORIP är bra och att de fått tillräcklig information om projektet. Huvuddelen av laboratorierna stöttar tanken på framtida liknande projekt och vill delta i dem. De flesta laboratorierna kommer att införa samtliga NORIP:s referensintervall men flera anger också undantag för K och Ca. De flesta (24) har också redan börjat använda de gemensamma referensintervallen och några har planerat in övergången under hösten. Vid övergången har laboratorierna haft problem med en eller flera av 16 komponenter, mestadels Ca, K och LD. Tolv laboratorier uppger att implementeringen av NORIP medför metodbyte eller omkalibrering för någon komponent. Laboratorierna är nöjda med rekommendationerna beträffande användningen av NFKK:s referensserum X Avsaknaden av barnreferensintervall, samt kalium och calcium nämns flitigast när deltagarna efterlyser ytterligare åtgärder från professionen. Ulf Örnemark Kemist Arne Mårtensson Kemist EQUALIS AB Postadress/Postal address: Box 977, SE Uppsala, Sweden Besöksadress/Visiting address: Kungsgatan 113, Uppsala Telefon: , int Telefax: , int Org.nr: Säte/reg.office: Stockholm
5 1. Hur ser du på NORIP:s grundidé, dvs framtagning av gemensamma nordiska referensintervall? Bra Dålig Vet ej/ej svarat Kunde gemensamma referensintervall tagits fram på ett enklare eller bättre sätt? Ja Nej Vet ej/ej svarat Kommentarer Nej, alla hade möjlighet att vara med vid inkörningen. Tagit kalibreringsproceduren för lättsamt, men med för komplicerad procedur hade det kanske ej varit genomförbart. Ja, troligen. Nej, projektet är otroligt ambitiöst, ett projekt som man bara gör en gång. Hoppas att de ihopsamlade proverna kommer till användning för lång tid framöver. Ja. Urvalet av referensindivider följer ej IFCC:s rekommendationer. 3. Har alla eller kommer alla NORIP:s referensintervall att införas på ditt laboratorium? Ja, alla Alla utom Nej, inga Enbart hematologin Enbart enzymerna Vet ej/ej svarat Alla utom K (3 lab). Alla utom K & Ca (2 lab) Alla utom K, Ca & eventuellt Na Alla utom Ca. Alla utom B-trombocyter Kommentarer Vår Ca-metod (Roche) skulle ge många höga Ca med NORIP:s referensområde. S/P-Kalium avspeglar inte verkligheten. Vi har avvaktat med kreatinin eftersom vi då saknar referensområde för kreatinin-clearance (alt. kräver ny omräkning). Dessutom nyligen börjat med Cystatin C. (för att inte ytterligare förvirra klinikerna). Övre ref.gränsen för P-Glukos har anpassats för att stämma med perorala glukosbelastningens bedömningsmall. Enbart hematologin. Ännu ej beslutat om resten. Ej klarlagt ännu. Som det ser ut idag i Stockholms läns landsting blir det alla, fast inte vid samma tidpunkt på alla lab. Dock ett gemensamt PM. Det är inte illa det! Hoppas alla. Vi arbetar parallellt med CAPIO som tyvärr ej har antagit NORIP ännu. Hittills har NORIP-data för ALP och LD införts. Frågan utreds. Referensintervallen för hematologi ligger väldigt nära vad vi har idag så där ser jag inga direkta problem.
