Utvärderingsrapport avseende kursen Immaterialrätt VT 2012 (30 högskolepoäng) 11 studenter fullföljde kursen. Åtta erhöll betyget AB, tre betyget Ba.

Transkript

1 Del B Utvärderingsrapport avseende kursen Immaterialrätt VT 2012 (30 högskolepoäng) 1. Kursens innehåll Inom ramen för kursen behandlas ämnesområdena upphovsrätt, mönsterrätt, varumärkesrätt och patenträtt (immaterialrätten), licensiering av nämnda rättigheter, samt härtill i viss utsträckning marknadsförings- och konkurrensrätt (i den del rättsområdena har beröringspunkter med immaterialrätten). Jämfört med tidigare år lades detta år mer tonvikt på patenträtt, företagshemligheter och licensieringsfrågor. Seminariefrågorna skrevs om för att få denna nyorientering. Med mer fokus på nämnda frågor har också konkurrensrätten kommit att få en större plats i kursen. 11 studenter fullföljde kursen. Åtta erhöll betyget AB, tre betyget Ba. En ny kursföreståndare, Bengt Domeij, har ansvarat för kursen i år. Det har, som sagt, inneburit att kursinnehållet har förskjutits något från varumärken och upphovsrätt mot patent, licensiering och företagshemligheter. Omorienteringen har skett dels genom att det varit nyskrivna seminariefrågor, dels genom ett annorlunda urval av rättsfall i seminariematerialet. Min bedömning är att kursen efter omorienteringen har blivit mer balanserad. Särskilt det större utrymme som ägnas licensieringsfrågor är motiverat, eftersom skrivandet av sådana avtal är en så stor del av arbetet för jurister på immaterialrättsområdet. Nästa gång (VT 2013) kommer kursen att ges som 15 hp. 2. Kursens uppbyggnad Vecka 1-10 Kursen inleds, efter en introduktionsföreläsning, med en serie problembaserade fördjupningsseminarier (11 st x 3 timmar) ledda av kursföreståndaren och som behandlar skilda immaterialrättsliga ämnesområden. Vidare hålls två tretimmarsseminarier med dels doktoranden Stojan Arnerstål, dels en extern seminarieledare, Richard Wessman. Sammanlagt genomförs således 13 problemseminarier á 3 timmar. De första tio veckorna med problemseminarier avslutades med en skriftlig tentamen.

2 Upplägget med problembaserade seminarier fungerar bra, som repetition och utveckling av studenternas immaterialrättskunskaper. Studenterna var väl förberedda. Intressanta diskussioner på hög nivå uppstod. Seminarierna med Arnerstål och Wessman var uppskattade. Vecka Studenterna författar under denna del av kursen en individuell uppsats, som avslutningsvis redovisas på särskilda uppsatsseminarier där opposition används och samtliga studenter är närvarande. Studenterna skriver, som sagt, individuellt, men arbetet bedrivs i basgrupper där varje grupp har ett gemensamt tema för sina uppsatser. De tre basgrupperna i år hade följande teman för sina uppsatser: Avtalslicenser i en digital miljö, Fildelning och Piratkopiering av varor. Tidigare år har basgrupperna förelagts ämnen, men i år fick grupperna tala sig samman om ett gemensamt tema och dela upp detta mellan sig. Förändringen berodde på kursansvariges erfarenheter av att förelagda ämnen kunde uppfattas som oinspirerande och uppsatserna riskerade, med ett sådant upplägg, att bli alltför förutsägbara innehållsmässigt. Totalt hölls i slutet av kursen 8 timmar seminarier där uppsatserna redovisades och opposition genomfördes. Under skrivarbetets gång träffade varje basgrupp handledaren Bengt Domeij minst en gång under 1-2 timmar. Arbetet i denna del var upplagt utifrån att det på bästa sätt skulle förbereda studenterna inför kommande examensarbeten. Vidare genomfördes under denna kursdel en metodinriktad föreläsning av kursföreståndaren samt tre tvåtimmars fördjupningsseminarier med externa föreläsare. Jur. dr Björn Lundkvist redogjorde vid ett seminarium för det forskningsprojekt han genomfört för EU-kommissionens räkning kring myndigheters kommersialisering av sina databaser (PSI-direktivet). Professor Marianne Levin höll två tvåtimmars fördjupningsseminarium dels Aktuell utveckling inom designskyddet, dels EU-kommissionens strategi för den digitala miljön. Slutligen genomfördes ett studiebesök hos immaterialrättsgruppen på advokatbyrån MannheimerSwartling i Stockholm. En delägare och två biträdande jurister tog emot studentgruppen och berättade under två timmar om sitt arbete med immaterialrättsliga frågor. Den beskrivna delen av kursen fungerade bra. Uppsatserna blev intressanta och av hög kvalitet. Det var första gången som ett studiebesök genomfördes inom denna kurs, vilket var uppskattat av studenterna som närvarade. Men det var inte på förhand överenskommet om vilka studenter som skulle komma, vilket ledde till en viss besvikelse när endast fem deltagare valde att närvara.

3 Nästa kursomgång (VT 2013) kommer kursen att göras om till 15 hp. Begränsningen betyder dels att några seminarier behöver reduceras, dels att uppsatserna blir kortare. Kvaliteten ska emellertid behållas på samma höga nivå. 3. Kursens mål Kursens mål är att ge fördjupad kunskap inom immaterialrättens förgreningar; varumärkesrätt, upphovsrätt, mönsterrätt, företagshemligheter och patenträtt. Immaterialrättens utveckling och anpassning till det moderna samhället analyseras. Härvid berörs förhållandet mellan nationell och internationell immaterialrätt. Särskilt den europeiska harmoniseringen på området, inte minst genom EU-domstolens praxis, behandlas. Härtill uppmärksammas förhållandet till närliggande rättsområden, särskilt marknadsföringsrätten och konkurrensrätten. Kursen syftar till att lyfta fram det originella, dynamiska och spännande rättsområde som immaterialrätten utgör; uppmärksamma de problemområden som finns inom området och ge en inblick i den praktiska tillämpningen av immaterialrätten. Kursens mål förefaller att ha blivit uppfyllda. Kursföreståndarens bedömning är att de allra flesta deltagare har inhämtat djupa kunskaper om hur dagens immaterialrätt ser ut och fungerar. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Seminarierna var i huvudsak problemorienterade, vilket gav studenterna möjlighet att aktivt repetera sina kunskaper i immaterialrätt och snabbt sätta sig in i de grundläggande frågeställningarna. Härvid var läraren mer en handledare, än en föreläsare. Under fördjupningsseminarierna fick studenterna tillfälle att på ett djupare plan analysera en rad problemområden under ledning av experter på de ifrågavarande områdena. Uppsatsseminarierna gav tillfälle till livliga diskussioner. Sammanfattningsvis kan konstateras att kursen, på avsett sätt, har sökt sig bort från traditionella föreläsningsmodeller mot ett mer problemorienterat (och argumentationsorienterat) perspektiv på immaterialrätten. I huvudsak föll de pedagogiska idéerna väl ut. Eventuella problem bestod i att kanske inte alla studenter deltog lika aktivt i diskussionen under seminarierna.

4 5. Examination och betygspåverkande faktorer Examinationen var uppdelad i två delar; en skriftlig tenta (20 poäng) och en uppsats (20 poäng). Totalt kunde maximalt 40 poäng erhållas. Systemet med en tentamen och en uppsats föll väl ut. Tentamen behövs som kunskapskontroll, medan uppsatsen fungerar som hjälp för studenterna att fördjupa sig inom ett område och utveckla färdigheter i rättsteknik och skriftlig framställning. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Vid förberedelserna till seminarierna under kursens första hälft, arbetade studenterna i basgrupper. Det fanns tre sådana. Under kursens andra del uppsatsförfattandet arbetade studenterna i samma basgrupper, men då med ett gemensamt tema. De träffade handledaren, Bengt Domeij, i sina basgrupper. De blev också instruerade om att internt i basgruppen läsa och kommentera uppsatsutkasten. På de avslutande uppsatsseminarierna var basgrupperna opponenter på varandras uppsatser. Basgruppsarbetet fungerade genomgående bra på seminarierna. Studenterna har stor vana av undervisningsformen och förmår att arbeta effektivt i grupp. 7. Inslag av skrivträning Vid sidan av skriftlig tentamen författade studenterna en uppsats. Uppsatsen skulle omfatta sidor. Den författades individuellt men i basgrupper med ett gemensamt tema. Handledningen gavs dels inom basgrupperna mellan studenterna, dels genom att basgrupperna träffade Bengt Domeij vid ett tillfälle för att diskutera hur skrivarbetet utvecklades. Det gavs ett stort utrymme för skrivträning inom ramen för kursen. En av de tre basgrupperna hade kanske inte ett så nära samarbete under skrivarbetets gång som hade varit optimalt, men generellt sett torde studenterna ha haft nytta av varandra och kunnat samarbeta. Att samarbete uppstår i varje grupp bör diskuteras mer vid nästa kursomgång. Skrivarbetet kommer att bli mindre då, eftersom kursen kommer att ges som 15 hp.

