Aktivt lärande Senast uppdaterad :03

Transkript

1 Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter utan vägledande och grundläggande teori bara blir en i raden av pedagogiska modeflugor. Med lärprocessteori skapas däremot förutsättningar för något substantiellt och bestående. 1 / 7

2 Bakgrund David A. Kolb har utvecklat teorin om Experiential Learning, som på svenska översätts till aktivt lärande eller upplevelsebaserat lärande, men en mer korrekt översättning borde vara erfarenhetsbaserat lärande. Den mest spridda termen är dock aktivt lärande, så därför använder vi oss av den. Kolbs inspireras främst av tre pedagoger - John Dewey, Kurt Lewin och Jean Piaget. Grunden till att Kolb utarbetar sin teori om lärande, har sitt ursprung i att han var otillfredsställd med de traditionella undervisningsmetoderna. Kolb var som lärare själv mer intresserad av de grundläggande teorierna, medan studenterna mer intresserade sig för den praktiska tillämpningen. Kolb blev intresserad av frågan om det finns andra sätt att undervisa på som överbrygger de nu existerande kommunikationsproblemen. Han började experimentera med olika undervisningsmetoder, där han försökte skapa gemensamma referenspunkter genom olika spel, övningar, simuleringar och fallstudier. Deltagarna kunde nu se på samma faktiska situation och använda den som referenspunkt för kommunikation. På så sätt kunde också Kolb delge sina teorier och deltagarna kunde ställa frågor om teoriernas tillämpning. När Kolb fortsatte att utveckla aktivt lärande i klassrummet genom att omvandla traditionella metoder till aktivt lärande stötte han på problem. Tidigare nöjda studenter blev nu missnöjda och andra som tidigare varit ointresserade blev intresserade. Att det fanns individuella skillnader i lärandet blev tydligt. Det blev nödvändigt att förklara aktiviteterna i klassrummet för deltagarna som deltog det aktiva lärandet. När deltagarna förflyttades i kunskapsprocessen från själva aktiviteten till observation och reflektion, vidare till abstrakt begrepps- och teoribildning och slutligen till aktivt experimenterande, stod det klart för Kolb att olika studenter hade tydliga och 2 / 7

3 olika preferenser för vissa faser/aktiviteter i kunskapsprocessen. Utifrån detta utvecklades en idé om att kunna inventera inlärningspreferenser och på så sätt kunna fånga individuella inlärningsstilar. Dessa skapades för att hjälpa till för att förstå lärprocessen och för att se att olika personer har individuella preferenser och sätt att lära. Dessa olika sätt att lära kan inte värderas som bättre eller sämre sätt att lära sig på. Lärprocessteorin Kolbs lärprocessteori om aktivt lärande är en av de mesta användbara beskrivningarna av inlärningsprocessen. Lärprocessteorin är samtidigt en metod för hur man rent praktisk kan arbeta med lärande och lärstilar. Lärprocessteorin innehåller fyra steg som följer på varandra: Konkret erfarenhet, som följs av reflektion och observation, som i sin tur följs av abstrakt begrepps- och teoribildning och slutligen aktivt experimenterande. Hela denna process kan ske i ett ögonblick, under en dag, en vecka eller månad beroende på ämnesområdet och det kan samtidigt ske flera mindre processer inom den större processen. Konkret erfarenhet tänker sig Kolb till en början vara t.ex. rollspel, fallstudier, spel och simuleringar. Med tiden utvecklas den konkreta erfarenheten till att även omfatta mer traditionella undervisningsmetoder. Grundtanken är att skapa en gemensam erfarenhetsbas som kan användas som utgångspunkt för olika verksamheter i undervisningen. Det är viktigare att dessa erfarenheter upplevs med sinnen och känslor, än tolkas som fakta. Observation och reflektion är direkt relaterat till konkret erfarenhet. Det är reflektion över och tolkning av egna och andras erfarenheter. Det är viktigt att här göra skillnad mellan personlig reflektion och den mer vetenskapliga reflektion som används som metod i andra sammanhang. I den vetenskapliga reflektionen knyter man det observerade till någon teori, medan det här är den omedelbara upplevelsen och observationen som man reflekterar över i denna första fas. Det handlar om retroperspektivreflektion och observationen av andra, deras reflektioner, upplevelser och känslor. Abstrakt begrepps- och teoribildning är den del av processen, där man utifrån det reflekterade och observerade försöker sortera intrycken i begrepp, för att sedan komma fram till generella regler eller teorier. Man kan också knyta an till och använda redan kända teorier och begrepp. Aktivt experimenterande kopplar begrepps- och teoribildningen till verkligheten, det område som observerats tidigare i processen eller andra områden. Man kan också applicera denna förståelse på liknande erfarenheter, nya problem och situationer eller pröva teorin genom 3 / 7

