Utvärdering av fördjupningskurs i rättssociologi

Transkript

1 Bilaga 1 Utvärdering av fördjupningskurs i rättssociologi Kursen gavs för andra gången hösten Studenterna har gett feedback genom en kursvärdering. Därutöver har det hållits ett kursråd. Studenternas synpunkter är sammantaget att kursen är bra men den uppfattas fortfarande som svår eftersom ämnet rättssociologi och samhällsvetenskaplig teori och metod är nya moment som sammantaget blir för många under en kort period. De empiriska momenten kommer därför att justeras genom att intervjumomenten byts mot en samhällsvetenskaplig textanalys av juridiska dokument. Dessutom kommer samhällsteori att ges större utrymme i kommande kursupplägg. Studenterna har föreslagit att kursen ska motsvara 30 hp med ett tillägg, att momenten om samhällsteori utökas. Höstens pedagogiska upplägg var helt anpassat till juridiska institutionens, vilket underlättade för studenterna. Utifrån ett lärarperspektiv kändes det som att kursen har hittat sitt upplägg och sin form. 1. Kursens innehåll Kursen RÄS är en fördjupningskurs på avanceradnivå inom juristprogrammet. Kursen sträcker sig över 10 veckor och omfattar 15 hp. Under kursen ges en introduktion i ämnet rättssociologi, det vill säga i förhållandet mellan rätt och samhälle med fokus på samspelet mellan rättsregler och sociala normer, på samhälls-, myndighets- och individnivå. Under kursen ges också möjlighet att inhämta kunskap för att empiriskt undersöka sociala normer och rättsregler inom ett valfritt rättsområde med hjälp av juridisk och samhällsvetenskaplig metod. Därutöver ges möjlighet att inhämta kunskap för att analysera de empiriska resultaten utifrån samhällsteori. Kursen är koncentrerad till rättssociologi.

2 2. Kursens uppbyggnad Kursen har två spår; ett teoretiskt och ett empiriskt. Under det teoretiska spåret ges förutsättningar att inhämta kunskap om ämnet rättssociologi, samhällsvetenskaplig teori och metod. Under det empiriska spåret ges förutsättningar att med hjälp av olika metodologiska angreppssätt undersöka rättens påverkan på samhället och samhällets påverkan på rätten samt en eventuell växelverkan mellan dem. Studenten väljer ett rättsområde, en lag och eventuellt en paragraf som undersöks med hjälp av rättsdogmatisk och samhällsvetenskaplig metod. Resultaten analyseras utifrån samhällsteori och redovisas i en PM. Det teoretiska spåret ges under kursens första 7 ve med seminarieövningar i enlighet med juridiska institutionens pedagogik. Seminarieövningar utgörs av moment som studenten sedermera ska genomföra självständigt i arbetet med PM. Exempel hämtas från SOU 2009:99, Vanvårdsutredningen, som är rättssociologisk. Parallellt förbereder studenterna sina självständiga empiriska studier men genomför dem således först under kursens 3 sista ve. Handledningen ges i basgrupper och i viss mån individuellt. Det finns inga skäl att ändra upplägget. Kursupplägget behöver få sätta sig genom att kursen ges en gång till enligt ovanstående upplägg. 3. Kursens mål Kursens övergripande mål är att studenterna efter avslutad kurs ska ha förvärvat kunskap om och förståelse för ämnet rättssociologi samt sociala normers och rättsreglers ursprung, tillämpning samt reglerings- och styrningsformer. Därutöver är målet att studenterna ska ha förvärvat färdighet att se rätten utifrån ett rättssociologiskt perspektiv samt förmågan att genomföra rättssociologiska undersökningar av rätten. Se kursplanen. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen vilar på en problembaserad inlärningsmetod som inbegriper föreläsningar och fördjupande seminarier. Ett inslag i pedagogiken är grupparbeten där studenterna är indelade i basgrupper. Upplägget har anpassats för att ytterligare efterlikna upplägget i de juridiska kurserna, såsom konkreta seminarieövningar med uttryckligen formulerade frågor som studenten besvarar och redovisar. Det finns inga skäl att ändra upplägget. 5. Värdering av de olika undervisningsformerna Föreläsningarna har syftat till att ge studenterna en orientering i rättsociologi och samhällsvetenskaplig teori och metod (motsvarande den som ges i Lund). Därutöver har föreläsningarna syftat till att bredda perspektivet på rättsvetenskap. Basgruppsarbete och