6 4. När införde ditt laboratorium NORIP:s referensintervall eller när planerar ni att göra det? Antal svar med tidpunkten mer eller Annan information/ej svarat mindre specificerad under lab. hade infört alla eller delar av NORIP:s referensintervall 1/ Kommentar Ej beslutat än. I Landstinget Dalarna har vi tänkt börja bearbeta frågan om införande av NORIP:s referensintervall under hösten Sannolikt kommer vi att anta vissa av NORIP:s referensintervall när frågan bearbetats. Huruvida vi kommer att anta alla vet jag inte idag. 5. Har vissa av NORIP:s intervall orsakat mycket huvudbry eller arbete på ditt laboratorium? Nej, inga Ja, dessa* Ej svarat *Kommentar (komponent och antal lab som angett denna) HDLkolesterol LD ALAT ALP K Ca EVF Na TIBC/ järnmättnad Urat CK Kreatinin GT Glukos Mg Albumin Speciellt ALAT, mycket nollvärden 6. Information om NORIP har förmedlats främst genom NORIP:s och EQUALIS hemsidor samt vid EQUALIS användarmöten. Har du fått tillräcklig information om NORIP? Ja Nej Vet ej/ej svarat Kommentar En del information har vi fått först efter förfrågan. Det gäller t.ex. information om linjäritetskontroller där spädningen gjordes med NaCl/CaCl 2, och där oväntade, oförklarliga resultat erhölls. Olika metoder visade icke-överensstämmande linjäritet. Hade hjälpt med information/diskussion även till de kliniska specialistföreningarna inför genomförandet. Nu har denna diskussion fått pågå lokalt med kanske skiftande resultat och trots allt skillnader i landet. Från början var det ganska så tunt, men det har blivit bättre. 7. Vid implementeringen av NORIP kan laboratorierna använda Material X (NFKK:s referensserum X) för kontroll av riktigheten hos rutinmetoderna. Certifikatet och särskild
7 information från EQUALIS anvisar ett förfarande för hur laboratorierna ska agera och kontakta diagnostikaindustrin om betydande avvikelser upptäcks. Anser du att rekommendationerna är riktiga? Ja Nej Vet ej/ej svarat Kommentar Nej. Fungerar ej på VITROS. Vet ej. Ingen flerpunktsjämförelse. Ja. Låga nivåer på enzymer försvårar kalibrering. Nej. Bör kompletteras med Material X på flera, minst 2, nivåer. Ja. Det förfarande som beskrivs tycker jag är bra. Hur skulle det annars utföras? Vet ej. Spårbar kalibrering innebär inte spårbara mätresultat, dvs jämförbara nivåer mellan två metoder om dessa har dålig korrelation. Jämför kreatinin! Möjligheten att påverka industrin är liten för övrigt. 8. Innebär implementeringen av NORIP något metodbyte eller någon omkalibrering på ditt laboratorium? (förutom byte till IFCC-metoder för ALP, LD, Amylas och Pankreasamylas). Ja Nej Omkalibrering av kreatinin (3) Metodbyte för/omkalibrering av kreatinin (2) Metodbyte för/omkalibrering av Ca, Mg, Albumin Metodbyte för/omkalibrering av Ca Omkalibrering av EVF och Na Ja. Ny faktor vid omräkning till TIBC Ja. Ny faktor för ALP Metodbyte för/omkalibrering. Troligen ej färdigutrett Sannolikt ej 9. Finns det eller tror du att det kommer att finnas några kvarstående problem med de gemensamma intervallen som NORIP:s ledning eller EQUALIS borde ta tag i? Ja Nej Vet ej/ej svarat Kommentar Barnreferensvärden/rekommendationer för barn/internationell jämförelse (5 lab) Så länge som det bara finns rekommendationer att införa NORIP kommer systemet inte att etableras fullständigt. Calcium och kalium (3 lab) Calcium Justering av nu åsatta referensintervall. Hur upprätthålla åsatta nivåer. B-trombocyter på Bayers cellräknare.
