Uppsala universitet 9 september 2013 Juridiska institutionen Mattias Dahlberg, professor i finansrätt

Transkript

1 Uppsala universitet 9 september 2013 Juridiska institutionen Mattias Dahlberg, professor i finansrätt Utbildningsutskottet Juridiska institutionen Uppsala universitet Utvärdering av Internationell skatterätt, 30 hp, vårterminen 2013 (A- och B- perioden) Inledning Under vårterminen 2013 höll jag som kursföreståndare och huvudlärare kursen Internationell skatterätt, 30 poäng. Även denna gång var seminariematerialet omarbetat, framförallt för att tillämpning och tolkning av skatteavtal skulle få litet större utrymme. Min lärobok i ämnet, Internationell beskattning, 3 uppl., Studentlitteratur, 2012, 480 sidor, användes som huvudbok. Den följande utvärderingsrapporten följer den disposition som anges i instruktionen för utvärdering av 30-poängs fördjupningskurser. Det var 25 studenter som fullföljde kursen. Betydligt fler studenter hade sökt kursen. 1. Kursens innehåll Kursen avser internationell skatterätt. I vid mening är internationell skatterätt den skattelagstiftning som har en internationell anknytning. Det är tre delområden som kursen behandlar: intern internationell skatterätt, skatteavtalsrätt och EU-skatterätt. Inom området för intern internationell skatterätt behandlas bland annat hur Sverige bestämmer sin beskattningsmakt utåt och vilka metoder som finns för att undvika internationell juridisk dubbelbeskattning. Inom området för skatteavtals- 1

2 rätt behandlas uppbyggnaden av och metoden för att tillämpa dubbelbeskattningsavtal. Utgångspunkt är i denna del OECD:s modellavtal med kommentar samt några verkliga skatteavtal, för närvarande det mellan de nordiska länderna samt Sveriges skatteavtal med Tyskland samt USA. Inom området för EUskatterätt behandlas uteslutande inkomstbeskattning. Stor vikt läggs vid förhållandet mellan de grundläggande friheterna i EUF-fördraget och nationell skattelagstiftning. Direktiv på inkomstbeskattningens område behandlas likaså, särskilt moder-/dotterbolagsdirektivet och fusionsdirektivet. (i) Intern internationell skatterätt Kursen inleds med intern internationell skatterätt. Mot bakgrund av ett par större seminarieuppgifter behandlas hur Sverige bestämmer sin beskattningsmakt utåt, hur internationell juridisk dubbelbeskattning uppstår och vilka metoder som finns i svensk rätt för att undanröja sådan dubbelbeskattning. Den ena av seminarieuppgifterna behandlar fysiska personer och den andra avser juridiska personer (aktiebolag). Stor vikt läggs vid att förklara hur skatterättsliga principer för en stats beskattningsmakt manifesteras i svensk rätt. Lagstiftningens detaljer kan förändras över tid, men principerna består i allt väsentligt. Ytterligare tre seminarier behandlar intern internationell skatterätt. De avser dock specialområden av stor betydelse. Det första av dessa seminarier avser CFClagstiftningen, som är ett betydelsefullt instrument för den svenske lagstiftaren att motverka internationell skatteflykt. Generellt innebär den att en svensk delägare i ett lågbeskattat utländskt företag blir beskattad i Sverige för sin andel av vinsten i det utländska företaget utan att vinsten förmedlats som utdelning. CFC-lagstiftningen är mycket detaljerad, omfattar ett helt kapitel i inkomstskattelagen jämte bilaga, och tyngdpunkten läggs på den stegvisa metoden för dess tillämpning års ränteavdragsbegränsningar ägnas också ett särskilt seminarium, och dessa regler relateras också till internationella åtaganden i EU-rätten och skatteavtalen. Ett annat seminarium ägnas särskilt åt metoder för att i intern rätt undanröja internationell juridisk dubbelbeskattning. Huvuddelen avser tillämpningen av avräkningslagen, som också den är detaljerad. Seminariet koncentreras till den stegvisa metoden för tillämpning av avräkningslagen. Doktorand Martin Berglund höll två uppskattade specialseminarier om avräkningslagen. Avräkningslagen är en del av undersökningsobjektet för Berglunds avhandlingsprojekt. Doktorand Anna Romby behandlade på två seminarier möjligheten till gränsöverskridande resultatutjämning, vilket också knyter an till hennes avhandlingsämne. Flera seminarier ägnades internprissättning. Det är viktigt att varor och tjänster inom en koncern åsätts marknadsmässiga priser. I annat fall är det risk för skatteundandragande. I svensk rätt regleras detta område framförallt genom den så 2