3 seminarierna har syftat till att studenterna ska tillägna sig färdigheter och förmågor i att genomföra empiriska undersökningar som redovisas i en PM. PM är en färdighetsövning i såväl juridisk som samhällsvetenskaplig informationssökning, samt i att skriva en akademisk text och en träning i att genomföra rättssociologiska undersökningar. a) Föreläsningar, antalet föreläsningar i rättssociologi var tillräckliga för kursens målgrupp med undantag för att momentet om samhällsteori som bör utökas. b) Seminarierna har fungerat mycket bra. c) Basgruppsarbetet har fungerat bra. d) Möjligheten till handledning var tillräcklig. Gav på såväl grupp- som individuellnivå. Sammantaget har undervisningsformerna fungerat. 6. Inslag av skrivträning Studenterna skriver en rättssociologisk PM om 10 sidor samt en hemtentamen om maximalt 5 s. Skriftlig hemtentamen samtidigt som fokus var på PM blev lite mycket skrivande (under en vecka enligt studenterna). Hänsyn ska tas till detta vid schemaläggningen till nästa års kurs. 7. Inslag av muntlig framställning PM examinas genom presentation, försvar/opposition. Under höstens kurs har de muntliga inslagen minskats till sedvanlig redovisning av seminarieövningar samt tre oppositioner (två utkast till PM samt PM i slutversion). Upplägget har fungerat bra. 8. Inslag av rättsteknikträning Rättsteknik övas genom en biblioteksövning och därefter löpande i arbetet med PM och seminarieövningar. Momentet har fungerat bra. Det föreligger således inte några skäl för överväganden. 9. Progression och färdighet Progressionen i såväl teori som praktik är tydlig genom att seminarieövningar med konkreta uppgifter har tillkommit innan studenten förväntas genomföra självständiga undersökningar. Uppläggethar fungerat bra.

4 10. Kurslitteratur Se bifogad litteraturlista. Kurslitteraturen har fungerat bra. Studenterna tycker dock att en av Trosts böcker kan bytas ut eftersom de överlappar varandra. En av metodböckerna kommer att bytas ut till nästa kurstillfälle. 11. Internationalisering Internationell (amerikansk) kurslitteratur. 12. Hållbar utveckling Rättssociologi studerar samhälls- och rättsutvecklingen med fokus på styrning och reglering och har därför per se ett hållbarhetsperspektiv. Detta har förtydligats genom att använda vanvårdsutredningen som seminarieunderlag. 13. Genus och andra kritiska perspektiv Rättssociologi är ett ämne där samhället och rättsordningen granskas kritiskt. Exempelvis anses rättssociologin; Ta avstånd från föreställningen om att rätten är autonom dvs. att den är frikopplad från det omgivande samhället och människors upplevda verklighet Avfärda tanken på neutrala formella normer. Rättssociologen antar istället att formella normer innehåller dolda förväntningar på människors handlingar och beteenden Avfärda tanken om en neutral rättslig argumentation Avfärda tanken på neutrala informella normer. Rättssociologen antar istället att informella normer innehåller dolda förväntningar på människors handlingar och beteenden. Det kritiska perspektivet framkommer i kurslitteraturen och anläggs i det empiriska arbetet. Teoretiskt inbegriper rättssociologi begrepp såsom makt, klass, genus och intersektionalitet. Dessa perspektiv kan lyftas fram ytterligare vid nästa års kurstillfälle genom att samhällsteori får mera utrymme. 14. Former för kursvärdering Kursvärderingar har genomförts genom skriftlig enkät och kursråd. Formerna för utvärdering där en kvalitativ utvärdering kompletteras med en kvantitativ utvärdering är tillräckligt och fungerar bra. 15. Lärargruppens sammansättning och kompetens På kursen arbetade tre disputerade lärare. Huvudlärarna utgjordes av två kvinnor. En av lärarna har stått för merdelen av undervisningen, detta bör ändras till nästa kurstillfälle.

5 16. Kursens timtilldelning. Kursen har tilldelats 45 timmar. 17. Examination och betygspåverkande faktorer Examinationen på kursen utgörs av en hemtentamen och ett PM. Muntlig redovisning och oppositioner är också poänggivande. Studenten samlar poäng under kursen varför det även finns poängspärrar. Upplägget fungerar bra. 18. Reflektioner över betygsfördelning Betygsfördelningen är i balans.