8 De lab som har använt intervall för enzymer, där man får stjärnor för låga kliniskt helt ointressanta resultat, kommer garanterat att höra från sina kunder. De nya intervallen orsakar stora problem för dessa lab. 10. Tycker du att nya projekt liknande NORIP ska initieras? Om du tycker att nya projekt liknande NORIP ska initieras, hur ser du på ditt laboratoriums roll/medverkan? Ja Nej Vet ej/ej svarat Vill delta Vill ej delta Vet ej/ Ej svarat Kommentarer Vi har fått positiva signaler från Barnkliniken om att delta. Exempelvis hormoner. Barnreferensintervall är angelägna (5). Finns behov av att regional och nationell samordning. NORIP inom t.ex. hjärtmarkörer och thyridea-analyser. Referensvärden för gravida önskvärda. För tidigt för många immunkemiska metoder som saknar standardisering. Hormoner och specialanalyser. Immunkemi I princip ja på båda frågorna, men inte kan man svara det generellt. Tyreoidea på samtliga på marknaden befintliga instrument spännande att undersöka. Kan göras som ett Stockholmsprojekt. Övriga, fria kommentarer Kvalitetsmål för analyser. Se HbA1c eller se Labquality. I samband med övergång till NORIP:s ref. intervall, övergick vi från torrkemi (Johnson & Johnson) till våtkemi (nya instr. Olympus). Ref. intervallen för personer <18 år bör ses över. Barnreferensintervall också ett intressant projekt. Jag tycker NORIP-projektet varit en intressant övning. Det sortiment analyser som bearbetats torde väl vara de som är mest enhetliga vad gäller metodik. För andra analyter med större variation på metodik borde det vara ännu svårare att få fram gemensamma nordiska referensintervall och frågan är om det ens är önskvärt. Däremot skulle det kanske vara en framkomlig väg, och till hjälp för oss, att ta fram metodspecifika referensintervall för vissa analyter över nationsgränserna. ***
9 Preanalytiska krav Referenspersonen Sitta minst 15 min före provtagning Provtagningen Inga gelrör Så lite stas som möjligt Provhanteringen Förvarades mörkt (bilirubin) i rumstemperatur 0,5 1,5 timmar före centrifugering (serum) Centrifugerades i 10 min vid minst 1500 g Till sekundärrör senast 2 timmar efter provtagning Frysning vid 80 C senast 4 timmar efter provtagning
10 S LD Fördelningen av patientresultat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Källa: Carl-Eric Jacobsson 220 LD (IFCC) 4000 patienter No. of obs ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0 NORIP:s ref.intervall 1,8 3,4 ukat/l X < Category Boundary
EQUALIS kvalitetsmål
EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin
Läs merInförande av gemensamma referensintervall (NORIP) i Sverige
1 (10) version 2005-12-14 Till verksamhetscheferna Sverige För distribution till berörda Information från SFKK och EQUALIS AB: Införande av gemensamma referensintervall (NORIP) i Sverige (En lathund) Bakgrund
Läs merEQUALIS kvalitetsmål
Sida1av 5 EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten
Läs merErfarenheter av olika kontrollmaterial
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Erfarenheter av olika kontrollmaterial Arne Mårtensson 2010-10-19 EQUALIS Användarmöte
Läs merRevision nationella kvalitetsmål glukos. Elisabet Eriksson Boija
Revision nationella kvalitetsmål glukos Elisabet Eriksson Boija Användarmöte allmän klinisk kemi 10-11 november 2014 Nationella kvalitetsmål P-Glukos Nuvarande Guld: Jämförelsemetod, 95 % av glukosresultaten
Läs merEqualis kvalitetsmål
Sida1av 6 Equalis kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten
Läs merKvalitetsmål för extern kvalitetssäkring
Sida1 av 7 Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring Deltagare i program för extern kvalitetssäkring kan använda programmen för att få en uppfattning om sin egen kvalitet, och om resultaten uppfyller verksamhetens
Läs merPreanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset
Preanalytisk hållbarhet Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Walter Guders sammanställningar http://www.diagnosticsample.com Stahl Clin Chem Lab Med 2005;43:210 Jensen Clin
Läs merEqualis kvalitetsmål
Sida1 av 6 Equalis kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten
Läs merBättre bas för klinisk bedömning och samarbete
Per Simonsson, docent, verksamhetschef, klinisk kemi, Universitetssjukhuset MAS, Malmö; ordförande i Svensk förening för klinisk kemi och i Nordisk förening för klinisk kemi (per.simonsson@klkemi.mas.lu.se)
Läs merNågra vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida
2008-07-07 Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida Referensintervall är viktiga när vi skall bedöma analysresultat. Vi saknar idag referensintervall för normal graviditet.
