ITIS 4 Nosabyskolan Arbetslag 8a VT-2001 Allting snurrar! - Kretslopp i kommunikation Waled Jasem Martina Sjöström Hélena Thilderqvist Peter Åkesson

Transkript

1 ITIS 4 Nosabyskolan Arbetslag 8a VT-2001 Allting snurrar! - Kretslopp i kommunikation Waled Jasem Martina Sjöström Hélena Thilderqvist Peter Åkesson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Syfte och frågeställningar 4. Genomförande 4.1 NO 4.2 SO 4.3 Bild 4.4 Hemkunskap 5. Utvärdering 5.1 Elevenkäten 5.2 Vår utvärdering 6. Resultat 7. Diskussion Bilagor: Bilaga 1: Elevenkät Bilaga 2: Diagram över elevsvar

3 1. Inledning Vi är fyra lärare i ämnena SO, NO, hemkunskap och bild med bland annat klass 8a som gemensam nämnare. Under höstterminen 2000 kom vi fram till att vi alla tar upp miljö- och kretsloppstänkande i våra olika ämnen. Ett ämnesövergripande samarbete kring det gemensamma problemområdet miljö framstod därför som naturligt. Vi kom också fram till att vi skulle behöva utveckla både våra kunskaper om IKT, som vårt utnyttjande av de metodologiska, kommunikativa och pedagogiska möjligheter som ligger i att integrera IKT i undervisningen. Vidare känner vi behov av att utveckla våra roller som handledare till elever som arbetar med PBI. ITIS såg vi som en möjlighet att göra slag i saken. Vi kom därför överens om att ansöka om att få vara med i ITIS och så har det nu blivit. Omsorg om vår miljö, insikt om hur allt hänger ihop och om hur vi kan påverka vår framtida miljö lyfts inte bara fram som högsta prioritet i läroplanen. Det är därtill livsviktigt! Vi har valt att kalla vårt projekt för Allting snurrar!, eftersom det namnet sammanfattar både vad vi vill att eleverna ska inse och hur vi i lärarlaget känner det när vi försöker ta till oss den explosionsartade IKT-utvecklingen. 2. Bakgrund Klass 8a, som projektet kommer att vara centrerat kring, består av 12 flickor och 15 pojkar. Klassen arbetade i höstas problembaserat och ämnesövergripande med droger och hälsa och har alltså viss vana vid detta sätt att arbeta. Höstens arbete visade dock att det behövs mer aktiv handledning och att såväl elevernas som lärarnas utnyttjande av IKT skulle behövas utvecklas. Målet har varit att vi skulle ha tillgång till datorer i våra klassrum när det här projektet sprakade igång, men än så länge har vi bara tillgång till datorhyllan. Där finns det tyvärr inte tillräckligt med datorer för att alla ska kunna vara vid skärmarna samtidigt. Detta problem får vi lösa genom att ta den i anspråk gruppvis eller i halvklass. En knapp majoritet av klassens elever har tillgång till dator utanför skolans väggar.

4 3. Syfte och frågeställningar Syftet med detta ITIS-projekt är att eleverna ska få kunskap om några av de kretslopp som de ingår i och förstå att de påverkar dessa olika kretslopp. För att uppnå detta tänker vi använda oss av skolans IKT-resurser för att försöka få eleverna mer intresserade och entusiasmerade. Vi vill också göra handledningen av eleverna så effektiv som möjligt. Vi har valt att dela in målen för projektet i två delar, dels de mål vi vill att eleverna ska uppnå och dels de vi i lärarlaget vill uppnå; Mål för eleverna: De ska få kunskap om några av de viktigaste kretslopp de själva ingår i t.ex. vattnets. De ska bli varse att de är en del av naturen och att de ständigt påverkar sin miljö, såväl genom aktivitet som passivitet. De ska identifiera och problematisera sina roller i naturens kretslopp. De ska få diskutera och göra etiska överväganden. Våra mål för detta ITIS-projekt är: Vi vill lära oss att utnyttja skolans IKT-resurser mer aktivt i undervisningen och därigenom få eleverna mer intresserade och entusiasmerade. Vi vill bli mer effektiva vid handledningen av eleverna genom att dela in klassen så att varje lärare får mindre antal elever att handleda. Vi har valt två frågeställningar som vi vill ha svar på: Kan vi få eleverna mer intresserade och entusiasmerade genom att använda skolans IKT-resurser? Blir handledningen effektivare när att vi lärare handleder en mindre grupp istället för en hel klass åt gången?