3 kallade felprisregeln, 14 kap IL. Stort utrymme ägnades åt OECD:s riktlinjer för internprissättning. ii) Skatteavtalsrätt Redan i det andra seminariet introducerar jag metoden att tillämpa skatteavtal. Det sker mot bakgrund av samma uppgift i vilken jag på kursens första seminarium introducerade hur Sverige bestämmer sin beskattningsmakt utåt. Härutöver finns det på kursen två seminarier som helt ägnas åt tillämpningen av skatteavtal. Samtliga seminarier är uppbyggda kring uppgifter som studenterna skall lösa och redovisa. Syftet med dessa seminarier är att förstå metoden för att tillämpa skatteavtal. Utgångspunkten är OECD:s modellavtal. Flera ikraftvarande svenska skatteavtal behandlas också, nämligen det nordiska multilaterala avtalet (det enda multilaterala avtalet i världen i sitt slag) samt avtalen med de viktiga handelsnationerna Tyskland och USA. Avtalen avviker från varandra, även om de alla är baserade på OECD-modellen. iii) EU-skatterätt Det är två delar av EU-skatterätten som behandlas på kursen. Den ena delen är EU-domstolens rättspraxis beträffande nationell skattelagstiftning som är oförenlig med grundläggande friheter i EUF-fördraget. Den andra delen är direktiv på den direkta beskattningens område. Det är framförallt den första delen som fått ett betydande genomslag på medlemsstaternas lagstiftning och störst utrymme ägnas därför åt den. Inslag av EU-skatterätt är aktuell även inom områdena intern internationell skatterätt och skatteavtalsrätt. Proportionerna mellan de delområdena som kursen består av är enligt min mening välavvägda. Skatteavtalens betydelse har under de senaste åren ökat betydligt, inte minst genom att EU-domstolen i sina domar på skatterättens område fäster stor vikt vid OECD:s modellavtal som rättskälla. Utrymmet för skatteavtalsrätt är nu ungefär en tredjedel av kursen. iv) Komparativ skatterätt (amerikansk skatterätt) Ett viktigt inslag är att studera grunderna för den amerikanska internationella skatterätten. Med utgångspunkt i en kortare lärobok (ung 200 sidor) av Ault/McDaniel jämför vi i seminarieundervisningen amerikansk och svensk skatterätt. Detta är ett relativt svårt område. Under detta år hade jag tre seminarier. Inför nästa år tänker jag komplettera med en eller två föreläsningar där jag själv presenterar grunderna för det amerikanska skattesystemet. 3