Läs merResultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol
Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol EQUALIS användarmöte för läkemedel/toxikologi 4 november 2010 Stockholm Analysomgångar 2010-06 A-E 2010-23 A-E 2010-41 A-E Prov A-C: Etanol, metanol,
Läs merDiverse. Gunnar Nordin Anna Norling Elisabet Eriksson Boija
Diverse Gunnar Nordin Anna Norling Elisabet Eriksson Boija Användarmöte allmän klinisk kemi 10-11 november 2014 egfr Cystatin C eller kreatinin? 2 Cystatin C Idag god överensstämmelse mellan metoderna
Läs merNya analysinstrument på NU
Laboratoriemedicin NU-sjukvården 2018-05-15 Nya analysinstrument på NU 2018-05-17 Som ett led i införandet av samordnad diagnostik bland offentliga laboratorium i VGR kommer instrumentering och analysmetoder
Läs merAktuellt från kvalitetssäkringsprogrammen
Aktuellt från kvalitetssäkringsprogrammen Användarmöte allmän klinisk kemi 2017 Anna Norling 10 november 2017 Hjärtmarkörer (104) Apolipoproteiner (140) Patientmedian (445) Serumindex (437) NPU-koder i
Läs merFrån Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller
Läs merBarnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet
Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset, Uppsala Fredag 16 nov 2012 Vad finns idag av barnreferensintervall Inte
Läs merTotalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?
Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger
Läs merMätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...
Läs merReferensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/
Referensintervall för leukocyter i blod Gunnar Nordin/20150306 Var kommer referensintervallen för vuxna ifrån idag? Enkät i februari 2015 svar från 20 organisationer Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin,
Läs merYttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.
Läs merRevision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation
Revision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation Revision av nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Utfördes
Läs merVerifiering RP500 PNA-instrument Rapport
1(14) Rapport Anledning (syfte/definition) till verifieringen En regiongemensam upphandling har gjorts avseende blodgasinstrument. I samband med detta har NU-sjukvården testat blodgasinstrumentet RP500.
Läs mer- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin
Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum
Läs merCentrifugering av lipemiska prover. Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter
Centrifugering av lipemiska prover Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter Teresia Langvad, Sjukhuskemist Klinisk kemi, Labmedicin i Region Skåne 2018-11-16 1
Läs merFrån beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring
Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani
Läs merNyheter från Klinisk kemi och farmakologi
2013-09-18 Nya referensintervall för barn, samt ändringar för blodlipider för både barn och vuxna från 24 september 2013 inför nya referensintervall för barn på allmänkemi, hematologi och vissa hormoner.
Läs merViktigt säkerhetsmeddelande
ADVIA Centaur ADVIA Centaur XP ADVIA Centaur XPT ADVIA Centaur CP CC 19-4.A-1.OUS December 218 Enligt våra uppgifter kan ditt laboratorium ha mottagit följande produkt: Table 1. ADVIA Centaur berörd produkt
Läs mer1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Karolinska Huddinge
1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas
Läs merHarmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi
Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi PEth 16:0 18:1 EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 21-22 Mars 2013 Stockholm Harmoniseringar 1) Harmonisering av U-Kreatinins
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla
Läs merDiagnostiken runt på ½ timma
Diagnostiken runt på ½ timma av Charlotte Hoffmann-Timmol Nordic Manager, Leg.vet Preanalytiska faktorar När kan det gå galet? Förbered patient (fasta, stress, motion) Blodprovstagning (korrekt reagensglas,
Läs merSkillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument
Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument och labmetoder är labmetoder riktigare än patientnära mätare och egenmätare? Eva Landberg och Gunnar Nordin 20181115 Glukos en enkel molekyl som är lätt att
Läs mer1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2016-04-20. Akutsortiment, Karolinska Huddinge
1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas
Läs mer1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Södersjukhuset
1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas
Läs mer1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2016-04-20. Akutsortiment, Karolinska Solna
1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas
Läs merDiabetesdiagnos med HbA1c
Diabetesdiagnos med HbA1c Gunnar Nordin Patientnära möte 2013-10-17--18 Diabetesdiagnos Diagnos med fasteblodsocker eller peroral glukosbelastning Besvärligt för patienten och omständligt för personalen
Läs merKreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar
Kreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar Gunnar Nordin Allmänkemi 2015-11-12 Hur bra är vi på att mäta kreatinin? Våra kvalitetsmål 2 Kreatinin ± 8 % från åsatt värde Varför har vi kvalitetsmål?
Läs merUppföljning av kortisol från föregående användarmöte. Göran Brattsand
Uppföljning av kortisol från föregående användarmöte Göran Brattsand goran.brattsand@vll.se Förslag till Nationell rekommendation om svarsrutin för P/S-Kortisol Tommy Olsson Förslag till Nationell rekommendation
Läs merLaboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking
Sida 1(5) Komponent/ System Metod/ Utrustning Enhet Nivå/ Lab/Ort Undersöking Mätprincip Mätosäkerhet % ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l 0,42/10,3 1,29/4,9 Karlshamn ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800
Läs merÄr det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?
Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare
Läs merB-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)
Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed
Läs merHbA1c på Architect c 8000
HbA1c på Architect c 8000 Klinisk kemi Uddevalla sjukhus Ombyggnad av Architect c8000 Ny provprob där isoleringen är kortare. Ombyggnad av Architect c8000 Ombyggnad av provprobens tvättstation med extra
Läs merPå gång inom Equalis. Anna Norling, Emilia Svala. tisdagen den 18 september 2018
På gång inom Equalis Post-analytisk kvalitetssäkring Utvärdering av triplikat i kvalitetssäkringsprogram Nytt kvalitetssäkringskoncept, patientmedian, något vi skall införa inom endokrinologin? Anna Norling,
Läs merAckrediteringens omfattning Klinisk kemi och Patientnära analysverksamhet (PNA)
Komponent/Undersökning System/ Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/ort Provmaterial Aceton S-, U- Gaskromatografi Trace GC mmol/l Aceton S-, U- Gaskromatografi Focus GC mmol/l ALAT P- Spektrofotometri
Läs merGLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Läs merPTH. Göran Brattsand, Martin Carlsson,
PTH Resultat t från EQUALIS provutskick PTH 2011-21 21 Göran Brattsand, goran.brattsand@vll.se Martin Carlsson, martinc@ltkalmar.se PTH 2011-21 21 Tre prover skickades på kolsyreis Prov A = Serumpool (normal
Läs merViktiga metodförändringar inom Klinisk kemi
Laboratoriemeddelande Klinisk kemi och Transfusionsmedicin 2016-03-31 Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi 2016-04-13 Klinisk kemi byter instrument på laboratorierna i Växjö och Ljungby vilket innebär
Läs merParacetamolprojektet
Paracetamolprojektet Del 4: 2018-03-23 Anders Elmgren Expertgruppen för Läkemedel och Toxikologi Laboratoriet för klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 1 Disposition Sammanfattning
Läs merExtern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden.
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden HbA1c Gunnar Nordin Marie Lundberg Användarmöte Proteinanalyser 24-25 mars 2010 Så
Läs mer1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Danderyds sjukhus
1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas
Läs merAlbuminkorrigerat calciums vara eller icke vara Synpunkter från Uppsala
Albuminkorrigerat calciums vara eller icke vara Synpunkter från Uppsala Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2013-11-13 Bakgrund Calcium i plasma föreligger som fritt
Läs mer1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Karolinska Solna
1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas
Läs merYlva Hedeland Niclas Rollborn Anders Larsson. Analys av HbA1c metodjämförelse mellan några sjukhuslabb i Sverige
Ylva Hedeland Niclas Rollborn Anders Larsson Analys av HbA1c metodjämförelse mellan några sjukhuslabb i Sverige Analys av glycerat hemoglobin (HbA1c) Capillarys 3 Tera- instrumentering och metodprincip
Läs merDugga Klinisk Kemi, DS
Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång
Läs merAnders Larsson KKF, Uppsala
Referensvärden för 70 åriga män och kvinnor baserat på värden från PIVUS studien i Uppsala Anders Larsson KKF, Uppsala Material och Metod Värdena är baserade på PIVUS (Prospective Investigation of the
Läs merAckrediteringens omfattning
Akutgruppering och BAS-test ABO-bestämning RhD-bestämning BAS-test Albumin i urin, låg nivå U Albumin U Albumin/Kreatinin kvot Alkoholer P Aceton P Etanol P Isopropanol P Metanol Allmän klinisk kemi P
Läs merKoagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.
1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning
Läs merÅrsrapport Egenmätarprojektet. ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis
Årsrapport 214 1 (8) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 2-2-11 Kontakt: gunnar.nordin@equalis.se
Läs merGunnar Nordin Marie Lundberg
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Nytt från EQUALIS en sammanfattning av erfarenheterna från kvalitetsssäkringsprogrammen
Läs merUppföljning av ISO 15189:2012 Läget idag
Uppföljning av ISO 15189:2012 Läget idag Maria Lohmander Fördelning idag För Kliniskt kemiska laboratorier finns det 17 ackrediteringar mot ISO15189:2012 Detta kan jämföras med 11 ackrediteringar mot ISO170125
Läs merGenomförande av IFCC-kalibreringen för HbA 1c rekommendationer från SFKK och EQUALIS Revision 1 2010-08-26
Genomförande av IFCC-kalibreringen för HbA 1c rekommendationer från SFKK och EQUALIS Sammanfattning av ändringar i denna revision Följande delar av dokumentet har förändrats i denna revision. - Omräkningsfunktionen
Läs merDagligen kl Övrig tid, transport till Solna. Kund betalar extra transport.
1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas
Läs merSKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården
SKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården Anna Karlsson, Equalis 2017-08-23 Equalis Uppgift verka för ökad kvalitet och tillförlitlighet av hälso- och sjukvårdens laboratorieundersökningar
Läs merSKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige
SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKUP-fakta Grundat 1997, norskt initiativ Samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merP--Kreatinin. Arne Mårtensson
P--Kreatinin Arne Mårtensson Fredag 14 oktober 2011 Rapporterat S-Kreatinin (µmol/l) Result on creatinine free serum Resultat kreatininfritt serum grupperade efter metod 35 30 25 20 15 10 5 0 Total 77
Läs merÅret som gått. Resultat i kvalitetssäkringsprogrammen Årets vinnare. Patientnära mötet Upplands Väsby
Året som gått Resultat i kvalitetssäkringsprogrammen Årets vinnare Patientnära mötet 2010-10-21 Upplands Väsby Ny kalibrering och ny enhet för HbA1c HbA1c (Mono S) % 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0
Läs merStor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser
Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Gergely Talaber, Hans Broberg, Karl Berggren Unilabs AB, Klinisk kemi, Skövde Hematologiska interferenser En hel del hematologiska tillstånd
Läs merAckrediteringens omfattning
ALAT Spektrofotometri AU 5800 µkat/l Borås IFCC Albumin Spektrofotometri AU 5800 g/l Borås Brom Cresol Purpur Albumin, elfores Immunonefelometri Immage 800 g/l Borås Albumin Urin Immunonefelometri Immage
Läs mer1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Södersjukhuset
1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas
Läs merPatientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset
Patientmedian Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov 2018 Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Graham Jones, Chemical Pathology, SydPath, St Vincent s Hospital, Sydney, Australia
Läs merAckrediteringens omfattning Klinisk Kemi
Sida 1 av 7 Dok.Nr. 17-128 Revisionshistorik Originaldokumentet togs i bruk 2014-02-01 Revisionsnummer Datum Ansvarig Ändring mot tidigare version 1.1 2014-09-01 Maria Nilsson Sysmex Ca1500 har ersatts
Läs merÖversikt metodprinciper Allmänkemianalyser. Carl-Eric Jacobson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Översikt metodprinciper Allmänkemianalyser Carl-Eric Jacobson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vi måste ha koll på vad vi mäter Viktigt att veta vid felsökning/konstiga resultat Viktigt att
Läs merVägledning vid venprovtagning
Beskrivning 1(6) Fastställandedatum: 2018-04-03 Upprättare: Jessika M Ljusner Fastställare: Lars Hansson Vägledning vid venprovtagning Laboratoriemedicins hemsida: http://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vardoch-tandvard/diagnostik/laboratoriemedicin/
Läs merHematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna
Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte
Läs merKalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek
Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Lars Andersson Technical Manager, Intertek 2016-09-09 Agenda Kalibrering del 1. Vad är det och behövs det egentligen? Vilka är kraven och hur möter vi dom? Är
Läs merSKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige
SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKUP-fakta Grundat 1997, norskt initiativ Samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige
Läs merCalcium på Cobas c 501 Innehållsförteckning
Upprättat datum: 2015-12-22 1(10) Division diagnostik Revisionsnr: 8 Giltigt t.o.m.: 2016-12-28 Laboratoriemedicin Metodansvarig: Emma C Göransson Medicinskt ansvarig: Lars Olof Artur L Hansson Upprättare:
Läs merAckrediteringens omfattning Klinisk Kemi
Sida 1 av 6 Dok.Nr. 17-128 AFP P/S ECLIA kie/l 11,7/5,1 122,1/5,2 ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800 µkat/l 0,50/5,2 1,48/2,5 ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800 µkat/l 0,43/5,8 1,37/2,1 Albumin P/S Fotometri ADVIA
Läs merUppdatering av referensintervall cobas b 221
Viktigt säkerhetsmeddelande SB-RPD-2014-007 RPD/Blodgas & elektrolyter Version 2 uppdatering 06 oktober 2014 Uppdatering av referensintervall cobas b 221 Produktnamn GMMI/art.nr Enhetsidentifierare Produktnr/lotnr/serienr
Läs meregfr hos barn Peter Ridefelt
egfr hos barn Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala Inst f medicinska vetenskaper, klinisk kemi, Uppsala Universitet Referensintervall egfr formler absolut GFR Iohexol
Läs merTorbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna
Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Varför validering/verifiering? 1. Säkerställa att analysen fungerar som avsett. 2. Skapa erfarenhet av analysen. Måste
Läs merKomponent/ Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort
ALAT Albumin IFCC Brom Cresol Purpur 1(10) AU 5800 g/l Borås Albumin, elfores Immunonefelometri Immage 800 g/l Borås Albumin, elfores Urin Immunonefelometri BN-ProSpec mg/l Borås Albumin Urin Turbidimetri
Läs merAckrediteringens omfattning
ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800 µkat/l Albumin P/S Fotometri BCG ADVIA 1200 g/l infärgning Albumin P/S Fotometri BCG ADVIA 1800 g/l infärgning Albumin U, Pt(U) Immunoturbidimetri
Läs merDatum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08
Datum 2016-05-25 Meddelande 4/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall fr.o.m. 2016-06-08 Referensintervallet ändras till
Läs merFrån Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)
Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av
Läs merRegional Analysförteckning och en Labdatabas för AsynjaVisph
Enhet: Objektförvaltning AsynjaVisph Västra Götalandsregionen 9--8 Regional Analysförteckning och en Labdatabas för AsynjaVisph Detta informationsblad gäller i första hand enheter kopplade mot Lab NÄL.