5 4. Genomförande När vi startade upp projektet Allting snurrar! måndagen den 12 mars började vi med att dela in eleverna i fyra grupper. Detta gjorde vi genom lottning. Varje grupp tilldelades en handledare av oss fyra. Vi skulle alltså ha ansvar för var sin grupp. Deadline sattes till fredagen den 11 maj. Eleverna fick en kort introduktion om vad deras projekt skulle handla om. Vi gav dem ganska fria tyglar och det enda kravet som vi ställde från början var att arbetet skulle handla om kretslopp och att slutprodukten skulle bli en hemsida. Hemsidorna som grupperna sedan fabricerade blev, jämte en elevenkät, vårt sätt att utvärdera hur det gått att uppfylla de mål vi ställt upp för eleverna. Innan projektet drog igång skaffade vi en konferens på BUF-online som döptes till 8a. Varje fredag skulle grupperna skriva vad de gjort under veckan och vad de skulle gå vidare med nästa vecka. Detta fungerade bra i början men de sista veckorna hade grupperna fullt upp med att göra sina hemsidor så att de glömde bort att skriva sin veckorapport. En annan anledning till att veckorapporterna inte blev särskilt viktiga i slutet var att vi då hade så mycket kontakt med eleverna och därför visste vi vad de höll på med. Däremot användes konferensen flitigt av eleverna när de ville fråga oss lärare något eller när de ville kommunicera med varandra angående bl a studiebesök. Den kom alltså att effektivisera vår handledning. Löpande med elevernas projekt har vi lärare träffat vår handledare, för att diskutera IT och att lära oss att göra hemsidor. Vi har också deltagit i seminarier där vi träffat andra arbetslag och utbytt tankar och erfarenheter. Vi lärare har under projektet arbetat på olika sätt med kretslopp utifrån våra olika ämnen och kunskaper. Därför har vi valt att skriva några rader var om vad vi har gjort. 4.1 NO Under de första veckorna av projektet introducerade jag några av de kretslopp som finns i naturen t ex naturens kretslopp med producenter, konsumenter och nedbrytare och vattnets kretslopp. Jag tog också upp att solen är källan till allt liv och att solen ger oss energi. Vi

6 pratade också en hel del om att alla ämnen cirkulerar i kretslopp och att de atomer som en gång uppstod på jorden finns kvar men att de hela tiden byter plats från en kemisk förening till en annan. Några lektioner ägnades också åt vattenrening d v s hur grundvatten renas till dricksvatten. Under största delen av mina lektioner har eleverna arbetat med sina projekt. Förutom att handleda min egen grupp så har jag hjälpt övriga grupper med bl a informationssökning och bearbetning av den information de har hittat. Jag har försökt att sitta ner med min grupp en liten stund varje vecka för att ge gruppen enskild handledning. Min grupp har fungerat mycket bra och det är nog tack vare att en av eleverna har tagit mycket ansvar och sett till att alla gjort sina uppgifter. 4.2 SO SO-lektionerna har till större del ägnats åt problemlösning, självständigt arbete i grupperna och handledning. Oftast har vi haft en inledande samling i helklass, där alla fått lov att lufta frågor och ventilera åsikter. De första veckorna ägnades åt en allmän introduktion till problemområdet kretslopp och eleverna fick första dagen ett läs-beting på några kapitel i geografiboken, samt en ordlista med grundläggande ämnesord, som de fick i uppgift att söka förklaringar till. I uppgiften ingick även att utöka ordlistan löpande under arbetets gång. När First Class-konferensen öppnats, fick eleverna i uppgift att skriva recensioner av olika hemsidor de hittat om kretslopp och att mejla dessa jämte en länk till respektive sida dit. Vi har också haft lektioner då jag berättat om människans förhållande till naturen och om hur hennes utnyttjande av naturresurser förändrats genom historien. En annan sak som tagit tid i anspråk, är diskussioner kring copyright-lagstiftning och om det meningslösa i att bara klippa och klistra fakta, istället för att bearbeta den till egen kunskap i processen med att skapa en egen text. På förekommen anledning ägnade vi också oss åt ett teoripass om källkritik och informationssökning. Sedan deadline för hemsidorna löpte ut för någon vecka sedan, har vi undersökt och diskuterat deras innehåll gemensamt med hjälp av min bärbara dator och skolans multimediaprojektor (eller vad sjutton nu den där datorkanonen kallas).

