JURIDISKA INSTITUTIONEN

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN HRO102 Offentlig rätt, 15 högskolepoäng Public Law, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd och senast reviderad av Juridiska institutionen. Den reviderade kursplanen gäller från och med , höstterminen Utbildningsområde: Juridiskt 100 % Ansvarig institution: Juridiska institutionen Inplacering Kursen ges på första terminen på Juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Huvudområde Fördjupning - G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Förkunskapskrav Grundläggande behörighet Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska ha erhållit grundläggande kunskaper i, och grundläggande förståelse för, vissa centrala områden inom ämnet offentlig rätt.

2 Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten: - kunna redovisa grundläggande kunskaper i centrala delar av ämnet offentlig rätt och ha kännedom om områdets centrala rättskällor. - ha grundläggande förståelse för det offentligrättsliga systemet och kännedom om relationerna mellan olika typer av offentligrättslig reglering. I detta inbegrips även en förståelse för EU-rättens inverkan på den nationella rätten. - ha grundläggande förståelse för olika slag av rättsförhållanden som kan föreligga mellan den enskilde och det allmänna. 2/ 6 Färdigheter och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten: - kunna identifiera, analysera och argumentera kring offentligrättsliga problem på en grundläggande nivå med hjälp av grundläggande juridisk metod. - kunna använda relevanta rättskällor och informationskällor i övrigt samt kritiskt förhålla sig till olika typer av källmaterial som förekommer inom offentligrättens område. - ha en grundläggande förmåga att relatera offentligrättsliga spörsmål till frågeställningar rörande hållbar utveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna på en grundläggande nivå: - identifiera, värdera, vikta och förhålla sig till relevanta rättskällor och olika typer av källmaterial som förekommer inom offentligrättens område. - reflektera över grundlagarnas ställning och deras relation till andra rättsliga normer och kunna diskutera lagstiftningens möjligheter, begränsningar och konsekvenser med utgångspunkt i andra relevanta samhälleliga perspektiv såsom exempelvis hållbar utveckling eller genusperspektiv. - reflektera över relationerna och maktförhållandet mellan särskilda institutioner såsom EU, Europarådet, riksdagen, regeringen, myndigheter, domstolar och kontrollorgan. - reflektera över relationerna och maktförhållandet mellan huvudsakligen, å ena sidan, EU, Sverige som stat, riksdagen, regeringen, myndigheter, domstolar, olika

3 kontrollorgan, och å andra sidan, den enskilda individen. 3/ 6 Kursen är hållbarhetsrelaterad, vilket innebär att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av Göteborgs universitets fastställda kriterier för hållbarhetsmärkning. Innehåll Kursen behandlar centrala delar av den offentliga rätten, såsom exempelvis: - statsrätt med huvudsakligt fokus på det svenska statsskicket, lagstiftningsprocessen och demokratiska principer. Här läggs även vikt vid förståelse för det statsrättsliga systemet och dess funktion. Därtill omfattas grundläggande kommunalrätt. - normgivningsmakten vilken behandlar olika typer av rättskällor samt möjligheten för riksdag, regering och myndigheter att utfärda olika typer av bindande och ickebindande föreskrifter. Vikt läggs även vid kompetensfördelningen mellan riksdag, regering och myndigheter samt möjligheterna till delegation. - förvaltningen, rättskipning och kontroll vilket bland annat rör förvaltningens verksamhet, domstolsväsendet och de olika kontrollorganen. - EU-rätt som omfattar konstitutionell rätt, såsom institutionerna, de olika rättsakterna och principer samt materiella regler rörande fri rörlighet för varor. Vikt läggs särskilt vid EU-rättens genomslag i nationell rätt. - individuella rättigheter - vilket exempelvis inkluderar grundlagsskyddade rättigheter, EU-stadgan och Europakonventionen, samt yttrande- och tryckfrihet. Därtill omfattas en orientering i området för offentlighet och sekretess, vilken även kopplas till tryckfriheten. Inom olika delar av dessa områden lyfts frågeställningar som har betydelse för en hållbar utveckling. Upprätthållandet av grundläggande värderingar såsom demokrati, likabehandling, icke-diskriminering, legalitet, förutsebarhet och öppenhet möjliggör en hållbar utveckling av rättsområdet offentlig rätt.

