Barnrätt 15 högskolepoäng

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Kursrapport för fördjupningskursen Barnrätt 15 högskolepoäng Höstterminen 2015 Anna Singer

2 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Anna Singer Rapport avseende fördjupningskursen Barnrätt 15 högskolepoäng HT Kursens innehåll Kursens innehåll framgår av bilagda kursplan, bilaga 1. I kursen behandlas frågor rörande barns rätt i olika sammanhang med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett flertal ämnesområden har berörts med utgångspunkt dels från barnets behov av särskild omsorg dels från barnet som en i ökande grad självständig individ och samhällsmedborgare. En målsättning har varit att behandla områden som från barnets perspektiv framstår som särskilt viktiga. Denna ambition präglar också sammansättningen av ämnesval och lärare. Kursens innehåll spänner över flera av de rättsområden som Kursen har givits som fördjupningskurs på juristprogrammet. För några år sedan erbjöds kursen även som fristående kurs. Att ha med deltagare från andra discipliner är värdefullt varför det är min (ständiga) förhoppning att kursen i framtiden ska kunna erbjudas som fristående kurs. Det vore en tillgång för kursen om gruppen studenter hade lite olika bakgrund. De svårigheter som kan uppstå när det gäller bedömningen av prestationer från deltagare som inte är jurister är inte större än att de kan bemästras. 2 Kursens uppbyggnad Kursen inleddes med en övergripande och introducerande föreläsning om barns rättsliga ställning och en föreläsning om FN:s konvention om barnets rättigheter samt andra internationella konventioner av betydelse för barns rätt. Därefter följde fördjupande seminarier rörande barns rätt till föräldrar, vård, omsorg och skydd. Kursens andra del innefattade seminarier rörande områden där barn numera i allt större utsträckning uppfattas som delvis självständiga rättssubjekt, exempelvis behandlingen av barn som begår brott, barnets ställning som patient, barnet som konsument och barn i gränsöverskridande situationer. Barn och unga som lever i en hederskultur uppmärksammades också. I år gavs studenterna möjlighet att delta i en endags konferens på akademiska sjukhuset om barns möjligheter att komma till tals. Inslaget var mycket uppskattat (kursvärderingen fråga 13a) Studenterna gavs också möjlighet att närvara vid ett seminarium i Stockholm anordnad av bl.a.

3 UNICEF om barn till EU-migranter och deras rättigheter vid vistelse i Sverige. Det inslaget var frivilligt men drygt hälften av studenterna deltog. Kursen omfattar flera olika delområden vilket innebär att endast en begränsad tid kan ägnas varje område. Det faktum att kursen omfattar många olika moment har dock uppfattats som en av kursens fördelar. Många ämnesområden har tidigare berörts under juristutbildningen men inte ur det perspektiv som denna kurs bygger på. Kursen är uppskattad och jag anser inte att det finns någon anledning att göra några grundläggande ändringar i kursens uppbyggnad. 3 Kursens mål Kursens mål har varit att ge deltagarna fördjupande kunskaper i barns rättsliga ställning i förhållande till föräldrar och samhälle. En uttalad målsättning har varit att betrakta den rättsliga regleringen ur barnets perspektiv samt att ge inblickar i hur den gällande regleringens tillämpning fungerar i praktiken. Se vidare kursplanen, bilaga 1. Av kursutvärderingen, bilaga 5 fråga 1, framgår att av de kursdeltagarna som svarat på frågan (9 av 13) samtliga att kursens mål i stor utsträckning har uppfyllts (6 gav högsta betyg, 3 näst högst). 4 Kursens bärande pedagogiska idéer Utgångspunkten för undervisningen har varit att studera regelsystemet rörande barns rättsliga position ur barnets perspektiv. Valet av perspektiv förutsätter ett problematiserande förhållningssätt till många av de studerade frågeställningarna och till många av de begrepp som används inom barnrätten, exempelvis barnets bästa. Det material som har använts har i stor utsträckning varit problembaserat. Studenterna har varit indelade i basgrupper. Basgrupperna hade i uppgift att enligt ett roterande schema skriva protokoll över seminarierna som sedan distribuerades till alla studenter via studentportalen. 5 Värdering av de olika undervisningsformerna Kursen har innehållit föreläsningar och seminarier. Föreläsningar: Ett fåtal introducerande föreläsningar hölls. Lärare som inte är knutna till universitet har givits möjlighet att hålla föreläsningsseminarier vilket inneburit att de föreläst första timmen och därefter ägnat andra timmen åt att diskutera vissa, i förväg utdelade, frågor. Seminarier har varit den dominerande undervisningsformen. Dialog med studenterna förekommer dock även vid föreläsningarna. Till varje seminarium har funnits frågor som studenterna enskilt och i basgrupp har haft att förbereda