7 Handledningen har jag först och främst ägnat åt min tilldelade grupp, som bitvis var mycket splittrad och ostrukturerad, men som till sist lyckades upprätta ett samarbete. Vi fick arbeta rätt mycket med att finna vägar för inbördes kommunikation i gruppen och med att definiera konkreta mål för de individuella arbetsinsatserna i överrensstämmelse med de gemensamma målen. Men också de andra grupperna fick vägledning i sådant som rörde SO i synnerhet och kretslopp och hemsidesnickeri i allmänhet. Passen om källkritik kan väl egentligen ses som gemensam handledning för alla. 4.3 Bild På bildlektionerna har eleverna arbetat mycket vid datorerna. Till en början handlade det om att de sökte information på Internet. Det första bildpasset hölls av skolans bibliotekarie Bengt, som berättade om olika sökvägar till information och om artikelsök med ett nytt dataprogram. Några elever arbetade i bildsalen med att skapa collage som visade grunderna i några av våra vanligaste kretslopp. Collagen fotograferades sedan av med digitalkamera, för att göra det möjligt att lägga ut dem på nätet. Fotografering med digitalkameran har dessutom varit en viktig del i dokumentationen av olika studiebesök som eleverna gjort under arbetets gång. De sista veckorna av projektet ägnades bildlektionerna åt att eleverna arbetade med hemsidor om kretslopp. Layout, bildhantering och olika program för att bygga hemsidor är moment där min kompetens som bildlärare, på ett naturligt sätt kom in i elevarbetet. Elevernas arbete har innehållit mycket att lägga till grund för min betygssättning den här terminen. Min handledning har mest fått inriktning mot den tekniska delen av elevernas arbete; hantering av digitalkameror, programvaror, bildhantering och layout. När det gällt dessa tekniska sidor, har mitt handledarskap också gällt de andra handledningsgrupperna. I gengäld har jag dirigerat frågor som rört ämneskunskaper i SO, NO och hemkunskap till mina kollegor. Min egen handledningsgrupp har jag träffat på bildlektionerna. Då har vi pratat om sådant som rört gruppens planering av t ex studiebesök och om hur och när olika delar i arbetet skulle bli färdigt. Kontakten har på det viset blivit kontinuerlig och elever från både min egen och andra handledningsgrupper har dessutom uppsökt mig utanför lektionstid när oklarheter uppstått.