4 experiment. Under denna del av processen kan begrepps- och teoribildningen omprövas och modifieras. Kunskap och förståelse Ofta gör vi i kunskapssammanhang skillnad mellan kunskap och förståelse. Kunskap syftar oftast på kunskap om något, medan förståelse har en mer funktionell innebörd - att använda kunskap till något. Man kan också tänka sig att förståelse kopplas samman med olika kunskapsområden och även med emotionella områden. Kolbs inlärningsteori kopplat till ett epistemologiskt sammanhang kan förklaras i två områden, där Kolb skiljer på kunskap och förståelse, men att dessa tillsammans bildar ett sammanhang och är lika viktiga delar av lärprocessen. Lärande handlar om hur vi tar till oss information, vilket kan ske genom olika blandningar av konkreta upplevelser och abstrakt tänkande. Förståelse handlar om hur vi bearbetar den information vi inhämtar, alltifrån reflektion och observation till aktivt experimenterande. Kunskap I Kolbs inlärningsteori finns den stora skiljelinjen mellan kunskap genom erfarenhet/ empirism eller genom logisk bearbetning/rationell kunskap. Detta är en distinktion som funnits med sedan Aristoteles, men här är de lika viktiga delar av kunskapsprocessen. Kolb utvecklar dessa idéer genom att tänka sig att empirisk kunskap är kunskap genom bekantskap medan rationell kunskap är kunskap om, att känna till. I den empiriska kunskapen, d.v.s. kunskap genom bekantskap, anknyter Kolb även till känslan - känslan av och i det upplevda. Förståelse 4 / 7

5 Kolb betonar vikten av att koppla teori med praktik och praktik med teori, för det är först då förståelse kan uppnås. Genom att reflektera över den observerade, konkreta erfarenheten och genom att i praktiken testa och transformera teori och begreppsbildning, uppstår förståelse. Olika former av kunskap relaterat till lärcykeln De fyra områdena inom cykeln indelas i fyra olika former av kunskap. Varje område sammankopplas med det motsatta diagonala området. Konvergent och divergent kunskap Konvergent kunskap är när en person utifrån olika källor och fakta kan forma ett svar på ett problem. Frågor inom detta område har svar som antingen är rätt eller fel, t.ex. matematik och i vissa aspekter språk, i betydelsen att det ofta bara finns ett rätt svar och inte olika tolkningar. Divergent kunskap är när en person utifrån stimuli kan forma ett antal nya idéer. Det handlar om kreativitet och färdigheter som genereras genom att kombinera konkreta erfarenheter med reflektion och observation t.ex. inom litteratur, historia eller konst. Här kan olika personer göra olika tolkningar eller teorier och komma fram till helt olika slutsatser, och trots olikheterna kan flera eller alla av dessa vara riktiga. Assimilativ och ackommodativ kunskap Den här delen är påverkad av Jean Piagets teorier om kunskap, där kunskap är ett resultat av en konstruktionsprocess där antingen individens bild av sig själv eller omvärlden förändras. Enligt Kolb är assimilativ kunskap när världen utanför införlivas med den inre världen, utan att förändra den inre världens struktur. Den inre världens struktur och kategorier är redan definierade och därför kan de intryck som passar in assimileras utan större problem. Detta kan 5 / 7

6 leda till en stereotyp kunskap om inte andra processer också används. Ackommodativ kunskap är när intryck från den yttre världen inte stämmer överens med den inre världen, utan konfronterar den inre världen och för att kunna passa in måste den inre världen transformeras. I realiteten sker dessa processer samtidigt, där intryck som passar in assimileras och andra transformerar den inre världen. Tips på böcker och hemsidor Boström, Lena (1998): Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books. ISBN X Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000): Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag. ISBN Dahlin, Per (1996): Utbildning för ett nytt århundrade. Stockholm: Liber AB Danielsson, Åsa (red.) MOD Mångfald och dialog- Ledarhandledning. (2005): Stockholm: Studieförbundet Bilda och Sensus studieförbund. ISBN 91: Egidius, Henry (1999): Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN Egidius, Henry (2005): Att vara lärare i vår tid. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN Kolb, D.A. (1984): Experiential Learning. London: UK:Prentice-Hall International. ISBN Kristiansson, Leif (1982): Våra barns skola. Stockholm: Skeab Förlag AB. ISBN Madsén, Torsten (1994): Lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. ISBN Madsén, Torsten (1998): Att återskapa verkligheten genom konstgjord konkretion. Pedagogiska magasinet 1/98. Maltén, Arne (1995): Lärarkompetens. Lund: Studentlitteratur. ISBN X Marton, Ference & Booth, Shirley (2000): Om lärande. Lund: Studentlitteratur. ISBN / 7

7 Furmark, Sven-Gunnar: Upplevelsebaserat lärande, David A. Kolbs egen hemsida med en uppdaterad inlärningcykel: Om David A.Kolbs inlärningcykel: Andra forskare och teorier med inlärningscykel: 7 / 7