4 inför seminariet. De flesta seminarier har varit två timmar, men också tretimmars seminarier förekommer. Basgruppsarbete: Mitt intryck är att diskussionerna i basgrupperna har varit givande för deltagarna. Av kurvärderingen framgår att 3 studenter ger samarbetsklimatet högsta betyg, följt av 3 i nästa kolumn. 1 student ger omdöme under medel. Det framgår inte varför. Seminarierna har i huvudsak blivit en redovisning och förnyad granskning av de argument som framförts i respektive basgrupp. Jag ser inte någon anledning att ändra på kursens pedagogiska utformning. Seminarieuppgifterna kan alltid förbättras, inte minst genom att ges en tydligare problemorienterad form. Protokollskrivandet har fungerat väl och gett mig som kursföreståndare en god bild av de seminarier som jag inte närvarade vid. Studiebesök: I år gavs studenterna tillfälle att närvara vid två olika seminarier/konferenser. Det var mycket uppskattat. (kursvärderingen fråga 13a) Undervisningen har fungerat bra och det finns inte anledning att ändra på undervisningsformerna. 6-7 Inslag av muntliga och skriftliga redovisningar Studenterna har haft en skriftlig skrivuppgift under kursen avseende ett individuellt PM om sidor. Ämnet har varit självvalt men skulle vara utformat som en jämförelse mellan svensk rätt och FN:s konvention om barnets rättigheter. De individuella PM ventilerades vid ett avslutande seminarium i grupper om fyra studenter med liknande eller närliggande ämnen. Vid seminarierna har de olika basgrupperna haft ansvar för att redovisa förslag och utgångspunkter för olika lösningar på de givna problemformuleringarna. Studenterna har också haft en avslutande hemtenta. Varje basgrupp har fått redogöra för sin diskussion vid seminarierna. Någon annan muntlig redovisning har inte förekommit. När det gäller muntlig redovisning så är det svårt att få plats med ytterligare sådana moment. 8 Rättsteknikträning Studenterna har själva fått bestämma sina PM ämnen. De har uppmanats att använda annat material än kurslitteraturen vid författandet. Ordningen för PM-skrivande fungerar bra.