8 4.4 Hemkunskap Vi inledde "allting snurrar" i hemkunskapen med att försöka åskådliggöra vikten av att förstå hur allting måste ingå i ett kretslopp. Vi diskuterade vad som händer när man dör och vad som blir av en när man grävs ner i jorden och jämförde med maten vi äter. Vi pratade om var avfallet blir av, både från kroppen, från livsmedel och oätliga delar, förpackningar mm. Vi diskuterade också problemen som finns idag med att få kretslopp att fungera. Kostnader för att använda rent vatten till att transportera skit till reningsverk med dyra processer att åter rena vattnet. Vi startade en odling med kryddor och grönsaker som vi skulle ha nytta av i hemkunskapen. Jag kunde skönja ett visst intresse från elevernas sida när man såg hur snabbt och lätt man kunde få fram ätbara saker med hjälp av näringsrik jord, solljus och vatten. Vi har startat en kompost eftersom det inte finns någon källsortering på Nosabyskolan. Eleverna lärde sig hur man sköter en kompost med hjälp av torrt material som vi kan hämta ifrån träslöjden i form av sågspån strax bredvid. Allt det här har gått enligt planerna och vi ser fram emot ny näringsrik jord från komposten till nästa vår så att vi kan utöka vår lilla odling. IKT-användandet för min och elevgruppens del har bestått i diskussioner på konferensen som vi lagt upp för 8a. Det har fungerat bra och de flesta elever ha använt den på ett vettigt sätt. Eleverna har också gett mig en hel del tips på användbara sidor i sammanhanget. Sammanfattningsvis tycker jag att jag fått ut mycket ny kunskap under projektets gång. Jag hoppas också att alla delar i projektet som både de rent praktiska i kretsloppssammanhanget och IKTanvändandet på skolan kommer att utvecklas ytterligare med tiden. 5. Utvärdering För att utvärdera projektet har vi använt oss av en elevenkät som eleverna besvarat anonymt. Vi har också tittat på den färdiga produkten d v s hemsidorna som eleverna gjort. Observationer under arbetets gång ligger också till grund för vår utvärdering.

9 5.1 Elevenkäten Den elevenkät som vi använde för att låta eleverna utvärdera var indelad i två olika avsnitt. Det första bestod av frågor med färdiga svarsalternativ att ringa in och det andra av frågor att fritt besvara efter eget huvud. (Bilaga 1) Det var 23 elever som deltog i utvärderingen. Av dessa var sex genomgående positiva till projektet och 16 var övervägande positiva. Ingen var genomgående negativ men en var övervägande negativ. Elevernas svar på de första nio frågorna med färdiga svarsalternativ redovisas i diagram. (Bilaga 2) Man kan utläsa att en överväldigande majoritet av klassen har upplevt sitt arbete som mycket eller ganska intressant och roligt. En ännu större majoritet anser att en ökad integrering av datorer i undervisningen gör arbetet roligare och mer intressant. På frågan om de kunde räkna upp några kretslopp som de ingår i hade de allra flesta räknat upp några olika kretslopp vilket tyder på att de inte helt har missuppfattat sitt förhållande till naturens och samhällets olika kretslopp. De flesta tycker också att de är med och påverkar de kretslopp som de ingår i. Alla elever uppger att de lärt sig något nytt under projektet och de flesta anser sig ha lärt mycket nytt. Handledning i små grupper upplevdes som positivt av de flesta. Några avstod dock från att svara och förklarade att de inte tyckt sig få någon handledning. Bara två elever är helt nöjda med tillgången till datorer och annan IKT-utrustning. Så många som sex stycken tycker att de sällan har haft tillräcklig tillgång och en anser sig aldrig haft det. Att man lär sig mer när man arbetar som vi har gjort, anser de flesta. Men en elev håller inte alls med om detta. På de sista tre frågorna skulle eleverna skriva några rader om fördelar och nackdelar med ämnesövergripande arbete, datoranvändning i undervisningen samt handledning i smågrupper. Här följer en kort sammanfattning av elevernas svar: Fråga: Vilka för resp. nackdelar finns det med att jobba ämnesövergripande? Fördelar: Det finns fler lärare som kan hjälpa till. Man får mer sammanhängande tid till arbetet fler lektioner. Man kan koncentrera sig mer på ämnet man jobbar med. Det var roligt! Man kan fråga olika frågor till olika lärare. Man fördjupar sig mycket i det man jobbar med.