4 2. Kursens uppbyggnad Kursen består av huvudsakligen av seminarieundervisning och författande av en promemoria i ett förelagt ämne. Enstaka föreläsningsinslag förekommer. I stort är jag nöjd med kursens uppbyggnad. Det utökade inslaget av internprissättning var lyckat och jag avser att förädla det ytterligare inför nästa år, bland annat genom att ta in ytterligare litteratur och fler praktikfall. 3. Kursens mål Det övergripande målet för kursen är att förmedla en metod för att hantera den internationella skatterättens samtliga tre dela: intern internationell skatterätt, skatteavtalsrätt och EU-skatterätt. Dessa delar samverkar på ett intrikat sätt, vilket nödvändiggör att praktiska exempel är utgångspunkt för lärandeprocessen. En principiell förståelse för användningen av olika metoder för att undanröja internationell dubbelbeskattning är ett annat viktigt mål med kursen. Att förstå betydelsen av att utforma intern skatterätt i förenlighet med EU-rättens krav är också av stor betydelse för kursen, särskilt som det inte sällan ignoreras av lagstiftaren. Ett sista viktigt mål med kursen är att förstå den allmänna folkrättens betydelse vid tillämpning och tolkning av skatteavtal. Eftersom skatteavtal är en del av Sveriges folkrättsliga förpliktelser, måste detta beaktas. Metoder för att göra detta behandlas ingående på kursen. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer En bärande idé med kursen är att studenterna skall lära sig det övergripande systemet för hur stater bestämmer sin beskattningsmakt utåt, hur det resulterar i dubbelbeskattning och hur den kan undvikas med olika metoder. Fokus är inte på detaljbestämmelser utan på den samverkande helheten. Inom skatterättens område är detta nödvändigt, eftersom regleringen ofta är mycket detaljerad men de övergripande principerna och teorierna är relativt beständiga. En annan bärande idé är att förmedla betydelsen av Sveriges internationella åtaganden såväl inom skatteavtalsrätten som inom EU-rätten. Dessvärre är det inte ovanligt att dessa delar behandlas styvmoderligt av nationella lagstiftare och domstolar. En ytterligare bärande pedagogisk idé är att studenterna under kursen skall få möjlighet att praktisera en kortare tid på en arbetsplats, t.ex. Skatteverket, advokat- och revisionsbyråer eller domstolar. Samtliga studenter som gick kursen 4

5 kunde tilldelas en praktikplats (ett par stycken valde dock att inte gå på praktiken). Detta moment var mycket uppskattat, eftersom det gav inblickar i den skattejuridiska vardagen, och även gav inspiration till den större promemoria som författas under denna del av kursen om 30 hp. Positiva kommentarer har också inkommit från nästan samtliga praktikplatser. En praktikplats ansåg dock att praktikanten inte hade varit särskilt motiverad att delta i arbetet. Jag talade med studenten i fråga men fick inte någon riktigt klar bild av vad som förevarit. Jag är nöjd med dessa moment, och det stöds av studenternas uppfattning om kursen, och finner ingen anledning att förändra dem inför nästa läsår. 5. Examination och betygspåverkande faktorer På A-delen sker examinationen genom en skriftlig tentamen som maximalt kan ge 30 poäng. Den självständigt författade promemorian på A-delen kan maximalt ge 10 poäng. På B-delen kan den stora promemorian ge 30 poäng. I stort avser jag att behålla detta system inför nästa år. 6. Basgruppsverksamhet i undervisningen Alla seminarier skall förberedas i basgrupper, och detta har fungerat mycket väl. 7. Inslag av skrivträning Det finns betydande inslag av skrivträning. Som redan framgått författas en kortare promemoria (6-7 sidor) på A-delen, och på B-delen skall varje student skriva en lägre promemoria (eller uppsats) om i runda tal 20 sidor. Jag håller själv en introduktionsföreläsning om skriftlig framställning i skatterätten, varvid jag även talar om de rättskällor som finns inom området. I samband med övrig undervisning och på min mottagningstid har jag givit individuell handledning, vilket jag även gjort i telefon och i e-post. Alla skriftliga alster läses och kommenteras av mig. Många av uppsatserna uppfyller mycket högt ställda krav både vad gäller form och innehåll. En av uppsatserna kommer för övrigt att publiceras i en juridisk tidskrift. Det allmänna intrycket är att inslaget av skriftlig träning är mycket uppskattat, och kommer att bibehållas inför nästa läsår. 5

6 8. Inslag av muntligt framförande Inom ramen för den ordinarie seminarieundervisningen skall studenterna redovisa basgruppens resultat muntligen. Inför nästa år kommer kursen att ges som en kurs om 30 hp och jag avser då att ha en case-övning där studenterna ansvar att redovisa sina skatterättsliga lösningar på en utlandsetablering. 9. Inslag av rättsteknikträning Jag har själv hållit en föreläsning och frågestund om rättsteknik och internationellt skatterättslig metod. Föregående läsår hade bibliotekarien Sofia Sternberg, med mig som bisittare, en genomgång i biblioteket av elektroniskt material. Jag avser att ha en sådan övning nästa läsår. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Seminarieundervisningen och författandet av promemoriorna har fallit väl ut, och jag har ingen avsikt att göra några stora förändringar av dessa undervisningsformer inför nästa läsår. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen har bestått av min lärobok Internationell beskattning, 3 uppl., Studentlitteratur, Lund, Detta är en uppskattad lärobok. Härutöver har vi haft Gunnar Rabes, Skattelagstiftning, som skänkts till kursen av Öhrlings PWC, och Van Raad, Materials on EC and International Tax Law. Vad gäller det komparativrättsliga inslaget hade jag Ault/McDaniel, Introduction to US international taxation. Dessutom har det funnits ett par kompendier med artiklar och skatteavtal. Sammantaget är materialet uppskattat. 12. Internationalisering Kursen är i hög grad internationell eftersom den uppehåller sig med internationell rätt och Sveriges skatterättsliga förhållande till andra stater. Att en utländsk gästlärare höll ett eller flera moment, skulle vara uppskattat, kanske i anknytning till inslaget med amerikansk skatterätt. Det finns flera tänkbara lärare i den delen, och jag hoppas kunna ha något klart inför nästa läsår. 6

7 13. Hållbar utveckling Något särskilt moment som behandlar hållbar utveckling finns inte. Jag har själv inte forskat inom området, även om det finns delar av skatterätten som har en klar beröring som olika former av miljöskatter. Ett sådant moment kan säkert läggas in, och jag kommer att överväga det inför nästa läsår. 14. Genusperspektiv Ett genusmoment finns inlagt, och det gäller sam- och särbeskattning av makar och familjer i anknytning till EU-domstolens s.k. Schumacker-doktrin. Det fungerar enligt min mening tillfredsställande. 15. Former för kursvärdering Eftersom jag själv är huvudlärare på kursen tar jag fortlöpande i anknytning till undervisningen emot kommentar på kursens form och innehåll från studenterna. Vid kursens slut fick studenterna ge skriftliga synpunkter på kursen. Ett kursråd hölls till vilket det fördes protokoll. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens (med uppgift om kvinnlig lärarmedverkan) Som redan framgått håller jag själv i merparten av undervisningen. Seminarier hölls av doktorand Martin Berglund (avräkningslagen) och doktorand Anna Romby (behandling av underskott i gränsöverskridande situationer). Universitetslektor Katia Cejie behandlade på två seminarier uttagsbeskattning särskilt i förhållande till EU-rätten. Skattejuristen Johanna Dufwa (Skeppsbron Skatt) höll en praktikinriktad föreläsning om investeringsfonder och kupongskatt. Skattejuristen vid Finansdepartementet Per Kristiansson höll en föreläsning om behörig myndighet och möjligheten till ömsesidig överenskommelse mellan skattemyndigheter i olika stater. Jag är nöjd med lärarinsatserna, och detta delas av studenterna, vilket följer av deras kursvärderingar. 7

8 17. Kursens timtilldelning Kursen har, såvitt jag vet, den gängse timtilldelningen för kurser om 30 högskolepoäng. 18. Ev. motivering av betyg (om minst 80 procent av studenterna på kursen har fått betyget AB ska en motivering skrivas in i kursrapporten) Det var inte en högre andel än 80 procent av studenterna som erhöll betyget med beröm godkänd. 8