Avtalstolkning: Teori och praktik 30 högskolepoäng

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Kursrapport för fördjupningskursen Avtalstolkning: Teori och praktik 30 högskolepoäng Vårterminen 2012 Joel Samuelsson

2 1. Kursens innehåll Kursen behandlar ämnet avtalstolkning i teoretiskt och praktiskt perspektiv, dvs med inriktning dels på den rättsvetenskapliga hanteringen av tolkningsfrågorna dels på den tolkande verksamheten som sådan, särskilt i domstol. Kursens centrala fråga är hur dessa perspektiv förhåller sig till varandra. I kursvärderingen efterfrågades större tydlighet initialt vad gäller relationen mellan kursens teoretiska och praktiska moment. Särskild vikt lades därför vid detta under introduktionen när kursen gick igen hösten Kursens uppbyggnad Kursen består av en serie inledande föreläsningar, som följs av 18 problemseminarier med avbrott för fem studentledda tillämpningsseminarier kring ett antal praktiska skolexempel hämtade från ett pågående europeiskt samarbetsprojekt kring avtalstolkning i kommersiell kontext. Parallellt med undervisning löper, under hela terminen, författandet av en PM, som också är ett examinerande moment. I kursvärderingen efterfrågades introducerande föreläsningar i avtalsrätt samt repetition med grundläggande avtalsrättslig litteratur. Detta önskemål tillgodoseddes när kursen gick nästa gång: Repetitionsföreläsningar, läsvecka med Adlercreutz grundbok, instuderingsfrågor till hjälp. 3. Kursens mål I gällande kursplan anges kursens mål så: Efter kursen skall följande förväntade studieresultat ha uppnåtts: Avseende ämneshanteringen: 1. att praktiskt kunna hantera den specifika rättskälleproblematik som gör sig gällande på avtalstolkningens område, 2. att behärska de argumentationsstrukturer och tekniker som kommer i spel vid tolkning av rättshandlingar, särskilt avtal, på den svenska förmögenhetsrättens område, 3. att kunna redogöra för och självständigt förhålla sig till de ideologiska, teoretiska och historiska omständigheter som villkorar ämnet, i dess nuvarande belägenhet, samt 4. att kunna dra paralleller, och i analysen hantera förhållandet, mellan avtalstolkningens teori och praktik.

3 Avseende skrivträningen: att skriva rättsvetenskapligt, innebärande bl.a. att formulera, avgränsa och utföra tematiska skrivuppgifter med tillämpning av diskursenliga metoder och relevanta rättskällor samt med god argumentation och gott språk. Målen skall ha uppnåtts inom utsatt tid. Av de som besvarat kursvärderingen anser 44 % att målen nåtts i mycket hög grad och 33 % att de nåtts i hög grad. Emedan målen är skrivna så att uppfyllelsen måste vara relativ t.ex. det faktum att det rör sig om en fördjupningskurs på juristprogrammet vilket innebär att det inte kommer på fråga att faktiskt mäta densamma, får man vara nöjd med att det upplevs som kursen tjänat sitt syfte. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer PBL av Uppsala-modell och klassiskt bildningsideal i samverkan på så sätt att studenterna stegvis genom diskussion och egna erfarenheter i skrivandet får komma till insikten att det finns en uppsättning historiskt betingade ingångar till varje problem och inget sätt att döma dem emellan annat än att själv välja. Här tillämpas Goethes devis: Mit dem Wissen wächst der Zweifel. Kursen upplevdes som svår (44 % ansåg kursens svårighetsgrad vara mycket hög), vilket väl, sett i sammanhanget, är positivt (den upplevda svårigheten har tydligen inte inverkat negativt på det allmänna omdömet om kursen, jfr följande uttalande i kursvärderingen, om tempot: Högt på så vis att kursen legat på en hög teoretisk nivå, och därför krävt mycket eget arbete. Däremot har det inte varit några extrema mängder litteratur eller monsterseminarier i omfång räknat. Detta har varit ett mycket bra upplägg, där jag som student känt mig driven av viljan att förstå snarare än av oron för att inte hinna läsa allt (vilket ofta annars kan vara fallet) ). 5. Examination och betygspåverkande faktorer Tentamen samt en skriftlig promemoria. Tentamen (praktik) och promemoria (teori) ger 50 % vardera av totalpoängen. Kursplanen medger att hänsyn tas till insatser under seminarierna vid examinationen. Systemet fungerar bra och återspeglar väl kursens uppbyggnad och bärande pedagogiska idé. Invändas kan att samma lärare sätter samtliga poäng och att en case-baserad tentamen just när det gäller avtalstolkning gör den examinerande verksamhetens skönsmässighet uppenbar. Detta är dock även det helt i linje med kursens bärande idéer.