10 Nackdelar: Det kan bli lite rörigt. Man tycker att man inte får visa vad man går för i alla ämnena. Man missar en del av det som vanligtvis brukar ingå i 8:ans kurs. Svårt att förstå vad arbetet skulle gå ut på. Projektet har tagit stor del av ämnena. Tråkigt att arbeta med samma sak på alla lektionerna. Fråga: Vilka för resp. nackdelar finns det med att använda datorerna i undervisningen? Fördelar: Man hittar mycket fakta. Det blir roligare och mer intressant. Det ger nya sätt att redovisa på. Man lär sig lättare. De som inte använder datorer så mycket kan lära sig. Kul att tillverka en hemsida. Man får lära sig söka och sortera fakta man fått fram. Nackdelar: Alla sköter sig inte. Datorerna fungerar ofta inte. Det är svårt ibland. Det blir lite dötid då och då. Det är inte alla som arbetar vi datorerna. Man gör andra saker än de man borde vi datorn. Många spelar spel och chattar. Dålig tillgång till datorer. Det är ibland svårt att hitta fakta på internet. Man utnyttjar inte sina böcker så mycket. Fråga: Vilka för resp. nackdelar finns det med att få handledning i smågrupper? Fördelar: Man får mer hjälp. Lättare för läraren att ha några stycken i stället för en hel klass. Man får vara med och bestämma mycket och kan ha synpunkter om allt. Bra om man är vilsen. Man diskuterar bättre när man inte är så många. Det är lättare att fatta saker när någon guidar en. Nackdelar: Olika handledare ger olika hjälp. De som träffade sin handledare bara en gång i veckan fick mindre hjälp. Jobbigt att vara med sin grupp. Man kände att man inte fick så mycket hjälp av de andra lärarna på deras lektioner. Vid den sista punkten på elevenkäten kunde eleverna ge övriga synpunkter på projektet. Här kommer några exempel på vad eleverna skrev; Några tyckte att det blev lite flummigt innan de visste vad de skulle göra. En skrev att det var bra att vi satte en exakt tid när arbetet skulle vara klart. Många tyckte det var kul att göra en egen hemsida. Någon tyckte att de själva skulle ha fått välja vilka de skulle jobba med. Många skrev att de tyckte projektet var kul. 5.2 Vår utvärdering Vi tycker att de flesta eleverna har uppfyllt målen som vi satte upp innan projektet drog igång. Genom att titta på de färdiga hemsidorna kan vi konstatera att eleverna har lärt sig en hel del

11 om kretslopp. Vi har diskuterat vilka elever som blev vinnare och vilka som blev förlorare i projektet. Någon sa att alla är nog vinnare fast på olika sätt. De ambitiösa, välstrukturerade och teoretiskt lagda eleverna har fått arbeta praktiskt. För de mer praktiskt orienterade eleverna, har de praktiska delarna gett inspiration. De enda som fallit lite igenom är de elever som är svaga och omotiverade samtidigt som de inte tycker om att arbeta praktiskt. Användningen av datorerna i undervisningen har varit mycket positivt. Eleverna har verkligen gått in för projektet, speciellt när det var dags att börja tillverka hemsidorna. De är också mycket stolta över sina verk som kommer att läggas ut på Nosabyskolans hemsida inom kort. Konferensen som vi skapade inför projektet har varit mycket välbesökt och den används fortfarande flitigt av både eleverna och av oss lärare. Att handleda eleverna i smågrupper var en god idé som misslyckades lite genom att vi lärare träffade eleverna olika mycket. En del elever kände att de fick mindre hjälp än andra. Det som varit positivt är att man har haft mer koll på eleverna i sin grupp. Lärardelen av ITIS-projektet, med seminarier, handledningsuppgifter och redovisningsarbete, har ofta kännts mer som belastning, än som stöd till utveckling i genomförandet av vårt projekt. Det hade varit bättre att ha den teoretiska delen terminen innan vi drog igång med elev-projektet, istället för att köra den samtidigt. Det blir två projekt till slut, med ganska få verkliga beröringspunkter. 6. Resultat Målen med projektet uppfylldes efter förväntan. Både vi och eleverna har haft pedagogisk nytta och glädje av ett utökat användande av skolans IKT-resurser i undervisningen den här terminen. Eleverna har enligt enkäterna visat ökat intresse och tyckt att det varit roligt att jobba som vi gjort. Vi som undervisande lärare har också upplevt eleverna som något mer intresserade och positiva än vid vanlig undervisning.

