Kursplan. Grundnivå. Kursen ges på femte terminen på juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet

Transkript

1 Kursplan HRO501, Krediträtt, exekutionsrätt, redovisning, associationsrätt och immaterialrätt (KERAI), 18 högskolepoäng Law of Credit, Bankruptcy, Accounting, Associations and Intellectual Property Grundnivå 1. Beslut om inrättande av kursen samt fastställande av kursplan. Kursplanen har godkänts av Utbildningsnämnden vid Juridiska institutionen Slutligt beslut om att inrätta kursen och fastställa kursplanen har fattats av Handelshögskolans fakultetsnämnd att gälla fr o m höstterminen Utbildningsområde: Juridik Ansvarig institution: Juridiska institutionen 2. Inplacering i utbildningsprogram Kursen ges på femte terminen på juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet 3. Förkunskapskrav För tillträde till termin 5 krävs att studenten är antagen på juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet samt att den studerande klarat 90 högskolepoäng inom juristprogrammet, varav samtliga 60 högskolepoäng från årskurs 1. Grundnivå G2F grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. 4. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall kursdeltagaren visa ingående kunskaper om den krediträttsliga, exekutionsrättsliga, redovisningsrättsliga, associationsrättsliga och immaterialrättsliga regleringen och därmed funktionellt sammanhängande delar av andra ämnesområden.

2 kunna tillämpa denna reglering på tentamensfrågor av problemlösningskaraktär. kunna relatera till de olika regleringarnas samhälleliga funktioner. samt i skrift kunna uttrycka sig på ett logiskt och juridiskt tillämpande sätt. 5. Kursens syfte, innehåll och upplägg Kursen syftar till att ge ingående kunskaper i vissa centrala områden av juridiken som är nödvändiga såväl för att kunna läsa vidare inom dessa områden, för att arbeta som jurist med allmänjuridiska frågor eller för att kunna utveckla en juridisk specialisering. Vidare skall kursen ge viss träning i att uttrycka sig på ett logiskt och juridiskt tillämpande sätt. Med utgångspunkt i traditionell rättssystematik är kursen sammansatt av ämnena krediträtt, exekutionsrätt, redovisning, associationsrätt och immaterialrätt. Till dessa civilrättsliga områden kommer också att den straffrättsliga regleringen inkluderas. Kursen är upplagd med föreläsningar och övningar. Den avslutas med en omfattande skriftlig tentamen som utgör ett stickprov på de kunskaper som kursen skall ge. Kursens bakomliggande pedagogiska idé är att lärande kan stimuleras av eget ansvarstagande för lärprocessen. Genom att erbjuda kursdeltagarna ett lämpligt utbud av kursläromedel, föreläsningar och övningar ges de möjlighet att själva forma sin utveckling. Något stöd i form av examinationsuppgifter under kursens gång ges inte eftersom det inkräktar på den pedagogiska idén om eget ansvarstagande. Kursdeltagarna förväntas således arbeta självständigt med såväl kursläromedlen som med det stoff som presenteras genom undervisningen. För att kontrollera att studenterna nått lärandemålen används en tentamen vid kursens slut. Den innebär att examinator gör en stickprovskontroll av kunskaperna. För att minimera slumpmässigheten i stickprovskontrollen kommer den att ha en viss omfattning, se nedan. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för examination och reglering av examination Examination: Kursen examineras genom en salstentamen. Tentamenstiden är ca femton timmar och den är därför uppdelad på tre dagar. Vid varje examinationstillfälle ges en tentamen som är sammansatt av tre delar som hänger ihop med varandra för just det tillfället. Således är det inte tillåtet att delta i olika delar av tentamen vid olika tentamenstillfällen. Det går m a o inte att exempelvis delta i första delen vid ordinarie tillfälle, andra delen vid omtentamen och tredje delen vid andra omtentamen.

3 Det faktum att tentamen i hög grad utgör en stickprovsexamination innebär att information om tentamensupplägg och innehåll kommer att vara begränsat. Likaså innebär det att stickprovet kan variera avsevärt mellan olika kurstillfällen och tentamenstillfällen. Omexamination: Omtentamen (över tre dagar) ges sju-åtta veckor efter kursslut. En andra omtentamen ges på motsvarande sätt i början av augusti. Examinationskrav: Bedömningarna av tentamensprestationen kommuniceras på ett förenklat sätt genom poänggradering av helhetsprestationen för varje uppgift eller del av tentamen. För godkänt betyg B krävs minst hälften av poängen plus en poäng. Härutöver krävs också minst hälften av alla poäng för varje ämnesområde som är representerat i frågorna vid tentamenstillfället. Om endast en uppgift ges i ett ämne så krävs alltså hälften av poängen på den uppgiften. Om tre uppgifter ges i ett ämnesområde så krävs hälften av totalpoängen för de tre uppgifterna. Det ingår i examinationskraven att kunna bedöma vilket eller vilka ämnesområden en uppgift involverar. Det kommer därför inte att markeras i tentamen till vilket eller vilka rättsområden en viss uppgift hör. För betygsgränsen Ba krävs minst 63 % av poängen (avrundat uppåt). Det krävs också att uppgifter som markerats som Bredd klarats av med minst hälften av poängen. För betygsgränsen AB krävs 75 % av poängen (avrundat uppåt). Det krävs också att frågor som markerats som Bredd klarats av med minst hälften av poängen. Vidare krävs att frågor som markerats som Djup klarats av med minst hälften av poängen. För att få delta i alla delar av tentamen måste studenten börja med att delta i första delen. Student som blir sjuk eller av annan anledning inte kan delta i första delen får istället invänta omtentamen. Student som inte genomför alla tre delarna av tentamen kan ändå nå godkänt betyg, eller högre, om kriterierna för det betyget är uppfyllt genom vad som lämnats in. Studenten måste dock ha genomfört första delen för att kunna nå ett godkänt betyg. Student som inte deltagit i alla delar eller som inte löst alla uppgifter, blir bedömd utifrån de lösningar som lämnats in. Någon möjlighet att komplettera sin prestation ges inte. Det är således inte tillåtet att lösa vissa uppgifter vid ett tentamenstillfälle för att sedan invänta omtentamen och då lösa några till. Begäran om att inte bli bedömd: Begäran om att inte bli bedömd trots att en eller flera uppgifter genomförts (s k blankning) skall lämnas till kursansvarig senast innan skrivtiden för tredje delen löpt ut. Begränsning av antalet examinationsmöjligheter: Antalet examinationsmöjligheter är begränsade till fem. Detta innebär att en student får försöka klara av examinationen för kursen högst fem gånger.

4 Skulle en student bli underkänd fem gånger får studenten inte fler försök. Eftersom kursen är obligatorisk på juristprogrammet innebär fem underkända försök att studenten inte kommer att kunna slutföra sina studier på juristprogrammet. Som underkänt försök räknas varje tillfälle då en student fått ut åtminstone en del av en tentamen för att delta i examinationen utan att försöket blivit bedömt med godkänt betyg. Det spelar ingen roll vilken del av tentamen, första, andra eller tredje, som studenten fått ut. När studenten fått ut en del av tentamen har studenten påbörjat ett försök. Orsaken till att studenten avbryter ett försök skall sakna betydelse. Sådant som inträffad sjukdom skall m a o inte tillmätas relevans. Provkod: 18 högskolepoäng, provkod 0001 Studerande som underkänts två gånger på viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses som examinator. Sådan begäran skall ställas skriftligen till Juridiska institutionens studierektor i god tid innan examinationen. 8. Deltagande i undervisning Student har rätt att delta i undervisningen för det kurstillfälle som studenten registreras på kursen första gången. Student som vill deltaga i undervisningen för ett senare kurstillfälle än det som studenten först registrerat sig på, får ansöka om omregistrering. Omregistrering godtas i mån av plats, efter beslut av kursansvarig och studierektor. 9. Betyg Följande betygsgrader förekommer för kursen: AB (med beröm godkänd), Ba (icke utan beröm godkänd), B (godkänd) och U (underkänd). 10. Studerandeinflytande, kursutvärdering och kommunikation Kursdeltagarna skall välja ett eller två kursombud som skall representera dem i kommunikationen med kursansvarig och studierektor. Kursombudets uppgift är också att diskutera frågor kring kursen med kursansvarig när denne ser ett sådant behov. Kursombudet sammanställer regelbundet sådana synpunkter som kursombudet anser bör tas upp med kursansvarig eller studierektor. Student som under kursen har synpunkter på kursupplägget eller genomförandet av kursen skall vända sig till kursombudet. I den mån en student inte anser sig ha fått sina synpunkter noterade genom denna ordning får studenten vända sig till kursansvarig på angiven besökstid. Studenten skall då ha med sig ett enkelt intyg från kursombudet där det framgår att studenten framfört sina synpunkter till denne. Juridiska institutionen utvärderar samtliga kurser som ges vid institutionen. Kursutvärdering skall därför sammanställas i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Samtliga kursutvärderingar avseende kurserna på juristprogrammet skall behandlas en gång

5 per år i Utbildningsnämnden varvid kursansvariga lärare samt kursombud skall närvara. Kursombudet skall vara behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingen. För uppgiften som kursombud får studenten viss ersättning samt ett intyg. 11. Övrigt En kommentar till denna kursplan, omfattande syfte och bakgrund till regleringen, ges i studieanvisningarna till kursen. Kommentaren har varit en del av beslutsunderlaget och beslutet att anta och tillstyrka kursplanen baserar sig härpå. I kursansvarigs uppgift att genomföra kursen ingår bl a att disponera de resurser som tilldelats för uppgiften. Kursansvarig skall bestämma över detta och det regleras inte i kursplanen hur kursansvarig skall agera inom ramen för sin uppgift. I de delar som framgår av ovan nämnda kommentar har kursansvarig dock fakultetsnämndens och Utbildningsnämndens direkta stöd för sina avvägningar och prioriteringar. I examinators uppgift att examinera ingår att bestämma examinationskraven. Examinator är också suverän i sina bedömningar. Dessa aspekter regleras därför i princip inte i kursplanen. I den mån de ändå kan sägas göra det är det inte fråga om att examinator avsagt sig sitt mandat, utan om att examinator genom sitt kursplaneförslag informerar om examinationskraven. Examinator kan också välja att informera om examinationskraven i studieanvisningarna, genom undervisningen eller på annat sätt. 12. Ikraftträdande och övergångsregler Kursen ges för första gången hösten Den ersätter en del av kursen Civilrätt II (HRO500) på juristprogrammet. Student som tidigare varit registrerad på kursen Civilrätt II (HRO500) och då blivit godkänd på något av momenten Bassteget eller Rollsteget skall delta i examinationen för kursen KERAI (HRO501). Sådan student kan dock få en anpassad tentamen som gör det möjligt för examinator att göra bedömningen med beaktande av poängbedömning av de tidigare gjorda prestationerna och insatsen på den anpassade tentamen. Student som anmäler att han eller hon vill ha en anpassad tentamen kommer att få det. Anmälan skall göras senast fyra veckor innan den examinationsmöjlighet som studenten vill delta i.