Läs merIllustrerad noggrannhet
Illustrerad noggrannhet riktighet och precision med mål och mening Equalis Allmän klinisk kemi 15-16 november 2012 Mikaela Norman, Sjukhuskemist, Klinisk kemi, Falu Lasarett mikaela.norman@ltdalarna.se
Läs merGlukos Upphandlingsdokument och kvalitetsmål. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation
Glukos Upphandlingsdokument och kvalitetsmål Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation Nationellt samarbete glukos och diabetes Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar
Läs merPrislista 2017 ÖVRIGA System Analys Pris
Gäller från 2017 01 01 Reviderad 2017 05 02 Laboratoriet för klinisk kemi Prislista 2017 ÖVRIGA P/S- ALAT 9,85 Dialysvätska- Albumin 71,67 P/S- Albumin 9,63 U- Albumin/Kreatinin-kvot 81,36 S- Alfa-1-Antitrypsin
Läs merPrislista 2017 SÄS System Analys Pris
Gäller från 2017 01 01 Reviderad 2017 05 02 Laboratoriet för klinisk kemi Prislista 2017 SÄS P/S- ALAT 9,66 Dialysvätska- Albumin 70,27 P/S- Albumin 9,44 U- Albumin/Kreatinin-kvot 79,77 S- Alfa-1-Antitrypsin
Läs merPrislista 2017 VOLYMAVTALSKUNDER VG - PRIMÄRVÅRD System Analys Pris
Gäller från 2017 01 01 Reviderad 2017 05 02 Laboratoriet för klinisk kemi Prislista 2017 VOLYMAVTALSKUNDER VG - PRIMÄRVÅRD P/S- ALAT 6,70 Dialysvätska- Albumin 6,75 P/S- Albumin 6,75 U- Albumin/Kreatinin-kvot
Läs merAckrediteringens omfattning Klinisk kemi
-1-Antitrypsin P- Immunokemisk, Turbidimetri Advia 1800 g/l Falun AFP S- Elektro chemiluminescens Cobas e411 µg/l Falun ALAT P- Absorbans Advia 1800 µkat/l Avesta, Falun, Mora Albumin P- Absorbans Advia
Läs merLaboratoriet för klinisk kemi. Prislista 2015 SJUKHUS. System Analys Pris
Gäller från 2015-01-01 Laboratoriet för klinisk kemi Prislista 2015 SJUKHUS System Analys Pris P/S- ALAT Dialysvätska- Albumin 12,72 18,07 P/S- Albumin 18,07 U- Albumin/Kreatinin-kvot 65,55 tu- Albumin,
Läs merLandstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010
Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merPrislista 2016 SJUKHUS
Labortoriet för klinisk kemi Gäller från 2016 01 01 Prislista 2016 SJUKHUS System P/S- ALAT 12,97 Dialysvätska-, P/S- Albumin 18,43 U- Albumin/Kreatinin-kvot 66,86 S- Alfa-1-Antitrypsin 40,93 Lkc- Alkalisk
Läs merKvalitetssäkring av metoder med externa kontroller
Kvalitetssäkring av metoder med externa kontroller Anna Karlsson, Equalis 2016-09-09 Equalis - arrangör av program för extern kvalitetssäkring Verksamhet Kärnverksamhet: Extern kvalitetssäkring. Även kvalitetsutveckling,
Läs merExpertgruppen för Koagulation
Nyheter 2018 Expertgruppen för Koagulation Inger Fagerberg Blixter Tromboelastometri eller Tromboelstografi ROTEM/TEG ny extern kontroll ROTEM Delta ROTEM Sigma TEG ROTEM TEG MCF R MA CT Koagulationstid=
Läs merEnhetens namn Katalognummer GTIN CA8309 CA8021
Svarsformulär Randox Laboratories Ltd 55 Diamond Road Crumlin Storbritannien BT29 4QY technical.services@randox.com Tfn: +44 (0) 28 9445 1070 Utgivningsdatum: 05 december 2018 Ärendereferens: REC359 Åtgärdstyp:
Läs mer