4 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Enligt gängse modell. Därtill kom ett basgruppsförfattat PM och ett basgruppslett seminarium. Den gruppförfattade PM:n blev, som man kanske kunde väntat sig, av tveksam kvalitet, varför momentet ströks till hösten Inslag av skrivträning Skriftlig promemoria om 12 sidor, utformad som en rättsvetenskaplig artikel. Fritt ämnesval. Skrivtiden löpte över hela terminen. Peer review/handledarsystem löpande. Studenterna handledde varandra under kursledningens överinseende. Detta moment visade sig svårhanterligt och i någon mån ångestskapande. Framförallt kom studenterna inte igång, mycket därför att de våndades över ämnesvalet. För att åtgärda detta infördes hösten -12 en halvtidsinlämning ett utkast i fulltext vid halva terminens gång samt en ordning med handledarrapporter : Vid två tillfällen fick handledarna lämna ensides rapporter till kursföreståndaren. Dessa följdes sedan upp med feedback på Studentportalen. 8. Inslag av muntligt framförande Inget särskilt utöver det vanliga samt ovan nämnda studentledda seminarium. 9. Inslag av rättsteknikträning Ingenting särskilt utöver att kraven på tekniken ökar givet skrivuppgiftens natur. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Föreläsningarna bör bli något fler och därtill bättre genomarbetade. Framförallt anpassade till studenternas förkunskaper. Seminarierna fungerade fint (i kursvärderingen gav 56 % av de svarande seminarieundervisningen högsta betyg). De studentledda tillämpningsseminarierna upplevdes möjligen som mindre givande av studenterna av förklarliga skäl men de tjänade enligt lärarens uppfattning på ett utmärkt sätt syftet att dra in studenterna i tillämpningsresonemang kring skenbart enkla skolboksfall. Hösten -12 justerades föreläsningarna enligt ovan.

5 11. Kurslitteraturen Enligt lista. För att tillgodose studenternas önskemål ströks DCFR i pappersversion från listan. Adlercreutz grundbok lades till. I kursvärderingen angav någon att det var uppskattat med ett originalverk av Wittgenstein i listan. 12. Internationalisering Kursen har framträdande internationella inslag. Det gäller litteratur, teorival och länken till det pågående projektet om avtalstolkning i kommersiell kontext inom ramen för Common Core of European Private Law (omnämnt ovan). 13. Hållbar utveckling Nej. 14. Genus och andra kritiska perspektiv Ingen genusteori. Däremot ett osedvanligt ambitiöst försök att genom kursen som helhet förmedla bildning och idéhistoriska insikter, specifikt i förnuftskritisk anda (Kant). Energi läggs på tolkningslärans kulturella sida med inslag av dikttolkning, seriekonst och samtidsdebatt. Under hösten -12 stärktes detta inslag ytterligare genom två extra introduktionsföresläsningar och ett seminarium ägnat den nyromantiska hermeneutikens politiska dimension med diskussion kring Benjamins berömda tolkning av Klees målning Angelus Novus, länken mellan Wagners Lohengrin och tolkningsläran m.m. 15. Former för kursvärdering Kursvärdering på Studentportalen. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärare var kursföreståndaren (lektor och docent). Fem seminarier hölls av inbjudna lärare tre professorer, varav två f.d. justitieråd, en nydisputerad och en advokat. 17. Kursens timtilldelning Inga anmärkningar.

6 18. Ev. motivering av betyg Obehövlig. Joel Samuelsson, kursföreståndare