5 9 Progression och färdighetsträning Kursen i barnrätt utgår ifrån att de kunskaper som inhämtats tidigare under juristutbildningen ska återbesökas men från ett nytt perspektiv. Delvis har ett sådant perspektiv kunnat åstadkommas genom att också praktiskt verksamma jurister och andra har medverkat i kursen för att genom exempel utmana studenternas kunnande. Frågeställningarna som behandlas under kursen har i stor utsträckning dagsaktuell rättspolitisk betydelse vilket också bidrar till att sätta tidigare förvärvade kunskaper i ett nytt ljus. Utformningen av seminarieuppgifterna är tänkt att bidra till ett problematiserande av tidigare kunskaper och att ge tillfälle att utveckla både kunskap och argument. 10 Kurslitteratur Kurslitteraturen utgjordes av en bok (Singer, Barnets bästa) och av fördjupningsläsning till varje seminarium. Kurslitteraturen till de första föreläsningarna delades ut. Övrig kurslitteratur har funnits tillgänglig på Studentportalen. På allmän begäran har också kursmaterialet funnits att hämta ut på studerandeexpeditionen till självkostnadspris. I kursutvärderingen ges kurslitteraturen 5 och 6 poäng av sex möjliga av 7 av 8 svarande (fråga 18 i kursvärderingen) Min bok Barnets bästa har fungerat bra som grundläggande kursbok. Den är dock allmänt hållen varför det har varit nödvändigt att även fortsättningsvis tillhandahålla fördjupad litteratur i anslutning till de olika seminarierna. Att litteraturen till en del seminarier uppfattas som omfattande är svårt att undvika. Sammantaget anser jag att litteraturens omfång är väl avpassad till en fördjupningskurs om 15 högskolepoäng. En översyn av omfattningen av det material som det hänvisas till i de olika seminarierna har gjorts för att begränsa litteraturens omfång i jämförelse med tidigare år. 11 Internationalisering Kursen har behandlat barnrätt i huvudsak i ett svenskt perspektiv när det gäller materiell rätt. Denna har dock belysts utifrån andra perspektiv än rent rättsdogmatiska. Ett internationellt perspektiv finns med genom kopplingen till FN:s konvention om barnets rättigheter, ett seminarium med IP-rättslig inriktning, ett seminarium om trafficking samt ett seminarium om hedersproblematik. Med givna resursramar är det svårt att få plats med ytterligare internationella aspekter. Någon anledning att ändra på dessa inslag finns inte för närvarande.

6 12 Hållbar utveckling Kursen innehåller inte några moment som tar upp hållbar utveckling annat än att barnrätt i sig handlar om att behandla barn på ett sådant sätt att de som vuxna kan bidra till ett gott samhälle! 13 Genus och andra kritiska perspektiv Ett jämställdhetsperspektiv finns med i synnerhet vid studiet av vårdnadsreglerna. Våld i familjen uppmärksammades vid ett seminarium. Respekt för personers sexuella läggning fanns med i samband med diskussionerna om fastställande av föräldraskap samt seminariet om barn i hälso- och sjukvård. 14 Former för utvärdering Kursutvärdering gjordes i samband med den avslutande diskussionen av de individuella promemoriorna. Ifylld blankett lämnades in av 9 av 13 deltagare i kursen. Det är oklart varför det är ett bortfall. Kursvärderingen skulle lämnas in i samband med PM-genomgångarna. 15 Medverkande lärare 10 lärare har medverkat i kursen. Av dessa var 5 externa i meningen att de inte var knutna till institutionen. De externa lärarna höll undervisning inom sina respektive specialområden. Tre av de externa lärarna har inte universitetsanknytning. Fyra män medverkade som lärare på kursen. Det är med tillfredsställelse jag kan konstatera att detta år rådde i det närmaste jämn könsfördelning bland medverkande lärare. 16 Kursens timtilldelning 45 timmar exklusive kursföreståndarersättning. 50 timmar har förbrukats, 42 timmar för undervisning och 8 timmar för examination. 17 Examination och betygspåverkande faktorer Examination har skett genom en individuell promemoria samt genom hemtentamen. Dessa inslag har utgjort 50 % respektive av betygsunderlaget på kursen. På grund av mina andra åtaganden fick PM-genomgångarna ske innan hemtentan gavs. Eftersom kursvärderingarna i huvudsak lämnades in i samband med PM-genomgångarna saknas uppgifter om hur man uppfattade hemtentan denna gång.

7 Av dem som svarat på frågan om PM som examinationsform (8 stud) har alla legat över medel. (Fråga 14 a i kursvärderingen, 4 svarande ger omdömet 5, 2 svarande 4 respektive 6) 18 Betygsfördelningen I år erhöll 69 % av deltagarna AB i betyg, 9 av 13 som gick kursen. Det är möjligt att 69 % AB anses ligga högt. Det kan dock konstateras att de som läser kursen i Barnrätt är osedvanligt engagerade i ämnet. De brinner för de frågor som behandlas och jag menar nog att det är närmast förvånande att inte alla har AB. Anna Singer Kursföreståndare Bilagor 1 Kursplan 2 Undervisningsplan, kursinformation och litteratur 3 Hemtentamen 4 Schema 5 Kursutvärdering