12 Handledningen har fungerat bättre i små grupper, men vi har haft olika möjligheter att vara tillgängliga som handledare. Å andra sidan har den ämnesövergripande undervisningen gjort det möjligt att komplettera varandra med handledningen och att hänvisa eleverna till den som besitter bäst möjlighet att hjälpa dem med ett specifikt problem. Elevernas kunskapsmål har också uppfyllts inom ramarna för projektet. De har funnit nya vägar att söka information och har lagt ner större energi på bearbetningen av sin fakta än vanligt. 7. Diskussion Vi lärare hade alla olika visioner och föreställningar om vart ITIS-projektet Allting snurrar! skulle leda. Det blev mer datakunskap än vad några tänkt sig. Arbetet med hemsidorna upptog mycket tid, speciellt i sluttampen av elevprojektet. För bildämnets del var detta en oväntad men positiv utveckling. I det stora hela var det eleverna som drog projektet åt det hållet. En sak som vi skulle gjort annorlunda var att vi skulle ha börjat med hemsidorna direkt. Detta hade kanske gjort att eleverna hade arbetat lika intensivt hela tiden och inte bara under de sista veckorna. Tanken från början var att det skulle bli en hemsida för 8A men projektet resulterade istället i fyra olika hemsidor. En tanke som vi har är att vi kanske kan sammanställa dessa fyra hemsidor till en för att använda sidan i fortsatt miljöarbete på skolan. Eventuellt kan man också utöka sidan och låta även andra klasser vara med. I SO:n kommer blivande 9A att göra en hemsida om världssreligionerna. Det är eleverna själva som önskat detta. Klasskonferensen kommer att ligga kvar och vi önskar också få fler konferenser för andra klasser. Vi ser stora möjligheter i att använda konferenserna i framtiden, både till att ge eleverna viktig information och till handledning. ITIS-projektet har gett oss mersmak på IKT som resurs i klassrummet. Vi hoppas kunna sprida våra nyvunna kunskaper och erfarenheter och inspirera kollegor och elever.

13 Har det varit intressant och roligt att arbeta med kretslopp? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! Inget svar 7 Är det intressantare och roligare att arbeta när man får använda skolans datorer mycket? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! Inget svar

14 Kan du räkna upp några kretslopp du själv ingår i? Antal svarande Annat svar < Svar Antal uppräknade kretslopp Tycker du att du är med och påverkar de kretslopp som du ingår i? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! Inget svar 12

15 Är det bra att få handledning i små grupper? Ja, mycket! Ja, ganska! Lite! Inte alls! Inget svar 11 Tycker du att handledningen fungerat bättre än vanligt? Ja! Lite! Ingen skillnad Sämre Inget svar 8

16 Tycker du att du har lärt dig något nytt? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! Inget svar Har du haft tillgång till de datorer, skrivare, program och annan utrustning som du behövt i ditt arbete? Ja, alltid! För det mesta! Sällan! Aldrig! Inget svar 14

17 Tycker du att man lär sig mer när man arbetar på det här sättet än i vanliga fall? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! Inget svar 6 Hur svarade de enskilda eleverna? Genomgående positivt. Övervägande positivt Övervägande negativt Genomgående negativt 16

18 Enkät Allting Snurrar! 1. Har det varit intressant och roligt att arbeta med kretslopp? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! 2. Är det intressantare och roligare att arbeta när man får använda skolans datorer mycket? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! 3. Kan du räkna upp några kretslopp som du själv ingår i? Skriv upp dem här: 4. Tycker du att du är med och påverkar de kretslopp som du ingår i? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! 5.Har du haft tillgång till de datorer, skrivare, program och annan utrustning som du behövt i ditt arbete? Ja alltid! För det mesta! Sällan! Aldrig! 6. Är det bra att få handledning i små grupper? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! 7. Tycker du att handledningen fungerat bättre än vanligt? Ja! Lite! Ingen skillnad! Sämre! 8. Tycker du att du har lärt dig något nytt? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls!

19 9. Tycker du att man lär sig mer när man arbetar på det här sättet, än i vanliga fall? Ja mycket! Ja ganska! Lite! Inte alls! 10. Skriv några rader om fördelar och nackdelar med: a) Att arbeta ämnesövergripande b) Att använda datorerna i undervisningen? c) Att ha handledning i smågrupper? 11. Övriga synpunkter på projektet: