God Inlärning Med Metodisk Pedagogik i Kemiundervisningen GIMMIK

Transkript

1 Institutionen för kemi God Inlärning Med Metodisk Pedagogik i Kemiundervisningen GIMMIK Pedagogiskt och kemididaktiskt program för kompetensutveckling av lärare vid Institutionen för kemi Göteborgs Universitet 2009 Lennart Sjölin och

2 Inledning Vi ämnar nu fortsätta vårt redan påbörjade arbete med inrättandet av tre olika delprocesser inom området kompetensutveckling för våra lärare. Den första delprocessen inom området är skapad för att erbjuda pedagogisk och didaktisk träning för all undervisande personal och basen i delprocessen är en intern kurs som starkt rekommenderas. Vi ämnar även inrätta ett system med meritportföljer som kommer att förenkla meritsammanställningen för våra yngre medarbetare. Slutligen bygger vi en process för att i samplanering med PIL- enheten erbjuda riktad kompetensutveckling för all vår personal. 1. Pedagogisk och didaktisk minikurs för lärare i kemi Det har sedan länge framförts från doktorander och forskarassistenter behovet av basal utbildning inom främst ämnesdidaktik Vi har därför börjat en uppbyggnad av ett program som bl.a. skall leda till en robust och hållbar undervisningsträning med fokus på laborationer och problematisering runt denna undervisningssituation. Problemställning kring laborationer I en tid, präglad av besparingar i samhället samtidigt som forskningsrapporter har svårt att visa att effekter från laborationer i kemiundervisningen avspeglar sig i examinationen har laborationen allt svårare att försvara den självklara roll i kemikurserna som den ofta tillskrivs av undervisare inom ämnet. I takt med att datorerna blivit billigare och vanligare argumenteras det allt oftare för att dessa kan ersätta laborationerna och därmed sänka kostnaderna för undervisningen. Vad mäter examinationen? Bidrar laborationen överhuvudtaget med något för studenternas del? Bidrar laborationen till kognitiva kvalitéer hos studenterna? Vad är det som datorerna kan bidra med lika bra som att handskas direkt med kemikalier? Kan man avskaffa laborationerna helt utan att studenterna påverkas negativt i sina studier. Listan på de obesvarade frågorna är lång och kan besvaras ur många perspektiv. Om frågorna ska avverkas för att få ett underlag grundat på väldokumenterad kunskap, bör man låta studenterna, för vars skull laborationsverksamheten anordnas komma till tals: Vad anser studenterna? Ett studentperspektiv bör kunna bidra med värdefulla svar som pekar ut vilka frågor i listan som ska prioriteras och vilka som ska avskrivas innan det fortsatta sökandet på svar påbörjas. Anser studenterna att laborationen är viktig för deras förståelse? Om så är fallet; vad är det i laborationen som bidrar till deras förståelse av de vetenskapliga idéerna? (se Appendix 1 och, 2008) Pedagogisk minikurs laborationernas betydelse Kunskaperna som studenten läser sig till på ett teoretiskt lektionspass kommer till praktisk användning under laborationen och under arbetet med att skriva den för reflektionen så viktiga laborationsrapporten. I en internt organiserad pedagogisk och kemididaktisk minikurs diskuteras och analyseras undervisningsproblematiken med ovanstående frågor som utgångspunkt. Kursens innehåll är beskrivet i appendix 2. Den gavs första gången i augusti 2007 och i en något modifierad form i augusti Kursen kommer även i fortsättningen att ges varje år i anslutning till läsårets start och med förläggning till mitten av augusti månad ämnad som en kompetensutvecklingskurs för våra lärare.

3 2. Meritportföljer Ett system för meritprtföljer, främst för doktorander och forskarassistenter, är under uppbyggnad och riktlinjer om hur det skall implementeras vid institutionen för kemi vid Göteborgs universitet kommer att vara färdiga någon gång under verksamhetsåret Universitetets rekommenderade regelverk och beskrivning av meritportföljer finns i länken: Syftet med en pedagogisk portfölj är i första hand att synliggöra pedagogiska meriter på ett överskådligt sätt så att de kan få den vikt de skall ha vid befordran och rekrytering. De sakkunniga kan därigenom också värdera meriterna på ett, för de sökande, likartat sätt. Portföljen kan även utnyttjas vid utvecklingssamtal och löneförhandlingar. Nedanstående rubriker ger en bild av vad som kan räknas till pedagogiska meriter och bör användas som underlag för systematisk redovisning av dessa. För att ge en hanterlig mängd information uppmanas den enskilde att göra ett urval utifrån vad man själv ser som mest relevant och angeläget att lyfta fram. Bedömningen sker genom en samlad värdering av de meriter som redovisas. Rubriker: Undervisning inom grund- och forskarutbildning Pedagogiska studier och utvecklingsprojekt Pedagogisk verksamhet utanför högskolan Värdering av undervisningsinsatser ur studerandeperspektiv Beskrivning av och reflektion över den egna pedagogiska verksamheten Läromedelsframställning Administration och ledning av utbildning Aktuell ämneskunskap

4 3. PIL Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande startade verksamheten den 1 januari Den skriver i sitt förord att: Enheten erbjuder en arena där fakulteterna har möjligheter till samverkan för att utveckla undervisningen vid lärosätet. I samverkansgrupper möts universitetslärare och studenter och utbyter erfarenheter samt framför behov, önskemål och krav om hur universitetets utbildning bör utvecklas. Enheten erbjuder också bl.a. tre grundläggande kurser om 5 hp i Högskolepedagogik där den första kursen Högskolepedagogisk Baskurs är behörighetsgivande för högre akademiska tjänster. Kurserna fokuserar på den aktuella teoribildningen om lärandets problematik. I främst baskursen diskuteras också hur olika pedagogiska modeller exempelvis föreläsningar, case- metodik och PBL bidrar till kunskapsbildningen. Vår delprocess innebär uppbyggnaden av ett system för analys och uppföljning av vår personals pedagogiska och didaktiska utbildningsnivå. Uppbyggnaden av detta system är planerad att starta under 2009.

5 Appendix 1 Kort kring teori och praktik genom tiderna en resumé Platon och Descartes uppfattningar har dominerat den västerländska förståelsen av kunskap, där en åtskillnad mellan teori och praktik, mellan tanke och handling på något sätt är självklar för oss. Detta är något som skolan har reproducerat och förstärkt. Den teoretiska kunskapen har historiskt haft företräde före den praktiska och därmed också värderats högre. Praktisk kunskap ses som en tillämpning av det inlärda. Frågan är om teori alltid kommer före praktik, eller kan det vara så att teorier endast är användbara för den som är förtrogen med praktiken? I den reformpedagogiska traditionen menar man att lärande sker genom handling d.v.s. när man kopplar teori och praktik. Reformpedagogiken har en lång tradition med sin början hos Jean Jacques Rousseau (1762) som var först med idén om individanpassad undervisning. Inom denna pedagogik anser man att läraren är handledare och dennes uppgift är att skapa problemsituationer anpassade till elevens mognad och erfarenhet, men med frihet för eleven att själv upptäcka och lära. Maria Montessori ( ) byggde vidare på detta och experiment och att upptäcka själv blev något som kännetecknade hennes pedagogik. Freinet ( ) hade lite samma tankegångar med eleven som utforskar världen. John Dewey ( ) är dock central inom den reformpedagogiska traditionen och med honom infördes ett vetenskapligt perspektiv och syntes mellan teori och verklighet. Dewey är en av dem som har satt djupast spår i dagens skola och utbildning och han betonar vikten av meningsfullt lärande starkt. Jean Piaget ( ) var en utvecklingspsykolog och har haft enormt inflytande på undervisning, utveckling och lärande under de senaste hundra åren. Det var dock först under 1950-talet med den kognitiva revolutionen som intresset för Piagets utvecklingsteori slog igenom. Dewey och Piaget är båda anhängare av filosofisk pragmatism, vilket innebär en tro på att handling och medvetande ömsesidigt förstärker varandra. Pragmatism står för att lära genom att göra. Detta kan vi återfinna i vår egen tid av problembaserat lärande samt att det ger stöd åt experimentell verksamhet i undervisningen. Kurt Lewin ( ) psykolog, var upphovsman till bland annat aktionsforskningen och han lär ha sagt det finns inget så praktiskt som en god teori. I det här sammanhanget är hans modell om erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande centralt. Han utvecklade en inlärningscirkel som vi kan kalla lärprocessteorin och den innehåller fyra på varandra följande steg. Lewin menade att lärandet startar i en konkret, upplevd verklighet. Observationer ger information om det man upplever och samtidigt reflekterar man över vad man känner, ser och hör. Detta tillsammans leder till begrepps- och teoribildning och att man kan göra generaliseringar som följs av aktivt experimenterande dvs. använda i praktisk handling. Konsekvensen av detta i undervisningen är att all inlärning som har sin grund i konkreta upplevelser är effektivare än sådant som förmedlas genom läroböcker och föreläsningar. David Kolb är professor i psykologi och grundaren till Experience Based Learning System. Han har främst inspireras av tre pedagoger; John Dewey, Kurt Lewin och Jean Piaget och han utvecklade en modell: The Experimential Learning Mode, där de olika stadierna i Piagets tankeutveckling kombineras med Lewins cirkel. Kolb förespråkar aktivt experimenterande och betonar att lärande är en process, inte ett resultat Med Donald Schön uppkom den reflekterande praktikern. Schön ansåg att den moderna forskningen, baserade på Platons åtskillnad mellan teori och praktik, var felaktig och att detta

6 med att praktik endast är en tillämpning av teorier inte är sant. Schön poängterar vidare att teori och praktik befruktar varandra och att nya idéer föds i det pågående arbetet med ett problem. Laborationer har en lång pedagogisk tradition och en slutsats blir att lektionsformen har, liksom all annan undervisning, påverkats av den progressiva pedagogiken. Syftet att eleverna skulle bli självständigt tänkande och handlande människor blev viktigt, liksom delaktighet och ansvar för sitt eget lärande. Vi finner detta intressant och är en bakgrund till dagens undervisning och utformning samt tankarna bakom hur lektionsformen bör utformas.

7 Appendix 2 Pedagogisk - didaktisk minikurs för assistenter HT-08 Kompetensutveckling Dag Tid Innehåll 26/ Introduktion, målbeskrivning, progression. Definition av värdegrunder, Blooms taxonomi mm Teorier för Lärandeprocessen ur ett evolutionärt perspektiv. Informationsöverföring. Arbetsminnet och brusberoende. Stora informationsflöden. Symboltänkandets roll för lärandet. Gestaltteori. 3D-tänkande i problemlösningar Grupparbete - gruppdynamik, Viss analys av studenters åsikter utifrån vårt källmaterial i den tidigare GIMMIK-studien - kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Lärandestrategier från kateder 27/ Laborationen i undervisningen. Om laboratorieundervisningens bidrag till lärandet. Laborationens mål, syften och förberedelser. Prelab och postlab. Betydelsen av laborationens utformning. Blooms taxonomi och laborationens kognitiva kvalitet Retorikens grunder talet som improvisation eller som en effekt av en noggrann förberedelse. Lennart Sjölin Grupparbete - laborationernas problematik med samma fokus som dagen innan men med ett starkt inslag av enkla försök i demonstrationssyfte Fortsatt analys av studentattityder baserade på djupintervjuer. Retoriska övningar eller en resa till Gällivare många gånger. Konstruktion av laborationer i enlighet med Blooms taxonomi progression- och med Prelab och Postlab i tanken. Summering. Lennart Sjölin