5 8. Inslag av muntligt framförande Under seminarierna föredrog studenterna i basgrupper uppgifterna muntligt. Under uppsatsseminarierna redovisade studenterna individuellt och muntligt sina uppsatser. Varje basgrupp genomförde sedan en muntlig opposition på en annan basgrupps uppsatser. Muntlig redovisning, framförallt inom ramen för basgrupper, före och under seminarierna spelade en viktig roll under kursen. Ett fokus på muntlig presentation bör bibehållas. 9. Inslag av rättsteknikträning Det fanns starka inslag av rättsteknikträning, särskilt i anslutning till författandet av uppsatsen under kursens andra del. Rättstekniken handlar i denna kurs i stor utsträckning om att lokalisera och hantera EU-rättsligt material. Det gavs ett stort utrymme för rättsteknikträning inom ramen för kursen, vilket huvudsakligen beror på uppsatsinslaget och att den helt övervägande delen av dagens immaterialrätt regleras EU-rättsligt med de särskilda metodfrågor som det innebär. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Seminarierna förefaller ha varit uppskattade av studenterna. De spelar en viktig roll när det gäller att lägga grunden för kursen i övrigt. Och trots att så pass många som 13 tretimmarsseminarier genomfördes, föreföll studenterna att vara aktiva och engagerade under hela serien. Fördjupningsföreläsningarna med Marianne Levin och Björn Lundqvist var påtagligt uppskattade. Systemet med uppsatser i basgrupper, uppsatsseminarier och opposition fungerade i huvudsak bra. Basgrupperna hade förberett kritiska oppositioner som gjorde att uppsatsseminarierna höll hög nivå.

6 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen var två böcker: 1. Lärobok i immaterialrätt av Marianne Levin; 2. Patenträtt: svensk och internationell patenträtt, avtal om patent samt skyddet för växtsorter och företagshemligheter, av Bengt Domeij. Därtill ingick ett omfattande seminariematerial bestående av rättsfall Litteraturvalet förefaller vara lämpligt avpassat, särskilt med tanke på den något modifierade inriktningen på kursen (mer patent, företagshemligheter och licensiering). 12. Internationalisering EU-domstolens praxis spelade en mycket viktig roll under undervisningen. En större del av seminariematerialet (rättsfall) var på engelska. Europeisk immaterialrätt kommer att fortsätta spela en mycket viktig roll för kursen. 13. Miljörättsintegration På grund av ämnets karaktär finns begränsad möjlighet till miljörättsintegration. 14. Former för kursutvärdering Amanuensen har efter kursens avslutning kontaktat samtliga kursdeltagare och bett dem att fylla i en kursutvärdering. Dessvärre gjordes inte detta i omedelbar anslutning till kursen, vilket förklarar att bara en student svarade (enkäten skickades ut i augusti). 15. Lärargruppens sammansättning och kompetens Två lärare var professorer inom immaterialrättsområdet (Marianne Levin och Bengt Domeij). En var disputerade inom området konkurrensrätt (Björn Lundkvist) och en disputerad inom immaterialrättsområdet (Rickard Wessman). Dessutom deltog som lärare doktoranden i immaterialrätt, Stojan Arnerstål. Uppsala Bengt Domeij

7 Bilagor 1. Kursplan 2. Undervisningsplan 3. Schema 4. Tentamen 5. Kursutvärderingsformulär