4 Former för undervisning Inom kursen varvas föreläsningar med seminarier. Seminarierna ägnas åt övningsuppgifter samt rättsfallsstudier, vilka syftar till att ge möjlighet till träning i att lösa offentligrättsliga problem med hjälp av grundläggande juridisk metod. 4/ 6 Undervisningsspråk: engelska och svenska Former för bedömning Kursen examineras med en skriftlig salstentamen. Under kursens gång ges studenterna möjlighet till tre skriftliga hemtentamina. Dessa tillfällen är frivilliga och avser begränsade områden av kursinnehållet. Varje hemtentamen ges endast en gång och kan inte göras om eller göras vid annat tillfälle än det som schemalagt. Examinationen kan ske delvis på engelska. Studenterna har möjlighet att byta ut en uppgift på salstentamen och istället välja att examineras på den hemtentamen som motsvarar uppgiften på salstentamen. Studenterna ges därmed möjlighet att åberopa en prestation iform av en hemtentamen i ett visst ämnesområde, istället för att bli bedömd på motsvarande uppgift i salstentamen. Endast motsvarande uppgift i salstentamen kan bytas ut. Endast en uppgift i salstentamen kan bytas ut. En hemtentamen bedöms endast då en student väljer att åberopa den istället för en uppgift i salstentamen. Åberopandet görs under själva salstentamen genom att detta tydligt antecknas på ett svarsblad som lämnas tillsammans med övriga tentamenssvar. Endast en hemtentamen som har lämnats in inom utsatt tid och som i övrigt följer de instruktioner som ges kan åberopas. En hemtentamen bedöms dock inte, trots åberopande, om det är uppenbart att studenten inte kommer att bli godkänd på salstentamen. Detta gäller exempelvis då en hemtentamen åberopas och salstentamen i övrigt har lämnats in i blank. En hemtentamen får åberopas vid den ordinarie tentamen, vid omtentamen och vid omtentamen i augusti under det läsår då den åberopade hemtentamen ges. Prestationerna från hemtentamen kan däremot inte åberopas under efterföljande läsår. En student som väljer att åberopa en hemtentamen, har dock inte möjlighet att åberopa en annan hemtentamen vid en senare salstentamen under året. Det är den redan åberopade och bedömda hemtentamen som i sådant fall gäller vid efterföljande omtentamen. Detta gäller dock inte om den åberopade hemtentamen bedömts vara underkänd, utan då finns möjlighet att åberopa någon av de övriga hemtentorna.

5 5/ 6 Uppgifterna i salstentamen samt hemtentamen bedöms inte med poäng, utan varje uppgift ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) eller Underkänd (U). Dessa betyg läggs sedan samman av examinator till ett slutligt betyg på kursen som tar i beaktande hur studenten har lyckats prestera som helhet på salstentamen och på eventuellt åberopad hemtentamen. Provkoder Tentamen: Provkod 0001, 15 hp Prefekten har avseende denna kurs, i enlighet med Göteborgs lokala studieregler punkten 3.8, möjliggjort förlängning av tiden för bedömning av examinations- och betygsbeslut (se prefektbeslut G 2013/241). I första hand skall examinator hålla sig inom de 15 arbetsdagar men för det fall så bedöms nödvändigt skall examinator, efter ansökan hos prefekt, få ytterligare tio arbetsdagar till sitt förfogande. Studenterna ska informeras om detta via lärplattformen eller på annat motsvarande sät Studerande som underkänts två gånger på viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses som examinator. Sådan begäran skall ställas skriftligen till Juridiska institutionens studierektor. Betyg På kursen ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) och Underkänd (U). Kursvärdering Juridiska institutionen är skyldig att utvärdera samtliga kurser som ges vid institutionen. Kursvärdering skall därför sammanställas i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Student som är behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingen har rätt till viss ersättning samt intyg. Övrigt Student som saknar godkänt resultat avseende deltentamen 1 på Juridisk introduktionstermin (HRO100/HR8100) får göra om tentamen på kursen Offentlig rätt (HRO102). Kurserna HRO100/HRO8100 kan ej användas i examen tillsammans med

6 HRO102. 6/ 6